Offentligt finansierade bibliotek 1
Bilderna i rapporten har tagits av skolbibliotekarier runt om i landet med deras mobilkameror. Omslagsbild: Åkrahäll, gymnasiebiblioteket i Nybro. Foto: Birgitta Gustafsson. Bibliotek 2015 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Dnr 6.5-2015-1259 Förfrågningar: Cecilia Ranemo, KB tel. +46 (0)10-709 36 39 Kungliga biblioteket, Box 5039, 102 41 Stockholm, Sweden, e-post: biblioteksstatistik@kb.se biblioteksstatistikportalen: http://bibstat.kb.se/reports webb: http://www.kb.se/bibliotek/statistik-kvalitet/ informationsblogg: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/allt-om-biblioteksstatistiken/ kontaktregister med ingående bibliotek: http://bibdb.libris.kb.se/libdb 2
Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Riksnyckeltal 6 Om statistiken 8 Organisation & resurser 14 Personal 20 Ekonomi 24 Bestånd 30 Användning & lån 36 Besök & aktiva låntagare 41 Öppettider 46 Medier på nationella minoritetsspråk 49 Barn och unga 51 Användare med funtionsvariationer 55 Undervisning 57 Aktiviteter 61 Universitets- och högskolebibliotek 67 Resultaten per kommun, bibliotekstyp och län presenteras i särskilda filer på: http://www.kb.se/bibliotek/statistikkvalitet/biblioteksstatistik/bibliotek-2015/ 3
Sammanfattning För andra året i rad presenteras den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Urvalsramen för den officiella biblioteksstatistiken förändrades från och med mätår 2014. Ingående biblioteksorganisationer måste nu uppfylla tre kriterier för att tillfrågas: 1. Offentligt finansierade (helt eller delvis). 2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamheten minst 20 timmar per vecka, eller 0,5 årsverken. 3. På något sätt tillgängliga för allmänheten (skolbibliotek: eleverna). Den nedåtgående trenden för antal bibliotek fortsätter. Antalet bibliotek har minskat med 25 sedan föregående mätning. Ett län saknar nu till exempel helt fysiska sjukhusbibliotek. Antalet enskilda skolbibliotek som ingår i urvalsramen är oförändrat 881 stycken. I 86 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka. Däremot finns det i vissa av dessa kommuner serviceställen som är integrerade folk- och skolbibliotek även om antalet integrerade bibliotek minskat något i takt med att 11 folkbibliotek lagts ned eller övergått till att blir renodlade skolbibliotek. De offentligt finansierade biblioteken har sammanlagt ett fysiskt bestånd av 105 miljoner medier vilket motsvarar 11 fysiska medier per invånare, varav 4 medier finns på folkbiblioteken. Majoriteten av de fysiska medierna är böcker med skriven text. Utlåningen av de fysiska medierna har minskat något i takt med att bibliotek läggs ned. Det är främst folkbibliotekens registrerade utlåning som minskat med 1,5 miljoner lån trots att 55 skolbibliotek i år ingår i deras redovisning. Samtidigt ökar folkbibliotekens utlån på obemannade utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker, vilket i praktiken blir en dold utlåning som inte visas i statistiken. Totalt sett gjordes 76,7 miljoner fysiska lån på de offentligt finansierade biblioteken jämfört med 77,4 året innan, trots att uppräkning i år gjorts för skolbibliotek som inte besvarat undersökningen. Därtill kommer tillgången till e-medier. På forskningsbiblioteken är användningen av licensierade e-medier helt dominerande jämfört med den fysiska utlåningen. De offentligt finansierade biblioteken har åtminstone 9 432 licenser på olika databaser med e-medier. Den omfattande tillgången till e-medier genererade närmare 48 miljoner sökningar och minst 68 miljoner nedladdningar/lån på alla offentligt finansierade bibliotek. Det är de 37 universitetsoch högskolebiblioteksorganisationerna som dominerar, både tillgång till och användningen av e-medier. E-boksanvändningen på folkbiblioteken har för första året på länge inte ökat nämnvärt. En förklaring kan vara att folkbiblioteksorganisationer begränsar det antal e-böcker som användarna kan ladda ned under en viss tid eller stänger av e- boksutlåningen under året när budgeten för detta är förbrukad. E-boksanvändningen på folkbiblioteken är därför alltjämt bara några få procent av deras totala utlåning. De enskilda skolbibliotek, alla kategorier, som ingår i urvalsramen ger service till 450 000 elever av de 1,4 miljoner elever som går i grundskola eller gymnasium. Därtill kommer de integrerade folk- och skolbiblioteken som också ger service till elever. Efter en uppräkning av bortfallet av svar kan det konstateras att det totalt sett görs 8 046 årsverken på de offentligt finansierade biblioteken av sammanlagt 9 352 personer. Andelen som är utbildade bibliotekarier eller dokumentalister 4
uppgår till 63 procent av antalet årsverken. De enskilda skolbiblioteken har en bemanningsgrad som motsvarar ungefär 0,2 årsverken per 100 elever. Driftskostnaderna för de offentligt finansierade biblioteken uppgår till 7,5 miljarder kronor. Det innebär att den offentligt finansierade biblioteksverksamheten i Sverige i medeltal kostar 759 kronor per invånare. Enbart folkbiblioteksverksamheten uppgår till en kostnad av 419 kronor per invånare. De skolbibliotek som besvarat undersökningen köper in fysiska medier för 101 kronor per elev. De offentlig finansierade biblioteken har egengenererade intäkter som uppgår till närmare 316 miljoner kronor. Närmare hälften av de egengenererade intäkterna utgörs av att biblioteken säljer bibliotekstjänster till andra organisationer och företag, till exempel folkbibliotek till skolhuvudmän. Totalt sett rapporteras närmare 88 miljoner fysiska besök på biblioteken. En majoritet, 77 procent, av de fysiska besöken sker på folkbibliotek. Därtill kommer minst 65 miljoner webbesök på de offentligt finansierade bibliotekens webbplatser. Folkbiblioteken rapporterar oförändrat antal besök och högskolebiblioteken ett ökat antal. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet prioritera personer som talar nationella minoritetsspråk, men endast 0,85 procent av det rapporterade titelbeståndet på biblioteken utgörs av de språken. Totalt sett finns 68 procent av det tryckta barnoch ungdomsbeståndet i landet på folkbiblioteken. Utlåningen av det tryckta ungdomsbeståndet uppgick till i genomsnitt 15,6 medier per invånare i åldersgruppen 0 17 år. Det totala beståndet av anpassade medier är 1,6 miljoner. Hälften av de offentligt finansierade bibliotekens bestånd av anpassade medier är talböcker. Det offentligt finansierade biblioteken i landet anordnade fler än 240 tusen aktivitetstillfällen för sina besökare. I första hand var det olika läsfrämjande aktiviteter som anordnades. 5
Biblioteket på Tumba gymnasium. Foto: Johanna Rasmusson. Riksnyckeltal I och med att det från och med år 2014 finns en samlad nationell biblioteksstatistik med en fast urvalsram går det nu att beräkna riksnyckeltal för Sveriges offentligt finansierade biblioteksverksamhet. Tidigare var det olika urvalsram, frågeställningar och definitioner till statistikens variabler för olika bibliotekstyper så att resultaten av de olika enkäterna inte kunde slås samman. Det kanske kan tyckas att skolbibliotekverksamheten eller högskolebibliotekens verksamhet endast berör de som använder tjänsterna, men på nationell nivå är riksnyckeltal intressanta för att få en överblick över utvecklingen över tid eftersom det är offentligt finansierade tjänster och biblioteken är grunden för hela rikets informationsförsörjning. Ökningen av kostnaden för e-medier och bestånd kan till viss del förklaras av att det i år beräknats en kompensation i rikssammanställningen för skolbibliotek som inte besvarat undersökningen. Det har skett en ökning av kostnaderna för e- medier medan kostnaden för nyförvärv av fysiska medier ligger på samma nivå som tidigare. Drygt en fjärdedel av de fysiska lånen är omlån av mediet av samma låntagare som initialt lånade det. 6
Tabell 1: Riksnyckeltal för de offentligt finansierade biblioteken per invånare. Offentligt finansierade bibliotek per invånare 2014 2015 Fysiskt bestånd 10,3 10,7 Bestånd böcker med skriven text 6,7 7,1 Driftskostnad 745 759 Kostnad för fysiska medier 51 51 Kostnad för e-medier 52 62 Utlån fysiska medier 7,9 7,8 Nedladdningar e-medier 7,7 6,9 Fysiskt besök 8,7 8,9 Webbesök 6,2 6,6 Bestånd anpassade medier 0,2 0,2 Utlån anpassade medier 0,3 0,3 Offentligt finansierade bibliotek per 1000 invånare 2014 2015 Årsverken 0,8 0,82 Serviceställen 0,2 0,2 Aktivitetstillfällen 22,0 25,1 Tabell 2: Riksnyckeltal för folkbiblioteken per invånare. Samt skolbibliotek. Folkbibliotek per invånare 2015 Fysiskt bestånd 3,8 Bestånd böcker med skriven text 3,4 Driftskostnad 419 Kostnad för fysiska medier 39 Kostnad för e-medier 4 Utlån fysiska medier 6,4 Nedladdningar e-böcker 0,2 Fysiskt besök 6,7 Webbesök 4,5 Bestånd anpassade medier 0,13 Utlån anpassade medier 0,19 Folkbibliotek per 1000 invånare 2015 Årsverken 0,49 Serviceställen 0,1 Aktivitetstillfällen 13,4 Offentligt finansierade bibliotek 2015 Andel anställda kvinnor 76 % Andel omlån av fysiska medier 29 % Andel aktiva låntagare som är kvinnor 64 % Folkbibliotek 2015 Andel anställda kvinnor 81 % Andel årsverken särskilt för barn och unga 22 % Andel omlån av fysiska medier 25 % Andel aktiva låntagare som är kvinnor 62 % Det går inte att beräkna säkra nyckeltal för alla bibliotekstyper enskilt eftersom det förekommer ett internt bortfall av svar på olika delfrågor. Ett exempel på detta är skolbibliotekens nyckeltal som är beroende av skattningar och medelvärdesberäkningar. Skolbibliotek, skattade värden pga. svarsbortfall 2015 Kostnad för fysiska medier per elev, kronor 101 Antal årsverken per 100 elever 0,2 Medelantal fysiska utlån per elev 10 Medelantal besök per elev 25 7
Medieteket på Trelleborgs gymnasium. Foto: Magdalena Paulsson. Om statistiken Det här är den andra mätomgången med en samlad nationell statistik för de offentligt finansierade biblioteken. Sveriges officiella biblioteksstatistik är nu förändrad och alla bibliotekstyper erhåller nu samma frågeställningar där variablerna har uppdaterade definitioner. Förändring av lag, förordning och standarder har påverkat hur biblioteksstatistiken nu är upplagd: Bibliotekslagen Lagen om den officiella statistiken Kungliga bibliotekets uppdrag ISO 2789, ISO 11620 I den slutliga utformningen av biblioteksstatistiken har också hänsyn tagits till de utbildningspolitiska och kulturpolitiska mål som påverkar biblioteksområdet samt alla de olika typer av målgrupper som använder statistiken. Några av de mest frekventa användarna är: Beslutsfattare på olika nivåer Biblioteksanställda Forskare Allmänheten och massmedia Intresseorganisationer, fackförbund Internationella organisationer och organ 8
Urvalet Urvalet till undersökningen är i sin utformning ett totalurval av alla bibliotek som uppfyller vissa kriterier: 1. Offentligt finansierade (helt eller delvis). 2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamhet minst 20 timmar per vecka (0,5 årsverke). 3. På något sätt tillgängligt för allmänheten (skolbibliotek: eleverna). Den nedre bemanningsgränsen är satt för att erhålla en fast urvalsram så att utvecklingen av antalet biblioteksserviceställen kan följas med tiden. Bemanningsgränsen är också satt för att de som fyller i enkäten ska ha en rimlig möjlighet att genomföra arbetet. Allt fler biblioteksserviceställen läggs ned och det första som brukar hända innan nedläggning är neddragning på personalresurser och öppettider. I fortsättningen tillfrågas samtliga serviceställen och bibliotekstyper varje år. KB:s uppdrag är att mäta biblioteksverksamhet och egentligen inte hur många medier som finns runt om i Sverige. Det ligger därför i sakens natur att det ska finnas avsatt bemanning för att någon biblioteksverksamhet ska kunna ske. Den nya urvalsramen gör att ett betydligt mindre antal uppgiftslämnare erhåller en enkät än tidigare samtidigt som det i normalfallet är enklare att ta fram uppgifterna eftersom man samlat kan redovisa uppgifterna för varje bibliotekssystem, oavsett hur många serviceställen som ingår, i en och samma enkät. Totalt sett tillfrågades alla 2304 bibliotek via 1 257 enkäter. I några kommuner valde man att redovisa varje enskilt biblioteksserviceställe eller stadsdelsområde i separata enkäter för att kunna betrakta interkommunala skillnader. gatuadress. De bibliotek som ingår i urvalsramen finns samlat i Biblioteksdatabasen Libris http://bibdb.libris.kb.se/libdb som numer används för adressregister även för biblioteksstatistiken. Därför finns det nu i Libris adressregister även bibliotek som inte ingår i den nationella katalogen. I och med att urvalsramen förändrades tillkom en rad olika typer av bibliotek som tidigare inte ingått i statistiken, till exempel bibliotek på landstingskommunala folkhögskolor, häkten och fängelser samt bibliotek på kommunala och landstingskommunala museer. Statistiken syfte Sveriges officiella biblioteksstatistik syftar till att tillfredsställa flera olika behov. Dels att kunna ge en samlad bild av biblioteksutvecklingen på riks-, läns- och kommunnivå för att följa om hela landet har tillgång till god biblioteksservice. Dels att möjliggöra jämförelser mellan olika biblioteksorganisationer och att möjliggöra kvalitetsuppföljningar och uppföljning av biblioteksplaner. Dels att följa hur informationsförsörjningen till viktiga forskningsinstitutioner utvecklas. Dels att följa hur informationsförsörjningen till landet skolor utvecklas. Dels att visa på de möjligheter som biblioteken erbjuder ur ett kultur- och utbildningspolitiskt perspektiv. Dels att illustrera för användarna allt som finns att tillgå. Dels att utgöra ett underlag så att användarnas förutsättningar att påverka huvudmännens överväganden gynnas. Den nya urvalsmodellen utgår från att dubbelredovisning inte ska kunna göras eftersom varje urvalsenhet består av ett bibliotek som ligger på en unik gatuadress oavsett bibliotekstyp. En funktion i det nya webbaserade enkätsystemet gör att om någon valt att redovisa ett serviceställe i en enkät så är det omöjligt att skicka in ytterligare en enkät som innehåller uppgifter för samma 9
Referensperioder Uppgifterna i statistiken gäller kalenderår 2015, förutom: bemanningen som avser det antal personer som var anställda 31 mars 2015. beståndet som avser vad som fanns 31 december 2015. Bortfall Det förekommer bortfall av svar både från hela biblioteksorganisationer, främst skolbibliotek, samt bortfall av svar på enstaka frågor. Den vanligaste anledningen till internt bortfall av svar på enstaka frågor i undersökningen är helt enkelt att alla frågor inte är obligatoriska och vissa av frågorna bara har relevans för vissa bibliotekstyper. De enskilda biblioteken har besvarat de frågor som är relevanta för just deras typ av verksamhet. En mindre del av det interna bortfallet berodde på möjligheten att få ut efterfrågade uppgifter ur de olika typerna av bibliotekssystem som finns. Totalt sett besvarades 87 procent av de utskickade enkäterna. Majoriteten av de ej inskickade enkäterna var vid tiden för brytpunkt påbörjade, men innehöll för få uppgifter för att kunna publiceras i det webbaserade rapportsystemet. Antal enkäter 2015 Besvarat frågorna i en enskild enkät 713 Samredovisar andra bibliotek i enkäten 248 Samredovisas av annat bibliotek i en annan enkät 1 042 Inte svarat i någon enkät 301 Totalt antal 2 304 Underrepresentation/överrepresentation av skolbibliotek Det förekommer på olika sätt bortfall av svar från skolbiblioteken. De skolbibliotek som inte lämnade några uppgifter alls på de centrala variablerna har ersatts med antingen föregående års värde där sådan fanns att tillgå (2014) eller uppräknats med medelvärdesskattning utifrån vad de andra skolbiblioteken svarat eller baserat på elevantal. Samtliga bortfall har dock inte kunnat ersättas, varför skolbibliotekens samlade nationella tal bör ses som en underskattning av de egentliga värdena. Tabell 3: Andel svarande skolbibliotek i olika län. Skolbiblioteken i: Andel besvarade enkäter Totalt antal enkäter Stockholm 81 % 212 Uppsala 69 % 26 Södermanland 70 % 23 Östergötland 65 % 52 Jönköping 67 % 24 Kronoberg 73 % 30 Kalmar 61 % 18 Gotland 33 % 6 Blekinge 79 % 14 Skåne 86 % 177 Halland 76 % 29 Västra Götaland 65 % 103 Värmland 86 % 21 Örebro 76 % 22 Västmanland 88 % 17 Dalarna 59 % 27 Gävleborg 90 % 20 Västernorrland 78 % 18 Jämtland 83 % 6 Västerbotten 88 % 17 Norrbotten 63 % 19 Riket totalt 76 % 881 Totalt sett ingår ytterligare 60 skolbibliotek i redovisningen som inte har minst 0,5 årsverken avsatt per vecka för biblioteksverksamhet, än de som tillfrågats. Detta beror huvudsakligen på att Malmö stad redovisade samtliga skolbibliotek som ingick i deras kommungemensamma skolbiblioteksdatasystem på grund- och gymnasieskolorna samt att folkbibliotek som sköter de separata skolbiblioteken i mindre kommuner inte kunnat skilja ut dessa ur redovisningarna (55 stycken). Totalt sett ingår 117 olika bibliotek av olika bibliotekstyper som inte ingår i urvalsramen i de inkomna svaren. 10
Diagram 1: Antal serviceställen på unika gatuadresser som tillfrågas om statistik 2015 på de offentligt finansierade biblioteken. Folkbibliotek Skolbibliotek Forskningsbibliotek och övriga Renodlade folkbibliotek 700 Integrerade folk- och skolbibliotek 445 Grundskolebibliotek på kommunala skolor 583 Gymnasiebibliotek på kommunala skolor 198 Grundskolebibliotek på friskolor 58 Gymnasiebibliotek på friskolor 41 Skolbibliotek på statlig skola 1 Universitets- och högskolebibliotek 126 Specialbibliotek 51 Sjukhusbibliotek 67 Övriga 2 Folkhögskolebibliotek 10 Kommunala museibibliotek 7 Bibliotek på länsmuseer 9 Bibliotek på statliga museer 5 Nationalbibliotek 3 Bibliotek på komvux 4 11
Insamlingsperiod De bibliotek som ingår i urvalsramen fick enkäten via e-post 14 januari 2016. Önskat senaste svarsdatum var sista februari. De uppgifter som inkommit till och med 9 maj 2016 ingår i den nationella sammanställningen. Webbenkäten Frågornas utformning och de definitioner som respektive variabel har kan nås via http://bibstat.kb.se/surveys/example Variablernas definitioner visas om man klickar på frågetecknet vid varje delfråga. Webbenkätsystemet utformades så att uppgiftslämnarna antingen kunde välja att bara lämna en total uppgift, det var också den obligatoriska nivån i enkäten. Eller så kunde man välja att lämna alla delsummor, som då automatiskt summerade totalen. Många bibliotek valde att svara på den totala nivån och därför summerar inte alla redovisade delsummor som redovisas i statistiken till den totala. Föregående års värde visades vid delfrågorna i enkäten där sådana fanns att tillgå i biblioteksstatistikdatabasen. När de inskickade enkäterna kontrollerats, publiceras de i form av verksamhetsrapporter med tabeller och diagram. Där förekommer också beräkning av nyckeltal och procentuella förändringar mellan åren. Biblioteksstatistikportalen nås via adressen http://bibstat.kb.se/ 12
Beroende på bibliotekstyp, finns också äldre data att tillgå i rapportsystemet. De flesta data är även tillgängliga som öppna data. Detta utgör en möjlighet för andra aktörer att komplettera biblioteksstatistiken för jämförelser med andra datamängder. http://bibstat.kb.se/ 13
Organisation & resurser Gymnasiebiblioteket på VBU Högbergsskolan i Ludvika. Foto: Felicia Andersson. Trenden för antalet bibliotek i Sverige fortsätter nedåt. Totalt sett har 2 304 offentligt finansierade bibliotek tillfrågats i undersökningen. Det är en minskning med 25 bibliotek på unika gatuadresser jämfört med 2014. Elva av de bibliotek som stängts eller omvandlats till renodlade skolbibliotek är folkbibliotek. På två år har sammanlagt 25 folkbibliotek lagts ned, 176 på de senaste tio åren. Antalet folkbibliotek som har öppet varje vecka är nu dock egentligen lägre. En sammanställning som gjordes i början av 2016 visar att det finns 1 118 folkbibliotek som har öppet minst någon timme varje vecka. Det finns en överteckning av bibliotek som redovisas i undersökningen eftersom det är känt att ungefär endast hälften av folkbiblioteken inte har bemanning 20 timmar per vecka och öppet för allmänheten. Anledningen var att enstaka filialer normalt sett är svåra att skilja ut ur statistiken i bibliotekssystemen och ändå kommer att ingå i de lämnade uppgifterna. Detsamma gäller i vissa av de kommuner där folkbibliotekets organisation sköter bemanning och medier på de kommunala skolbiblioteken, ibland ingår skolbibliotek som har lägre bemanning. Det är värt att konstatera att antalet enskilda skolbibliotek fortsatt är detsamma. Några har utgått därför att de inte längre uppfyller bemanningskravet och några nya har tillkommit. 14
Under året har antalet sjukhusbibliotek fortsatt att minska, ett län saknar nu helt ett fysiskt sjukhusbibliotek. Forskningsbiblioteken rapporterar också en minskning av antalet unika gatuadresser som de har bemannade bibliotek på jämfört med föregående år. Vad som dock hänt i årets undersökning är att flera biblioteksorganisationer rapporterar för enskilda bibliotek som egentligen inte ingår i undersökningen. Anledningen är att de ingår i ett och samma bibliotekssystem som de som tillfrågas. Ett tydligt exempel på detta är Malmö skol- och gymnasiebibliotek som har totalt 45 bibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka, men de rapporterar totalt 69 enskilda bibliotek i en och samma enkät. I 86 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka. Det finns därför en överteckning av svar i förhållande till det verkliga antalet inom urvalsramen. Resultaten på riksnivå blir därför för vissa bibliotekstyper en överskattning av det verkliga värdet, totalt sett tillfrågades 2 304 bibliotek och 2 421 ingår i svaret. Överteckningen består främst av skolbibliotek. Diagram 2: Totalt antal serviceställen på folkbibliotekens filialer, bokbussar samt antal integrerade folk- och skolbibliotek 19952015. 1 400 1 200 1 000 800 600 Bibliotekslokaler, filialer Bibliotekslokaler, bokbuss Bibliotekslokaler integrerade folkbibliotek/skolbibliotek HB Bibliotekslokaler integrerade folkbibliotek/skolbibliotek Filialer 400 200 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 15
Tabell 4: Antal unika gatuadresser med bemannade bibliotek som tillfrågas i undersökningen. År 2014 År 2015 Folkbibliotek 1 156 1 145 Skolbibliotek 881 881 Sjukhusbibliotek 70 67 Specialbibliotek och övriga 87 85 Universitets- och högskolebibliotek 135 126 Totalt antal serviceställen 2 329 2 304 Tabell 5: Antal bemannade serviceställen inom urvalsramen 20142015. Län/region 2014 2015 Stockholm 425 431 Uppsala 86 86 Södermanland 67 57 Östergötland 115 108 Jönköping 93 86 Kronoberg 77 79 Kalmar 84 68 Gotland 19 20 Blekinge 47 47 Skåne 357 379 Halland 64 67 Västra Götaland 308 311 Värmland 64 63 Örebro 68 62 Västmanland 44 42 Dalarna 84 84 Gävleborg 69 65 Västernorrland 68 66 Jämtland 47 45 Västerbotten 79 73 Norrbotten 64 65 Totalt antal 2 329 2 304 Att antalet folkbibliotek är något osäkert beror helt enkelt på hur ett folkbibliotek definieras. Ska det räknas som ett folkbibliotek om det bara har öppet några timmar varannan vecka? Ska det räknas som ett folkbibliotek utifall att det inte har någon anställd personal, det är byalaget som anordnar öppning av lokalerna ibland? Folkbiblioteken i Sverige redovisar för biblioteksverksamhet på 1 200 unika gatuadresser. Men 55 av dessa är renodlade skolbibliotek. Folkbibliotekets personal sköter även de kommunala skolbiblioteken i vissa kommuner och har därför valt att samredovisa allt som ligger i samma bibliotekssystem, i en och samma enkät. Av de 1145 folkbiblioteken är 445 integrerade folk- och skolbibliotek. I flera kommuner har folkbiblioteksfilialer övergått till att bli renodlade skolbibliotek, för att kommunen ska kunna lösa kravet på skolbibliotek inom budget. Tabell 6: Enskilda skolbibliotek ingår i folkbibliotekets samlade redovisning i vissa kommuner. År 2014 År 2015 Ale 3 3 Borgholm 4 4 Katrineholm 15 15 Kramfors 4 3 Leksand - 2 Ludvika - 2 Mörbylånga 5 6 Norrtälje 1 1 Robertsfors 3 3 Svenljunga 1 1 Tjörn 6 1 Uppvidinge 1 1 Åre 2 1 Övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker Antalet rapporterade övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker, har ökat kraftig. Totalt sett rapporterade de offentligt finansierade biblioteken i Sverige att de tillsamma har 6 954 övriga utlåningsställen. Det har dock skett en viss överskattning, det är känt att ett bibliotek tolkat frågan som att de även skulle räkna ställen som fått hemsändning av böcker via bokbil i den lämnade uppgiften. Troligen beror också den kraftiga ökningen på att folkbibliotek nu rapporterar skolor, fritidshem och förskolor som deras medier finns på, i samma enkät. 16
Om endast de kommuner där det finns folkbibliotek som rapporterat under 100 övriga utlåningsställen räknas, uppgår antalet till 3 403, vilket kan jämföras med 3 168 och 2 587 åren innan. Det förekommer även att andra bibliotekstyper rapporterar att de har övriga utlåningsställen utöver de bemannade serviceställen som rapporterats, totalt fler än 230 stycken. Bokbussar Folkbiblioteken rapporterar totalt 81 bokbussar som stannar vid 6 551 fasta hållplatser. Det motsvarar i medeltal 81 hållplatser per bokbuss. Antalet bokbussar i Sverige har varit mer eller mindre konstant under en rad år och utgör en viktig funktion för landets mer glesbefolkade delar. Det enda län som helt saknar bokbuss är Blekinge. Bokbilar Nytt för årets mätning var att biblioteken även rapporterade att de tillsammans har 58 bokbilar. Bilarna används för transporter mellan olika serviceställen inom biblioteksorganisationen och i kommunerna levereras även medier via Boken kommer till användare som har funktionsnedsättningar som gör det svårt för dem att själva ta sig till biblioteket, 83 procent av bokbilarna tillhör kommunala folkbiblioteksorganisationer. Resterande andel används av universitets- och högskolebiblioteken. Resurser Datorer och läsplattor I den nya bibliotekslagen står att folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Samtliga bibliotekstyper ska också ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Tabell 7: Bokbussar, hållplatser och bokbilar i olika län 2015. Län/region Bokbuss Bokbusshållplatser Bokbilar Riket 81 6 552 58 Stockholm 6 376 6 Uppsala 4 706 5 Södermanland 2 195 1 Östergötland 3 191 2 Jönköping 5 488 1 Kronoberg 2 255 2 Kalmar 3 255 2 Gotland 1 57 1 Blekinge 0 0 1 Skåne 10 425 12 Halland 7 507 4 Västra Götaland 10 559 10 Värmland 5 563 2 Örebro 3 252 0 Västmanland 3 199 1 Dalarna 1 35 2 Gävleborg 2 125 0 Västernorrland 2 163 1 Jämtland 2 175 2 Västerbotten 3 376 2 Norrbotten 7 650 1 En förutsättning för detta är att det finns sådan teknisk utrustning i bibliotekslokalerna. Det finns nu totalt minst 14 097 publika datorer i bibliotekslokalerna varav 14 procent endast är avsedda för sökning i bibliotekskatalogen. Läsplattor Biblioteken har också anpassat sig till nyare format och lånar nu också ut läsplattor, e-bokläsare, Daisyspelare eller tablets. Totalt sett uppger de offentligt finansierade biblioteken att de har minst 7 367stycken av någon av de nämnda till utlån, vilket i det närmaste en dubblering i rapporteringen jämfört med 2014. Det är främst folkbiblioteken som tillhandahåller sådan teknisk utrustning till användarna. 17
Tabell 8: Olika tekniska resurser som finns att tillgå på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Publika datorer Läsplattor, e- boksläsare, Daisyspelare eller tablets Elever med tillgång till "entill-en" lösning Sociala medier Fritt Wifi Sittplatser inkl. studieplatser Riket 14 097 7 367 209 372 1 602 1 257 105 773 Folkbibliotek 5 914 2 857 13 907 853 569 52 499 Skolbibliotek 3 286 4 276 195 096 538 561 24 047 Sjukhusbibliotek 325 98 0 28 40 1 460 Specialbibliotek 214 1 2 26 26 1 307 Universitets- och högskolebibliotek 4 252 100 1 120 46 25 817 Övriga bibliotek 106 35 366 37 15 643 En-till-en lösning Det har skett en ökning av antal elever som får en egen dator genom skolans försorg, en så kallad en-till-en lösning. Den exakta procentuella ökningen går dock inte att beräkna på grund av bortfall av svarande. Frågan har tagits med i undersökningen därför att det hänt att det varit ett argument för skolledare, när de försvarar att de inte har en fullvärdig skolbibliotekslösning, att eleverna har fått personliga datorer genom skolans försorg och därigenom borde kunna söka information via internet istället. Tanken är då att eleverna ska googla istället för att ha tillgång till kvalitetssäkrad information. Webb och wifi Antalet konton på sociala medier som biblioteken använder för att informera har ökat med närmare 20 procent. Totalt sett representeras nu de offentligt finansierade biblioteken på över 1600 unika adresser på sociala medier. De sociala medierna används för att informera om de aktiviteter som biblioteken anordnar och det förekommer också tips om nya medier och debatt. Det är fortfarande inte självklart att man som biblioteksbesökare har tillgång till wifi på samtliga offentligt finansierade bibliotek. Sittplatser Biblioteken är en del av det offentliga rummet och för att användarna ska kunna vistas där en längre tid erbjuder de offentligt finansierade biblioteken totalt sett strax över 105 773 sittplatser. Det motsvara ca 11 sittplatser per 1 000 invånare. Hälften, 47 procent, av alla sittplatser på biblioteken kan användas som studieplats eftersom de finns i anslutning till en skriv- eller läsyta. Yta Det är intressant att kunna följa hur många kvadratmeter som är öppna för användarna eftersom många bibliotek på olika sätt omvandlas, från filialstatus, till informationshörna, till boksnurra. Ytan har också betydelse därför att biblioteken i Sverige ofta kommit att bli kulturbärande institutioner även på andra sätt än som medieförmedlare. För att kunna anordna olika aktiviteter, möten och utställningar krävs att det finns ytor för detta. Studieförbunden har också mycket av sin verksamhet i folkbibliotekens lokaler. Eftersom det var andra året som de svenska biblioteken blev tillfrågade om bibliotekets yta, förekom ett bortfall av svar, men det kan ändå konstateras att de offentligt finansierade biblioteken har en yta på över en miljon 18
kvadratmeter varav tre fjärdedelar är öppna för användarna. På forskningsbiblioteken är ytan viktig för att användarna ska kunna erbjudas studie- och forskningsplatser samt grupprum i anslutning till biblioteket. På universitets- och högskolorna finns idag fler än 20 000 studieplatser på biblioteken. Forskningsbiblioteken har också stora samlingar i magasin. I årets beräkning har skolbibliotek som inte besvarat frågan ersatts med ett medelvärde beroende på elevantal och skoltyp. Tabell 9: De offentligt finansierade biblioteken lokalytor 2015. Antal kvadratmeter som är öppna för användarna Antal kvm som inte är öppna för användarna Riket 751 728 270 472 Folkbibliotek 464 194 138 584 Skolbibliotek 101 486 8 658 Sjukhusbibliotek 6 476 2 340 Specialbibliotek 7 935 5 357 Universitets- och högskolebibliotek 165 082 82 947 Övriga bibliotek 6 555 32 586 Tabell 10: Totalt antal folkbibliotek, huvudbibliotek och filialer, samt antal som är integrerade med skolbibliotek 1995 2015. År Totalt antal huvudbibliotek och filialer varav totalt integrerade med skolbibliotek 1995 1 539 480 1996 1 541 469 1997 1 507 485 1998 1 491 519 1999 1 472 539 2000 1 460 554 2001 1 414 566 2002 1 405 579 2003 1 381 573 2004 1 355 573 2005 1 321 566 2006 1 348 568 2007 1 291 554 2008 1 286 548 2009 1 260 540 2010 1 214 523 2011 1 212 509 2012 1 187 490 2013 1 168 479 2014 1 156 456 2015 1 145 445 19
Medieteket på Trelleborgs gymnasium. Foto: Magdalena Paulsson. Personal Bemanningen på de offentligt finansierade biblioteken är ofta låg i förhållande till de många uppgifter som biblioteken förväntas sköta. Det påverkar framför allt att öppettiderna som inte alltid är optimala för alla användargrupper, speciellt på folkbibliotekens filialer och skolbiblioteken. En tidigare kartläggning av folkbibliotekens öppettider som gjordes i början av 2016 visar att 43 procent av folkbiblioteken har öppet för allmänheten mindre än 20 timmar i veckan och sällan på kvällar eller helger. Under 2015 genomförde de 9 352 anställda på de offentligt finansierade biblioteken ungefär 8 046 årsverken. Det finns en viss felkälla i överrapporteringen av bibliotek som inte ingår i urvalsramen och bortfall av svarande. Många biblioteksanställda har deltidstjänster och i genomsnitt arbetar personalen på biblioteken 0,87 procent av en heltidstjänst. Det finns en högre andel anställda män på forskningsbiblioteken jämfört med andra bibliotekstyper. En felkälla i uppgifterna om personal är att det förekommer att biblioteksorganisationer inte räknar sådan personal som bemannar biblioteken via olika arbetsmarknadsåtgärder eftersom de inte belastar bibliotekets budget. Bortfall av svarande skolbibliotek har ersatts med 0,5 årsverken. På de offentligt finansierade biblioteken inom urvalsramen utgörs ungefär 63 procent av årsverkena av utbildade bibliotekarier eller dokumentalister. Sjukhusbiblioteken har högst andel årsverken bibliotekarier anställda. 20
Många biblioteksanställda personer arbetar deltid. Skattat finns det 9 352 olika personer som arbetar på de offentligt finansierade biblioteken, varav 76 procent är kvinnor. I medeltal har personalen på de offentligt finansierade biblioteken således en tjänst som omfattar 0,86 årsverke. Det skiljer i andel anställda kvinnor och män mellan olika bibliotekstyper. Tre fjärdedelar av de anställda på sjukhusbiblioteken är kvinnor. Över åtta av tio anställda på skolbiblioteken är kvinnor, medan två tredjedelar av de anställda på forskningsbiblioteken är kvinnor. Folkbiblioteken har under en rad år tappat i antal anställda men ökar samtidigt andelen anställda som är utbildade bibliotekarier. Det är personal med övriga utbildningar som minskar. Diagram 3: Andel anställda kvinnor i förhållande till män på de offentligt finansierade biblioteken. Tabell 11: Antal årsverken avsatt bemanning för biblioteksverksamhet på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Alla bibliotekstyper. Årsverken bibliotekarie r/ dokumentalister/ informatiker Årsverken specialister, fackkunniga Årsverken biblioteksassistenter/ lärarbibliotekarier Årsverken övrig personal Totalt antal årsverken varav årsverken särskilt för barn och unga Riket 4 805 1 822 457 576 8 046 1 905 Folkbibliotek 2 881 1 383 130 291 4 806 1 071 Skolbibliotek *) 462 211 8 28 857 818 Sjukhusbibliotek 143 22 9 3 176 8 Specialbibliotek 102 23 12 5 161 2 Universitets- och högskolebibliotek 1 050 175 275 124 1 627 - Övriga bibliotek 166 8 23 125 419 6 *) Skolbibliotek på grund- och gymnasieskolor som inte besvarade undersökningen har räknats upp till 0,5 årsverke. 21
Tabell 12: Antal personer som arbetar på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Alla bibliotekstyper. Antal anställda kvinnor Antal anställda män Totalt antal anställda personer Andel kvinnor Riket 6 993 2 153 9 352 76% Folkbibliotek 4 371 1 055 5 537 81% Skolbibliotek 866 175 1 098 83% Sjukhusbibliotek 160 36 196 82% Specialbibliotek 103 56 194 65% Universitets- och högskolebibliotek 1 210 633 1 845 66% Övriga bibliotek 283 198 482 59% Delsummorna summerar inte till det totala antalet eftersom vissa bibliotek valt att endast besvara frågan på den obligatoriska nivån. Tabell 13: Antal årsverken per län/region och antal årsverken per 1000 invånare 2015, alla bibliotekstyper. Län/region Totalt antal årsverken Årsverke per 1000 invånare Riket 8 046 0,82 Stockholm 2 075 0,93 Uppsala 444 1,25 Södermanland 165 0,58 Östergötland 357 0,80 Jönköping 204 0,59 Kronoberg 148 0,77 Kalmar 220 0,92 Gotland 57 0,99 Blekinge 109 0,70 Skåne 1 103 0,85 Halland 212 0,67 Västra Götaland 1 230 0,75 Värmland 190 0,69 Örebro 201 0,69 Västmanland 166 0,63 Dalarna 201 0,72 Gävleborg 193 0,68 Västernorrland 191 0,78 Jämtland 87 0,68 Västerbotten 301 1,14 Norrbotten 193 0,77 Tabell 14: Antal anställda personer per län/region samt andel anställda kvinnor, alla bibliotekstyper. Län/region Totalt antal anställda personer Andel kvinnor Riket 9 352 76 % Stockholm 2 075 71 % Uppsala 493 67 % Södermanland 187 83 % Östergötland 433 76 % Jönköping 237 78 % Kronoberg 175 87 % Kalmar 274 80 % Gotland 77 76 % Blekinge 123 84 % Skåne 1 264 76 % Halland 260 78 % Västra Götaland 1 462 79 % Värmland 224 84 % Örebro 240 82 % Västmanland 187 78 % Dalarna 231 80 % Gävleborg 221 80 % Västernorrland 199 81 % Jämtland 112 84 % Västerbotten 368 77 % Norrbotten 226 83 % 22
Tabell 15: Olika bibliotekstyper tillgång till personal med olika utbildning 2015. Årsverken bibliotekarier/ dokumentalister/ informatiker Årsverken biblioteksassistenter/ lärarbibliotekarier Årsverken specialister, fackkunniga Årsverken övrig personal Riket 62 % 24 % 6 % 7 % 100 % Folkbibliotek 61 % 30 % 3 % 6 % 100 % Skolbibliotek 65 % 30 % 1 % 4 % 100 % Sjukhusbibliotek 81 % 12 % 5 % 2 % 100 % Specialbibliotek 72 % 16 % 8 % 4 % 100 % Universitets- och högskolebibliotek 65 % 11 % 17 % 8 % 100 % Övriga bibliotek 52 % 2 % 7 % 39 % 100 % Tabell 16: Olika personaltypers fördelning på olika bibliotekstyper 2015. Årsverken bibliotekarier/ dokumentalister/ informatiker Årsverken biblioteksassistenter/ lärarbibliotekarier Årsverken specialister, fackkunniga Årsverken övrig personal Folkbibliotek 60 % 76 % 28 % 51 % Skolbibliotek 10 % 12 % 2 % 5 % Sjukhusbibliotek 3 % 1 % 2 % 1 % Specialbibliotek 2 % 1 % 3 % 1 % Universitets- och högskolebibliotek 22 % 10 % 60 % 22 % Övriga bibliotek 3 % 0 % 5 % 22 % 100 % 100 % 100 % 100 % Diagram 4: Antal årsverken på folkbibliotek år 1995-2015. 6 000 Bibliotekspersonal årsverken totalt Årsverken bibliotekarier Årsverken övrig personal 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 23
Ekonomi Sannarpsgymnasiets bibliotek. Foto: Pernilla Utbult (fotograf) och Christina Nord. Driftskostnaderna för de offentligt finansierade biblioteken i Sverige uppgår till 7,5 miljarder kronor. Det innebär att den offentligt finansierade biblioteksverksamheten i Sverige i medeltal kostar 759 kronor per invånare. Enbart folkbiblioteksverksamheten uppgår till en kostnad av 419 kronor per invånare. Den största enskilda driftskostnaden, 51 procent, är utgifter för bemanning. Mindre än en procent av personalkostnaderna utgörs av kostnader för personalens kompetensutveckling. Kostnaderna för inköp av e-baserade medier har samlat blivit större än andelen av driftskostnaderna som går till inköp av fysiska medier, 8 procent respektive 7 procent. Andelen av driftskostnaderna som går till fysiska respektive e-medier skiljer sig åt mellan olika bibliotekstyper. På högskolebiblioteken går 3 procent av driftskostnaderna till fysiska medier och 21 procent till e-medier. Även sjukhusbiblioteken och specialbiblioteken har ett liknande förhållande i andelen mediekostnader Skolbiblioteken har det omvända förhållandet, 15 procent av driftskostnaderna går till inköp av fysiska medier. Även folkbibliotekens mediekostnader domineras fortfarande av de fysiska medierna. 24
Det är huvudsakligen kommunerna och staten som bekostar de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna. De regionala biblioteksverksamheterna ingår inte i beräkningen eftersom de inte ingår i urvalsramen, deras verksamhet utgör en årlig kostnad om ca 120 miljoner kronor. Det är särskilt kostnader för e-medier som har ett svarsbortfall eftersom de kommunala biblioteken ofta har tillgång till kommungemensamma licenser som betalas på central nivå i kommunen. Det är därför svårt att bryta ned kostnaden på olika biblioteksorganisationer. Det finns dock möjlighet för uppgiftslämnarana att redovisa sådana uppgifter i en separat enkät om man vill kunna ta ut uppgifterna till den samlade kommunala verksamhetsrapporten. I årets redovisning har skattning gjorts för driftskostnaderna på de skolbibliotek som inte besvarat enkäten för att erhålla samlade rikstal. Det förekommer ett stort bortfall av svar på variabeln lokalkostnader eftersom många bibliotek hävdar att de inte har några kostnader för lokaler eftersom de ingår i en större organisation som betalar dessa och de belastar därför inte bibliotekets budget. Det här gäller framför allt de svar som inkommit från olika typer av skolbibliotek. Enbart driftskostnaderna för folkbiblioteken uppgår samlat till 4,1 miljarder inklusive de integrerade skolbiblioteken och ett femtiotal enskilda skolbibliotek som ligger under folkbibliotekens organisationer. Diagram 5: Driftskostnader för Sveriges folkbibliotek år 1995-2015. 1000-tal kronor. 4 500 000 Driftskostnader totalt Driftskostnader Personal Driftskostnader Medier Driftskostnader Lokaler 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 25
Tabell 17: De offentligt finansierade bibliotekens driftskostnader 2015, olika bibliotekstyper. Kostnad fysiska medier Kostnad e- medier Kostnad lön och liknande avgifter Kostnad personalens kompetensutveckling Kostnad lokaler och därtill hörande Övriga driftskostnader utgifter Totala driftskostnader kronor under 2015 Riket 504 530 136 608 412 408 3 625 083 714 37 606 112 1 598 478 549 939 931 708 7 481 028 790 Folkbibliotek 378 231 449 42 606 632 2 140 653 466 16 937 252 907 857 327 526 012 036 4 123 810 736 Skolbibliotek *) 35 766 639 5 866 112 160 989 542 1 202 426 21 761 774 9 016 176 258 020 677 Sjukhusbibliotek 11 776 715 34 495 027 83 823 426 1 182 367 13 328 536 21 955 476 166 561 547 Specialbibliotek 5 868 145 27 180 453 65 717 930 1 045 212 13 584 317 9 516 645 154 379 701 Universitets- och högskolebibliotek 62 622 117 467 888 625 902 116 467 14 405 637 546 635 830 220 491 200 2 214 159 876 Övriga bibliotek 10 265 071 30 375 559 271 782 883 2 833 218 95 310 765 152 940 174 564 096 847 *) Skattade driftskostnader för de skolbibliotek som inte svarat utifrån elevantal och skolform. **) Delsummorna summerar inte helt till totalen därför att vissa bibliotek valde att endast svara på den obligatoriska nivån med ett totalvärde. Tabell 18: Andel av de totala driftskostnaderna som går till olika kostnadsslag, per bibliotekstyp. Kostnad fysiska medier Kostnad e- medier Kostnad lön och liknande avgifter Kostnad personalens kompetensutveckling Kostnad lokaler och därtill hörande utgifter Övriga driftskostnader Riket 7 % 8 % 50 % 1 % 22 % 13 % Folkbibliotek 9 % 1 % 53 % 0 % 23 % 13 % Skolbibliotek *) 15 % 3 % 69 % 1 % 9 % 4 % Sjukhusbibliotek 7 % 21 % 50 % 1 % 8 % 13 % Specialbibliotek 5 % 22 % 53 % 1 % 11 % 8 % Universitets- och högskolebibliotek 3 % 21 % 41 % 1 % 25 % 10 % Övriga bibliotek 2 % 5 % 48 % 1 % 17 % 27 % *) Skattade driftskostnader för de skolbibliotek som inte svarat utifrån elevantal och skolform. 26
Tabell 19: De offentligt finansierade bibliotekens driftskostnader 2015. Per län/region. Bibliotek 2015 Län/region Kostnad fysiska medier Kostnad e- medier Kostnad lön och liknande avgifter Kostnad personalens kompetensutveckling Kostnad lokaler och därtill hörande utgifter Övriga driftskostnader Totala driftskostnader under 2015 kronor Riket 504 530 136 608 412 408 3 625 083 714 37 606 112 1 598 478 549 939 931 708 7 481 028 790 Stockholm 99 056 897 204 313 055 1 046 912 802 10 793 942 449 163 284 327 057 008 2 170 595 381 Uppsala 21 415 843 56 591 232 167 154 630 3 228 874 80 490 534 46 212 353 467 060 665 Södermanland 12 667 292 2 161 743 69 163 499 379 680 28 177 775 19 766 556 132 726 547 Östergötland 19 736 941 34 631 459 159 588 566 1 417 412 76 066 039 36 946 605 329 156 337 Jönköping 19 056 714 10 190 187 88 109 979 801 950 38 995 906 27 099 925 185 264 062 Kronoberg 10 688 684 2 245 592 60 137 556 288 581 20 272 066 13 918 424 108 151 403 Kalmar 16 209 357 11 539 081 105 543 319 1 172 028 48 242 151 15 073 761 197 879 697 Gotland 3 111 882 387 970 20 713 820 127 793 6 608 141 7 700 150 38 649 758 Blekinge 8 227 825 5 386 326 45 341 384 152 842 18 041 958 9 451 112 91 370 648 Skåne 69 404 417 75 917 112 477 457 166 4 935 036 220 494 498 116 114 571 976 837 408 Halland 17 054 262 6 833 502 94 049 964 605 597 32 322 518 18 765 186 169 826 031 Västra Götaland 83 540 546 90 940 008 545 088 492 4 823 019 205 477 674 135 904 083 1 076 648 197 Värmland 13 470 203 9 353 270 84 293 762 578 042 46 639 294 1 990 8444 174793293 Örebro 13 920 354 13 486 463 80 490 744 993 548 48 489 961 19 136 872 177 543 443 Västmanland 12 964 987 10 067 933 69 336 498 688 213 33 944 036 15 059 239 144 841 706 Dalarna 16 406 676 5 875 298 81 632 513 1 192 852 38 558 583 19 132 593 163 885 255 Gävleborg 16 384 303 5 538 055 84 025 029 557 564 36 845 042 21 055 276 164 405 269 Västernorrland 10 091 048 11 453 884 78 196 223 1 432 592 34 705 787 16 247 106 152 136 507 Jämtland 7 318 810 1 373 377 35 351 783 413 412 6 926 204 8 552 931 59 971 253 Västerbotten 19 146 506 36 038 103 145 662 063 1 644 287 91 140 530 32 514 214 326 331 965 Norrbotten 14 656 589 14 088 758 86 833 922 1 378 840 36 876 560 14 315 289 172 953 959 27
Tabell 20: Driftskostnad per invånare för folkbiblioteken i olika län 2015. Folkbibliotek Antal invånare Kronor per invånare Riket 419 Stockholms 2 231 439 377 Uppsala 354 164 386 Södermanland 283 712 431 Östergötland 445 661 399 Jönköping 347 837 407 Kronoberg 191 369 497 Kalmar 237 679 503 Gotland 57 391 632 Blekinge 156 253 405 Region Skåne 1 303 627 443 Halland 314 784 429 Västra Götaland 1 648 566 411 Värmland 275 904 421 Örebro 291 012 397 Västmanland 264 276 390 Dalarna 281 028 443 Gävleborg 281 815 429 Västernorrland 243 897 377 Jämtland 127 376 439 Västerbotten 263 378 626 Kostnaderna för folkbiblioteksverksamheten varierar mellan olika län/regioner. I medeltal är driftskostnaderna för folkbiblioteksverksamheten 419 kronor per invånare med en variation mellan 377632 kronor per invånare. Anledningen till de stora skillnaderna kan inte bara förklaras av befolkningstäthet och antal folkbibliotek per kvadratkilometer. Kostnaderna för skolbiblioteksverksamheterna är ofta underskattade eftersom skolbiblioteken ingår i skolans budget och lokakostnader, övriga materialkostnader etc. är svåra att skilja ut från skolans totala kostnader för sådant. Tabell 21: De offentligt finansierade bibliotekens investeringsutgifter 2015. Investeringsutgifter Riket 128 952 621 Folkbibliotek 95 143 554 Skolbibliotek *) 2 720 647 Sjukhusbibliotek 787 869 Specialbibliotek 583 096 Universitets- och högskolebibliotek 21 128 880 Övriga bibliotek 8 588 575 *) Delvis skattade värden Investeringsutgifter Bibliotekens investeringsutgifter ligger utanför beräkningarna för driftskostnaderna och de uppgår till närmare 129 miljoner kronor. Det är en minskning jämfört med föregående år. Det är kostnader som uppkommer i samband med ombyggnationer, inköp av fasta inventarier som är avskrivningsbara under ett flertal år och finansiella kostnader i samband med dessa. Egengenererade intäkter I den nya biblioteksstatistiken frågas inte efter alla typer av intäkter, bara de egengenererade. Anledningen till detta är att uppgifterna om utgifter generellt sett motsvarar de totala inkomsterna och de är ofta mer kompletta än uppdelning av inkomster brukat vara i den tidigare statistiken. Eftersom det också är känt att det är bibliotekens moderorganisationer och huvudmän som bekostar större delen av biblioteksverksamheterna fokuserar den nya statistiken på uppgifterna om den delen av inkomsterna som tidigare är okänd och egengenererad. De rapporterade egengenererade intäkterna har ökat med närmare 20 miljoner kronor sedan föregående mätning. Folkbiblioteken genererar allt fler intäkter av sålda bibliotekstjänster till framför allt skolor eftersom det är vanligt att skolhuvudmän köper skolbibliotekstjänster istället för att skaffa ett eget skolbibliotek på skolan. 28
Tabell 22: De offentligt finansierade biblioteken egengenererade intäkter 2015. Per bibliotekstyp. Intäkt av projektmedel, sponsring och gåvor Intäkt av sålda bibliotekstjänster Intäkt av försenings, reservationsavgifter och försäljning Totalt antal egengenererade intäkter kronor *) Riket 60 728 144 140 348 891 86 897 487 315 949 440 Folkbibliotek 36 097 096 79 433 258 69 369 891 193 764 507 Skolbibliotek 1 392 263 1 474 360 165 571 3 533 725 Sjukhusbibliotek 1 032 543 2 817 141 125 822 3 975 506 Specialbibliotek 3 721 681 417 339 264 385 4 546 860 Universitets- och högskolebibliotek 18 385 561 52 940 244 13 460 817 103 252 112 Övriga bibliotek 99 000 3 266 549 3 511 001 6 876 730 *) Delsummorna är underskattade. 29
Nösnäsgymnasiets bibliotek i Stenungsund. Foto: Liv Oom. Bestånd De offentligt finansierade biblioteken har tillsammans närmare 105 miljoner fysiska medier. En tredjedel av de fysiska medierna finns på folkbiblioteken. Därtill kommer alla de e-baserade medierna. Totalt sett rapporterar biblioteken 31 miljoner e- titlar som finns att tillgå via licensierade databaser. Därtill kommer alla de databaser som inte har titelbestånd, till exempel fakta- och nyhetsdatabaser. I genomsnitt finns 11 fysiska medier per invånare på de offentligt finansierade biblioteken, varav 4 medier per invånare finns på folkbiblioteken. I årets sammanställning har det gjorts en kompensation för de skolbibliotek som inte besvarat undersökningen alls i form av medelvärdet för de skolor som svarat uppdelat på olika elevantal. Uppgiften om det totala fysiska beståndet på landets skolbibliotek bör därför ses som ett närmevärde. Folkbibliotekens fysiska mediebestånd är i stort sett oförändrat jämfört med föregående mätning. Universitets- och högskolebibliotekens fysiska bestånd har ökat med närmare en miljon fysiska medier. Specialbibliotekens fysiska bestånd tenderar att minska i takt med att bibliotek läggs ned. Det fysiska beståndet varierar betydligt mellan olika län, sett till antalet invånare i länen. Uppsala län där Uppsala universitetsbibliotek ligger har därför flest medier per invånare. 30
Diagram 6: Andel fysiskt bestånd av olika mediekategorier på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Fysiskt bestånd böcker med skriven text Bestånd ljudböcker på fysisk bärare 0% 2% 17% Bestånd talböcker på fysisk bärare Fysiskt bestånd löpande titlar tidskrifter, seriella publikationer Fysiskt bestånd löpande titlar tidningar 8% Bestånd musik på fysisk bärare 2% 1% 2% 0% 0% 1% 1% 66% Bestånd film, tv, radio på fysisk bärare Bestånd mikrografiska dokument, mikrofilm Fysiskt bestånd bild, grafiska och kartografiska dokument Fysiskt bestånd manuskript, artiklar patent, rapporter Fysiskt bestånd interaktiva medier, läromedel och spel Fysiskt bestånd övriga medier Södermanland, Halland, Blekinge och Västmanland har i medeltal 5 fysiska medier per invånare. Två tredjedelar av alla fysiska medier i riket är böcker med skriven text. En sjättedel är bestånd av bilder samt grafiska eller kartografiska dokument, men det är ett fåtal bibliotek som har större delen av det beståndet, bland annat nationalbiblioteket. Totalt sett är fyra procent av det fysiska beståndet nyförvärv, men andelen nyförvärv varierar mellan olika bibliotekstyper och län. Det är framför allt högskolebiblioteken som minskat sin andel av fysiskt nyförvärv till förmån för e-medier. Bibliotekstyper som har många barn och unga som användare har en högre andel nyförvärv i förhållande till det fysiska beståndet, dels beroende på att medierna slits snabbare samtidigt som de bibliotekstyperna också lockar användare med att kunna erbjuda de nyutgivna medierna, att ha det allra senaste lockar användare och det ser man också på att bibliotek som har en hög andel nyförvärv också i genomsnitt har en högre andel användare än de som inte har det. Folkbiblioteken erbjuder i genomsnitt tillgång till närmare tio olika licensierade databaser med e- medier. Det kan vara fråga om databaser där man kan ladda ned e-böcker, läsa tidningar och tidskrifter, släktforska eller läsa nyheter och söka fakta. Universitets- och högskolebiblioteken har tillsammans tillgång till fler licensierade databaser än vad alla folkbibliotek har tillsammans. De kommunala skolbiblioteken har ofta tillgång till databaser som nås via kommungemensamma licenser. 31
Tabell 23: Fysiskt bestånd på de offentligt finansierade biblioteken uppdelat på medieinnehåll och olika bibliotekstyper 2015. Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Övriga bibliotek Fysiskt bestånd böcker med skriven text 69 455 981 33 073 155 9 340 075 521 260 3 998 819 19 614 095 2 908 577 varav fysiskt bestånd kursböcker, läromedel 1 870 514 145 975 1367 849 6 166 555 326 448 23 521 Bestånd ljudböcker på fysisk bärare 1 200 206 1 107 775 48 777 29 693 58 1 290 12 613 Bestånd talböcker på fysisk bärare 750 433 713 276 33 763 2 953 1 332 108 Fysiskt bestånd löpande titlar tidskrifter, seriella publikationer 305 843 154 777 17 508 5 414 80 841 44 386 2 917 Fysiskt bestånd löpande titlar tidningar 14 666 6 568 2 324 458 281 548 4 487 Bestånd musik på fysisk bärare 1 189 538 747 649 2 413 15 662 1 978 104 178 317 658 Bestånd film, tv, radio på fysisk bärare 1 498 289 496 954 23 880 12 635 6 929 11 085 946 806 Bestånd mikrografiska dokument, mikrofilm 1 790 513 139 501 4 0 92 219 1 157 760 401 029 Fysiskt bestånd bild, grafiska och kartografiska dokument 8 333 910 27 858 1 981 38 1 793 122 3 258 468 3 252 443 Fysiskt bestånd manuskript, artiklar patent, rapporter 2 073 102 190 569 9 173 515 926 062 842 214 104 569 Fysiskt bestånd interaktiva medier, läromedel och spel 98 758 87 948 2 663 180 304 1 515 6 148 Fysiskt bestånd övriga medier 17 964 547 336 390 40 711 21 854 2 610 230 3 861 393 11 093 969 Totalt fysiskt bestånd 104 938 792 37 134 429 9 664 464 610 662 9 530 564 28 897 264 19 101 409 32
Tabell 24: Fysiskt bestånd, nyförvärv samt bestånd av e-titlar 2015 på de offentligt finansierade biblioteken. Per län/region. Län/region Totalt fysiskt bestånd Andel av totalt fysiskt bestånd i riket Fysiskt bestånd per invånare varav totalt fysiskt nyförvärv Andel nyförvärv av det fysiska beståndet Totalt bestånd e-titlar Riket 104 938 792 11 4 216 389 4 % 31 185 801 Stockholm 39 721 056 38 % 18 1 663 174 4 % 9 883 943 Uppsala 10 212 000 10 % 29 121 943 1 % 2 089 725 Södermanland 1 474 094 1 % 5 95 401 6 % 139 687 Östergötland 3 086 558 3 % 7 172 149 6 % 668 039 Jönköping 1 950 694 2 % 6 97 728 5 % 436 054 Kronoberg 1 210 147 1 % 6 79 535 7 % 178 618 Kalmar 2 199 579 2 % 9 101 554 5 % 389 647 Gotland 560 122 1 % 10 16 868 3 % 26 404 Blekinge 831 680 1 % 5 27 409 3 % 328 986 Skåne 14 179 970 14 % 11 517 223 4 % 1 674 339 Halland 1 594 344 2 % 5 101 453 6 % 411 505 Västra Götaland 11 573 238 11 % 7 476 760 4 % 2 079 328 Värmland 1 874 779 2 % 7 94 455 5 % 1 250 744 Örebro 1 886 781 2 % 6 80 894 4 % 624 163 Västmanland 1 379 482 1 % 5 75 610 5 % 286 082 Dalarna 1 879 195 2 % 7 91 381 5 % 307 189 Gävleborg 1 840 798 2 % 7 80 564 4 % 237 767 Västernorrland 1 385 751 1 % 6 59 465 4 % 175 905 Jämtland 999 634 1 % 8 46 300 5 % 58 151 Västerbotten 3 423 864 3 % 13 136 127 4 % 7 651 642 Norrbotten 1 675 027 2 % 7 80 396 5 % 2 287 883 33
Tabell 25: Bestånd per bibliotekstyp 2015. Totalt fysiskt bestånd varav totalt fysiskt nyförvärv Totalt bestånd e- titlar Andel nyförvärv av motsvarande fysiska bestånd Riket 104 938 792 4 216 389 31 185 801 4 % Folkbibliotek 37 134 429 2 274 316 11 657 887 6 % Skolbibliotek 9 664 464 622 571 585 535 6 % Sjukhusbibliotek 610 662 31 392 490 485 5 % Specialbibliotek 9 530 564 31 912 3 275 171 0 % Universitets- och högskolebibliotek 28 897 264 207 005 10 754 811 1 % Övriga bibliotek 19 101 409 1049 193 4 421 912 5 % Tabell 26: Tillgång till licensierade databaser 2015. Per bibliotekstyp. Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Universitets- och högskole-bibliotek Övriga bibliotek Riket Antal licensierade databaser med e-böcker, monografier, ljudbok, talbok 1 273 359 347 22 32 499 14 Antal licensierade databaser tidskrifter, periodika, seriella publikationer 1 585 183 305 63 85 938 11 Antal licensierade tidningsdatabaser 699 279 308 2 36 63 11 Antal licensierade bibliografiska databaser 1 486 296 204 74 36 840 36 Antal licensierade fakta och nyhetsdatabaser 3 084 1 246 1 005 22 54 738 19 Antal licensierade kartografiska och bilddatabaser 166 61 70 1 3 29 2 Antal licensierade databaser film, tv, interaktiva kurser 204 23 119 1 0 61 0 Antal licensierade databaser musik 126 84 16 1 0 25 0 Egen publikationsdatabas eller egendigitaliserade samlingar 148 19 51 4 13 50 11 Totalt antal licensierade databaser 9 432 2 740 2 670 205 266 3 446 105 34
Skönlitteratur Det finns oförändrat totalt 21 miljoner skönlitterära verk på de offentligt finansierade biblioteken. Skönlitteraturen definieras i frågan som tryckta böcker eller seriella publikationer som har signum H enligt SAB eller enligt Dewey 800 899. Det är naturligt nog främst folk- och skolbiblioteken som har bestånd av skönlitteratur. På folkbiblioteken utgör andelen skönlitteratur hälften av motsvarande antal i beståndet. Tabell 27: Andel skönlitteratur 2015. Bestånd av skönlitteratur, tryckta böcker, seriella publikationer Andel skönlitteratur av motsvarande bestånd Riket 21 390 078 31 % Folkbibliotek 17 398 687 52 % Skolbibliotek 3 338 853 36 % Sjukhusbibliotek 154 642 30 % Specialbibliotek 28 883 1 % Universitets- och högskolebibliotek 323 703 2 % Övriga bibliotek 145 310 5 % Referensexemplar Det finns oförändrat 2 miljoner medier som är katalogiserade som referensexemplar, det vill säga medier som man inte får låna med hem på de offentligt finansierade biblioteken. Frågan finns med i undersökningen för att Sveriges författarfond använder uppgiften för jämförande beräkningar av författarersättningen. 1,3 miljoner av referensexemplaren finns på folkoch skolbibliotek. Ingen uppräkning av antal referensexemplar har gjorts för att kompensera för bortfallet av svarande skolbibliotek, varför värdet är en underskattning. Tabell 28: Antal referensexemplar 2015. Antal referensexemplar i beståndet Riket 2 174 885 Folkbibliotek 1 059 432 Skolbibliotek 231 903 Sjukhusbibliotek 7 368 Specialbibliotek 167 618 Universitets- och högskolebibliotek 516 605 Övriga bibliotek 191 959 35
Skolbiblioteket på Adolf Fredriks musikklasser. Foto: Sofia Malmberg. Användning & lån Utlåningen och användningen av de offentligt finansierade bibliotekens medier är omfattande. Totalt sett uppgår de offentligt finansierade biblioteken utlåning av fysiska medier till drygt 76,7 miljoner lån. Antalet är i stort sett oförändrat jämför med föregående mätning, delvis beroende på att en uppräkning har gjorts för skolbibliotek som inte besvarat undersökningen. Därtill kommer användningen av e-medier. Den totala användningen av bibliotekens elektroniska samlingar har ökat med 4 miljoner aktiviteter i form av sökningar eller nedladdningar. Svaren på frågan om användningen av de elektroniska medierna blev lidande av att biblioteken inte alltid kunde erhålla användningsuppgifter från e-leverantörerna om vilken användningsfrekvens de haft. Därför är uppgifterna om e-användningen också troligen grovt underskattade för alla bibliotekstyper utom universitets- och högskolebiblioteken samt sjukhusbiblioteken. Det är också de bibliotekstyper som dominerar användningen av e- medier. Utlåningen på de kommunala folkbiblioteken har återigen minskat. Folkbibliotekens utlåning har minskat med fem miljoner lån de senaste fem åren. Antalet folkbiblioteksfilialer har under samma tid minskat med 69 serviceställen, antalet övriga utlåningsställen, där vidare låneregistrering inte sker, har ökat dramatiskt och det sker nu en användning av folkbibliotekens medier som är dold i statistiken. I genomsnitt görs 7,8 fysiska lån per invånare på de offentlig finansierade biblioteken, varav 6,4 görs på ett folkbibliotek. Totalt sett är 29 procent av lånen ett omlån av ett redan lånat fysiskt medium. En fjärdedel av lånen på folkbiblioteken är omlån. Dessutom görs i genomsnitt 6,9 nedladdningar av e-medier per invånare, oftast e-böcker, samt totalt 48 miljoner sökningar i databaser. 36
Diagram 7: Utlån av fysiska medier på folkbiblioteken 19952015. 90 000 000 Utlåning böcker Totalt Utlån AV-medier totalt Summa lån bok- och AV-medier totalt 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tabell 29: Antal fysiska lån på de offentligt finansierade biblioteken, olika bibliotekstyper 2014 2015. Antal fysiska lån 2014 *) Antal fysiska lån 2015 Riket 76 775 918 *) 76 769 203 Folkbibliotek 64 976 438 63 483 816 Skolbibliotek 3 477 106 4 907 472 **) Sjukhusbibliotek 655 689 663 081 Specialbibliotek 156 388 *) 152 157 Universitets- och högskolebibliotek 7 466 220 7 421 834 Övriga bibliotek 44 077 140 843 *) Korrigerat sedan slutpublicering 2014. **) Uppräknat tal för kompensation av bortfall. 37
Tabell 30: Antal fysiska lån på de offentligt finansierade biblioteken 2015, per län/region. Län/region Totalt antal fysiska lån Antal fysiska lån per invånare Riket 76 769 203 7,8 Stockholm 13 577 542 6,1 Uppsala 3 187 278 9,0 Södermanland 1 863 028 6,6 Östergötland 3 684 298 8,3 Jönköping 2 558 359 7,4 Kronoberg 1 686 022 8,8 Kalmar 2 304 103 9,7 Gotland 553 467 9,6 Blekinge 829 402 5,3 Skåne 10 622 761 8,1 Halland 3 118 882 9,9 Västra Götaland 12 885 902 7,8 Värmland 2 039 180 7,4 Örebro 2 154 991 7,4 Västmanland 1 908 025 7,2 Dalarna 2 063 876 7,3 Gävleborg 2 253 838 8,0 Västernorrland 1 656 857 6,8 Jämtland 996 947 7,8 Västerbotten *) 4 924 694 18,7 Norrbotten 1 899 752 7,6 *) Inklusive lånecentralen i Umeå. Eftersom att olika bibliotekstyper har olika avtal för användning av e-medier används här både begreppen användning och lån. På folk- och skolbiblioteken blir en nedladdad e-bok avaktiverad efter en viss tid och kan därför betraktas som ett lån. Den fysiska utlåningen på högskolebiblioteken minskar samtidigt som användningen av e-medier ökar. Totalt sett har den fysiska utlåningen minskat med närmare 2 miljoner lån under en femårsperiod, vilket är en femtedel. Utlåningen på skolbiblioteken har i årets sammanställning skattats för de skolbibliotek som inte besvarade undersökningen. Skattningen utgick ifrån att 10 utlån per elev gjordes under kalenderåret eftersom det är medelutlåningen på de skolbibliotek som kunnat besvara frågan. Totalt sett görs 88 procent av de fysiska lånen på bibliotek som har kommunal huvudman. Tryckta böcker dominerar helt den fysiska utlåningen. Totalt sett är 86 procent av den fysiska utlåningen böcker med skriven text. Ungefär tre procent av all fysisk bokutlåning är läromedel. Det sammanlagda antalet e-nedladdningar, till exempel av e-böcker, per invånare är 6,9 stycken. Men det är huvudsakligen högskolebiblioteken som gör att siffran är hög. I medeltal sker 0,2 e- nedladdningar från folkbiblioteken. Den rapporterade e-boksutlåningen på folkbiblioteken är lägre än förra året, 1 504 646 nedladdningar av böcker rapporterades. Det förekommer dock ett viss bortfall av svar. 38
Tabell 31: Antal lokala fysiska lån vid folk- och högskolebiblioteken 2010 2015. Jämförbara mediekategorier. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Folkbibliotek 68 422 014 68 509 271 67 384 284 66 964 673 66 576 438 63 483 816 Högskolebibliotek 9 290 632 8 717 373 8 645 172 7 896 862 7 466 220 7 421 834 Tabell 32: Antal fysiska lån, olika mediekategorier, på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Antal utlån *) Andel av samtliga fysiska utlån Fysiska böcker med skriven text 64 440 656 86 % Ljudböcker på fysiska bärare 3 187 615 4 % Talböcker på fysisk bärare 979 905 1 % Fysiska tidskrifter, seriella publikationer 1 682 005 2 % Fysiska tidningar 56 166 0 % Musik på fysisk bärare 796 349 1 % Film, tv, radio på fysisk bärare 2 487 481 3 % Mikrografiska dokument 4 299 0 % Bild, grafiska och kartografiska dokument 12 463 0 % Manuskrip, artiklar, patent, rapporter 173 068 0 % Interaktiva medier, läromedel och spel 316 503 0 % Övriga medietyper 877 102 1 % Totalt antal fysiska lån 76 769 203 100 % *) Delsummorna summerar inte till totalen Tabell 33: Användningen av de elektroniska samlingarna på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Underskattade värden. Totalt antal sökningar i licensierade databaser Totalt antal nedladdningar från licensierade databaser Totalt antal nedladdade sektioner eller timmar från licensierade databaser Total aktivitet e-medier Riket 47 976 467 68 146 753 8 476 142 124 599 363 Folkbibliotek 1 566 258 2 409 710 288 637 4 264 605 Skolbibliotek 391 457 74 073 72 499 538 030 Sjukhusbibliotek 629 224 846 623 162 241 1 638 088 Specialbibliotek 1 197 074 717 017 898 974 2 813 065 Universitets- och högskolebibliotek 44 120 677 63 171 168 7 053 791 114 345 636 Övriga bibliotek 71 777 928 162-999 939 39
Läsesalslån Alla medier kan inte lånas hem. Många medier är så värdefulla att de endast är tillgängliga för användarna på plats i biblioteken. De lånas då ut som läsesalslån till användarna. Detta sker främst på forskningsbiblioteken i landet. Antalet läsesalslån tillkommer till den totala uppgiften om antal utlån på biblioteken. Vissa brister i underlaget till beräkningar av läsesalslån gör att ingen rikssiffra rapporteras. Fjärrlån Några av förklaringarna till förändringarna av fjärrlånen i Sverige är att allt fler titlar finns på e- medier och det går inte att fjärrlåna e-medier. En annan vanlig anledning är att bibliotek i allt högre utsträckning väljer att köpa in efterfrågade medier istället för att fjärrlåna. Andelen fjärrutlån på specialbiblioteken påverkas av att Myndigheten för tillgängliga medier, räknat sina utlån som fjärrlån i årets statistik. Det bibliotek i landet där det förekommer flest läsesalslån är Kungliga biblioteket, vilket rapporterade 68 286 stycken läsesalslån under 2015. Tabell 34: Antal fjärrinlån och fjärrutlån från de offentligt finansierade biblioteken 2015. Fjärrutlån inom Sverige Fjärrutlån utanför Sverige Totalt antal fjärrutlån Fjärrinlån inom Sverige Fjärrinlån utanför Sverige Totalt antal fjärrinlån Riket 1 221 094 15 251 1 273 722 282 258 31 522 334 334 Folkbibliotek 171 451 584 197 250 204 915 825 220 631 Skolbibliotek 1 535 3 2 021 9 548 11 10 198 Sjukhusbibliote k 1 511 428 1 939 12 601 8 871 21 472 Specialbibliotek 4 748 1 200 11 995 2 138 606 2 791 Universitetsoch högskolebibliotek 145 470 10 505 161 516 52 382 21 174 75 893 Övriga bibliotek 896 379 2 531 899 001 674 35 3 349 40
Sannarpsgymnasiets bibliotek. Foto: Pernilla Utbult (fotograf) och Christina Nord Besök Det finns två typer av besök på biblioteken. De fysiska och de elektroniska. Närmare 88 miljoner fysiska besök gjordes 2015 på de offentligt finansierade biblioteken. Fysiska besök Det nya sättet att ha fysiskt öppna biblioteksytor med ett flertal ingångar och lokaler som ligger tillsammans med kaféer och entréer till andra funktioner försvårar traditionell besöksräkning av de fysiska besöken i bibliotekslokalerna. Vid de övriga obemannade serviceställen där vidare låneregistrering sker, registreras inga besök och dessa övriga utlåningsställen har ökat kraftigt på senare år då allt fler av de bemannade biblioteken läggs ned. I skolor händer det att skolbiblioteket ligger öppet i samband med andra funktioner och passager. De skolbibliotek som inte alls besvarat enkäten har i årets sammananställning kompenserats med 25 besök per elev eftersom det är medelantalet besök för de skolbibliotek som kunnat besvara frågan om fysiska besök. Det går därför inte att säga om besöken på skolbiblioteken ökat eller minskat sedan föregående år, då ingen uppräkning gjordes föregående år. Alla serviceställen i landet har heller inte automatiska besöksräknare eller har tid för att 41
göra manuella räkningar under vissa tillfällen under året för att kunna möjliggöra skattningar. Kända faktorer som ökar antalet besök är naturligtvis närheten till ett bibliotek och öppettider som passar användarna. Även attraktiva bibliotekslokaler, en hög andel nyförvärv och publika aktivitetstillfällen bidrar också till ett högre antal besök. Ibland kan även vädret spela en roll. Totalt sett gjordes närmare 88 miljoner fysiska besök på de offentligt finansierade biblioteken under 2015. Ökningen jämfört med föregående år kan till stor del förklaras av justeringen av skolbibliotekens svarsbortfall och att universitetsoch högskolebiblioteken i år rapporterar ett något högre besöksantal än tidigare. Folkbiblioteken har, trots att 11 serviceställen lagts ned, lyckats behålla lika många besökare som de hade året innan, totalt sett närmare 66 miljoner fysiska besök. Till viss del kan detta bero på att folkbiblioteken även svarar för 55 skolbibliotek i sina svar. Totalt sett utgör de fysiska besöken på folkbiblioteken 75 procent av alla biblioteksbesök på de offentligt finansierade biblioteken. Folkbiblioteken rapporterar totalt 6,7 fysiska besök per invånare, men variationen mellan olika kommuner är stor. Virtuella besök De virtuella besöken tenderar att öka. Det förekommer dock att det finns problem med att mäta antalet besök via webben. Olika system rapporterar olika typer av värden och allt fler webbplatser har allt fler ingångar till informationen, så det traditionella sättet att mäta antalet besök på startsidan ger inte alltid hela bilden av hur antalet besök på bibliotekens webbplatser ser ut. katalogsystem kommer inte till dem via startsidan www.kb.se. I sammanhanget är det dock värt att notera att de webbplatsbesök som biblioteken rapporterar ändå håller sig på en stabil, men ökande nivå. Vad som dock kan vara vanskligt är att jämföra antalet besök mellan olika biblioteksorganisationer eftersom det förekommer så många olika sätt att mäta besöken på. Jämförelser bör bara göras över tid inom den enskilda organisationen. Fler svenskar har under det senaste året hittat de möjligheter och den service som folkbiblioteken erbjuder via webben. Det kan till exempel vara att läsa boktips, söka efter medier, förlänga ett lån eller ladda ned e-medier. Eftersom bibliotekens medverkan i sociala medier ökat är det sannolikt att detta uppmärksammar fler användare på de möjligheter som finns virtuellt. En annan anledning till att besöken via webben ökar kan naturligtvis vara att allt fler användare får längre till ett bibliotek när enskilda bemannade serviceställen stängs. Det är värt att notera att det samlade antalet webbesök hos biblioteken i olika län är i paritet med länets invånarantal. Det är troligt att enskilda användare vänder sig till det bibliotek på webben som de också har fysiskt närmast även fast det teoretiskt sett är möjligt för användare att skaffa sig lånekort i andra kommuner eller län, åtminstone på folkbiblioteken. Kungliga biblioteket, Sveriges nationalbibliotek, är ett utmärkt exempel på detta. De flesta besökarna som söker i bibliotekets databaser och 42
Tabell 35: Besök på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Per bibliotekstyp. Antal fysiska besök på bemannade serviceställen Antal virtuella besök på extern webbsida, startsidan Antal besök av unika IPnummer på webbplatsen Antal sökningar i bibliotekets OPAC Antal sökningar i bibliotekets Discoverysystem Riket 87 980 391 64 781 569 23 774 454 39 078 277 185 754 296 Folkbibliotek 65 956 572 44 340 266 16 279 259 27 352 663 5 310 059 Skolbibliotek 4 822 029 566 051 105 061 230 353 - Sjukhusbibliotek 577 984 169 999 14 265 453 142 788 208 Specialbibliotek 120 925 615 405 96 414 410 810 288 737 Universitets- och högskolebibliote k 16 323 960 18 194 072 6 990 387 9 372 272 179 367 292 Övriga bibliotek 178 921 895 776 289 068 1 259 037 - Tabell 36: Besök på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Per län. Antal fysiska besök på bemannade serviceställen Antal virtuella besök på extern webbsida, startsidan Antal besök av unika IP-nummer på webbplatsen Antal sökningar i bibliotekets OPAC Län/region Riket 87 980 391 64 781 569 23 774 454 39 078 277 Stockholm 19 750 463 13 924 633 5 308 189 2 168 111 Uppsala 4 537 643 3 201 908 661 969 36 500 Södermanland 2 227 864 582 701 195 813 443 792 Östergötland 4 440 731 2 082 749 1 345 026 12 763 Jönköping 2 725 794 1 183 156 229 057 375 133 Kronoberg 1 518 319 1 805 798 196 358 94 422 Kalmar 2 267 004 1 272 186 668 155 69 740 Gotland 466 484 82 634 67 680 64 Blekinge 565 701 903 155 255 740 130 214 Skåne 12 612 784 10 154 371 3 895 859 9 245 190 Halland 2 649 489 1 134 560 900 171 87 376 Västra Götaland 13 917 014 10 901 946 4 257 990 10 569 261 Värmland 2 457 292 5 816 351 1 452 603 11 087 049 Örebro 2 314 238 870 137 160 300 449 164 Västmanland 1 894 428 1 065 589 232 268 182 538 Dalarna 2 136 219 552 996 299 466 1 034 700 Gävleborg 2 302 736 268 729 600 055 1 958 233 Västernorrland 2 648 171 792 570 189 476 284 383 Jämtland 1 198 597 1 495 894 546 044 4 896 Västerbotten 3 370 737 3 149 390 1 781 231 454 244 Norrbotten 1 978 683 3 540 119 531 004 390 504 43
Tabell 37: Antal aktiva låntagare på de offentligt finansierade biblioteken 2015, per bibliotekstyp. Antal aktiva låntagare som är kvinnor Antal aktiva låntagare som är män Antal aktiva institutionslåntagare Totalt antal aktiva användare Andel aktiva låntagare som är kvinnor varav aktiva användare som är under 18 år Riket 1676 050 934 563 144 877 3671 573 64 % 662 421 Folkbibliotek 1 188 235 727 309 101 934 2639 829 62 % 368 536 Skolbibliotek 276 746 86 669 15 977 618 179 76 % 269 288 Sjukhusbibliotek 31 037 10 376 2 511 59 036 75 % 96 Specialbibliotek 4 182 2 241 2 370 14 970 65 % 0 Universitets- och högskolebibliotek 148 824 82 115 19 072 281 627 64 % 93 Övriga bibliotek 27 026 25 853 3 013 57 932 51 % 24 408 Tabell 38: Antal aktiva låntagare på de offentligt finansierade biblioteken 2015, per län/region. Län/region Antal aktiva låntagare som är kvinnor Antal aktiva låntagare som är män Antal aktiva institutionslåntagare Totalt antal aktiva användare - varav aktiva användare som är under 18 år Riket 1 676 050 934 563 144 877 3 671 573 662 421 Stockholm 426 041 267 112 27 193 837 370 206 498 Uppsala 20 649 15 030 1 398 145 892 14 106 Södermanland 35 873 24 409 2 632 88 622 17 398 Östergötland 108 659 67 261 5 939 196 325 51 794 Jönköping 40 514 25 927 5 603 108 335 11 457 Kronoberg 35 860 22 751 2 747 72 969 22 902 Kalmar 230 704 33 578 5 963 273 019 20 739 Gotland 12 600 6 916 636 21 164 5 640 Blekinge 19 277 11 704 1 172 45 871 5 952 Skåne 200 519 122 744 20 364 485 181 80 045 Halland 29 013 20 427 7 736 78 569 9 625 Västra Götaland 235 707 151 160 30 159 590 781 99 455 Värmland 50 376 25 415 3 056 89 167 20 346 Örebro 38 584 23 242 2 787 81 972 18 906 Västmanland 46 591 29 089 4 780 88 044 18 858 Dalarna 27 419 15 849 2 775 88 622 11 722 Gävleborg 49 223 29 803 11 100 96 545 23 948 Västernorrland 20 338 13 875 3 889 69 919 4 416 Jämtland 13 888 8 240 1 014 38 550 4 686 Västerbotten 12 804 6 880 1 237 104 111 2 807 Norrbotten 21 411 13 151 2 697 70 545 11 122 44
Aktiva låntagare I den nya biblioteksstatistiken följer definitionen på vem som är en aktiv låntagare den internationella standarden för biblioteksstatistik ISO 2789. En aktiv låntagare är någon som gjort minst ett lån under kalenderåret. Totalt sett redovisar biblioteken närmare 3,7 miljoner aktiva användare under 2015. Ökningen jämfört med föregående år kan förklaras av att en ökad andel av biblioteken i år besvarat frågan i år. Men det innebär inte att närmare 37 procent av befolkningen skulle vara aktiva låntagare. Till exempel så är ungdomar ofta både låntagare på skolbiblioteket och folkbiblioteket. Detsamma gäller även andra grupper och bibliotekstyper. Folkbiblioteken rapporterar i år uppgifter om aktiva låntagare som indikerar att 27 procent av befolkningen är aktiva låntagare på folkbibliotek, föregående mätning var det 28 procent. Beräkning av andelen aktiva låntagare i olika län bör inte göras eftersom det är avhängit om det till exempel också finns högskolebibliotek och specialbibliotek i länet. Det är värt att notera att andelen aktiva användare under 18 år av det totala antalet aktiva användare samt andelen aktiva användare under 18 år i förhållande till antalet invånare i samma ålder, skiljer sig mycket åt i värdena som folkbiblioteken lämnar. Det är lätt att tro att stora skillnader endast skulle bero på andelen integrerade folk- och skolbibliotek, men det kan inte vara hela förklaringen till skillnader. Det finns kommuner som har en hög andel integrerade bibliotek men som för den skull inte har en hög andel aktiva användare under 18 år, se separat tabellbilaga fliken folkbibliotek. Det förekommer bortfall av svar på frågan om antal män respektive kvinnor som är aktiva låntagare, men det kan ändå visas att andelen kvinnor som är aktiva låntagare ligger på ungefär 64 procent på de offentligt finansierade biblioteken sammanlagt. Endast 71 procent av biblioteken kunde dock redovisa andel män och kvinnor. Det är värt att notera att de skolbibliotek, även om de var i minoritet, som kunde dela upp antal aktiva användare efter kön, uppger att tre fjärdedelar är kvinnor. 45
Öppettider Tullängsgymnasiets bibliotek i Örebro. Foto: Åsa Norlund. Generösa öppettider är en viktig del av bibliotekens servicenivå. Biblioteken bör vara fysiskt tillgängliga när användarna har möjlighet att komma för att vara anpassade till användarnas behov. Huvudfrågeställningarna under avsnittet öppettider i undersökningen är: Öppet antal dagar per år varav antal öppetdagar med reducerad service eller för särskilda grupper del av dag Öppet antal timmar per vecka varav antal öppet timmar per vecka med reducerad service eller för särskilda målgrupper varav antal timmar meröppet per vecka varav antal timmar per vecka som är efter klockan 18 eller på lördagar och söndagar Frågorna ställs dels enskilt för det serviceställe som har mest öppethållande och samlat för övriga serviceställen. Det uppdelade sättet att sammanställa frågorna kommer sig av att det är vanligt att ett serviceställe inom biblioteksorganisationen har generöst öppethållande medan det inte är lika självklart att de andra har det. Personal på bibliotek har tidigare uppgett att det känns missvisande då medelvärden beräknats för alla serviceställen samlat. Man har tidigare inte kunnat visa upp den bästa biblioteksverksamheten inom organisationen i statistiken. 46
Tabell 39: De offentligt finansierade bibliotekens medelöppettid 2015. Underskattade värden pga. svarsbortfall. Öppet antal dagar per år varav antal dagar med reducerad service Öppet antal timmar per vecka varav antal öppettimmar med reducerad service varav antal timmar meröpp et per vecka varav antal öppettimmar per vecka efter kl 18 eller lö/sö Riket 163 16 30 3 3 3 Folkbibliotek 170 11 27 2 3 4 Skolbibliotek 135 22 29 3 1 0 Sjukhusbibliotek 203 21 35 6 19 3 Specialbibliotek 155 2 22 1 0 1 Universitets- och högskolebibliotek 216 26 46 6 11 10 Övriga bibliotek 108 8 17 9 2 3 Basen för medelvärdesberäkningen är det totala antalet serviceställen inom respektive grupp, därför ska medelvärdena ses som en underskattning eftersom det förekommer bortfall av svar på de olika delfrågorna från alla bibliotekstyper. Tabell 40: Rapporterade öppettimmar på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Underskattning pga. svarbortfall. Öppet antal dagar per år varav antal dagar med reducerad service Öppet antal timmar per vecka varav antal öppettimmar med reducerad service varav antal timmar meröpp et per vecka varav antal öppettimmar per vecka efter kl 18 eller lö/sö Riket 376 175 37 664 68 049 6 725 7 102 6 480 Folkbibliotek 204 272 12 899 32 882 2 883 3 785 4 791 Skolbibliotek 119 133 19 692 25 307 2 272 568 81 Sjukhusbibliotek 13 584 1 388 2 354 418 1 261 193 Specialbibliotek 7 899 95 1 112 51 0 30 Universitets- och högskolebibliotek 27 389 3 291 5 798 784 1 418 1 266 Övriga bibliotek 3 898 299 598 320 70 120 Det förekommer ett bortfall av svar på de olika delfrågorna. Den delfråga som minst antal svarande kunde uppge var antalet öppetdagar per år. Det är stor skillnad i öppethållande mellan olika serviceställen och mellan olika bibliotekstyper. Universitets- och högskolebiblioteken har generellt sett de mest generösa öppettiderna för att möjliggöra att studieplatserna är tillgängliga för studenterna. 47
Specialbiblioteken har i medeltal öppet 27 timmar per vecka. En viktig aspekt av öppethållandet är naturligtvis att det sker när de flesta användarna har möjlighet att kunna gå dit. Särskilt för folkbiblioteken gäller då att de är tillgängliga efter klockan 18 eller på helgerna. På de andra bibliotekstyperna vill ofta användarna ha tillgång till på dagtid under vardagarna. Antalet kommuner som har antingen folkbibliotekets huvudbibliotek eller någon av filialerna öppna efter klockan 18 eller på lördag eller söndag har minskat något sedan föregående mätning. Huvudbiblioteken i 267 (275) kommuner eller någon filial 167 (180) kommuner har öppet utanför kontorstid, vilket skulle vara den vanligaste tiden då föräldrar och barn skulle ha möjlighet att uppsöka biblioteket tillsammans Folkbiblioteken har stor variation i öppethållande bland olika serviceställen. Det finns huvudbibliotek som rapporterar över 100 öppettimmar i veckan, inklusive obemannade timmar, samtidigt finns det filialer som endast har öppet två timmar per vecka. En tidigare kartläggning visar att 43 procent av folkbiblioteken har öppet mindre än 20 timmar i veckan. I medeltal har folkbibliotekens huvudbibliotek öppet 292 dagar per år och 48 timmar i veckan, inklusive timmar med reducerad service och meröppet. Totalt sett förekommer 15 procent av öppettimmarna, oavsett om de är bemannade eller inte på så kallad obekväm arbetstid, efter klockan 18 eller på lördag eller söndag. Meröppet innebär att användarna kan använda biblioteket, trots att ingen personal finns på plats. Vanligen kan användarna komma in i lokalerna genom att de erhållit kod som fungerar ihop med lånekort eller mobiltelefon för att låsa upp. De flesta biblioteksorganisationerna som har meröppet är folkbibliotek, det förekommer i totalt sett 53 kommuner. Öppettiderna på skolbiblioteken får betraktas som närmevärden eftersom en skattning utifrån skolbibliotekstyp och elevantal har fått ersätta de skolbibliotek som inte besvarade undersökningen. I medeltal redovisade skolbiblioteken 33 timmar öppet per vecka, varav vissa timmar ibland hade reducerad service. De offentligt finansierade biblioteken rapporterar tillsammans 68 tusen öppettimmar per vecka, vilket i medeltal utgör 30 timmar per serviceställe inklusive meröppet och timmar med reducerad service. Tio procent av öppettimmarna är på så kallat obekväm arbetstid, efter klockan 18 eller på lördag eller söndag, inklusive meröppet. Exempel på öppettider inom folkbiblioteksverksamheten i en normal kommun: Djuråsbiblioteket - Nya tider 2016 Perjonssalen öppen för tidningsläsning från 9.00 Mån-Fre. Mån: 10-13 Tis: 10-19 Ons: 10-16 Tor: 10-19 Fre: 10-16 Lör: 10-13 Mockfjärdsbibliotek Mån, Ons, Fre: 9-13 Tis, Tor: 9-13, 15-19 Floda bibliotek Mån: 10-13 Tis:16-19 Björbo bibliotek Ons: 10-13 Jämna veckor Tor: 16-19 Kyrkskolans bibliotek Endast skolbibliotek Tor: 10-13 Djurmoskolan bibliotek Endast skolbibliotek Fre: 10-13 Bäsnaskola bibliotek Endast skolbibliotek Ons: 10-13 Ojämna veckor 48
Rinnebäcksskolans skolbibliotek i Kävlinge. Foto: Ninni Malmstedt. Medier på nationella minoritetsspråk I bibliotekslagen står att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. De offentlig finansierade biblioteken ska göra det genom att, bland annat, erbjuda litteratur på: 1. De nationella minoritetsspråken, finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch 2. Andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. Lättläst svenska. Därför ingår specifika frågor i undersökningen om hur många titlar det finns på olika språk, uppdelat på svenska språket, nationella minoritetsspråk och utländska språk. De offentligt finansierade biblioteken rapporterade tillsammans, med reservation för interna och externa svarsbortfall, att deras titelbestånd av nationella minoritetsspråk uppgår till 0,85 procent av det totalt rapporterade titelbeståndet av fysiska medier. Vilket skulle kunna tolkas som att personer med nationella minoritetsspråk inte alltid ägnas särskild uppmärksamhet. Totalt sett rapporterar de biblioteksorganisationer som kunde besvara frågan ett oförändrat stort antal titlar på nationella minoritetsspråk, 339 tusen jämför med 337 tusen året innan. Skillnaden är inte signifikant. Kungliga biblioteket har 21 566 fysiska titlar på något av de nationella minoritetsspråken. Alla bibliotekssystem klarade inte att skilja ut uppgifterna. Särskilt svårt var det att ta fram uppgifterna om antal elektroniska titlar. 49
Diagram 8: Andel titlar på olika språk på fysiska medier på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Svenska; 77,52% Utländska språk och musik; 21,63% Nationella minoritetsspråk; 0,85% Vanligen är det folkbiblioteksorganisationerna som kan rapportera antalet e-titlar på nationella minoritetsspråk. Totalt i landet rapporterades 19 tusen titlar, vanligen 93 per folkbibliotek. Myndigheten för tillgänglig medier har 3 351 stycken. Universitets- och högskolebiblioteken har många av medierna på utländska språk. De 126 högskolebiblioteken har tillsammans 27 procent av det fysiska titelbeståndet på utländska språk. De dominerar också beståndet av utländska e-titlar. 50
Alfabetan skolbibliotek i Landskrona. Foto: Ingela Fridlund. Barn och unga I den nya samlade nationella biblioteksstatistiken är åldersgränsen för barn och unga 0 17 år. I biblioteklagen står att: 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Det är också folkbiblioteken som erbjuder det största utbudet för barn och unga på landets bibliotek. Men det är värt att notera att alla bibliotekstyper rapporterar att de har litteratur för unga. Totalt sett finns 68 procent av det fysiska barn och ungdomsbeståndet på folkbiblioteken. Det är också folkbiblioteken som har den högsta utlåningsgraden av barn och ungdomsbestånd. Det är därför viktigt att barn och unga har tillgång till ett folkbibliotek i form av närhet och öppettider som är anpassade till de ungas behov för att de ska kunna få tillgång till utbudet. I medeltal lånades beståndet för barn och unga av böcker och seriella publikationer ut 2,27 gånger under 2015 på landets folkbibliotek. Tillgången till barn och ungdomslitteraturen varierar mellan länen räknat per invånare 0-17 år. Kalmar och Jämtland har mest ungdomslitteratur per ungdom i riket. Medelantal böcker och seriella publikationer för barn och unga under 18 år är 8,9 medier per invånare i samma ålder. Nyförvärvet av litteratur till barn och unga är högre än för andra medier och böcker för vuxna. 51
Tabell 41: Bestånd, nyförvärv och utlån till barn och unga 2015. Per bibliotekstyp. Bestånd av tryckta böcker och seriella publikationer för barn och unga Nyförvärv barn och unga Andel nyförvärv av motsvarande bestånd Utlån av tryckta böcker och seriella publikationer för barn och unga Andel utlån av beståndets storlek Riket 18 081 958 2 203 162 12 % 31 544 044 174 % Folkbibliotek 12 351 435 1 073 883 9 % 28 076 460 227 % Skolbibliotek 5 409 551 1 122 713 21 % 3 397 010 63 % Sjukhusbibliotek 69 124 3 177 5 % 64 284 93 % Specialbibliotek 99 854 2 659 3 % 489 0 % Universitets- och högskolebibliotek 49 144 644 1 % 3 827 8 % Övriga bibliotek 102 850 86 0 % 1 974 2 % Tabell 42: Bestånd, nyförvärv och utlån för barn och unga 2015. Per län/region. Bestånd för barn och unga Nyförvärv för barn och unga Andel nyförvärv av motsvarande bestånd Utlån litteratur till barn och unga Andel utlån av beståndets storlek Riket 18 081 958 2 203 162 12 % 31 544 044 174 % Stockholm 3 412 326 339 315 10 % 5 599 130 164 % Uppsala 517 557 47 609 9 % 1 317 626 255 % Södermanland 493 560 49 754 10 % 844 891 171 % Östergötland 893 662 81 524 9 % 1 652 366 185 % Jönköping 607 931 42 797 7 % 1 139 281 187 % Kronoberg 482 655 39 559 8 % 839 386 174 % Kalmar 716 070 48 145 7 % 941 897 132 % Gotland 194 497 7 807 4 % 257 242 132 % Blekinge 252 267 687 064 272 % 317 827 126 % Skåne 2 957 540 259 436 9 % 4 443 904 150 % Halland 480 426 49 626 10 % 1 455 084 303 % Västra Götaland 2 629 438 223 571 9 % 5 066 863 193 % Värmland 456 544 37 076 8 % 764 582 167 % Örebro 523 244 40 435 8 % 886 792 169 % Västmanland 362 486 29 069 8 % 684 468 189 % Dalarna 540 110 37 606 7 % 858 411 159 % Gävleborg 598 658 40 224 7 % 870 202 145 % Västernorrland 463 167 28 526 6 % 714 488 154 % Jämtland 352 192 25 973 7 % 476 299 135 % Västerbotten 590 521 49 566 8 % 1 538 455 261 % Norrbotten 557 107 38 479 7 % 874 851 157 % 52
Tabell 43: Böcker och seriella publikationer per invånare under 18 år. Per län/region. Bestånd Utlån Riket 8,9 15,6 Stockholm 7,0 11,5 Uppsala 7,1 18,1 Södermanland 8,3 14,2 Östergötland 9,9 18,3 Jönköping 8,2 15,4 Kronoberg 12,1 21,1 Kalmar 16,0 21,0 Gotland 18,9 24,9 Blekinge 8,2 10,3 Skåne 10,9 16,4 Halland 7,2 21,9 Västra Götaland 7,8 15,0 Värmland 8,8 14,8 Örebro 8,8 14,9 Västmanland 6,8 12,8 Dalarna 9,9 15,7 Gävleborg 11,0 16,0 Västernorrland 9,8 15,1 Jämtland 14,3 19,3 Västerbotten 11,5 30,1 Norrbotten 12,2 19,2 Nyförvärvet är 12 procent av motsvarande bestånd. Detta beror till del av att fysiska medier för barn och unga slits mer än böcker för vuxna och ett barn och ungdomsbestånd måste därför förnyas oftare än annat bestånd. I medeltal finns det 8,9 medier för barn och unga per invånare som är 0 17 år i riket med en variation mellan 6 16 mellan olika län/regioner. Samtidigt rapporteras att det görs 15,6 utlån av barn och ungdomslitteratur per invånare i åldergruppen med en variation på 10 30. Det vill säga, beståndet lånas ut 1,74 gånger. Det skiljer ganska mycket mellan de olika länen/regionerna på hur mycket barn och ungdomslitteratur det finns och hur mycket som lånas ut. Tidigare har stora skillnader mellan länen/regionerna förklarats av att de har olika andel integrerade skolbibliotek, men nu ingår skolbiblioteken samlat i uppgifterna varför detta inte kan vara förklaringen. Det finns ett klart samband mellan rikligt utbud och hög utlåning och antalet aktiva användare i målgruppen. Om det inte finns så mycket så lånas det heller inte så mycket. Sambandet kan också till viss del förklaras av att det förekommer ett lågt bestånd i länet om det inte finns så många bibliotek per invånare och ungdomarna har långt till närmaste bibliotek. Antal aktiva användare under 18 år Andelen aktiva användare som är barn eller unga i förhållande till alla invånare i åldergruppen ligger på 33 procent i riket. Naturligtvis förekommer det en viss dubbelräkning, barn och unga har ofta lånekort både på folkbiblioteket och skolbiblioteket så den egentliga andelen av befolkningen är lägre. Tabell 44: Andel barn och unga som gjort minst ett lån under 2015. Andel barn och unga som är aktiva användare av antalet invånare under 18 år Riket 33 % Stockholm 43 % Uppsala 19 % Södermanland 29 % Östergötland 57 % Jönköping 16 % Kronoberg 58 % Kalmar 46 % Gotland 55 % Blekinge 19 % Skåne 30 % Halland 14 % Västra Götaland 29 % Värmland 39 % Örebro 32 % Västmanland 35 % Dalarna 21 % Gävleborg 44 % Västernorrland 9 % Jämtland 19 % Västerbotten 5 % Norrbotten 24 % 53
Tabell 45: Aktivitetstillfällen för barn och ungdom på biblioteken per 1000 invånare som är under 18 år. 2014 2015 *) Stockholm 57 88 Uppsala 60 68 Södermanland 78 106 Östergötland 81 88 Jönköping 54 67 Kronoberg 102 114 Kalmar 65 78 Gotland 130 156 Blekinge 90 167 Skåne 85 89 Halland 78 86 Västra Götaland 51 61 Värmland 66 46 Örebro 40 58 Västmanland 48 59 Dalarna 62 73 Gävleborg 69 77 Västernorrland 84 94 Jämtland 78 101 Västerbotten 70 88 Norrbotten 56 69 Riket 65 81 *) Kompensation för ej svarande skolbibliotek har gjorts med medelvärdet för liknande skolor. Även om antalet aktivitetstillfällen på skolbiblioteken i år ska ses som närmevärden kan det konstateras att det skiljer också betydligt hur många aktivitetstillfällen per 1000 ungdomar i befolkningen det anordnas på de offentligt finansierade biblioteken samlat i respektive län/region. Det verkar finnas en viss samvariation mellan andel ungdomar som är aktiva användare på folkbiblioteken och antalet aktivitetstillfällen för barn och unga som anordnas på biblioteken samlat inom respektive län/region. På folkbiblioteken är 22 procent av årsverkena särskilt avsatta för verksamhet för barn och unga. 54
Skolbiblioteket i Hjulsta grundskola Foto: Cilla Dalén. Användare med funktionsvariationer Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Så står det i bilioteklagen. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Det finns minst tre olika aspekter att ta hänsyn till om biblioteken ska kunna ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning: 1. Ha fysiskt tillgängliga lokaler. 2. Ha utbildad personal som har kunskap om olika funktionsnedsättningar. 3. Erbjuda de medietyper och den teknik som personer med läsnedsättningar behöver. 55
Följande definition används för anpassade medier för personer med läsnedsättning i Sveriges officiella biblioteksstatistik: Dessa medier har redan räknats under frågan om bestånd. Bestånd av tillgängliga medier för personer med läsnedsättning avser talböcker (producerade enligt undantagsparagraf 17), talboksspelare, datorer med särskild anpassning, DVD och videogram (teckentolkade) för döva, storstilsböcker, lättläst och punktskrift. Räkna även med varje enskilt media som ni har på eventuell Äppelhylla. Som talbok räknas de titlar som är producerade för personer med läsnedsättning vad gäller läsning, oavsett om de är köpta, nedladdade, sparade på minneskort, mp3-spelare eller i andra fysiska format. Om fem olika boktitlar sparats på ett minneskort räknas det som fem utlån i statistiken. En nedladdad talbok som kastas efter utlån ska tas med under utlån men inte under bestånd. Böcker som är gjorda för alla barn i lära-läsa-åldern, läsa lätt-böcker skall inte räknas in här. Om du har läsa-lätt för vuxna ska de räknas in. Räkna även här med talböckerna du fyllde i under bestånd, en gång till. Beståndet räknas per 31 december. Medier som tillhör MTM räknas bara av MTM. Totalt sett uppger de offentligt finansierade biblioteken i Sverige att de har ett samlat bestånd av 1 658 038 anpassade medier för personer med läsnedsättning. Det förekommer dock ett bortfall av svar, varför värdet är något underskattat. MTM Myndigheten för tillgängliga medier, står för 8 procent av det samlade rapporterade beståndet. Tabell 46: Bestånd och utlån av anpassade medier 2015. Bestånd av medier för personer med läsnedsättning Utlån av medier för personer med läsnedsättning Riket 1 658 038 2 871 391 Folkbibliotek 1 322 861 1 861 236 Skolbibliotek 191 544 103 182 Sjukhusbibliotek 7 433 3 525 Specialbibliotek 23 11 Universitets- och högskolebibliotek 1 132 16 363 Övriga bibliotek 135 045 887 074 Det är framför allt folkbiblioteken som har egna bestånd av anpassade medier. I medeltal finns det 0,17 anpassade medier per invånare. Det finns flera kommuner där inget kommunalt bibliotek har rapporterat att de har anpassade medier i sitt bestånd. Som det står, som tidigare nämnts, i bibliotekslagen ska alla offentligt finansierade bibliotek också erbjuda tekniska hjälpmedel för att personer med läsnedsättningar ska kunna ta del av information. Det finns inte någon enskild fråga om tekniska hjälpmedel i undersökningen, men en okänd andel av de läsplattor, e-bokläsare, Daisyspelare eller tablets som finns till utlåning går under beteckningen hjälpmedel. Beståndet av anpassade medier är flitigt använt. I genomsnitt lånas varje anpassat medium ut 1,7 gånger per år, vilket är betydligt mer än de genomsnittliga medierna som finns på de offentligt finansierade biblioteken. Ungefär hälften av beståndet är talböcker i formatet DAISY. Skolbiblioteket på Tallkrogens skola, foto: Taija Marimon. 56
Franska skolans bibliotek. Foto: Sara Victorin. Undervisning De anställda på biblioteken erbjuder förutom traditionell medieförmedling också en rad servicetjänster i form av undervisning och svar på referensfrågor. Undervisning Det är främst högskole- och sjukhusbiblioteken som erbjuder avancerad undervisning i hur man söker, värderar eller refererar till information och använder biblioteket och dess tjänster. Det förekommer även på skolbiblioteken men det är inte alls lika utbrett att det finns någon organiserad undervisning, även om det är ett av skolbibliotekens uppdrag att förbättra elevernas informationskompetens. Totalt sett arbetar 300 anställda på skolbiblioteken med organiserad undervisning. Totalt sett är det mer än 1 104 personer som arbetar med organiserad undervisning på de offentligt finansierade biblioteken i landet, vilket är en ökning jämfört med föregående mätning. I genomsnitt undervisade varje person som arbetar med undervisning 33 undervisningstimmar under året. Totalt sett fanns 264 279 deltagare i bibliotekens undervisning under 2015, vilket är en påtaglig ökning jämfört med deltagarantalet som rapporterades 2014. På högskolebiblioteken, som står för majoriteten av den organiserade undervisningen, hade ett deltagarantal som uppgår till ungefär hälften av antalet helårsstudenter under året. Totalt sett rapporterar högskolebiblioteken 157 tusen deltagare vid närmare 20 tusen undervisningstillfällen. Hälften av de anställda som håller undervisning på de offentligt finansierade biblioteken arbetar på högskolebiblioteken. När användarna får utbildning i att själva använda biblioteket minskar antalet referensfrågor som bibliotekens personal får. 57
Tabell 47: Organiserad undervisning på de offentligt finansierade biblioteken 2015. Antal biblioteksanställda som arbetar med organiserad undervisning Antal timmar organiserad undervisning Antal deltagare vid organiserad undervisning Antal digitala pedagogiska resurser för biblioteks och söktjänster Riket 1 104 36 405 264 279 1 356 Folkbibliotek 132 1 126 12 238 19 Skolbibliotek 303 14 203 87 552 395 Sjukhusbibliotek 93 2 355 6 829 105 Specialbibliotek 27 133 842 2 Universitets- och högskolebibliotek 523 18 475 156 677 822 Övriga bibliotek 26 113 141 13 Tabell 48: Referensfrågor och indexeringar som utförs av bibliotekens personal 2015. Antal referensfrågor enligt stickprov varav antal elektroniska referensfrågor Antal indexeringar för databaser och bibliografiska tjänster Riket 398 403 45 912 74 684 Folkbibliotek 134 666 2 456 80 Skolbibliotek 22 052 934 8 214 Sjukhusbibliotek 13 458 4 408 - Specialbibliotek 12 600 3 877 4 692 Universitets- och högskolebibliotek 201 808 29 190 61 698 Övriga bibliotek 13 819 5 047 - Digitala pedagogiska resurser Antalet digitala pedagogiska resurser för biblioteks- och söktjänster på de offentligt finansierade biblioteken rapporteras uppgå till 1356 stycken. Totalt sett finns 60 procent av de rapporterade digitala pedagogiska resurserna på universitets- och högskolebiblioteken. Referensfrågor En referensfråga uppstår då en användare tar kontakt med bibliotekspersonal och personalens kunskap och användning av en eller flera informationskällor (t.ex. tryckta källor, databaser, bibliotekskataloger) ingår i uppdraget. Instruktioner eller rekommendationer om hur man använder informationskällor räknas också hit. Referensfrågan kan ställas personligen, exempelvis över disk eller i samband med sökverkstäder (dock inte frågor som ställs vid undervisningstillfällen). Referensfrågor kan också ställas via telefon, reguljär post, fax eller e-post. Hänvisningsfrågor eller administrativa frågor som lokalisering, öppettider eller hur man använder bibliotekets utrustning räknas inte till referensfrågorna, inte heller frågor som gäller lokalisering av material som redan blivit bibliografiskt belagt. Frågor som kommer på 58
elektronisk väg, exempelvis med e-post, via bibliotekets webbplats, IRC eller ICQ, räknas in i det totala antalet referensfrågor. För att få fram det totala antalet referensfrågor under ett år används stickprov enligt anvisningar. Den enda bibliotekstyp där de flesta biblioteksorganisationer besvarat frågan om antal referensfrågor är universitets- och högskolebiblioteken. Antalet referensfrågor på universitets- och högskolebiblioteken minskar i takt med att allt fler medier är tillgängliga via e-medier och sökbarheten ökar. På fem år har antalet referensfrågor minskat med 100 000 förfrågningar, vilket är en tredjedel. Totalt sett kommer 14 procent av frågorna in på elektronisk väg. Indexeringar Totalt sett var 83 procent av de indexeringar som rapporterats under året utförda av personal på universitets- och högskolebiblioteken, vilket förklaras av att de andra bibliotekstyperna, vanligen väljer att inte mäta sådana eftersom frågan inte är obligatorisk i underökningen. Antalet indexeringar som högskolebiblioteken rapporterar var närmare 62 000 under 2015. De bibliotek som rapporterar flest indexeringar är Lunds universitetsbibliotek och Kungliga tekniska högskolans bibliotek. Det är det egna bibliotekets arbetsinsats som redovisats oavsett om det är det egna biblioteket som står som värd för informationstjänsten eller inte. Bidragsposter till LIBRIS eller annan beståndskatalog ingår inte. Det är de antal poster som indexeras av biblioteket i databaser eller andra informationstjänster som räknas. 59
Alfabetan Skolbibliotek i Landskrona. Foto: Ingela Fridlund och Jolanta Nilsson. 60
Aktiviteter Biblioteken har genom den nya bibliotekslagen fått fler uppgifter än att vara direkt medieförmedlande. Särskilt folkbiblioteken ska till exempel : bidra till kunskapsförmedling bidra till fri åsiktsbildning främja litteraturens ställning främja intresset för bildning främja intresset för upplysning främja intresset för utbildning främja intresset för forskning främja intresset för kulturell verksamhet finnas tillgängliga för alla ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsvariationer erbjuda tekniska hjälpmedel erbjuda anpassade medier och lättläst svenska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna ägna särskild uppmärksamhet åt personer som har annat modersmål än svenska vara anpassade till användarnas behov ha medier och tjänster som präglas av allsidighet och kvalitet öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för lärande öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för delaktighet i kulturlivet främja barn och ungas språkutveckling stimulera barn och ungas läsning För att kunna fullfölja sitt uppdrag anordnar därför biblioteken en stor mängd aktivitetstillfällen för att utbilda, stimulera, informera och bistå användarna. Antalet rapporterade aktivitetstillfällen på biblioteken har ökat, vilket till viss del kan förklaras av att justering gjorts för icke svarande skolbibliotek i årets mätning. Totalt sett rapporterar biblioteken 247 tusen aktivitetstillfällen 2015 vilket kan jämföras med 214 tusen under 2014. På högskole-, sjukhus- och specialbibliotek är naturligtvis kvalificerad informationssökning dominerande medan folk- och skolbiblioteken främst anordnar läsfrämjande aktiviteter. Biblioteken har samlat också en viktig roll för att höja användarnas IT-kompetens och anordnade därför fler än 11 tusen sådana kurstillfällen under 2015. De skolbibliotek som inte besvarat enkäten har i år ersatts med medelvärdet för liknande bibliotek som har ungefär samma elevantal och besvarat enkäten i det totala antalet. Detta förklarar till viss del den ökning i det totala antalet aktivitetstillfällen som skett sedan föregående mätning. Folkbiblioteken är viktiga kultur- och utbildningsoch aktivitetscentra i många kommuner. De har även hand om samhällsinformation, råd och stöd. Totalt sett var 66 procent av alla aktivitetstillfällen på de offentligt finansierade biblioteken främst riktade till barn och unga. De aktiviteter som ska räknas i statistiken är de som utförs av bibliotekets personal. Andra aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens lokaler, men som helt och hållet anordnas av andra aktörer än biblioteken själva, till exempel av studieförbund, ingår inte i redovisningen. Flera av de bibliotekstyper som tidigare inte fått frågan om aktiviteter i sina enkäter framförde önskemål om tillägg av aktivitetskategorier till frågan. Många av de förslag som gavs var kategorier som redan fanns, men olika bibliotekstyper använder traditionellt sett olika begrepp för att beskriva sin verksamhet och därför tyckte att de inte kände igen sig i frågeställningarna. Syftet med de olika delfrågorna är dock inte att mäta om 61
enskilda begrepp förekommer som aktivitet, utan om den handling som den beskrivna aktiviteten innebär har gjorts under året, oavsett vad man valt att kalla den. I gruppen Bok-, läs- eller korsordskafé - sammankomst med litterär anknytning, ingår nu även språkkaféerna. Tabell 49: Aktivitetstillfällen 2015. Totalt antal aktivitetstillfällen under 2015 varav tillfällen för barn och unga Riket 247 107 66 % Folkbibliotek 132 321 61 % Skolbibliotek 97 017 84 % Sjukhusbibliotek 9 579 18 % Specialbibliotek 798 4 % Universitets- och högskolebibliotek 6 559 0 % Övriga bibliotek 833 0 % Tabell 50: Aktivitetstillfällen per 1000 invånare. Per län/region. Län/region Antal aktivtetstillfällen per 1000 invånare Riket 25 Stockholm 27 Uppsala 29 Södermanland 34 Östergötland 30 Jönköping 22 Kronoberg 31 Kalmar 23 Gotland 43 Blekinge 39 Skåne 25 Halland 32 Västra Götaland 20 Värmland 16 Som exempel på aktiviteter som de svarande valt att lägga i kategorin övriga aktiviteter kan nämnas: Örebro 20 Västmanland 19 Lektioner om informationssökning och källkritik. Läxhjälp. Språkkafé och Advokatjour. Cirkusskola för barn. Lästräning med elever. Lästävlingar under sommarlov och höstlov, tipspromenader och äggmålartävling. Mattestuga med studenter. Släktforskarjouren, tentamenskrivningar, tävlingar. Dalarna 26 Gävleborg 26 Västernorrland 25 Jämtland 27 Västerbotten 26 Norrbotten 17 I genomsnitt anordnar biblioteken 25 aktivitetstillfällen per 1000 invånare. Men variationen mellan olika län är stor, 16 43 aktivitetstillfällen. 62
Tabell 51: Aktivitetstillfällen per kategori på den offentligt finansierade biblioteken samt varav antal aktivitetstillfällen särskilt för barn och unga 2015. Totalt antal tillfällen varav tillfällen för barn och unga Aktiviteter i samarbete med BVC 3 171 2 382 Berättar eller sagostunder 26 158 23 178 Bild, tecknings, målnings, pyssel, hantverks, experimentverkstad/kurs 6 898 5 855 Bok eller läsecirkel sluten sammankomst med litterär anknytning 10 804 4 768 Bok, läs eller korsordskafé öppen sammankomst med litterär anknytning 4 562 1 097 Biblioteksinformation/visning för grupper/elever/studerande 24 724 16 544 Bokvagnsronder 4 967 1 092 Boka en bibliotekarie 10 308 1 185 Sökningar på uppdrag 38 079 19 514 Boksamtal bokprat 36 926 30 980 Data/internetkurs handledning, seniorsurf öppen eller sluten visning 11 106 2 077 Filmvisning filmprat 3 281 2 570 Föreläsningar, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang 6 707 723 Författarbesök 3 343 1 273 Musik underhållning, arrangemang, kafé 3 021 644 Skrivarkurser/ läger, litteraturläger 1 066 763 Sångstund, rytmik, rim & ramsor 4 340 4 100 Teater eller trolleriföreställning 3 473 3 106 Utställningar 7 118 1 991 Övriga aktiviteter som inte ingår ovan 21 502 9 066 Totalt antal tillfällen under 2015 247 107 163 933 63
Tabell 52: Antal aktivitetstillfällen av olika kategorier per bibliotekstyp 2015. Län/region Riket Folkbibliotek Skolbibliotek Sjukhusbibliotek Specialbibliotek Högskolebibliotek Övriga bibliotek Aktiviteter i samarbete med BVC 3 171 3 171 0 0 0 0 0 Berättar eller sagostunder 26 158 14 930 11 097 104 27 0 0 Bild, tecknings, målnings, pyssel, hantverks, experimentverkstad/kurs 6 898 6 146 706 46 0 0 0 Bok eller läsecirkel sluten sammankomst med litterär anknytning 10 804 8 056 2 161 581 0 1 5 Bok, läs eller korsordskafé öppen sammankomst med litterär anknytning 4 562 4 230 277 1 6 41 7 Biblioteksinformation/visning för grupper/elever/studerande 24 724 15 294 7 716 278 198 1 068 170 Bokvagnsronder 4 967 478 479 3 920 0 0 90 Boka en bibliotekarie 10 308 1 771 1 908 1 987 56 4 586 0 Sökningar på uppdrag 38 079 2 741 33 459 1 057 359 119 344 Boksamtal bokprat 36 926 21 165 15 566 72 4 4 115 Data/internetkurs, handledning, seniorsurf öppen eller sluten visning 11 106 8 772 1 685 616 0 31 2 Filmvisning filmprat 3 281 2 938 296 42 0 2 3 Föreläsningar, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang 6 707 5 493 691 106 54 331 32 Författarbesök 3 343 2 825 457 21 10 13 17 Musik underhållning, arrangemang, kafé 3 021 2 420 336 245 6 11 3 Skrivarkurser/ läger, litteraturläger 1 066 850 173 42 1 0 0 Sångstund, rytmik, rim & ramsor 4 340 4 002 338 0 0 0 0 Teater eller trolleriföreställning 3 473 3 338 52 78 3 0 2 Antal utställningar 7 118 5 312 1 426 147 54 164 15 Övriga aktiviteter 21 502 18 389 2 641 236 20 188 28 Totalt antal aktivitetstillfällen 247 107 132 321 97 017 9 579 798 6 559 833 64
Tabell 53: Aktivitetstillfällen per län på den offentligt finansierade biblioteken samt varav antal aktivitetstillfällen särskilt för barn och unga 2015. Län/region Totalt antal tillfällen varav tillfällen för barn och unga Riket 247 107 66% Stockholm 59 911 71% Uppsala 10 185 49% Södermanland 9 646 65% Östergötland 13 183 61% Jönköping 7 563 66% Kronoberg 6 014 76% Kalmar 5 360 65% Gotland 2 461 65% Blekinge 6 030 85% Skåne 32 904 74% Halland 9 952 58% Västra Götaland 33 225 62% Värmland 4 544 52% Örebro 5 821 60% Västmanland 5 000 64% Dalarna 7 261 55% Gävleborg 7 455 56% Västernorrland 6 162 72% Jämtland 3 438 73% Västerbotten 6 822 66% Norrbotten 4 169 76% Andelen aktivitetstillfällen för barn och unga som biblioteken i de olika länen anordnar varierar kraftigt mellan olika län. 65
Luleå universitetsbibliotek. Foto: Theodor Tolstoy. 66
Universitets- och högskolebiblioteken Eftersom KB har ett uppdrag att följa utvecklingen på forskningsbiblioteken redovisas universitets- och högskolebiblioteken särskilt i detta kapitel för att möjliggöra en bild av utvecklingen. Den högre utbildningen och forskningen är beroende av att universitets- och högskolebiblioteken, i fortsättningen kort kallat högskolebiblioteken, kan tillhandahålla relevant information på ett lättåtkomligt sätt. Universitets- och högskolebiblioteken utgör en viktig resurs för att Sverige fortsatt ska kunna vara en ledande kunskapsnation. Användarna är beroende av att högskolebiblioteken både bevarar det gamla samtidigt som de erbjuder det senaste inom de olika forskningsområdena. Högskolebiblioteken är också viktiga för informationsförsörjningen i hela landet genom fjärrlånehanteringen, även om denna minskar. Organisation och resurser De 37 universitets- och högskoleorganisationerna rapporterar sammanlagt 126 bemannade serviceställen. Det är en liten minskning sedan föregående mätning. På de 126 serviceställena finns totalt 4 252 publika datorer som användarna kan bruka och det finns 100 läsplattor eller tablets till utlåning. Även detta är en liten minskning. Det skiljer sig åt mellan de olika högskolebiblioteken hur många studieplatser som de erbjuder studenterna. I medeltal finns 0,08 studieplatser per helårsstudent. Totalt sett finns över 20 000 studieplatser på högskolebiblioteken. Högskolebiblioteken tillhandahåller information på sammanlagt 120 unika adresser på sociala medier. Samtliga biblioteksorganisationer erbjuder också tillgång till minst ett fritt wifi-nät i sina lokaler. Det finns tillgång till en mängd digitala pedagogiska resurser för biblioteks- och söktjänster. Ungefär 50 procent av högskolebibliotekens lokalytor är öppna för användarna, resterande andel utgörs av magasin och personalutrymmen. Bestånd Andel nyförvärv av fysiska medier under året utgör 0,7 procent av det fysiska beståndet. Högskolebiblioteken satsar inte längre på att köpa in så många fysiska medier. Men de behåller det fysiska bestånd som de har. Andra bibliotekstyper har vanligen en mycket högre andel nyförvärv av fysiska medier. Löpande titlar Högskolebiblioteken har stora äldre bestånd av seriella publikationer. Tidigare räknades dessa ihop med de tryckta böckerna. I den nya statistiken mäts dock endast antal löpande titlar för att underlätta för uppgiftslämnarna. Det gör att jämförelser med tidigare års uppgifter om storleken på det fysiska beståndet inte kan göras helt jämförbart. Totalt sett är 93 procent av de löpande titlarna förlagda på e-medier: Löpande titlar 2014 2015 Seriella publikationer, fysiska 45 688 44 386 Seriella publikationer, e- medier 525 420 544 755 Tidningar, fysiska 535 548 Tidningar, e-medier 25 113 33 793 Totalt antal 596 756 623 482 67
Tabell 54: Fysiskt bestånd på universitets- och högskolebiblioteken 31 december 2014 och 2015. Fysiskt bestånd 2014 Fysiskt bestånd 2015 varav nyförvärv 2014 varav nyförvärv 2015 E-bestånd, titlar 2014 E-bestånd, titlar 2015 Böcker med skriven text 18 585 098 19 614 095 187 207 172 065 5 118 614 5 695 211 - varav kurslitteratur 332 676 326 448 24 677 23 405 171 024 185 420 Ljudböcker 1 258 1 290 22 6 3 000 2 400 Talböcker 2 865 332 62 48 0 0 Musik 91 575 104 178 631 1 393 1 674 216 2 850 129 Film, TV, radio 10 634 11 085 282 2 495 206 885 273 120 Mikrografiska dokument 1 124 661 1 157 760 2 597 256 Bild, grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer, fotografier 3 311 560 3 258 468 6 537 2 440 22 362 23 750 Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, rapporter, noter 322 127 842 214 2 450 4 625 85 287 156 999 Interaktiva medier, cdrom, tv-spel, interaktiva läromedel, konsolspel, datorspel 1 246 1 515 2 18 864 872 Övriga medietyper 3 844 394 3 861 393 22 187 23 484 1 265 327 1 173 782 Totalt antal 28 054 441 28 897 264 224 684 207 005 8 929 670 10 754 811 Titelbestånd Eftersom frågan om det totala titelbeståndet bara ställts en gång tidigare, förekommer fortfarande ett stort bortfall av svar, 9 av de 37 högskolebiblioteken besvarade inte frågan alls. Två av tre titlar, 63 procent är på utländska språk och 0,38 procent är på något av de fem nationella minoritetsspråken. Resterande andel, 36 procent, är titlar på svenska språket. Umeå universitets har i särklass flest titlar på de nationella minoritetsspråken, totalt 20 654 på fysiska medier och e-medier tillsammans. Personer med läsnedsättning Högskolebiblioteken har få egna medier för personer med läsnedsättning i sina bestånd, totalt 1 132 stycken, en minskning från föregående år. Högskolebiblioteken hänvisar studenterna till MTM Myndigheten för tillgängliga medier där studenterna kan göra egennedladdningar av anpassade medier. Databasbestånd Högskolebibliotekens tillgång till olika antal databaser är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare års mätning. Antal licensierade databaser med Antal 2014 Antal 2015 Andel Böcker, monografier 441 499 15 % Tidskrifter, periodika, seriella publikationer 850 938 29 % Tidningar 62 63 2 % Bibliografiska databaser 955 840 26 % Fakta och nyheter 617 738 23 % Kartor och bilder 25 29 1 % Film, TV, interaktiva kurser 46 61 2 % Musik 22 25 1 % Egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar 61 50 2 % Totalt antal 3 406 3 446 68
Utlån och användning Två tredjedelar av alla fysiska lån på högskolebiblioteken är omlån, studenterna behåller medierna tills de är klara med sitt arbete. Det sammanlagda antalet hemlån av fysiska medier minskar samtidigt som användningen av e-medier ökar. År 2005 var motsvarande siffra för hemlån10 694 594. Lån och användning 2014 2015 Initiala lån och omlån, hemlån 7 872 746 7 421 834 Andel omlån 69 % 70 % Läsesalslån 73 548 82 724 Den rapporterade utlåningen av medier som måste läsas på plats i biblioteket, läsesalslån, ökar. Fjärrlån Totalt sett går 14 % av fjärrlånen som forskningsbiblioteken gör till eller från landets gränser till utlandet. Antalet fjärrlån minskar stadig, troligen mest på grund av att e-medier inte kan fjärrlånas. År 2005 var fjärrutlåningen 374 tusen från landets högskolebibliotek, en halvering jämfört med nu 10 år senare. Fjärrlån 2015 Fjärrutlån 161 516 Fjärrinlån 75 893 Andel utlandslån 14 % Den elektronska samlingen I år rapporterade högskolebiblioteken ytterligare 4 miljoner fler aktiviteter i användningen av e- medier jämfört med 2014. År 2005 var till exempel nedladdningen av seriella publikationer 8 miljoner, en tredjedel så många som idag. Tabell 55: Användningen av de elektroniska samlingarna vid högskolebiblioteken i Sverige 20142015. Högskolebiblioteken Antal sökningar Antal nedladdningar Sektioner eller timmar Licensierade böcker, monografier, inklusive ljudbok och talbok 71 737 8 526 519 6 778 118 Licensierade tidskrifter, seriella publikationer och periodika 944 752 25 368 454 Licensierade tidningar 23 504 2 042 753 Licensierade bibliografiska databaser 12 985 451 136 653 Licensierade fakta- och nyhetsdatabaser, inklusive uppslagsverk och numeriska databaser 2 515 938 25 669 651 Licensierade kartografiska- och bilddatabaser 92 944 32 706 Licensierade databaser med film, tv och interaktiva kurser 9 827 25 092 Licensierade databaser med musik 17 962 29 216 Bibliotekets egen publikationsdatabas och egendigitaliserade samlingar 27 120 607 21 335 083 Totalt antal 2015 44 120 677 63 171 168 7 053 791 Totalt antal 2014 33 208 772 68 828 208 8 016 538 *) Högre totalsumma rapporterad än delsummorna 69
Tabell 56: Fysisk utlåning på högskolebiblioteken 2015. Fysisk utlåning 2015 Böcker med skriven text 6 828 538 - varav kurslitteratur 1 180 724 Ljudböcker 171 Talböcker 7 330 Seriella publikationer, periodika, tidskrifter 14 129 Musik 1 494 Film, TV, radio 2 701 Bild, grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer, fotografier 7 Manuskript, artiklar, patent, konferenshandlingar, rapporter, noter 26 030 Interaktiva medier, cd-rom, tv-spel, interaktiva läromedel, konsolspel, 460 datorspel Övriga medietyper 17 459 Totalt antal 7 421 834 Besök Högskolebiblioteken är välbesökta. I genomsnitt gör studenterna åtminstone minst ett besök per kalendervecka. 2015 rapporterar högskolebiblioteken över 16 miljoner fysiska besök. De virtuella besöken via webben dominerar dock eftersom användningen av e-medierna inte kräver fysisk närvaro på biblioteket. Uppgifterna om besöken via webben varierar över tid beroende på hur de tekniska systemen varit riggade och vilket mätsystem som används, men det kan ändå konstateras att det sker en ökning. Antal besök 2015 Fysiska besök på bemannade serviceställen 16 323 960 Virtuella besök på extern webbsida, startsidan 18 194 072 Besök av unika IPnummer 6 990 387 Sökningar i OPAC 9 372 272 Sökningar i Discoverysystemet 179 367 292 Aktiva användare Antalet aktiva användare på högskolebiblioteken uppgår till 281 627, vilket motsvara ungefär det antal 295 862 helårsstudenter som är inskrivna, 8 procent av de aktiva låntagarna är dock institutionslåntagare och inte enskilda personer. Öppethållande De bibliotek på varje lärosäte som har längst öppethållande per vecka är i medeltal öppna 67 timmar varav 21 timmar har reducerad servicenivå. I medeltal har huvudbiblioteken öppet 22 timmar i veckan utanför konstorstid, efter klockan 18 eller på lördagar och söndagar. Forskningsbiblioteken är den bibliotekstyp som har generösast öppetthållande av alla bibliotekstyper. Personalens tjänster Högskolebibliotekens personal utför en rad tjänster åt användarna: Referensfrågor De besvarar referensfrågor, 13 procent av frågorna kommer även detta år in på elektronisk väg. Antalet referensfrågor minskar i takt med att allt fler medier är tillgängliga via e-medier och sökbarheten för den enskilda användaren ökar: År Antal referensfrågor 2015 201 808 2014 203 293 2013 223 235 2012 257 299 2011 295 618 2010 307 861 70
Indexeringar Personalen gör många indexeringar för databaser och bibliografiska tjänster: År Antal indexeringar 2015 61 698 2014 60 972 2013 61 182 2012 69 727 2011 64 027 2010 81 897 Organiserad undervisning Bibliotekspersonalen anordnar organiserad undervisning för användarna. Totalt sett arbetar 28 procent av de anställda på högskolebiblioteken med organiserad undervisning. Ungefär hälften av studenterna deltar årligen i undervisningen som ger dem kunskaper i informationshantering, vilket troligen är en bidragande orsak till det minskade antalet referensfrågor som personalen får. År Antal anställda Antal timmar Antal deltagare 2015 523 18 475 156 677 2014 548 19 703 157 408 2013 557 18 516 162 777 2012 563 19 811 158 580 2011 566 19 594 158 182 2010 601 20 586 153 165 I uppgiften om övrig personal ingår till exempel kvällspersonal studentvakter, chaufförer, vaktmästare. Biblioteken inom respektive biblioteksorganisation som har längst öppettider per vecka är öppna i medeltal 63 timmar och bemannas tidvis av anställda studenter som överser samlingarna. Utgifter Driftskostnaderna för högskolebibliotekens verksamhet uppgår till närmare 2,2 miljarder kronor. Det är värt att notera skillnad i andel av mediekostnaderna beroende på medietyp. Samtidigt uppger också högskolebiblioteken att de hade sammanlagda investeringsutgifter om 21 miljoner under 2015. Driftskostnaderna fördelar sig procentuellt på olika utgiftsposter enligt följande: Driftskostnader för högskolebiblioteken 2014 2015 Fysiska medier 3 % 3 % E-medier 19 % 21 % Lön 42 % 41 % Personalens 1 % 1 % kompetensutveckling Lokaler 25 % 25 % Övrigt 10 % 10 % Totalt 100 % 100 % Personal Högskolebibliotekens omfattande verksamhet sköts av totalt 1 845 personer, vilket är en minskning med 29 personer sedan 2014. Totalt sett är 66 procent av de anställda kvinnor, det arbetar procentuellt fler män på högskolebiblioteken än inom andra bibliotekstyper. Antal årsverken 2014 Antal årsverken 2015 Bibliotekarier och dokumentalister 1 046 1 050 Biblioteksassistenter 183 175 Specialister, fackkunniga 269 275 Övrig personal 115 124 Totalt antal årsverken 1 613 1 627 Driftskostnader för högskolebiblioteken 2015 2 214 159 876 2014 2 131 103 513 2013 2 626 685 035 2012 2 600 290 710 2011 2 514 745 249 2010 2 420 242 155 Driftskostnaderna har totalt sett minskat något under åren, vilket till viss del kan förklaras av att enskilda serviceställen inom organisationerna lagts ned. 71
Aktiviteter Antalet rapporterade aktiviteter som de 37 svarande biblioteksorganisationerna på högskolorna rapporterar har minskat något, men det har också antalet helårsstudenter gjort. Aktiviteterna som personalen arrangerar är främst avancerad hjälp i mediesökningar eller informationstillfällen om hur biblioteket fungerar och vilka möjligheter som finns. Antal aktivitetstillfällen 2014 2015 Bok-, läs- eller korsordskafé - öppen sammankomst med litterär anknytning 49 42 Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande 1 172 1 068 Boka en bibliotekarie 5 345 4 586 Sökningar på uppdrag 143 19 Boksamtal - bokprat 8 4 Data-/internetkurs - handledning 45 31 Filmvisning - filmprat 3 2 Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang 277 331 Författarbesök 21 13 Musik -underhållning, - arrangemang, -kafé 8 11 Utställning 148 164 Övriga aktiviteter som inte kan föras till någon av ovanstående kategorier 58 188 Totalt antal 7 278 6 559 Foto: Tuija Drake af Hagelsrum. Sammanfattning Även om högskolebiblioteken samlat har ett stort bestånd och tillgång till många e-medier är variationen stor i tillgången för studenter och personal beroende på vilken högskola de tillhör eftersom e-titlarna inte går att fjärrlåna. Det är också stora skillnader i tillgång till fysiskt bestånd eftersom de äldre högskolorna, som också erhållit pliktleveranser sedan många år, har ett betydligt högre fysiskt bestånd än de mindre yngre högskolorna. Studenterna och de anställda på de olika högskolorna har därför inte jämlik tillgång till medier för studier och forskning på grund av de inlåsningseffekter som uppkommer i och med reglerna kring användningen av e-medier och fjärrlån. 72
Tabell 57: Ekonomi och personal på högskolebiblioteken 2015. Totalt antal årsverken Totala driftskostnader under 2015 kronor Totalt antal egengenererade intäkter kronor Antal serviceställen Totalt 126 1627 2214 159 876 103 252 112 Anna Lindhbiblioteket 3 17 19 883 645 43 100 Stockholms konstnärliga högskola 3 2 2 107 850 - Blekinge Tekniska Högskola 2 10 16 354 000 487 459 Chalmers bibliotek 3 52 87 159 947 8170 394 Ersta Sköndal 3 9 9 352 176 197 837 GIH, biblioteket 1 4 3 954 439 67 000 Göteborgs universitetsbibliotek 10 197 222 680 275 3 652 790 Handelshögskolan 1 11 15 997 031 664 363 Högskolan Dalarna 2 17 23 934 093 767 063 Högskolan i Borås 1 21 33 820 160 969 Högskolan i Gävle 1 22 29 182 935 730 455 Högskolan i Halmstad 1 15 20 895 000 70 035 Högskolan i Jönköping 1 18 28 867 983 659 348 Högskolan i Skövde 1 14 13 837 905 0 Högskolan Kristianstad 1 10 8 642 201 104 289 Högskolan Väst 1 13 17 252 545 121 426 Karlstads universitetsbibliotek 2 23 43 680 965 642 446 Karolinska Institutet 2 113 162 987 430 3 174 275 Konstfacks bibliotek 1 4 4 610 094 18 001 Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolan 1 2 - - Kungl. Musikhögskolan 1 3 2 203 133 2 500 Kungl. Tekniska högskolan 5 53 108 177 697 5 084 377 Linköpings universitetsbibliotek 4 80 117 848 891 1 739 372 Linnéuniversitetet 2 57 71 227 495 9 018 290 Luleå universitetsbibliotek 2 29 55 610 936 493 629 Lunds universitets bibliotek 26 194 261 483 101 9 377 927 Malmö högskola 3 45 61 391 000 1 112 000 Mittuniversitetets bibliotek 3 45 49 980 043 1 094 402 Mälardalens högskola 2 22 30 872 259 265 720 Polishögskolan 1 5 5 200 000 377 500 Röda Korsets Högskola 1 2 2 743 211 8 885 Stockholms universitetsbibliotek 10 103 167 173 724 3 391 202 Sveriges lantbruksuniversitet 4 43 59 488 000 5 896 700 Södertörns högskolebibliotek 1 35 50 113 364 2 436 316 Umeå universitetsbibliotek 4 102 148 926 000 7 804 000 Uppsala universitetsbibliotek 12 202 238 608 000 29 608 600 Örebro universitetsbibliotek 4 32 51 698 688 5 809 442 73
Tabell 58: Bestånd och användning av samlingarna på högskolebiblioteken 2015. Totalt fysiskt bestånd Totalt bestånd e- titlar Totalt antal fysiska lån Antal sökningar i licensierade databaser Antal nedladdningar från licensierade databaser Totalt 28 897 264 10 754 811 7 421 834 44 120 677 63 171 168 Anna Lindhbiblioteket 187 616 145 181 40 847 461 444 223 267 Stockholms konstnärliga högskola 18 470 10 1 998 7 584 1 632 Blekinge Tekniska Högskola 32 182 263 603 23 679 64 620 656 463 Chalmers bibliotek 326 633 347 740 39 112 298 345 2 717 468 Ersta Sköndal 50 499 169 460 41 307 173 671 227 246 GIH, biblioteket 65 339 6 057 17 636 23 103 101 443 Göteborgs universitetsbibliotek 3 125 099 307 598 461 252 1 609 105 2 007 044 Handelshögskolan 110 108 58 738 19 030 188 299 199 198 Högskolan Dalarna 143 203 165 564 77 210 188 502 478 916 Högskolan i Borås 115 165 306 031 44 739 437 596 374 649 Högskolan i Gävle 85 686 169 859 48 904 510 317 647 099 Högskolan i Halmstad 80 888 147 508 54 757 161 702 706 132 Högskolan i Jönköping 160 762 109 699 124 050 503 272 1 501 712 Högskolan i Skövde 120 973 155 174 26 251 295 982 406 865 Högskolan Kristianstad 59 250 50 501 70 296 135 844 379 995 Högskolan Väst 505 232 168 367 88 410-467 934 Karlstads universitetsbibliotek 244 309 1 049 082 79 763 2 349 977 956 347 Karolinska Institutet 198 319 67 765 129 164 830 335 2 969 673 Konstfacks bibliotek 45 152 6 443 23 889 122 710 31 484 Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolan 17 771-1 153 - - Kungl. Musikhögskolan 44 068 2 10 080 20 463 46 952 Kungl. Tekniska högskolan 884 909 371 514 48 246 330 286 4 041 133 Linköpings universitetsbibliotek 738 087 290 003 419 499 2 164 682 2230 863 Linnéuniversitetet 338 047 164 160 283 019 406 139 869 439 Luleå universitetsbibliotek 198 893 2 010 418 189 529 513 999 1 343 064 Lunds universitets bibliotek 6 956 712 472 175 443 752 695 221 10 091 973 Malmö högskola 145 038 187 597 353 700 1 964 454 6 679 104 Mittuniversitetets bibliotek 196 233 89 841 141 618 346 433 507 662 Mälardalens högskola 108 154 182 200 161 413 363 885 750 222 Polishögskolan 38 102 575 9 167 - - Röda Korsets Högskola 12 383 2 12 972 337 955 75 041 Stockholms universitetsbibliotek 2641 596 800 894 1 218 883 582 727 4 112 435 Sveriges lantbruksuniversitet 154 516 141 029 54 539 276 823 719 276 Södertörns högskolebibliotek 126 348 39 565 235 263 314 680 4 250 868 Umeå universitetsbibliotek 1 764 048 317 082 1 871 426 2982 774 2 976 272 Uppsala universitetsbibliotek 8 415 434 1 822 415 265 297 23 348 202 8 000 676 Örebro universitetsbibliotek 442 040 170 959 289 984 1 109 546 1 421 621 74
Tabell 59: Besök och aktiva användare på högskolebiblioteken 2015. Antal fysiska besök på bemannade serviceställen Antal sökningar i bibliotekets Discoverysystem Totalt antal aktiva användare Studieplatser per helårsstudent Totalt 16 323 960 179 367 292 281 627 0,08 Anna Lindhbiblioteket 99 946 59 976 1 801 0,26 Stockholms konstnärliga högskola 1 319 - - 0,03 Blekinge Tekniska Högskola 0 231 538 2 009 0,11 Chalmers bibliotek 497 639 864 082 22 277 0,06 Ersta Sköndal 95 610 41 065 1 605 0,07 GIH, biblioteket 62 911 23 664 831 0,08 Göteborgs universitetsbibliotek 1 348 132 2 157 277 37 218 0,08 Handelshögskolan 902 635 - - 0,06 Högskolan Dalarna 284 996 411 801 2 845 0,06 Högskolan i Borås 294 754 786 027 4 842 0,11 Högskolan i Gävle 212 415 10 033 671 3 455 0,09 Högskolan i Halmstad 123 093 416 741-0,05 Högskolan i Jönköping 335 453 750 434 7 111 0,09 Högskolan i Skövde 139 968 87 081 2 250 0,10 Högskolan Kristianstad 156 862 406 082 3 907 0,03 Högskolan Väst 172 420 283 286 185 0,05 Karlstads universitetsbibliotek 595 589 416 314 3 579 - Karolinska Institutet - 507 358 7 643 0,04 Konstfacks bibliotek 43 566-1 450 0,06 Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolan - - - 0,02 Kungl. Musikhögskolan 21 916-1 420 0,11 Kungl. Tekniska högskolan 535 000 - - 0,06 Linköpings universitetsbibliotek 674 920 1402 255 17 436 - Linnéuniversitetet 622 165 57 235 879 11 504 0,10 Luleå universitetsbibliotek 411 264 0 8 982 0,06 Lunds universitets bibliotek 2 276 260 2105 476 32 197 0,10 Malmö högskola 389 384 1525 312 21 849 - Mittuniversitetets bibliotek 620 805 707 794 7 093 0,15 Mälardalens högskola 311 087 20 223 389 8 050 0,08 Polishögskolan 30 002 - - - Röda Korsets Högskola 46 688-741 - Stockholms universitetsbibliotek 1 293 362 72 435 359 25 077 - Sveriges lantbruksuniversitet 188 505 442 060 3 693 0,11 Södertörns högskolebibliotek 467 756 594 962 8 154 0,09 Umeå universitetsbibliotek 965 555 2115 081 15 235 0,10 Uppsala universitetsbibliotek 1 767 928 2344 782 17 188 0,08 Örebro universitetsbibliotek 334 055 758 546-0,10 75
All övrig information och länkar till biblioteksstatistiken finns på: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/allt-ombiblioteksstatistiken/ 76