Fakta 2015:X Ytansamling av cyanobakterier norr om Kårehamn, Öland, 30 juli 2014. Foto: Kustbevakningen Publiceringsdatum 2014-03-07 Dnr. 2014 Författare Sture Nellbring (ej kvar på länsstyrelsen) Kontakt: Informationscentralen för Egentliga Östersjön. 010-223 11 60 Infocentral.stockholm@lansstyrel sen.se Denna publikation finns bara i pdf. www.lansstyrelsen.se/stockholm Årsrapport för 2014, Informationscentralen för Egentliga Östersjön Sammanfattning Årets storskaliga algblomning med ytansamlingar varade i drygt 5 och en halv veckor (4 juli 12 augusti). En kall inledning på sommaren gjorde att de första ytansamlingarna syntes först den 4 juli. Blomningarna började i Hanöbukten och längs ostkusten från norra Öland till Södermanland. Inom en vecka var stora delar av Egentliga Östersjön ute till havs täckt av ytansamlingar. Ytansamlingarn höll sig i början mest ute till havs men från den 19 juli drev de in till land bl.a. norra Öland. De sista ytansamlingarna syntes den 12 augusti med små spridda ytansamlingar i och utanför Finska viken. Den största produktionen skedde som tidigare ute till havs och den svenska kusten. En höstblomning av Aphanizomenon sp. uppstod i Stockholms södra skärgård runt den 19-21 september Syresättningen i Egentliga Östersjöns djupvatten är fortsatt dålig. Den svartmunnade smörbulten Neogobius melanostomus har i I sjön Glan (innanför Bråviken) och i östra Mälaren kommer den i så fall träffa på sin naturliga favoritföda, den introducerade vandrarmusslan, Dreissena polymorpha. Ny information tyder på att den nu även är etablerad i Göteborgs hamn/götaälvsområdet. 1
Endast tre rapporter om fynd av den kinesiska ullhandskrabban Eriocheir sinensis kom in till informationscentralen under 2014. En amerikansk hummer fångades i Gullmarsfjorden den 15 augusti. Havstulpanprojektet gick ut med två varningar under 2014. Den första varningen kom den 11 juli. Den andra varningen den 28 juli. Den första varningen gällde, som även året innan, Västervik och Södertörn men även Blekinge och Kalmarområdet. Informationscentralen fick under året ovanligt många förfrågningar 288 förfågningar från främst media ( st) och från allmänheten ( st). Förfrågningarna var som vanligt koncentrerade till högsommarperioden i juli. Inledning Informationscentralen för Egentliga Östersjön har sedan 1992 rapporterat om algblomningar och andra storskaliga händelser i Egentliga Östersjön. Den här rapporten sammanfattar vad som hänt i Egentliga Östersjön under år 2014. Informationscentralen för Egentliga Östersjön huserar hos Länsstyrelsen i Stockholm och har en webbplats, www.infobaltic.se, där Östersjörelaterade nyheter läggs ut under hela året. Förfrågningar och informationsbidrag kan lämnas till vår e-postadress: infocentral.stockholm@lansstyrelsen.se Informationscentralen tar tacksamt emot information från allmänheten och andra som rör tillståndet i Östersjön. Informationen kan till exempel vara fyndplats och omfattning av algblomningar, fynd av främmande arter eller liknande. Vi tar gärna emot bilder på blomningar och fynd och då gärna med ett tillstånd om att kunna använda och publicera dem. Tyvärr har vi inte medel för att ge bidrag för insänt material. Samarbetspartners och använda informationssidor Våra viktigaste samarbetspartners är SMHI och den nybildade Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik (där den tidigare samarbetspartnern Systemekologiska institutionen ingår), Stockholms universitet. SMHI står för den dagliga tolkade satellitinformationen om algblomningar under perioden juni-augusti. Den utgör numera grunden för vår information och innebär att vi under molniga perioder kan stå ganska handfallna om algläget. SMHI bidrar även med information från deras regelbundna utsjöexpeditioner i Östersjön. Institutionen för Ekologi, miljö och botanik bidrar med data från sina utsjöprovtagningar i NV Egentliga Östersjön men de har, till skillnad från SMHI, även provtagning inomskärs - i Askö och Himmerfjärdsområdet. Informationscentralen hade under sommaren 5 ordinarie telefonmöten med SMHI och EMB (12 juni, 26 juni, 10 juli, 24 juli och 7 augusti) samt ett kort avslutningsmöte den 22 augusti. Algövervakning ingår inte i Kustbevakningens uppdrag men trots det var kustbevakningsflyget även i år förhållandevis aktiv och publicerade ovanligt mycket bilder på ytansamlingar på kustbevakningens webbplats. Bilder på algblomning finns från 7 juli, 8 juli, 22 juli, 23 juli, 25 juli, 26 juli, 27 juli, 28 juli och 30 juli. Bilderna kunde oftast komplettera och verifiera SMHI:s tolkade satellitbilder. Vi har även i år även haft en bra och regelbunden kontakt med 2
tillsynsmannen på Bullerö i Stockholms skärgård. Däremot erhölls i år ingen information från Viking Line. Vi saknade även i år den lokala alginformationen från Öland men från Gotlands badplatser fanns under ca en månad (10 juli-9 augusti) viss information om vattentemperatur och alger. Samarbetet med Skärgårdsstiftelsens havstulpanprojekt fortsatte i år men deras projekt Båtmiljö.se saknade medel för 2014 och lades i malpåse. Trots det så kunde havstulpanprojektet genomföra två havstulpanvarningar via SMSutskick. Informationcentralen stod för e-postutskicken. Den tyska delstaten Schleswig-Holstein publicerade 3 algrapporter för den tyska kusten i SV Östersjön. Den första rapporten kom först den 30 juli, därefter den 7 augusti och 21 augusti. De verkar ha haft ett normalt år avseende cyanobakterier. Informationscentralen följer regelbundet den information som läggs ut på finska Östersjöportalen och Finlands miljöcentral SYKE. Här publiceras varje vecka under algsäsongen det finska algläget både längs finska kusten och i sjöar. Inför algsäsongen publicerar SYKE även en prognos för sommarens algblomning i finska havområden. Delar av denna prognos berör även den norra delen av Egentliga Östersjön. Brist på medel gjorde att vi i år inte publicerade i båtguiden. Året som gått Algblomningar De första tecknen på algblomning sågs strax efter midsommar i södra Östersjön öster om Rügen som vid tillfället hade det varmaste ytvattnet (16-18 C). Ytvattentemperaturen i norra Egentliga Östersjön var då ganska låg (12-13 C) och en period med ihållande nordvindar gjorde att vattentemperaturen var låg en bit in i juli varför produktionen av cyanobakterier var låg. Det var först den 4 juli som de första ytansamlingarna dök upp i Bornholmsgattet-Hanöbukten och ett område norr om Öland upp till utanför Bråviken (Fig. 1, 2 och 3). Nu slog vädret om till ett rejält högtrycksläge som varade till slutet av juli. Östersjöns ytvatten värmdes nu snabbt upp och hela Egentliga Östersjön fick ytvattentemperaturer runt 22-23 C. Redan runt den 9 juli fanns tecken på att årets ytansamlingar skulle koncentreras till norra och mellersta Egentliga Östersjön (Fig. 4.). Under senare delen av juli fanns de största koncentrationerna av ytansamlingar huvudsakligen i de norra och mellersta delarna av Egentliga Östersjön. I södra Östersjön uppstod mer sporadiska mindre ytansamlingar i mitten av juli (Fig. 5.) men det var tidvis stor produktion i vattenmassan (Fig. 6.). På den tolkade satellitbilden från den 17 juli syns att ytansamlingarna utanför Stockholms skärgård ned till Östergötlands skärgård samt runt Gotland fortfarande ligger en bra bit ut till havs (Fig. 5). Runt den 19 juli fick vi rapporter om att ytansamlingar nått stränder på norra Öland och Ihreviken på Gotland. I övriga områden höll sig ytansamlingarna huvudsakligen ute till havs fram till 21 juli varefter många kustavsnitt fick påhälsning. Det började med Stockholms södra skärgård (Utö-Nåttarö den 22 juli och därefter längre söderut (Oxelösund och Östergötlands skärgård, Öland och Kalmarsund ( Fig. 7-9.). Även Gotland som, förutom Gotska Sandön, klarat sig bra fick de första algpåslagen, med början på norra Gotland, i slutet av juli. 3
Den 21 juli började det även blomma på den finska sidan av Bottehavet. I början av augusti började ytansamlingar försvinna i de nordvästliga delarna av Egentliga östersjön och de fanns huvudsakligen öster om en tänkt linje mellan Gotska Sandön och Åland (Fig. 10). Den 12 augusti återstod bara små ytansamlingar i ett område SO Åland NO Gotska Sandön (Fig. 11.). Därefter var årets storskaliga blomning i Egentliga Östersjön över. I sydöstra Bottenhavet syntes en mindre ytansamling den 28 augusti i en öppning i molnen. Blomningen bekräftades inte i Finlands miljöcentrals (SYKE) algbevakning men i just det området verkar det saknas övervakare. Vid SMHIs utsjöprovtagning i början av september rapporterades att klorofyllhalterna var under det normala på de flesta östersjöstationerna och att filamentösa cyanobakterier saknades. I helgen runt den 19-21 september fick vi rapporter om stora algblomningar i Stockholms södra skärgård. I områden som Bullerö, Utö och större delen av Mysingen och in mot Ingarö var vattnet mycket grumligt och flockigt samt i vissa vikar bildades även ytansamlingar. Blomningen verkar ha försvunnit ganska snabbt därefter. Vi har inga vattenprover från detta område men det rörde sig troligen om höstblomning av cyanobakterien Aphanizomenon sp. då vi vet att arten fanns i vattenprover från Himmerfjärden inte långt där ifrån. De arter som ingick i blomningarna var Aphanizomenon sp., Nodularia spumigena och Dolichospermum sp. Som vanligt började blomningarna med Aphanizomenon sp. Men även Nodularia sp. var närvarande i små mängder i ett tidigt stadium. Aphanizomenon sp. verkar ha varit vanlig under större delen av blomningsperioden i större delen av undersökningsområdet. Under mitten av juli var ofta Nodularia spumigena en dominerande art. Detta kan förklara varför det inte var så mycket ytansamlingar i vissa områden då Aphanizomenon sp. inte har samma benägenhet som Nodularia spumigena att bilda ytansamlingar. Av den information vi fått så har åtminstone två hundar drabbats av algförgiftning, båda i Kalmar, varav minst en av dem dog. 4
Fig. 1. Första tecknen på ytansamlingar (rött) i Hanöbukten och norr om Öland den 4 juli. Källa: SMHI. Fig. 2. Ytansamlingar i Bornholmsgattet 5 juli 2014. Foto: Kustbevakningen. 5
Fig. 3. Ytansamlingar S. Utklippan Sandhammaren 7 juli 2014. Foto: Kustbevakningen. Fig. 4. Tolkad satellitbild 9 juli 2014. Rött: ytansamlingar, gult: produktion i vattenmassan. Källa: SMHI. 6
Fig. 5. Tolkad satellitbild 17 juli. Rött: ytansamlingar, gult: produktion i vattenmassan.källa: SMHI. Fig. 6. Tolkad satellitbild från 22 juli 2014. Rött: ytansamlingar, gult: produktion i vattenmassan. Källa: SMHI. 7
Fig. 7. Ytansamlingar utanför Utö 22 juli 2014. Foto: Kustbevakningen. Fig. 8. Ytansamlingar vid Landsort/Öja 25 juli 2014. Foto: Kustbevakningen. 8
Fig. 9. Ytansamlingar i Östergötlands skärgård 26 juli 2014. Källa: Kustbevakningen. Fig. 10. Ytansamlingar den 2 augusti 2014. Källa SMHI. 9
Fig. 11. De sista synliga ytansamlingarna från satellitbild i Egentliga Östersjön 12 augusti 2014. Källa SMHI. En sammanfattande bild av årets algblomning fås i figur 12. EJ KLAR FÖR 2014 Som vanligt var det även få blomningar/ytansamlingar i den förhållandevis grunda Riga bukten. 10
Fig. 12. Antal dagar med cyanobakterieobservationer (ytansamlingar) under 2013. Källa: J. Öberg, SMHI. I centrala Stockholms sötvatten kunde man redan i början av september i skyddade områden se de första små lokala höstblomningarna. De pågick under hela hösten fram till början av november. Några sjöar i Uppland hade kraftiga höstblomningar. Syresituationen Syresituationen i Egentliga Östersjöns djupvatten är fortsatt dålig. Utbredningen av syrefria och bottnar med akut syrebrist presenteras i figur 13. Dessa resultat baseras på data insamlade av olika östersjöstater under augustioktober inom BIAS-projektet (Baltic International Acoustic Survey) och olika nationella miljöövervakningsprogram. Under 2014 beräknas cirka??? procent av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara helt syrefria (anoxiska) och cirka??? procent lida av akut syrebrist (hypoxiska) (Fig. 14). inflöden genom Öresund? Årets summerade inflöde till Östersjön via Öresund blev??? km 3. Utflödet var dubbelt så stort,???? km 3 (SMHI). Genom Stora och Lilla Bält strömmar normalt dubbla mängden vatten. Det senaste stora inflödet var vintern 2003 2004 och innan dess 1993. I Egentliga Östersjöns övriga djupbassänger uppmättes i december syrebrist (< 2 ml/l) på djup överstigande 70 till 80 m och det var helt syrefritt med svavelväte på djup överstigande 70 till 125 m. 11
Fig. 13. Utbredningen av syrefria bottnar (svart) och bottnar påverkade av akut syrebrist (grå) i Östersjön 2013. Källa: SMHI. Fig. 14. Utbredning av syrebrist och helt syrefria förhållanden i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten. Källa: SMHI. OBS 2013 Försurningen Ett på senare tid uppmärksammat problem är försurningen av haven. Orsaken är utsläpp av koldioxid från bland annat olika former av förbränning samt utsläpp av svavel från sjöfarten. Ny forskning tyder på att den senare är lika stor havsförsurare som de ökande koldioxidutsläppen. De senaste hundra åren har ph sjunkit med 0,1 enheter och modeller tyder på att det kan bli 0,2 enheter till 2100. Detta är en mycket stor förändring då ph har en logaritmisk skala. Mätningar av ph ingår i den nationella miljöövervakningen men nu diskuteras om att ha tätare mätningar och en utvidgning av programmet i form av övervakning av effekter på försurningskänsliga arter. Säldöd Det har under året förekommit stor säldöd på västkusten. På den svenska sidan 12
har man hitta 440 döda sälar sedan mars 2014 men totalt, inklusive danska sidan, beräknas dödligheten vara nära 3000. Det är knubbsäl som drabbas och man har efter provtagning kunnat konstatera att det rör sig om fågelinfluensa. För vår egen del, i Egentliga Östersjön, har vi endast en rapport om två döda gråsälar den 31 juli vid Faludden på Gotland. Vi har även fått in flera rapporter om fiskdöd. Det rör sig huvudsakligen om storspigg. Det är normalt att storspigg dör efter lekperioden. De blir utmattade och ökad vattentemperatur ökar deras metabolism. Särskilt under årets ovanligt varma sommarperiod kom det in rapporter Främmande arter Informationscentralen hade under 2014 inga medel för arbetet med webbplatsen Främmande arter i svenska hav. Det pågår diskussioner hur informationen om främmande arter ska kunna integreras i de tre informationscentralernas arbete under 2015. Informationscentralerna är nu marina informationscentra men Havs och vattenmyndigheten har ju även sötvatten på sitt bord. Den svartmunnade smörbulten Neogobius melanostomus fortsatte att utöka sin utbredning. Utanför vårt ansvarsområde så fångades åter en amerikansk hummer den 15 augusti i en hummertina i Gullmarsfjorden. Det är den sjätte amerikanska hummern som fångats i svenska vatten. Innan året var slut hade antalet ökat till 17 stycken varav några varit rombärande. Informationscentralen för Egentliga Östersjön samarbetar med Naturhistoriska riksmuset avseende fynd av den kinesiska ullhandskrabban Eriocheir sinensis. Informationscentralen underhåller en databas i form av en Excel-fil över svenska fynd av ullhandskrabban. Inrapportering av ullhandskrabba under 2014 var, som 2013, sparsam. Endast tre krabbor inrapporterades (från Trosa, Karlshamn och Yngsjö). Fynden är troligen många fler men kommer oss inte tillhanda. Havstulpanprojektet Även i år deltog informationscentralen i Skärgårdsstiftelsens havstulpanprojekt. Under våren fick vi veta att Båtmiljö.se inte fått några medel för 2014 och därför lagts i malpåse. Informationscentralens insats är huvudsakligen utskick av havstulpanvarningar via e-post. Intresset för varningar via e-post är förhållandevis litet jämfört med varning via SMS men fortfarande får vi förfrågningar om att få vara med på våra e-postlistor. Den första havstulpanvarningen kom den 11 juli. Havstulpanvarningen gällde Västervik, Loftahammar, Oxelösund samt samt Södertörnsområdet och områdena runt Saltsjöbaden, Utö och Nåttarö. Det påpekades för att lokala skillnader kan förekomma. Årets andra havstulpanvarning kom den 28 juli. Varningen denna gång gällde för Södermanlands-, Stockholms-, Uppsala- och Gävleborgs län. I Skåne och Blekinge var havstulpanerna på gång. Öland hade enstaka observationer och på Gotland stora mängder vid Furusund men i övriga kustdelar varierat. I Västervik och Kalmarområdet kom fortfarande in många rapporter. Ännu inga rapporter från Västernorrlands- och Västerbottens län. 13
Antal kontakter per vecka Informationscentralen lämnar troligen över ansvaret för e-postutskick till Skärgårdsstiftelsen och deras havstulpanprojekt under 2015. Kontakt med media och andra Under 2014 fick Informationscentralen 289 förfrågningar via telefon eller e- post. Detta var mer än dubbelt så många jämfört med de två åren innan. Som vanligt var förfrågningarna koncentrerade till den mest intensiva algblomningsperioden (veckorna 28 31) men med en klar topp vecka 30 då ytansamlingarna började röra på sig mot land. Av förfrågningarna kom 117 från media och 135 från privatpersoner. Att den dominerande kontakten var med privatpersoner tror vi beror på att många nu har s.k. smartphones och surfplattor. Många privatpersoner skickade även bilder på blomningar vilket vi uppskattade då det underlättade vårt arbete. Vi hade dessvärre inga kontakter med universitet och skolor i år. Även i år kunde vi konstatera att ett enda intervjusamtal med TT kunde ge en kraftig respons i form av flera tiotal referat i olika lokala media. Fördelningen av kontakter över året presenteras i fig. 15. 120 100 80 60 40 20 Antal kontakter med Informationscentralen per vecka år 2014 Övriga Universitet Skolungdom ar Privatperson er Myndigheter 0 4 21 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 36 37 39 Vecka nr Media Fig. 15. Fördelning av Informationscentralens kontakter med media, privatpersoner m.fl. 2014. Årsmöte 2014 Informationscentralen för Bottniska viken, länsstyrelsen Västerbotten, var värd för årets årsmöte. Mötet hölls på Umeå marina forskningscentrum den 8-9 maj 2014. Närvarande var representanter för informationscentralerna i Göteborg, Umeå och Stockholm samt SMHI. Enligt vår tradition år det SMHI i Göteborg som är värd för årsmötet 2015. Inget datum är ännu planerat. 14
Slutord Informationscentralen vill tacka våra samarbetspartners och rapportörer under det gångna året. Ni är ju ryggraden i vår verksamhet. Tack! Sture Nellbring och Sonja Råberg Referenser????? SMHI. 2014. Oxygen survey in the Baltic Sea 2014 extent of anoxia and hypoxia, 1960-2014. Report Oceanography No.????. Länkar Finlands miljöcentral, SYKE http://www.syke.fi/sv Främmande arter i svenska hav http://www.frammandearter.se/ Informationscentralen för Egentliga Östersjön: www.infobaltic.se IOW Leibniz Institute for Baltic Sea Research Warnemünde: http://www.io-warnemuende.de/cruise-reports.html Kustbevakningen: http://www.kustbevakningen.se/ Skärgårdsstiftelsen: http://skargardsstiftelsen.se/ SMHI, Havsmiljö: http://www.smhi.se/tema/havsmiljo 15