UPPGIFT: Hur väljs Finlands president? Är valsättet 'demokratiskt' eller existerar det manipulationsrisker? Finlands president har flera gånger valts genom undantagsförfaranden, redogör när och hur detta har ägt rum. aug 28 10:45 RIKETS ÖVERHUVUD PRESIDENTEN VAL? 1) Registrerade partier samt medborgarorganisationer som grundats med tanke på valen anmäler sina presidentkandidater. Minst 20 000 röstberättigades namn krävs för att man skall kunna ställa upp en presidentkandidat. 2) Centralnämnden i Helsingfors lottar ut nummer till de olika presidentkandidaterna fr.o.m nummer 2. Ifall det enbart existerar en kandidat så blir denna president statsrådet skulle enbart konstatera faktum. aug 28 10:44 1
VAL? 1) Registrerade partier samt medborgarorganisationer som grundats med tanke på valen anmäler sina presidentkandidater. Minst 20 000 röstberättigades namn krävs för att man skall kunna ställa upp en presidentkandidat. 2) Centralnämnden i Helsingfors lottar ut nummer till de olika presidentkandidaterna fr.o.m nummer 2. Ifall det enbart existerar en kandidat så blir denna president statsrådet skulle enbart konstatera faktum. 3) Alla röstberättigade finländska medborgare erhåller informatinskort som verifierar rösträtten två kort för de två omgångarna. Ifall man är invalidiserad eller sjuk skall man meddela sin kommuns centrala valnämnd, som ansvarar för transport till röstningslokal. 4) Förhandsröstning 5) Den första röstningsomgången (januari). Samma kväll efter klockan 20.00 framgår resultatet. ifall någon av kandidaterna erhållit mer än 50% av rösterna blir denne president i annat fall går de två som har erhållit mest röster vidare till följande, avgörande omgång. Regeringen lottar ut mellan numrorna 2 och 3 6) Förhandsröstning 7) Första söndagen i Februari. Röstning. Den kandidat som erhåller mera röster blir president. 8) Den 1.3 sker presidentbyte i riksdagen. sep 1 09:49 sep 1 07:47 2
Utövning av presidentämbetet Republikens president står hela tiden till förfogande för fullgörande av sina uppgifter. Presidenten har ingen arbets eller tjänstetid och inte heller egentlig semester. Förhinder och ställföreträdare Om presidenten är förhindrad att sköta sina uppgifter, sköter statsministern dem eller om också statsministern är förhindrad den minister som är statsministerns ställföreträdare. Om presidenten avlider eller får bestående förhinder väljs en ny president så snart som möjligt. okt 28 21:20 Gottgörelse Presidents årliga gottgörelse är 126 000 euro, samt bestämdes att till presidenten för representation utges 171 000 euro. Därutöver ges presidenten en bostad vars underhåll, uppvärmning och belysning samt inredning bekostas med allmänna medel. Också den personal som behövs för bostaden avlönas med allmänna medel. Presidentens make får ingen gottgörelse och ingen annan ersättning med anledning av sin ställning. Republikens presidents gottgörelse och bostadsförmån samt pensionen och familjepensionen är skattefria. För övriga inkomster och för förmögenhet beskattas presidenten på normalt sätt. Presidentens flagga okt 28 21:22 3
Val av president Republikens president utses genom direkt folkval. Presidentval förrättas i regel vart sjätte år. Om presidenten avlider eller får bestående förhinder väljs en ny president så snart som möjligt. Valbarhet och ämbetsperiod Republikens president skall vara infödd finsk medborgare. Presidentens ämbetsperiod är sex år. En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd. Presidentkandidater En presidentkandidat kan ställas upp av ett registrerat parti från vars kandidatlista vid senast förrättade riksdagsval minst en riksdagsledamot har blivit invald. En kandidat kan också ställas upp av 20 000 röstberättigade personer, som har bildat en valmansförening. Valförrättning Presidentvalets första omgång hålls tredje söndagen i januari. Om någon av kandidaterna då får mera än hälften av de röster som har avgivits (50 % + en röst), är denna kandidat vald till republikens president. I annat fall ordnas den andra valomgången två veckor efter den första. Kandidater är då de två som i den första omgången fick flest röster. Den kandidat som i den andra omgången har fått flest röster är vald till republikens president. Om rösterna har fallit lika avgör lotten. Statsrådet fastställer valresultatet och förrättar vid behov lottning. Om endast en kandidat har ställts upp blir denna utsedd till republikens president utan val. Tillträdande av presidentämbetet Den valda presidenten tillträder sitt ämbete den första dagen i den månad som följer efter valet vid en ceremoni. Då avger presidenten följande högtidliga försäkran inför riksdagen: Jag N.N., som av Finlands folk har valts till president för republiken Finland, försäkrar att jag i utövningen av presidentämbetet redligt och troget skall följa republikens konstitution och lagar samt efter all min förmåga främja det finska folkets välfärd. En president som valts genom förtida val tillträder sitt ämbete och avger sin försäkran den tredje dagen efter det att han eller hon konstaterats ha blivit vald. Den valda presidentens ämbetsperiod börjar och företrädarens ämbetsperiod upphör när den högtidliga försäkran har avgivits. sep 1 07:49 FINLANS PRESIDENTER K.J. Ståhlberg (1919 25) Valdes av riksdagen L.K. Relander (1925 31) Som 41 år gammal vår yngsta pr. P.E. Svinhufvud (1931 37) Med minsta möjl.marginal i 3:de omgången 151 149 (Ståhlberg) K. Kallio (1937 40) Saknade akademisk slutexamen. Avgick av hälsoskäl och dog på H:fors järnvägsstation R. Ryti (1940 43, 1943 44) Samma elektorer som valt Kallio valde Ryti för Kallios resterande tid. Vid valet 1943 inkallades samma elektorer än en gång. Ryti avgick sommaren 1944 för att bereda plats för Mannerheim samt en möjlighet för Finland att dra sig ur kriget. C. G. Mannerheim (1944 46) Riksadegen valde enhälligt Mannerheim. Finlands kortvarigaste president. J. K. Paasikivi (1946 50, 1950 56) Då Mannerheim avgick valde riksdagen Paasikivi till president med en speciallag U. K. Kekkonen (1956 62, 1962 68, 1968 74, 1974 78, 1978 81) Första gången vald med minsta möjliga marginal i tredje omgången. Notkrisen 1961 garanterade det första återvalet (Honkafronten sprack). År 1973 förlängdes Kekkonens mandatperiod med fyra år genom en speciallag. I september 1981 tog Kekkonen sjukledigt och följande månad anhöll han om befrielse från presidentskapet på grund av bestående sjukdom. M. Koivisto (1982 88, 1988 94) M. Ahtisaari (1994 2000 ) Den första som valts genom direkta folkval. T. Halonen (2000 2006, 2006 ). Finlands första kvinnliga president. sep 1 09:48 4
Presidentvalen 1919 1988 Tidigare valsätt Under åren 1919 1987 valdes republikens president på ett indirekt sätt. Vid allmänna val utsågs först 300 (vid 1982 och 1988 års val 301) elektorer, som sedan valde president utan att vara bundna av dem som var uppställda som presidentkandidater. Lagstiftningen omnämnde inte ens presidentkandidaterna; det fanns inga bestämmelser om dem. Elektorerna valde president 1925, 1931, 1937, 1940, 1943, 1950, 1956, 1962, 1968, 1978, 1982 och 1988. År 1987 bestämdes om ett nytt valsätt i två omgångar som tillämpades bara vid 1988 års val. I första omgången förrättades direkt folkval bland de kandidater som hade uppställts officiellt, och samtidigt valdes 301 elektorer som skulle välja president i det fall att ingen av kandidaterna fick över hälften av de avgivna rösterna (50 % + en röst) vid det direkta folkvalet. President Koivisto fick inte 1988 över hälften av de avgivna rösterna, varför elektorerna förrättade valet. Det nuvarande valsättet trädde i kraft 1991 och tillämpades första gången vid 1994 års val. De elektorer som hade valts 1937 utsåg president tre gånger: 1937, 1940 och 1943. Under de exceptionella förhållanden som rådde 1940 och 1943 ansågs det att elektorsval inte gick att ordna. Avvikande valsituationer Situationen vid valet av president har varit avvikande 1919, 1940, 1943, 1944, 1946, 1973 och 1982. År 1919 valde riksdagen Finlands första president K. J. Ståhlberg direkt med stöd av ikraftträdelsestadgandet i regeringsformen. År 1944 stiftade riksdagen en undantagslag genom vilken marskalk Mannerheim blev president för en tid av sex år sedan president Risto Ryti hade avgått mitt under sin ämbetsperiod. Sedan Mannerheim avgått 1946 stiftade riksdagen en undantagslag, genom vilken riksdagen bemyndigades att välja president för den återstående delen av ämbetsperioden (till den 1 mars 1950), och därefter valde den statsminister J. K. Paasikivi till president. Vidare stiftade riksdagen 1973 en undantagslag genom vilken president Urho Kekkonens ämbetsperiod förlängdes med fyra år (till den 1 mars 1978). Valen 1940 och 1943 var avvikande därför att valet förrättades av de elektorer som hade valts 1937. Till följd av president Kyösti Kallios avgång 1940 skedde valet av ny president i förtid det året; det gällde den återstående delen av Kallios ämbetsperiod och inte en hel ämbetsperiod på sex år. Också 1944, 1946 och 1982 års val var förtida, eftersom den sittande presidenten hade avgått under pågående ämbetsperiod. sep 1 07:49 UTNÄMNINGSRÄTTEN Statsministern och de övriga ministrarna Justitiekanslern Domarna i högsta domstolen samt högsta förvaltningsdomstolen Landshövdingarna, biskoparna, universitetsprofessorerna, officerarna o.s.v sep 1 09:50 5
Allmänt om länsstyrelserna Länsstyrelsen är ett statligt ämbetsverk med expertis inom många olika sektorer på sitt område. Länsstyrelsen är en gemensam regional myndighet för sju olika ministerier. Dess uppgift är att genomföra riksomfattande och regionala målsättningar som centralförvaltningen uppställt. Länsstyrelsen sköter uppgifter i anslutning till justitieförvaltningen, räddnings och polisförvaltningen, utbildnings och kulturförvaltningen samt idrotts och ungdomsväsendet och jord och skogsbruksförvaltningen, trafikförvaltningen, konsument, konkurrens och livsmedelsförvaltningen samt social och hälsovårdsförvaltningen. Länsstyrelsen utvärderar regionalt basservicen inom sitt verksamhetsområde under ledning av vederbörande ministerier. Den basservice som alla i Finland är berättigade till produceras huvudsakligen av kommunerna, men länsstyrelsen följer upp och utvärderar, hur kommunerna klarar av denna uppgift. Länsstyrelsen handhar inom sitt verksamhetsområde även tillsyns och inspektionsuppgifter samt beviljar vissa tillstånd. En viktig del av länsstyrelsens verksamhet är att svara för medborgarnas säkerhet. Länsstyrelsen samordnar förberedelserna för undantagsförhållanden. De regionala ledningarna för polisen och räddningsväsendet är verksamma vid länsstyrelserna. Länsstyrelsens verksamhet leds av landshövdingen. Republikens president utnämner landshövdingarna för en mandattid om högst åtta år. Antalet länsstyrelser är sex och tjänster sköts och service ges vid såväl verksamhetsställena som de regionala serviceenheterna. Arbetsfördelningen på de olika avdelningarna varierar något mellan de olika länsstyrelserna. Drygt 1000 personer arbetar vid länsstyrelserna. Beträffande länsstyrelsen på landskapet Åland och i övrigt angående länsförvaltningen på Åland gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i länsstyrelselagen samt vad som stadgas särskilt. okt 28 21:33 okt 28 21:31 6
ÖVRIGA MAKTBEFOGENHETER Försvarsmaktens överbefälhavare (i krigstid kan denna befogenhet överlåtas) Rätt att benåda personer, gäller endast enskilda fall. Om allmän benådning (amnesi) kan bara riksdagen besluta. Beviljar inte längre finländskt medborgarskap. sep 1 09:51 PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag (ifall inte avvikande åsikter framförs utgår man ifrån att de övriga ministrarna är av samma åsikt) varpå presidenten själv fattar beslutet. Presidentbesluten kan indelas i tre grupper: 1) Ärenden som avgörs efter framställning av statsrådet alltså något man godkännt under regeringens allmänna sammanträde. Till dessa ärenden hör bl.a. propositioner samt vissa utnämningsärenden. 2) Ärenden där regeringen enbart har beslutat att ärendet skall framläggas, men som inte är avgjorda. T.ex avgivandet av förordningar och utnämningen av justitiekanslern, biskopar och professorer. 3) Ärenden som föredrags av enskild minister utan att man behandlat frågan i regeringen. T.ex. benådningar samt medborgarskapsärenden. I ytterligare några fall kan presidenten fatta beslut utanför statsrådet (som överbefälhavare för försvarsmakten samt beslut om att ställa enskild minister eller justitiekanslern inför riksrätt. okt 28 21:39 7