Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22
Huvuddragen i riktlinjerna
De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3
Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma levnadsvanor Mer än 20 procent av sjukdomsbördan 2013-11-22 4
Riktlinjerna behövs också för att främja en jämlik hälsa Hälsan skiljer mellan grupper i befolkningen delvis beror det på skillnader i levnadsvanor 2013-11-22 5
Inriktning riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rekommendationer om samtalsmetoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanor Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor 2013-11-22 6
Risk för död sjukdom och försämrad livskvalitet Daglig rökning Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk Kraftigt förhöjd risk Kraftigt förhöjd risk Kraftigt förhöjd risk 2013-11-22 7
Vilka omfattas av riktlinjerna? Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor samt ungdomar under 18 år som röker 2013-11-22 8
Vilka omfattas av riktlinjerna? Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder. 2013-11-22 9
Vilka omfattas av riktlinjerna? Personer med förhöjd risk till följd av sjukdomar 2013-11-22 10
Exempel på högriskgrupper vid rökning Patienter med cancer Hjärt- kärlsjukdom Diabetes Lungsjukdom Schizofreni Högt blodtryck Blodfettsrubbningar Övervikt/fetma
Exempel på högriskgrupper vid riskbruk av alkohol Kronisk smärta Övervikt/fetma Högt blodtryck Leverpåverkan Hudsjukdom Depression och ångest Hjärt-kärlsjukdom Cancer Blodfettsrubbningar Schizofreni
Exempel på högriskgrupper vid otillräcklig fysisk aktivitet Övervikt/fetma Högt blodtryck Diabetes Ischemisk hjärtsjukdom Depression Schizofreni Blodfettsrubbningar Kronisk smärta
Exempel på högriskgrupper vid ohälsosamma matvanor Högt blodtryck Blodfettsrubbningar Hjärt- kärlsjukdom Övervikt/fetma Schizofreni Depression och ångest Diabetes
Regeringsuppdraget
Regeringsuppdraget om implementering Sprida kännedom och förankra riktlinjerna Skapa webbaserad utbildning Stödja metodutveckling Utveckla modeller eller metoder för att säkerställa datatillgång för uppföljning av införandet av riktlinjerna
Hur kan kvalitetsregistren komma till användning?
Kvalitetsregistren skulle ev. kunna användas för att: Följa arbetet med sjukdomsförebyggande metoder inom olika enheter och koppla till patienternas hälsa som underlag för förbättringsarbeten Jämföra arbetet med rökstopp inför operation mellan olika specialiteter och följa konsekvenser för biverkningar Studera tillämpningen av olika samtalsmetoder inom olika verksamheter och koppla till resultat för patienterna Ge underlag för strävan mot en jämlik vård 2013-11-22 18
Andel rökare som slutat röka 3 månader efter stroke, 2009 70 60 50 40 30 20 10 0 Kronoberg Riket Gotland 2013-11-22 Källa: Riksstroke 19
Fördelning av rökstopp mellan kvinnor och män Diagram 26 A Kvinnor/män Andelen patienter med stroke som uppgett att de slutat röka vid tremånadersuppföljningen efter stroke, 2011. Västerbotten Jönköping Kronoberg Västernorrland Gävleborg Blekinge Uppsala Södermanland Norrbotten Halland Dalarna Örebro Kalmar RIKET Västra Götaland Västmanland Skåne Stockholm Jämtland Östergötland Värmland Gotland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Män Kvinnor Procent Källa: Nationella kvalitesregistret för stroke, Riks-stroke 2013-11-22 20
Förslag till diskussionsfrågor Vilken roll kan kvalitetsregistren spela när det gäller att följa arbetet med sjukdomsförebyggande metoder för olika patientgrupper? T.ex. stöd till rökstopp i samband med operation. Andra samband mellan åtgärder för att stödja goda levnadsvanor och vård och behandling av patienter med olika diagnoser? Vilka behov kan finnas av att jämföra sjukdomsförebyggande åtgärder mellan olika register och diagnosgrupper? Behov av bättre harmonisering av definitioner m.m. mellan registren? 2013-11-22 21
Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se