Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik

Övergång från urvalsbaserad till totalräknad inkomstfördelningsstatistik SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Statistiska Centralbyrån 0

Innehåll Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Förutsättningar... 4 Populationer och hushåll... 4 Disponibel inkomst... 6 Urval totalräknat... 6 Hushållens fördelning... 8 Faktiskt boende... 8 Inkomsthushåll... 9 Jämförelse av inkomstfördelning... 12 Hushållstyper... 14 Sysselsättning... 16 Förfrågningar... 18 Referenser... 19 Statistiska Centralbyrån 1

Sammanfattning Sammanfattning Undersökningen Hushållens ekonomi (HEK) har sedan 1975 redovisat officiell inkomstfördelningsstatistik. Från och med undersökningsår 2014 ersätts HEK fullt ut av en totalräknad inkomstfördelningsstatistik (TRIF), vilken redovisas som en del av undersökningen Inkomster och skatter. Statistiken från de båd a undersökningarna kommer i ett initialt skede att redovisas parallellt för åren 2012 och 2013, för vilka år analysen i detta PM baseras på. Syftet med detta PM är att ge en översiktlig bild av de skillnader och likheter som föreligger mellan undersökningarna samt visa hur resultaten i HEK och TRIF förhåller sig till varandra. De huvud sakliga skillnaderna i framställning mellan undersökningarna är konstruktionen av hushållsbegreppet och undersökningarnas upplägg, samt inkomstbegreppet för disponibel inkomst. Resultaten tyder på att de olika inkomstbegreppen påverkar skattningarna förhållandevis lite, med an däremot skiftet av hushållsbegrepp påverkar resultaten i riktning mot lägre inkomstspridning. För båd a de studerade åren leder urvalsfelet till att resultaten i HEK och TRIF närmar sig varandra. Den övergripande bilden är att inkomstspridningen är något större i HEK än i TRIF. Gini-kofficienten är signifikant högre i HEK 2013 och även kvotskattningar såsom P95/ P05, P90/ P10 och P80/ P20 visar på större inkomstspridning i HEK. Bilden blir dock aningen mer spretig när redovisningen görs efter hushållstyp. Andelen under 60 procent av medianinkomsten för disponibel inkomst per k.e. för de olika hushållstyperna är överlag högre i TRIF än i HEK för båd a de undersökta åren. Statistiska Centralbyrån 2

Inledning Inledning Undersökningen Hushållens ekonomi (HEK) har sedan 1975 redovisat officiell inkomstfördelningsstatistik. Från och med undersökningsår 2014 ersätts HEK fullt ut av en totalräknad inkomstfördelningsstatistik (TRIF), vilken redovisas som en del av undersökningen Inkomster och skatter. Statistiken från de båd a undersökningarna kommer i ett initialt skede att redovisas parallellt för åren 2012 och 2013. Framgent kommer totalräknad inkomstfördelningsstatistik även att redovisas för 2011. Båda undersökningarna har samma syfte; att beskriva utvecklingen och fördelningen av inkomster och inkomsternas struktur för hushåll. Framställningen av statistiken skiljer sig dock åt, vilket medför att den inte är fullt jämförbar. De huvudsakliga skillnaderna mellan undersökningarna är konstruktionen av hushållsbegreppet och und ersökningarnas upplägg, samt inkomstbegreppet för disponibel inkomst. HEK är en urvalsundersökning och uppgifter om hushållssammansättning, vissa bakgrunds- och klassificeringsvariabler samt vissa inkomstkomponenter samlas in via en telefonintervju (övriga inkomstdata kommer från administrativa register). Den totalräknade statistiken baseras helt och hållet på administrativa register från bland annat Skatteverket och Försäkringskassan, vilket innebär att det inte finns någon möjlighet att till exempel samla in enskild a inkomster som saknas i dessa register. I HEK redovisas primärt faktiskt boende och hushållsbegreppet är kosthushåll, vilket avser personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. Hushållsbegreppet i den totalräknade statistiken är bostadshushåll, vilket baseras på folkbokföringen. Det centrala inkomstbegreppet i båda undersökningarna är disponibel inkomst. Den konceptuella definitionen av disponibel inkomst, vilken fastställer vad som i princip bör ingå vid mätningar av disponibel inkomst, sammanfaller i HEK och TRIF. Däremot finns det skillnader i den operationella definitionen, dvs. den definition som i praktiken används i statistiken. Syftet med detta PM är att ge en översiktlig bild av de skillnader och likheter som föreligger mellan undersökningarna samt visa hur resultaten i HEK och TRIF förhåller sig till varandra. Första delen av PM:et redogör för centrala aspekter i undersökningarna, såsom avgränsningar av population, konstruktion hu shåll samt definition av disponibel inkomst. Därefter följer en analys av hushållens fördelning i de båda undersökningarna. Slutligen kommer ett inkomstavsnitt vars syfte är att visa hur såväl nivåskattningar som fördelningen av inkomsterna påverkas beroende på vilken undersökning som används. Statistiska Centralbyrån 3

Förutsättningar Förutsättningar Populationer och hushåll Målpopulationen i både HEK och TRIF utgörs av privata hushåll bestående av personer som var folkbokförda i Sverige den 31 december respektive undersökningsår. Vid studier av inkomstförd elning är praxis att individers inkomster aggregeras till hushållsnivå, man skapar på så sätt en hushållsenhet med gemensamma inkomster, i internationella guidelines kallad Income sharing unit. I HEK motsvaras denna enhet av kosthushåll och i TRIF av bostadshushåll. I HEK avses personers faktiska boende och kosthushållet utgörs av alla personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. Ett kosthushåll kan även bestå av flera generationer, av syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensamt hushåll. Bostad shushållet utgörs av samtliga personer som är folkbokförd a på samma fastighet och lägenhet 1. Det speglar således personers folkbokförd a boende och d et finns inte några krav på någon gemensam hushållning inom hushållet. Likt kosthushåll kan även bostadshushållet bestå av flera generationer, syskon eller kompisar. Grupper som är värd a att lyfta fram lite extra vid beaktande av folkbokfört boende och faktiskt boende är unga vuxna och äldre. En relativt stor del unga vuxna, exempelvis studenter, är folkbokförda hos sina föräldrar utan att bo d är, vilket blir tydligt d å ca 30 procent av Sveriges studentbostäder saknar folkbokförda personer, trots att det i realiteten knappt finns några lediga stud entbostäder 2. I HEK ska personer som är tillfälligt frånvarande från hushållet ingå i detta. Det innebär att unga vuxna som för tillfället inte bor i hushållet, men förväntas återkomma, räknas med i kosthushållet. Anser intervjupersonen d äremot att den aktuella personen permanent lämnat hushållet ska personen inte tas med. När det gäller äldre personer har dessa rätt att välja om de vill vara folkbokförda i sin tid igare bostad, på ett servicehus (äldreboende eller dylikt) eller end ast i den tidigare församlingen. Detta resulterar i att mer än 40 procent av specialbostäder för äldre saknar folkbokförda, då de äldre till exempel istället är folkbokförd a hos 1 Personer som saknar uppgift om lägenhetsidentitet i folkbokföringen und antas från kravet om folkbokföring på lägenhet. För dessa personer, ca 300 000, använd s familjebegreppet i SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB) som approximation för bostadshushåll. 2 Enligt lagstiftningen ska personer folkbokföra sig på den fastighet och i den territoriella församling där hen är att anse som bosatt. En person anses vara bosatt på den fastighet där hen regelmässigt tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. Det finns således inga undantag från kravet om folkbokföring på rätt folkbokföringsort och fastighet för studenter. Statistiska Centralbyrån 4

Förutsättningar en anhörig i sin tidigare bostad. Personer 65 år eller äldre som bor i ett servicehus räknas i HEK med i sitt tid igare hushåll, om det är detta hushåll som intervjuas. En annan aspekt att ta hänsyn till vid analyser av folkbokfört boende och faktiskt boende är möjligheten att hitta relationer mellan personerna i hushållet. Vid skapandet av kosthushåll i HEK finns möjligheten att fråga efter relationer inom hushållet och utifrån det skapa hushållstyper. När man jobbar med enbart folkbokföring finns inte denna möjlighet. Då är det släktskap och registrerade relationer som blir avgörande. Med registrerad relation menas giftermål, registrerat partnerskap, biologisk förälder, adoptivförälder och vård nad shavare. Den stora utmaningen vid folkbokfört boende handlar om att hitta sambopar som lever under äktenskapsliknande former bland dem som bor tillsammans utan att det finns släktskap eller registrerade relationer mellan personerna. I den totalräknade statistiken avses med sambo personer som inte är gifta/ registrerade partner men som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Av personer folkbokförda i samma fastighet och lägen het med gemensamma barn bildas sambopar. För att bilda sambopar av personer utan gemensamma barn använd s en modell utifrån nedanstående kriterier 3 : Personerna är folkbokförda på samma fastighet och lägenhet Personerna är minst 18 år Personerna är av olika kön Ålderskillnaden mellan personerna är mindre än 15 år Personerna är inte nära släkt Endast ett möjligt sambopar kan bildas inom hushållet Modellen medför att statistiken visar för få sambopar men även att felaktiga sambopar skapas. Den totala effekten är att antalet hushåll av typen Sam - manboende utan barn underskattas med ca 10 procent (Werner 2014, SCB). Populationerna i båd a und ersökningarna baseras på SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB), från vilket en rampopulation skapas för respektive undersökning. För att till viss del hantera den övertäckning som finns i RTB avgränsas rampopulationen i båd a undersökningarna till att avse hushåll d är de vuxna i hushållet är folkbokförda i Sverige både vid undersökningsårets början och vid dess slut, samt hushåll som har en disponibel inkomst som är skild från noll. I TRIF exkluderas även personer vilka enligt folkbokföringen saknar känd hemvist från rampopulationen. Det går inte att bilda bostadshushåll för dessa personer och man kan misstänka att de ej längre finns i Sverige. 4 3 Modellen är utvecklad som ett led i SCB:s arbete med registerbaserad hushållsstatistik och tillämpas i den officiella befolkningsstatistiken, www.scb.se/ be0101. 4 En person vars bosättning, trots all tänkbar utred ning, inte kan knytas till en fastighet eller en församling och inte heller kan avregistreras anses sakna känd hemvist. Statistiska Centralbyrån 5

Förutsättningar Målet i både HEK och TRIF är att beskriva inkomstfördelningen för privata hushåll, vilket framför allt innebär att hushåll med personer boende på institution ej ingår i målpopulationen. För de svarande hushållen i HEK hanteras d etta i datainsamlingen, då hushållen hanteras som övertäckning om intervjupersonen uppger att någon av de vuxna i hushållet är institutionsboende. För bortfallet görs ingen bearbetning för att hantera institutionsboende. I TRIF är hanteringen av eventuella institutionsboende något trubbigare eftersom det inte går att ställa frågor till hushållen om detta. Istället för att fråga hushållen hur de bor använd s uppgift från folkbokföringen, där en indikator på att en person kan vara institutionsboende är om personen är på församlingen skriven. Detta är en beteckning som används av Skatteverket för personer som bland annat vistas på ett äldreboende, en vårdinrättning eller en kriminalvårdsanstalt. I båda undersökningarna avgränsas rampopulationen till hushåll dä r minst en person i hushållet är 18 år eller äldre. Disponibel inkomst Den disponibla inkomsten använd s i inkomstfördelningsstatistiken för att beskriva hushållens ekonomiska standard under en given tidsperiod och utgörs av summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Den konceptuella definitionen av disponibel inkomst, vilken fastställer vad som i princip bör ingå vid mätningar av disponibel inkomst, sammanfaller i HEK och TRIF. Däremot finns det skillnader i den operationella definitionen, dvs. den definition som i praktiken används i statistiken. Basen för inkomster, skatter och transfereringar vid beräkning av disponibel inkomst är SCB:s Inkomst- och taxeringsregister (IoT). IoT består av samtliga personer folkbokförda i Sverige vid årets slut samt i Sverige skattskyldiga personer. Uppgift om inkomster, skatter och transfereringar baseras på kontrolluppgifter och taxeringsd ata från Skatteverket samt ad ministrativa registerdata avseende inkomster från andra mynd igheter. Skillnaden i disponibel inkomst mellan HEK och TRIF är hanteringen av sådana inkomster som inte finns i administrativa register, vilket i det här fallet hand lar om transferering av underhållsbidrag mellan separerade föräldrar. I HEK samlas data om underhållsbidrag in i intervjun för att sed an inklud eras i beräkningen av disponibel inkomst. Denna möjlighet finns inte i den totalräknade statistiken, där istället en modell för simulering av underhållsbidrag har tagits fram. Både positiva och negativa transfereringar simuleras och påförs sed an den disponibla inkomsten för relevanta hushåll (Lind berg 2013, SCB). Urval totalräknat Ett statistikvärdes tillförlitlighet beror på det totala felet mellan skattningen och målstorheten. Det totala felet kan bestå av urvalsfel, täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. I det aktuella fallet är det framför allt urvalsfel och täckningsfel som ligger till grund för skillnader i skattningar mellan HEK och TRIF. Urvalsfel är av typen slum pmässiga fel och kan leda till att enskilda urval är icke representativa för den population man vill beskriva, vilket innebär risk för att Statistiska Centralbyrån 6

Förutsättningar felaktiga slutsatser dras om undersökningens målpopulation. För att belysa effekterna av urvalsfelet i HEK redovisas i anslutning till punktskattningarna ett osäkerhetsintervall (konfidensintervall). Eftersom HEK och TRIF båda bygger på ad ministrativa data vad gäller inkomster, skatter och transfereringar föreligger ingen skillnad i bortfall för dessa uppgifter (förutom ovan beskrivna skillnader i tillgång till d ata avseende underhållsbidrag). Då merparten av inkomstredovisningen i HEK baseras på hela urvalet, dvs. både svarande och bortfall, påverkas d ock vissa bakgrund s- och klassificeringsvariabler som skapas med hjälp av uppgifter från intervjun av bortfallet, exempelvis hushållstyp. I HEK hanteras detta genom att man för intervjubortfallet använder familjebegreppet i SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB) som approximation för kosthushållet och på så sätt kan skapa hushållstyper för hela urvalet. Familjebegreppet har vissa kvalitetsbrister, där den allvarligaste är att sam bor utan gemensamma barn räknas som två familjer, vilket medför att antalet ensamstående överskattas och att antalet sammanboende underskattas. I takt med att bortfallet ökar i HEK ökar även andelen hushåll som bygger på uppgifter från RTB-familj. Bortfallet i HEK var år 2012 ca 45 procent och år 2013 knappt 50 procent. Statistiska Centralbyrån 7

Hushållens fördelning Hushållens fördelning I tabell 1 belyses fördelningen av hushållen på olika hushållstyper för den totalräknade statistiken respektive HEK-undersökningen för 2013. Skillnaden mellan folkbokfört boende och faktiskt boende framgår vid jämförelser mellan TRIF och Svarande i HEK. Svarande + bortfall (hela urvalet) belyser fördelningen av hushåll i den population som merparten av all inkomstredovisning i HEK bygger på (kallas fortsättningsvis inkomsthushåll). Tabell 1. Fördelning av hushåll efter hushållstyp 2013. Procent. TRIF HEK Svarande Felmarginal Svarande Felmarginal Lägsta Högsta + bortfall Lägsta Högsta Samtliga hushåll 18- år 100 100 100 Ensamstående utan barn 39,0 42,4 41,2 43,6 48,7 47,9 49,6 Ensamstående utan barn 18-29 år 6,7 8,8 8,0 9,5 10,8 10,3 11,4 Ensamstående utan barn 30-49 år 8,4 8,5 7,7 9,3 11,1 10,6 11,7 Ensamstående utan barn 50-64 år 8,3 8,7 7,9 9,5 10,2 9,6 10,7 Ensamstående utan barn 65-79 år 9,3 10,5 9,7 11,3 10,3 9,7 10,8 Ensamstående utan barn 80- år 6,4 5,9 5,2 6,6 6,3 5,9 6,8 Ensamstående med barn 0-19 år 5,0 6,2 5,9 6,6 6,3 6,1 6,5 Ensamstående med 1 barn 0-19 år 2,9 3,8 3,5 4,1 3,7 3,5 3,9 Ensamstående med 2+ barn 0-19 år 2,1 2,4 2,2 2,7 2,5 2,4 2,7 Sammanboende utan barn 24,5 25,5 25,0 26,1 21,0 20,6 21,5 Sammanboende utan barn 18-29 år 2,5 2,7 2,3 3,0 1,3 1,2 1,5 Sammanboende utan barn 30-49 år 2,9 3,4 3,0 3,7 2,1 1,9 2,3 Sammanboende utan barn 50-64 år 7,6 8,4 7,9 8,8 7,2 6,9 7,5 Sammanboende utan barn 65-79 år 9,2 9,0 8,6 9,5 8,4 8,1 8,8 Sammanboende utan barn 80- år 2,2 2,1 1,8 2,4 2,0 1,8 2,2 Sammanboende med barn 0-19 år 19,8 20,7 20,2 21,3 18,8 18,4 19,1 Sammanboende med 1 barn 0-19 år 7,2 7,1 6,7 7,5 6,4 6,1 6,6 Sammanboende med 2 barn 0-19 år 9,2 10,2 9,7 10,7 9,1 8,8 9,4 Sammanboende med 3+ barn 0-19 år 3,4 3,4 3,1 3,8 3,3 3,1 3,5 Övriga hushåll 11,7 5,1 4,7 5,4 5,2 4,9 5,4 Faktiskt boende Som synes fördelar sig de sammanboende hushållen relativt likartat vid jämförelser av folkbokfört boende och faktiskt boende. I båda fallen utgör Sammanboende utan barn ca 25 procent av hushållen och Sammanboende med barn ca 20 procent av hushållen. Om man tittar på Sammanboende utan barn efter ålder är det något större skillnader i de yngre åldersgrupperna. Personer i dessa åldersgrupper lever i större utsträckning i samboförhållande. Som nämnts tidigare underskattar den modell som används för att skapa sambopar andelen Sammanboende utan barn, vilket verkar slå igenom främst i dessa yngre åldersklasser. Skillnaderna är större för hushåll med ensamstående, framför allt för Ensamstående utan barn, där andelen hushåll baserad e på folkbokfört boende är Statistiska Centralbyrån 8

Hushållens fördelning lägre för samtliga åldersklasser utom för den äldsta gruppen, 80- år. En förklaring till detta är att många av de hushåll som i HEK klassas som ensamstående, i det folkbokförd a boendet istället klassas som Övriga hushåll. Totalt sett har 85,9 procent av hushållen 2013 samma hushållstyp i folkbokfört boende och faktiskt boende. Motsvarande siffra för 2012 är 86,3 procent. Inkomsthushåll Inkomsthushållen består både av svarande hushåll i HEK (faktiskt boende) och av bortfallet, där hushållssammansättning för bortfallet, som tidigare nämnts, approximeras med hjälp av familjebegreppet i RTB. Den skillnad som framträdde redan vid jämförelser mellan folkbokfört boende och faktiskt boende förstärks överlag när bortfallet adderas till HEK-hushållen. Detta beror framför allt på att sambopar utan gemensamma barn registreras som ensamstående hushåll för det tillkommande bortfallet, vilket då leder till att andelen ensamstående hushåll ökar, till stor del på bekostnad av andelen Sammanboende utan barn. Ensamstående utan barn utgör ca 49 procent av inkomsthushållen, att jämföra med ca 39 procent i den totalräknade statistiken. När redovisningen görs efter åldersklasser framgår det att skillnaden till övervägande del uppstår i de tre yngre klasserna, vilket är förväntat med tanke på de kvalitetsbrister som finns i familjebegreppet i RTB. För Sammanboende med barn föreligger signifikanta skillnader för gruppen totalt, samt för hushåll med ett barn. Dessa skillnader förekommer även för år 2012, även här signifikanta, dock i något mindre utsträckning. För båda åren är skillnaderna marginella för sammanboende med två eller fler barn. För Ensamstående med barn är andelen hushåll signifikant lägre i den totalräknade statistiken. Att andelen Övriga hushåll är högre i TRIF beror på flera samverkande faktorer. Dels redovisas hushåll med två personer som ej definierats som sambopar som Övriga hushåll i det folkbokförda boendet (samkönad e par och par med en åldersskillnad som är 15 år eller större), dels är det en viss definitionsskillnad i TRIF och HEK avseende hushållstyperna Ensamståend e med barn respektive Sammanboende med barn. I TRIF är dessa hushållstyper snävare definierade i den meningen att det inte får förekomma några övriga personer i hushållet. Övriga personer är i detta sammanhang vuxna personer som inte har relationen barn till referenspersonerna i hushållet. Det kan till exempel vara far- och morföräldrar eller andra vuxna boende i hushållet. I de fall denna typ av hushållssammansättningar förekommer i TRIF redovisas dessa som Övriga hushåll. I HEK redovisades dessa däremot som Ensamstående med barn alternativt Sammanboende med barn. Utöver ovanstående förklaringar till den höga andelen Övriga hushåll i TRIF bidrar till liten del även aspekten att kompisboende troligtvis i större utsträckning hamnar i denna kategori i TRIF än i HEK. Tabellerna 2a, 2b och 2c belyser fördelningen av hushåll efter hushållstyp för urvalspersonerna i HEK. Det innebär att hushållstypen i det folkbokförd a boend et har påförts urvalspersonerna i HEK och därefter har korstabeller tagits fram, av Statistiska Centralbyrån 9

Hushållens fördelning vilka det framgår hur HEK-hushållen fördelar sig beroende vilket hushållsbegrepp som tillämpas. Av tabell 2a framgår att 82 procent av hushållen har samma hushållstyp (summan av diagonalen, 82,5 procent 2012). I tabell 2b kan man utläsa hur inkomsthushållen i HEK fördelar sig på hushållstyperna i det folkbokförda boendet. Som synes, och som förklarats ovan, är det framför allt till hushållstypen Övriga hushåll som förändringarna sker. För Ensamstående utan barn respektive Ensamstående med barn sker även en omdefiniering av hushållstyp till Sammanboende utan barn respektive Sammanboende med barn för ca 14 respektive 11 procent av hushållen. Denna förändring beror till största del på de definitionsskillnader som föreligger mellan familjebegreppet i RTB och folkbokfört boende på lägenhet. Dock förekommer dessa skillnad er delvis redan vid jämförelser av faktiskt boende och folkbokfört boende, vilket innebär att det även finns andra förklaringar. Värt att ha i åtanke är att båd a undersökningarna är behäftade med mätfel, vilket troligtvis kan förklara delar av skillnaderna. Mätfel i HEK kan innebära att respondenten inte minns exakt hur hushållet såg ut vid mättillfället eller att frågan missuppfattas. Mätfelen i d et folkbokförda boendet kan till exempel bero på att d et utifrån vissa modellantaganden skapas felaktiga sambopar alternativt att modellen missar att skapa korrekta sambopar eller att personer dröjer med att folkbokföra sig på sitt nya boende vid flyttar. Tabell 2a. Fördelning av hushåll efter hushållstyp på hushållsnivå, inkomsthushåll i HEK 2013 (n = 16172). Oviktad procentuell fördelning. TRIF HEK Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0-19 år Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0-19 år Övriga hushåll Totalt Ensamstående utan barn 20,5 0,2 0,3 0,1 0,2 21,3 Ensamstående med barn 0-19 år 0,1 10,1 0,0 0,2 0,0 10,4 Sammanboende utan barn 4,0 0,0 21,8 0,1 0,1 25,9 Sammanboende med barn 0-19 år 0,4 1,5 0,1 21,8 0,0 23,7 Övriga hushåll 4,4 2,0 2,2 2,4 7,7 18,7 Totalt 29,3 13,8 24,4 24,5 8,1 82,0 Tabell 2b. Fördelning av hushåll efter hushållstyp på hushållsnivå, inkomsthushåll i HEK 2013 (n = 16172). Oviktad procentuell fördelning. Kolumnprocent. Kolumnprocent HEK TRIF Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0-19 år Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0-19 år Övriga hushåll Ensamstående utan barn 70,1 1,2 1,4 0,3 2,3 Ensamstående med barn 0-19 år 0,2 73,5 0,0 0,7 0,2 Sammanboende utan barn 13,6 0,0 89,4 0,3 1,1 Sammanboende med barn 0-19 år 1,2 10,6 0,3 88,9 0,4 Övriga hushåll 14,9 14,8 8,9 9,9 96,1 Totalt 100 100 100 100 100 Statistiska Centralbyrån 10

Hushållens fördelning Tabell 2c. Fördelning av hushåll efter hushållstyp på hushållsnivå, inkomsthushåll i HEK 2013 (n = 16172). Oviktad procentuell fördelning. Radprocent. Radprocent HEK TRIF Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 0-19 år Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0-19 år Övriga hushåll Totalt Ensamstående utan barn 96,5 0,8 1,6 0,3 0,9 100 Ensamstående med barn 0-19 år 0,7 97,7 0,0 1,6 0,1 100 Sammanboende utan barn 15,3 0,0 84,1 0,2 0,3 100 Sammanboende med barn 0-19 år 1,5 6,2 0,3 91,9 0,1 100 Övriga hushåll 23,3 10,9 11,6 13,0 41,3 100 Tabell 3 visar skillnaden i antal hushållsmedlemmar i bostadshushåll och inkomsthushåll i HEK 2013. Bostad shushållen är större än inkomsthushållen i 18,2 procent av fallen och det omvända gäller endast för 1,6 procent av hushållen. Storleken på hushållen sammanfaller i 80,1 procent av fallen. Motsvarande siffror för bostadshushåll och faktiskt boende är 84,2 procent lika stora hushåll, 13,3 procent d är bostadshushållen är större och i 2,4 procent av fallen är inkomsthushållet större. Tabell 3. Antal hushållsmedlemmar i bostadhushåll minus antal inkomsthushållsmedlemmar i HEK 2013 (n = 16172). Oviktad procentuell fördelning. Hushållstyp -3-2 -1 0 +1 +2 +3 +4 Ensamstående utan barn 0,2 0,5 2,8 96,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Ensamstående med barn 0-19 år 0,1 0,1 2,6 95,2 1,8 0,1 0,1 0,1 Sammanboende utan barn 0,0 0,1 0,4 84,1 15,3 0,0 0,0 0,0 Sammanboende med barn 0-19 år 0,0 0,3 0,9 89,1 6,7 1,7 0,8 0,5 Övriga hushåll 0,0 0,2 0,7 36,2 31,1 14,6 7,6 9,6 Totalt 0,1 0,2 1,3 80,1 11,6 3,1 1,6 1,9 Statistiska Centralbyrån 11

Inkomstfördelning Jämförelse av inkomstfördelning 5 I tabellerna 4a och 4b redovisas ett antal ind ikatorer på inkomstfördelningen för åren 2012 och 2013, baserad e på disponibel inkomst per k.e. Kolumnerna 1 och 4 redovisar resultat från HEK respektive TRIF enligt officiell statistik. I kolumn 2 redovisas resultat baserade på HEK-urvalet, med det inkomstbegrepp som använd s i TRIF, dvs. uppgift om underhållbidrag simuleras istället för att använd a insamlade uppgifterna från intervjun. Slutligen redovisas i kolumn 3 resultat baserade på HEK-urvalet med inkomstbegrepp enligt TRIF där hushållsbegreppet i HEK (inkomsthushåll) ersatts med hushållsbegreppet i TRIF (bostad shushåll). Rent praktiskt innebär det att man runt urvalspersonen i HEK, med hjälp av registerdata, har bild at ett bostadshushåll och därefter tagit fram nya skattingar. Gini-kofficienten ligger på ungefär samma nivå i HEK 2012 som i TRIF 2012 (kolumnerna 1 och 4). År 2013 däremot är skattningen högre i HEK än i TRIF och skillnaden ligger utanför felmarginalen som är 0,006. I HEK var gini-koefficienten 0,301 och i TRIF 0,293. Också när man mäter inkomstskillnaderna som kvoter mellan olika percentiler så är inkomstskillnaderna större i HEK än i TRIF. Skattningarna av medelvärde och median är för båd a åren 2 3 procent högre i den totalräknade statistiken. Detta förklaras delvis av det faktum att bostad shushåll till viss del är större än inkomsthushållen vilket genererar färre konsumtionsenheter när inkomsterna ekvivaleras. Av tabellerna kan man utläsa hur de olika definitionerna av inkomstbegrepp och hushållsbegrepp bidrar till den totala skillnaden mellan HEK och TRIF. Inkomstbegreppet i TRIF ser för 2012 ut att bidra till något högre inkomstsprid ning, mönstret är dock inte lika tydligt för 2013. Effekten av förändrat hushållsbegrepp är tydligare och skattningarna i kolumn 3 tyder på att hushållsbegreppet i den totalräknade statistiken bidrar till att inkomstspridningen blir lägre samtidigt som skattningarna av medelvärde och med ian går upp. Skillnaden mellan kolumn 3 och 4 tolkas här som urvalsfel, vilket ser ut att bidra förhållandevis mycket till skattningarna av andelen med låg inkomst, kvoterna samt Gini-koefficienten, men desto mindre till medelvärde och median. Resultaten tyder på att de olika inkomstbegreppen påverkar skattningarna förhållandevis lite, med an däremot skiftet av hushållsbegrepp påverkar resultaten i riktning mot lägre inkomstspridning. För båd a de studerade åren leder urvalsfelet till att resultaten i HEK och TRIF närmar sig varandra. 5 HEK-bearbetningarna bygger på inkomsthushåll om inte annat anges. Statistiska Centralbyrån 12

Inkomstfördelning Tabell 4a. Inkomstfördelning och effekten av inkomstbegrepp och hushållsbegrepp, 2012. (1) (2) (3) (4) Datakälla HEK HEK HEK TRIF Inkomstbegrepp HEK TRIF TRIF TRIF Hushållsbegrepp Inkomsthushåll Inkomsthushåll Bostadshushåll Bostadshushåll n (personer) 38 698 38 698 42 757 9 309 042 N (personer) 9 267 343 9 267 343 9 172 541 9 309 042 Andel under 50% 7,8 8,0 7,3 7,8 Andel under 60% 13,8 14,0 13,1 13,9 Gini-koefficient 0,291 0,292 0,284 0,290 P80/P20 2,18 2,18 2,12 2,14 P90/P10 3,28 3,30 3,16 3,22 P95/P05 4,97 5,03 4,76 4,86 Medelvärdet 244 073 243 564 251 264 250 294 Median 213 658 213 181 220 170 219 988 Tabell 4b. Inkomstfördelning och effekten av inkomstbegrepp och hushållsbegrepp, 2013. (1) (2) (3) (4) Datakälla HEK HEK HEK TRIF Inkomstbegrepp HEK TRIF TRIF TRIF Hushållsbegrepp Inkomsthushåll Inkomsthushåll Bostadshushåll Bostadshushåll n (personer) 38 555 38 555 42 805 9 386 461 N (personer) 9 304 111 9 304 111 9 195 432 9 386 461 Andel under 50% 8,0 8,0 7,3 7,8 Andel under 60% 14,1 14,1 13,4 13,9 Gini-koefficient 0,301 0,301 0,290 0,293 P80/P20 2,17 2,18 2,13 2,14 P90/P10 3,31 3,31 3,17 3,23 P95/P05 5,10 5,13 4,84 4,90 Medelvärdet 251 285 250 782 257 926 256 319 Median 217 238 216 693 225 030 223 997 I diagram 1a och 1b ges en översiktlig bild av inkomstfördelningen 2012 och 2013 baserat på HEK och TRIF. Diagrammen redovisar and elen av inkomstsumman som tillfaller befolkningen uppdelad i deciler, resp ektive topp 5 % och topp 1 %. Diagrammen ger överlag samma bild över inkomsternas fördelning som tabellerna ovan. Skillnaderna i fördelningen av inkomster redovisat som andel av inkomstsummen för deciler är försumbara för 2012. För 2013 framgår det att det framför allt är den tionde d ecilen, samt topp 5 % och topp 1 %, som bidrar till de större inkomstskillnaderna i HEK. Statistiska Centralbyrån 13

Inkomstfördelning Diagram 1a. Andel av inkomstsumman (deciler, topp 5 % och topp 1 %), disponibel inkomst per k.e. 2012. 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Topp 5 % Topp 1 % TRIF HEK Diagram 1b. Andel av inkomstsumman (deciler, topp 5 % och topp 1%), disponibel inkomst per k.e, 2013. 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Topp 5 % Topp 1 % TRIF HEK Hushållstyper Medianvärdet för den disponibla inkomsten per k.e. är för hela befolkningen cirka 3 procent lägre i HEK än i TRIF både 2012 och 2013; 217 200 kronor mot 224 000 kronor år 2013. Eftersom felmarginalen i HEK är ca 4 000 kronor är skillnaden signifikant. Också delgrupperna Samtliga personer 20 år och Samtliga personer 0 19 år har signifikant lägre värde i HEK. För de olika hushållstyperna i tabell 5 får man d äremot med ett und antag det motsatta resultatet, dvs. högre medianvärde i HEK än i TRIF. Det är för Sammanboende med barn 0 19 år som medianvärdet är lägre i HEK än i TRIF och skillnaden är signifikant. För hushållstyperna Ensamstående kvinnor utan barn, Statistiska Centralbyrån 14

Inkomstfördelning Ensamstående kvinnor med barn 0 19 år och Sammanboende utan barn är skillnaderna mellan HEK och TRIF inte signifikanta varken 2012 eller 2013. Skillnaderna för Övriga hushåll är signifikant båd a åren. För övriga hushållstyper är skillnaden signifikant det ena året men inte det and ra. Tabell 5. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet för personer efter hushållstyp. Medianvärden i löpande priser 2012 och 2013. Rödmarkerade värden ligger utanför felmarginalen i HEK. År 2012 År 2013 Hushållstyp TRIF HEK TRIF HEK Samtliga personer 220,0 213,7 224,0 217,2 Samtliga personer 20- år 226,3 219,3 230,7 223,3 Ensamstående utan barn 170,7 173,1 174,4 178,2 Ensamstående kvinnor utan barn 154,1 155,2 158,4 160,6 Ensamstående män utan barn 196,5 204,9 199,1 203,3 Ensamstående med barn 0-19 år 155,9 159,3 157,8 160,5 Ensamstående kvinnor med barn 0-19 år 148,2 150,9 150,0 150,3 Ensamstående män med barn 0-19 år 182,9 187,0 184,9 193,0 Sammanboende utan barn 268,1 269,7 273,5 273,0 Sammanboende med barn 0-19 år 227,5 221,6 230,9 226,5 Övriga hushåll 243,2 266,6 247,9 265,2 Samtliga personer 0-19 år 203,5 200,1 206,3 201,5 Av de 46 hushållstyper som publiceras i den totalräknade statistiken har HEK högre medianvärde än TRIF båd a åren i 16 av dem. I 15 grupper är värdet lägre i HEK båd a åren och i 15 grupper är det högre i HEK ena året och högre i TRIF andra året. Det saknas således ett tydligt mönster. År 2012 hamnar 7 hushållstyper i TRIF utanför den undre gränsen i HEK:s felmarginal och lika många hamnar utanför den övre gränsen. År 2013 var motsvarande antal 4 respektive 7 grupper. Det var end ast Övriga hushåll som låg under den undre gränsen båda åren. Över felmarginalens övre gräns båd a åren låg 6 grupper. Det var främst huvudgrupperna Samtliga personer, Samtliga personer 20 år och Samtliga personer 0 19 år. Därutöver även Sammanboende med barn 0 19 år, Barn till sammanboende samt Barn ej boende med förälder. För två av huvudgrupperna är skillnaden mellan HEK och TRIF ungefär densamma båd a åren. För Samtliga personer 0 19 år är skillnaden något större 2013. Det förefaller dock som om det går att dra en försiktig preliminär slutsats om skillnaden mellan HEK och TRIF för de tre huvudgrupperna. Andelen personer med disponibel inkomst per k.e. un der 60 procent av medianen hamnar på i stort samma nivå i HEK och TRIF, 13,8 mot 13,9 procent år 2012 och 14,1 mot 13,9 procent 2013. Felmarginalen i HEK är 1,5 procentenhet. Också för övriga huvudgrupper, Samtliga personer 20 år och Samtliga personer 0 19 år, ligger värdet i TRIF inom felmarginalen i HEK. Medan den totala andelen under 60 procent var ungefär lika i HEK och TRIF i huvudgrupperna är andelen i undergrupperna lägre i HEK i alla grupper förutom 2013 för Sammanboende med barn 0 19 år. Av undergrupperna hamnar Statistiska Centralbyrån 15

Inkomstfördelning Ensamstående med barn 0 19 år och Övriga hushåll utanför felmarginalen båd a åren och det är end ast Sammanboende utan barn som båda åren hamnar inom felmarginalen i HEK. Tabell 6. Andel med disponibel inkomst lägre än 60 procent av medianv ärdet 2012 och 2013. Rödmarkerade värden ligger utanför felmarginalen i HEK. År 2012 År 2013 Hushållstyp TRIF HEK TRIF HEK Samtliga personer 13,9 13,8 13,9 14,1 Samtliga personer 20- år 12,8 13,0 12,6 12,9 Ensamstående utan barn 24,6 23,1 23,9 21,7 Ensamstående kvinnor utan barn 26,3 23,6 25,1 23,8 Ensamstående män utan barn 22,7 22,5 22,6 19,5 Ensamstående med barn 0-19 år 32,9 28,9 33,7 30,4 Ensamstående kvinnor med barn 0-19 år 37,2 33,8 38,0 35,2 Ensamstående män med barn 0-19 år 20,7 15,6 21,5 18,2 Sammanboende utan barn 4,7 3,9 4,6 4,0 Sammanboende med barn 0-19 år 9,6 9,3 9,8 10,1 Övriga hushåll 11,3 7,3 11,2 8,3 Samtliga personer 0-19 år 17,7 16,7 18,1 17,9 Sysselsättning Redovisningen efter sysselsättning bygger i HEK enbart på svarande personer i intervjun och avser således faktiskt boende. Sysselsättningsstatus baseras både på svar i intervjun och inkomstförhållanden för den enskilde personen. I TRIF baseras sysselsättningsstatusen enbart på sammansättningen och nivån på inkomsterna för den enskilde personen. Grupperna är således inte helt jämförbara, vilket även resultaten ned an tyder på. Medianvärdena efter sysselsättning hamnar i TRIF över felmarginalen både 2012 och 2013 för fyra av de fem jämförbara grupperna. För Förvärvsarbetande låg beloppet 2013 i HEK på 261 000 kronor. Gränsen för den övre felmarginalen var 265 100 kronor, medan beloppet i TRIF var 267 700 kronor. För Icke förvärvsarbetande var avvikelsen större. Medianvärdet i HEK 2013 var 147 800 kronor och övre gränsen för felmarginalen som var 152 300 kronor underskred värdet i TRIF som var 160 300 kronor. Medan medianvärdet i TRIF för gruppen Arbetslösa/ sjuka/ pensionärer ligger inom felmarginalen för HEK av viker gruppen Studerande kraftigt. I HEK är medianvärdet 2013 för de studerande 147 000 kronor och den övre gränsen för felmarginalen är 155 500 kronor. I TRIF låg beloppet på 175 700 kronor. Även för gruppen Övriga Icke förvärvsarbetande låg beloppet i TRIF 2013 med stor marginal över felmarginalens övre gräns i HEK. Statistiska Centralbyrån 16

Inkomstfördelning Tabell 7. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet för personer efter sysselsättning. Medianvärden i löpande priser 2012 och 2013. Rödmarkerade värden ligger utanför felmarginalen i HEK. År 2012 År 2013 Sysselsättning TRIF HEK TRIF HEK Samtliga personer 20-64 år 239,0 237,4 242,8 243,1 Förvärvsarbetande 263,2 256,8 267,7 261,0 Icke förvärvsarbetande 158,0 144,3 160,3 147,8 Studerande 172,4 138,2 175,7 147,0 Arbetslösa, sjuka, pensionärer 164,3 162,7 164,8 159,5 Föräldralediga 157,5 -- 158,0 -- Övriga ej förvärvsarbetande 136,9 125,3 141,7 118,4 Statistiska Centralbyrån 17

Förfrågningar Förfrågningar Hans Heggemann Tfn 019-17 68 10 E-post hans.heggemann@scb.se Johan Lindberg Tfn 019-17 60 64 E-post johan.lindberg@scb.se Statistiska Centralbyrån 18

Referenser Referenser Lindberg, J (2013): Översyn av den disponibla inkomsten i den totalräknade inkomststatistiken, Statistiska centralbyrån. Werner, P (2014): Evalvering av Census 2011, Statistiska centralbyrån. Statistiska Centralbyrån 19