Kontrollplan Projekt Farstakrossen Projektnummer 456 23 Kund Skanska Asfalt och Betong AB Ort och datum Hagalund 2011-12-15 en upprättad av Ulf KjeWn och Åsa Sjöstrand Senast reviderad 2011-12-15 Godkänd av Pro uktionschef, Skanska Kvalitetsansvarig PBL
Innehållsförteckning Innehållsförteckning Projektinformation Projektorganisation 2.1 Skanska projektorganisation 2.2 Kundens projektorganisation 2.3 Under- och sidoentreprenörer 2.4 Myndigheter Omhändertaget material 3.1 Farligt avfall och andra miljö- och hälsofarliga ämnen/material 3.2 Stomme, väggar och yttertak 3.3 Vägg-, golv- och innertakbeklädnader 3.4 Övriga byggnadsvaror 3.5 Elmaterial 3.6 VVS-material 3.7 Ventilationsmaterial 3.8 Övrigt material Rivningsordning Kvalitet- och miljö och arbetsmiljö 5.1 Riskinventering arbetsmiljö 5.2 Skyddsåtgärder arbetsmiljö 5.3 Egenkontroll 5.4 Besiktningar och överlämnande Dokumentation
1 (10) 1. Projektinformation Projektbeskrivning: Skanska skall riva det gamal vågkotoret i Larsboda industriområde på Fastighet Sillö 4. Fastighetsbeteckning: Sillö 4 Fastighetsadress: Frykdalsbacken 11 Byggnadsarea, kvm: ca 66 m2 (132 m2) i två plan inklusive källare Byggnadsår: runt 1970 Typ av byggnad: Vågkontor Antal våningar: 2 inlusive källare Grundläggning: Betong Stomme: Betong Värmesystem: Vattenburen Fasadbeklädnader (mat.): Betong och blåt Vatten/avlopp: Ja Takbeläggning: Plåt Ventilationssystem: Ja Tider: Rivning sker från och med rivningslovet vunnit laga kraft.
2 (10) Projektorganisation 2.1 Skanskas projektorganisation Produktionschef: KMA-samordnare: Konsult/ Rivningsentreprenör: Kvalitetsansvarig: Åsa Sjöstrand Åldermansvägen 19-21, 171 48 Solna Tel: 070-271 77 22 Fax: 08.27 41 25 Maria Elofsson Mästargatan 5. 781 71 Borlänge Tel:+46 10 448 91 28 Ej fastställd (medelas myndigheten när det är fastställt). Ej fastställd (medelas myndigheten när det är fastställt). 2.3 Under- och sidoentreprenörer Skanska Asfalt och Betong AB kommer inte själva utföra rivningen utan kommer att anlita en rivningsentreprenör för rivningen. Skanska har vid dagens datum ännu inte handlat upp någon rivningsentreprenör. Det sker när rivningslovet vunnit laga kraft. Transportör för rivningsmaterialet anlitas av Sita eller Ragnsells. Mottagare av rivningsmaterialet och farligt avfall är antingen Sita i Kovik eller Ragnsells i Högbytorp. Avfallet transporteras antingen till Sitas anläggning i Kovik eller Ragnsells anläggning i Högbytorp. Anläggning fastställs efter att rivningslovet vunnit laga kraft. 2.4 Myndigheter Skanska Asfalt och Betong Ab har gjort en "Ansökan om rivningslov" som inkom till "Bygglovsenheten" 2011-10-06. Ärendet har DNR: 2011-17149-575. Omhändertaget material Skanska kommer att anlita en rivningsentreprenör för rivningen av vågkontoret. Allt rivningsmaterial utöver betongen kommer att gå till Ragnsells anläggning i Högbytorp eller till Sitas i Kovik. Sortering kommer att ske på plats och sorterat material transporteras till återvinningsanläggning för återvinning eller destruktion. Betongen kommer Skanska krossa upp och återvinna som anläggnings massor. Eventuella fogmassor i betongen plockas bort innan krossningen och destrueras på någon av anläggningarna ovan.
3 (10) 3.1 Farligt avfall och andra miljö- och hälsofarliga ämnen / material Allt rivningsmaterial utöver betongen kommer att gå till Ragnsells anläggning i Högbytorp eller till Sitas i Kovik. Farligt avfall sorteras ut på plats för att sedan transporteras och mellanlagras på Sita/Ragnsells återvinnings anläggning. Sita/Ragnsell ombesörjer för att avfallet hanteras och destrueras på rätt sätt. Skanska begär kvittens på allt avfall som transporteras till ovan nämnda återvinningsanläggningar. 3.1.1 Asbest Förekomst: isolermaterial, ventilationskanaler, ventil - trum och rörisolering, beklädnadsskivor för brandsäkring, tak och fasadskivor, kakelfix, puts, alkaliskydd i golv, lim sorteras ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till 3.1.2 Blyföreningar Förekomst: tätning av takgenomföringar, skorstenskrans, avtäckning murar, skarvar i gjutjärnsrör, fönsterspröjs, batterier, avlagringar i vattenlås, i väggdelar och dörrar där röntgen förekommer, batterier sorteras ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till 3.1.3 El - och elektronikavfall Allt avfall som utgörs av eller innehåller elektroniska produkter ska sorteras ut enligt avfallsförordningen (SFS 2001: 1063) och producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (SFS 2005:209). Elektroniskt avfall ska genomgå en förbehandling hos ackrediterade företag innan avfallet går vidare till fragmentering, förbränning eller deponi. Transformatorer, kondensatorer eller andra komponenter kan också innehålla PCB, HCFC, asbest, klorfluorkarboner, kvicksilver eller kadmium. All el och elektronikavfall sorteras ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till 3.1.4 Freoner (CFC, HCFC, HFC) Förekomst: kyl/frys, luftkylningsaggregat, cellplast XPS (tom 1990), hård polyuretanstyrplast PUR (tom 1994), värmepumpsanläggningar, brandsläckningsanläggningar. Produkter som innehåller freoner skall hanteras enligt Avfallsförordningen (2001:1063) och Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (SFS 2005:209). Komponenter innehållande freoner sorteras
4 (10) ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till 3.1.5 Kvicksilver Förekomst: lysrör, nivåvippor, nivåmätare, termometrar, termostater, automatiska strömbrytare, avlagringar i vattenlås, pressostater, ringklockor ("ding dong"), tryckvakt, flödesmätare, reläer, larm, kvicksilverlampor, metallhalogen lampor och högtrycksnatriumlampor sorteras ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till 3.1.6 Koppar Förekomst: Tak, fasader, plåtar, vattenledningsrör, kablar, va-armaturer, mässing (95% koppar) sorteras ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till 3.1.7 PCB Förekomst: fogar i fasadelement, fogar i och runt fönster, isolerglasfönster, delar i lysrörsarmaturer, kondensatorer i tvätt- och diskmaskiner, transformatorer, halksäkra golv sorteras ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till 3.1.8 Kadmium Förekomst: Nickelkadmium batterier, laminat, laddningsbara ackumulatorer till telefonväxlar, mattor sorteras ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till 3.1.9 Mögel, bakterier, skadedjur Förekomst: virke, isolering, avloppsanläggning, ventilationsanläggning, övrigt som luktar och ser misstänkt ut sorteras ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till 3.1.10 Tryckimpregnerat virke (kreosot, koppar, krom och arsenik) Förekomst: Trätrallar, bullerplank, takstolar, syllar, bryggor. Hantering av träskyddsbehandlat virke sorteras ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till
5 (10) 3.1.11 Radioaktivt avfall Förekomst: Brandvarnare, rökdetektorer sorteras ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till 3.1.12 Stenkoltjära Förekomst: Tjärpapp, asfaltbestrykningar mm (som fuktspärr i t.ex. våtrum, kök och på grunder) samt vägbeläggningsmaterial. Se även L2Kort om materia med stenkoltjära sorteras ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till 3.1.13 Övrigt farligt avfall och miljö - och hälsofarliga ämnen / material Förekomst: Brandsläckare (med halon), rengöringsmedel, bekämpningsmedel, gaser i installationer, slaggfyllning i väggar och bjälklag, fårger, lack, lim, äldre fogmassor, golvmaterial (PVC), oljeprodukter sorteras ut på plats av rivningsentreprenör för att sedan tranporteras vidare till 3.1.14 Föroreningar i mark Området runt vågkontoret är asfalterad om myndigheten anser att det är relevant kan provtagning av marken göras under husgrunden för att spåre eventuella föroreningar från oljor, kolväten, PCB, bly, kadmium, kvicksilver, koppar, arsenik, kreosot m m Förorenade massor som ligger över MKM tranporteras vidare till Sitas/Ragnsells återvinningsanläggning. MKM massor transporteras vidare till Skanskas egna anläggningar som har tillstånd att behandla MKM massor. 3.2 Stomme, väggar och yttertak Vågkontorets bärande konstruktion består av betong. Fasaden är beklädd med plåt. Uppskattad mängd betong uppgår till ca 150-200 ton. Skanska kommer återvinna betongen. Fasadbeklädnad transporteras vidare till Sita/ragnsells återvinningsanläggning. 3.2.5 Gips Gips sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.2.6 Mineralull
6 (10) Mineralull sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.2.7 Plaster Plaster sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.2.8 Stål, och andra metaller Stål och andra metaller sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.2.9 Plåt Plåt sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.2.10 Takpapp Takpapp sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.3 Vägg-, golv- och innertakbeklädnader 3.3.1 Kakel Kakel sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.3.2 Vinylmattor, vägg Vinylplattor sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.3.3 Klinker Klinker sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.3.4 Plastmattor Plastmattor sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till
7 (10) 3.3.5 Golvplattor Golvplattor sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.3.6 Akustikplattor Akustiskaplattor sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.4 Övriga byggnadsmaterial 3.4.1 Inredningar Inredning sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.4.2 Träfönster, trädörrar Träfönster och trädörrar sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.4.3 Metallfönster, ståldörrar Matallfönster och ståldörrar sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.5 Elmaterial 3.5.1 El-kablage El-kablage sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.5.2 Elradiatorer Elradiatorer sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.5.3 Elcentraler Elcentraler sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.5.4 Armaturer
8 (10) Armaturer sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.6 VVS-material 3.6.1 Rörledningar Rörledningar sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.6.2 Rradiatorer Radiatorer sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.6.4 Värmeanläggning Värmeanläggning sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.7 Ventilationsmaterial 3.7.1 Ventilationstrummor ventilationstrummor sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.7.2 Ventilationsaggregat ventilationsaggregat sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 3.8 Övrigt material Övrigt material sorteras ut på plats av rivningsentreprenör och tranporteras vidare till 4. Rivningsordning Vågkontoret kommer att besiktas av rivningsentreprenör för att bl a inventera eventuell farligt avfall. Utifrån besiktningen kommer man välja rivningsmetod. Rivningsentreprenören genomför en riskbedömning görs tillsammans med Skanska Asfalt och Betong AB innan rivning. Skanska sammankallar myndigheten till ett
SKANSKA 9 (10) startmöte om myndigheten anser det relevant. Verifikat från transportör och återvinningsanläggning redovisas till myndigheten efter utförd rivning. 5 Kvalitet och miljö och arbetsmiljö 5.1 Riskinventering arbetsmiljö En riskinventering enligt AFS 1999:3kommer att göras innan rivning tillsammans med rivningsentreprenör innan rivningsstart. Riskinventeringen kommer att belysa vilka arbetsmoment som bedöms som särskilt riskfyllda t.ex. rivning asbest plockrivning på tak, fallrisk rivning betongtak (rasrisk) - damm vid rivning -rivning med skärbrännare (heta arbeten) 5.2 Skyddsåtgärder arbetsmiljö En arbetsmiljöplan upprättas efter riskinventeringen och som belyser vilka särskilda skyddsåtgärder som skall vidtas, t.ex inhägnad fallskydd vattenbegjutning rivningsvakt - personlig skyddsutrustning skyddsåtgärder och utrotningsmetoder vid eventuell förekomst av ohyra, virkesförstörande insekter eller hussvamp 5.3 Egenkontroll Farstakrossen har en produktionsplan och en egenkontrollplan som omfattar egenkontroll av verksamheten, tex information till personal löpande miljöbesiktningar skydds- och miljörond renhet på avfallsfraktioner mätningar av hygieniska värden i luft, t.ex. damm, vatten och buller. En mer omfattande kontrollplan upprättas tillsammans med rivningsentreprenör efter att inventering av fastigheten är utförd. I kontrollplanen redovisas vilka kontrollmetoder som kommer att användas för att identifiera farligt avfall.
10 (10) 5.4 Besiktningar och överlämnande Vi kommer att genomföra följande besiktningar miljöinventering för upprättande av rivningsplan - miljöbesiktning före maskinell rivning - fortlöpande besiktning slutbesiktning Vid besikningen medverkar platsledning som bär huvudansvaret samt ansvarig för rivningsentreprenören. Dokumentation, protokoll och verifikat redovisas efter rivningen till myndigheten. 6 Dokumentation Följande dokumentations tas fram och arkiveras av Skanska. projektplan med egenkontrollplaner rivningsplan rivningslov och rivningsanmälan protokoll från besiktningar protokoll från möten provningsintyg, utredningar och analysresultat saneringstillstånd från t.ex. Arbetsmiljöinspektionen mängdförteckningar transportdokument för farligt avfall fakturakopior och följesedlar från mottagare av farligt avfall Besiktningsprotokoll, verifikat från återvinningsanläggning och transportdokument redovisas för myndigheten efter att rivningen är slutförd. Hagalund 2011-12-15 \ 1- Ulf KjeUn Projektutvecklare