DEL 5 VIETNAMKRIGET Svenska frivilliga till Vietnam av lars gyllenhaal, militärhistorisk författare Över tiotusen svenskar blev under 1900-talet frivilliga för Finland. I storlek kommer därefter frivilligrörelsen för Norge, sedan rörelsen under spanska inbördeskriget. Den sistnämnda resulterade i att 540 svenskar for ner och stred för den spanska regeringen under inbördeskriget 1936-39. Den svenska Vietnamrörelsen på 1970-talet var större än den för Spanien under inbördeskriget. Hur många svenskar var det då som kom i vietnamesisk krigstjänst? Hur pass stor den svenska Vietnamrörelsen 1965-1975 var är nog ganska okänt för de flesta läsare födda efter kriget. Den bestod inte bara av så kallade FNL-grupper utan åtnjöt en bred sympati som nog bara kan jämföras med den för Finland under vinterkriget. Julen 1972 undertecknade samtliga svenska riksdagspartier uppropet mot amerikansk flygbombning av Vietnam, som totalt 2.5 miljoner svenskar skrev på. Å ena sidan är historien om svenskarna i vietnamesisk krigstjänst rätt odramatisk, å andra sidan bjuder den på flera överraskningar. svenskar i strid Om vi begränsar oss till den tid då USA förde krig i Vietnam kan man konstatera att de enda svensk- När svenskar började ansöka om att få strida som frivilliga uppmärksammades det även i pressen. Här ett klipp från Aftonbladet i april 1972.
ar som verkligen kom dit och stred var den handfull som gick i amerikansk krigstjänst. Sedan fanns där även en stor mängd Swedes som inte var svenska medborgare utan ättlingar till svenska utvandrare (bland annat en släkting till undertecknad), men låt oss här hålla oss till svenska medborgare. Det klena antalet svenska frivilliga på den motsatta sidan berodde inte på att svenskar inte försökte. Vid flera tillfällen under kriget ansökte både enskilda och grupper av svenskar om att få bli soldater mot USA. Svenska tidningsklipp vittnar om att svenskar exempelvis kontaktade informationskontoret i Stockholm för Sydvietnams Provisoriska Revolutionära Regering. Ansvariga för Att Vietnamkriget möttes av hård kritik var svårt att missa. Dessa två bilder är tagna under demonstrationer i Sverige. kontoret berättade för svensk press om bland annat en grupp på fem personer från Göteborg och en annan från Norrland om 15 personer av vilka tre sades vara befälsutbildade. Svaret till dessa svenskar var enligt både Expressen och Aftonbladet: Vi är mycket glada över dessa erbjudanden men tyvärr måste vi tacka nej. Svenskarna kan visa sin solidaritet på så många andra sätt: strida mot USA-imperialismen här i Sverige, skänka medicin, demonstrera och skänka pengar till FNL. Kanske var det något sånt här som KFML(r) hade tänkt sig. På bilden en sovjettillverkad luftvärnskanon utanför Hanoi.
Drygt 800 personer deltog i en insamlingsfest för luftvärnskanonen, kallad kanonsoarén. Partiets centrala agit-propgrupp Knutna Nävar framförde under soarén bland annat den nyskrivna låten Kom och skriv på liksom det kommunistiska Vietnams nationalsång Ut till fronten. Sven Wollter var evenemangets konferencier och man skojade om den småborgerlige Jan Myrdal. Allt enligt partiorganet Proletären, nr 11 1973. De insamlade 187.098,- kronorna överlämnades av en delegation från partiet och ungdomsförbundet till Demokratiska Republiken Vietnams ambassad. Det var med denna affisch som man försökte samla in pengar till luftvärnskanonen. Någon robot var aldrig aktuell, även om en sådan också fanns med på bilden. nysatsning på frivilliga Märkligt nog var det först efter att USA:s Vietnamkrig upphört som ett svenskt parti organiserade en frivilligrörelse för Vietnam. Det var samma parti som hade samlat in till luftvärnskanonen men partinamnet innehöll inte längre ordet förening man kallade sig nu officiellt för ett parti och därav förkortningen KPML(r). Året var 1979 och nu gällde det inte längre att slåss mot amerikanska soldater utan kinesiska! Kriget ifråga kom att kallas kinesisk-vietnamesiska kriget och krigsorsa- FNL var den gerillarörelse som i USA mest kallas Viet Cong. Anledningen till FNL:s ointresse för svenska frivilliga och utländska frivilliga överhuvudtaget var sannolikt den man angav, man trodde att utländska sympatisörer hade störst verkan på hemmaplan. I tillägg fanns de geografiska avstånden och de stora skillnaderna i terräng, klimat och språk. luftvärnskanon från sverige Ett av Sveriges kommunistiska partier ville dock 1973 markera att man även militärt ville stödja kamraterna i Vietnam. Partiet hette vid denna tid Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna med tillägget (r) som stod för revolutionärerna. Det KFML (r) gjorde var att samla in pengar till en luftvärnskanon med hjälp av en slagkraftig affisch som dock visade både en luftvärnskanon och en luftvärnsrobot. Kanoninsamlingen som man kallade den, gav ett resultat på nästan tvåhundratusen kronor, som var en inte föraktlig summa 1973. En känd person som blev uppmärksammad i samband med Nordvietnams luftförsvar var Jane Fonda, som fick smeknamnet Hanoi-Jane. Under ett besök i landet 1972 poserade hon på en luftvärnskanon.
Frivilliga till Vietnam! denna annons fanns med i KPML(r) tidningen Proletären 1979.
ken var att Vietnam tidigare invaderat Kambodja. Av denna anledning invaderade Kina Vietnam. Den gigantiska Folkets befrielsearmé, alltså den kinesiska, möttes av gediget motstånd från vietnamesiska trupper som fick åtminstone moraliskt stöd från Sovjetunionen och andra länder i Warszawapakten. KPML(r) ville inte bara bidra med ord utan startade i april 1979 en kampanj genom förstasidesartikeln Frivilliga till Vietnam! i Proletären nr 23 1979. I samma nummers ledare gjorde man flera jämförelser mellan svenskarna under spanska inbördeskriget och vad som kunde behövas i nutiden, svenska frivilliga till Vietnam: Detta bör vara en tankeställare för Vietnams fiender. Solidariteten är järnhård, obrottslig och utan gräns. Den som lägger sina händer på det revolutionära exemplet Vietnam möter hela världens fasta och beslutsamma motstånd. Så sluter sig cirkeln. Andan från den spanska brigadens dagar lever vidare mer än fyrtio år senare. Den proletära internationalismens röda låga brinner alltjämt En Nordvietnamesisk soldat, beväpnad med en AK-47. Kanske var det så här man hade tänkt sig att svenskarna skulle utrustas? Med spanska brigaden menade skribenten Internationella brigaderna i Spanien, i vilka de allra flesta svenska frivilliga i Spanien tjänstgjort. Några veckor senare kunde partiorganet meddela att stommen för en svensk frivilligbrigad för Vietnam skapats. Under rubriken Massivt gensvar för partiets appell om frivilliga till Vietnam berättade man att exempelvis hela Avestas lokala partistyrelse anmält att de ville ställa upp och resa till Vietnam. I ett citerat brev skrev de: Om vi alla åker innebär det naturligtvis ett kraftigt avbräck i partiarbetet här. Men vi är övertygade om att nya krafter kommer att stiga fram ur arbetarklassen här i Avesta för att driva partiarbetet vidare under den tid vi är borta. Från Göteborg hade ett trettiotal frivilliga anmält sig och totalt trodde Proletären att hundratals skulle komma att anmäla sig. Sannolikt blev det också sammanlagt ett par hundra namn men några resor och än mindre någon uniformering blev det aldrig. Själva kriget var nämligen slut redan när frivilligrörelsen sattes igång! Detta framstod dock inte som uppenbart när det begav sig, särskilt inte i det avlägsna Sverige man antog att Kina kunde försöka sig på en ny offensiv. Kineserna själva hävdade att de trots sitt tillbakadragande hade vunnit kriget och lärt vietnameserna en läxa. tyst om brigaden Under det bara månadslånga kinesisk-vietnamesiska kriget 1979 stupade kanske tiotusen soldater på vardera sidan säkra siffror saknas. Ett annat resultat var att Vietnam och Sovjetunionen närmade sig militärt genom bland annat skapandet av en sovjetisk flottbas i Vietnam, medan Vietnams fientliga förhållande till Kina fortsatte att vara dramatiskt. Mindre våldsurladdningar längs gränsen förekom ända fram till 1990. Ryssland övertog den sovjetiska marinbasen i Cam Ranh men avvecklade denna 2002 av kostnadsskäl. I Sverige glömdes frivilligrörelsen bort och Frank Baude, KPML(r):s partiledare mellan 1970 och 1998, har valt att inte svara på mina frågor om frivilligbrigaden som han förordade 1979. Baude är sedan 1998 pensionär och syns sällan i medierna med undantag då för i Proletären, organ för Kommunistiska Partiet, alltså det tidigare KPML(r). Baudes partikamrat Sven Wollter är dock som bekant ännu en kändis, även om få idag associerar Wollter med luftvärn till Vietnam. q