MILJÖKRAV I BYGG- OCH ANLÄGGNINGS- ENTREPRENADER SAMT UNDERHÅLLS- ENTREPRENADER

Transkript

1 SvK4005, v3.3, ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE Nätteknik VÅR BETECKNING TR13-01 DATUM SAMRÅD NI, NF, NM, SM TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA B MILJÖKRAV I BYGG- OCH ANLÄGGNINGS- ENTREPRENADER SAMT UNDERHÅLLS- ENTREPRENADER 1/36

2 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum A Första utgåvan B Uppdatering /36

3 Innehåll 1 INLEDNING MILJÖARBETE HOS ENTREPRENÖREN UNDERENTREPRENÖRER UTBILDNING INKÖP AV MATERIAL OCH UTRUSTNING Krav gällande vissa ämnen Information om material och utrustning MARK Avverkning vid nybyggnation Underhållsröjning och avverkning Arbeten i befintliga anläggningar Upplagsplatser för virke, material och stolpar Massor Vägar Ogräsbekämpning AVFALLS- OCH KEMIKALIEHANTERING Avfall och utrustning för återanvändning Rivningsplan och rivning Rivning av fundament Kemikalier Köldmedier SF6-gas FORDON, MASKINELL UTRUSTNING OCH TANKAR Fordon, arbetsmaskiner och maskinell utrustning Tanknings- och uppställningsplatser Tankar /36

4 9 RISKANALYS, NÖDLÄGESBEREDSKAP OCH HÄNDELSERAPPORTERING STÖRANDE ARBETEN DOKUMENTATION OCH UPPFÖLJNING Miljöplan Slutdokumentation för bygg- och anläggningsentreprenader Rapportering av underhållsarbeten Uppföljning och kontroll...22 BILAGOR...23 Bilaga 1 Hantering av uttjänt utrustning och avfall Bilaga 2 Uppgifter som skall rapporteras i Svenska Kraftnäts underhållssystem Bilaga 3 Händelserapport Bilaga 4 Exempel kontrollplan avfall /36

5 1 INLEDNING Miljöanpassning är en prioriterad fråga för Svenska Kraftnät. En stor del av Svenska Kraftnäts miljöpåverkan uppstår i samband med byggande och underhåll av stationer och kraftledningar samt vid skrotning av gammal utrustning. För ytterligare information se I detta dokument anges de miljökrav som Svenska Kraftnät ställer för bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader. Som grund för entreprenaden gäller att svensk lagstiftning skall följas. Miljökraven innehåller både lagkrav som Svenska Kraftnät särskilt vill framhålla samt Svenska Kraftnäts krav utöver dessa. Dessutom kan lokala restriktioner finnas. Det är Entreprenörens skyldighet att informera sig om och uppfylla de krav som gäller. Entreprenören skall dokumentera kontakter med tillsynsmyndigheter. Detta dokument kommer att utgöra kontraktsbilaga 1 i avtal mellan beställaren Svenska Kraftnät och entreprenören. Entreprenören skall redovisa i vilken utsträckning ställda krav uppfylls. En miljöplan skall upprättas för entreprenaden. Planen skall innehålla en beskrivning av hur miljöarbetet skall bedrivas i entreprenaden. Kraven på miljöplanen framgår av avsnitt 11.1 i detta dokument. Vi välkomnar synpunkter och förslag på förbättringar rörande kraven i detta dokument. 1 I samband med att anbud lämnas skall Frågeformulär för anbud bifogas se 5/36

6 2 MILJÖARBETE HOS ENTREPRENÖREN Entreprenör som genomför uppdrag åt Svenska Kraftnät skall bedriva ett eget systematiskt miljöarbete. Om inte annat anges i förfrågan skall entreprenören ha ett miljöledningssystem 2 med följande komponenter > Miljöpolicy. > Miljöaspekter 3. En aktuell miljöaspektsförteckning skall finnas där entreprenörens betydande miljöaspekter definieras utifrån kartlagd och bedömd miljöpåverkan. > Miljömål och handlingsplaner. Miljömålen skall vara tydliga, tidsatta och kvantifierade. Handlingsplaner skall innehålla åtgärder för att nå de uppsatta målen. > Lagar och andra krav. Hänsyn skall tas till tillämpliga lagar och andra krav. Det skall framgå hur entreprenören identifierar dessa, tillämpar dem och säkerställer att de efterlevs. > Rutiner för uppföljning. Rutiner skall finnas för att följa upp mål och redovisa resultatet av miljöarbetet. > Beskrivning av miljöorganisation. Ansvar och befogenheter rörande miljöfrågor skall vara tydligt dokumenterade och kommunicerade inom den egna organisationen. > Utbildning, medvetenhet och kompetens. Ett program för utbildning och kompetensutveckling av personalen skall finnas. > Kommunikation. Rutin skall finnas för kontinuerlig kommunikation om miljöfrågor internt på företaget, t.ex. i samband med ledningsgruppsmöten och personalmöten. Rutin skall också finnas för att ta emot, dokumentera och besvara relevanta synpunkter från berörda externa parter t.ex. fastighetsägare och tillsynsmyndighet. 2 För mer detaljerad information om vad som bör ingå i ett miljöledningssystem hänvisas till standarden SS-EN ISO Miljöaspekter är de delar av en organisations aktiviteter/verksamhet, produkter eller tjänster som kan påverka miljön. 6/36

7 > Miljörevision. Miljöledningssystemets funktion skall kontinuerligt kontrolleras genom internrevisioner. Resultatet av dessa skall dokumenteras. > Hantering av miljöavvikelser. Rutin skall finnas för att förebygga och hantera miljöavvikelser 4. > Krav på leverantörer. Entreprenören skall ställa miljökrav vid inköp av material och anlitande av underentreprenörer. > Rutiner och instruktioner skall finnas för moment som leder eller kan leda till miljöpåverkan. Entreprenören ska säkerställa att skriftliga rutiner och instruktioner uppfyller aktuella lagkrav. 3 UNDERENTREPRENÖRER Entreprenören skall säkerställa att underentreprenörer i alla led inklusive konsulter uppfyller lagkrav och kraven i detta dokument. 4 UTBILDNING Entreprenörens projektledare, platschef, arbetsledare och motsvarande befattningar skall genomgå Svenska Kraftnäts webbaserade miljöutbildning och efterföljande prov med godkänt resultat. Projektledare skall genomgå miljöutbildningen vid projektstart och platschef eller arbetsledare vid etablering på plats/arbetets början. En miljöutbildning, med fokus på relevanta miljöfrågor i entreprenaden, skall genomföras för berörd personal hos entreprenören i samband med etablering på plats/arbetets början. Entreprenören ansvarar för att denna miljöutbildning blir genomförd och får den omfattning som är relevant. Miljöutbildning skall även genomföras då personal tillkommer under entreprenadens gång. Med berörd personal avses även underentreprenörers personal och anlitade konsulter. För genomförd utbildning skall innehåll, namn på deltagare och datum dokumenteras. 4 Med miljöavvikelser avses då lagkrav eller andra miljökrav inte uppfylls samt händelser som leder till miljöpåverkan. 7/36

8 5 INKÖP AV MATERIAL OCH UTRUSTNING Entreprenören skall ställa Svenska Kraftnäts miljökrav på leverantörer vid inköp av material och utrustning. 5.1 Krav gällande vissa ämnen Utrustning får ej innehålla ämnen som är förbjudna enligt lag. Utöver detta gäller: > Batterier får ej innehålla kadmium. > Vid användning av utrustning som innehåller bly skall blyet kunna återvinnas vid avveckling. > Utrustning får ej innehålla mätbara halter PCB. > Trästolpar får ej vara impregnerade med arsenik. > Kreosotstolpar och slipers skall vara producerade och märkta av godkända produktionsanläggningar enligt NTR Dokument nr 1, Nordiska träskyddsklasser, 1998 och NTR Dokument nr 3 Nordiska regler för kvalitetskontroll och märkning av impregnerat trä, > Träskyddsbehandlat virke skall vara yttorrt och smetfritt vid montage 5. > Utrustningar innehållande SF 6 bör vara fyllda enbart med denna gas. Då blandgas krävs, accepteras N 2 men inte CF 4 av miljöskäl. Maximalt accepteras 0,5 % gasläckage per år och gasrum. > Användning av blymönja får ej förekomma. > Alla rengöringsmedel och städkemikalier som används skall vara miljömärkta med t.ex. Svanen eller Bra Miljöval. 5 Enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 2008: /36

9 5.2 Information om material och utrustning Entreprenör som genomför inköp av material och utrustning skall säkerställa att leverantören lämnar följande information i samband med försäljningen t.ex. via miljövarudeklaration: > Huvudsakligt innehåll (materialslag angivet i kg). > Innehåll av farliga ämnen som klassas som mycket giftiga, giftiga, cancerframkallande, allergiframkallande, hälsoskadliga, mutagena, reproduktionstoxiska, miljöfarliga, klimatpåverkande och ozonpåverkande ämnen. Av informationen skall det framgå var dessa farliga ämnen finns i utrustningen och i vilken mängd samt vilken typ av klassning det farliga ämnet har. > Information om vad som klassas som farligt avfall vid skrotning. > Information om handhavande vid återvinning och skrotning. Se även avsnitt 11.2 Slutdokumentation för bygg- och anläggningsentreprenader respektive 11.3 för Rapportering av underhållsarbeten. 6 MARK 6.1 Avverkning vid nybyggnation Innan avverkning påbörjas skall kulturminnen, biotopskydd, Natura 2000, skyddsvärda objekt eller zoner samt andra bevarandevärden märkas ut på kartskiss och i terrängen. Entreprenören skall kontrollera att erforderliga tillstånd och dispenser finns. Mindre träd och buskar som sparas ur naturvårdshänsyn skall vara snitslade eller utmärkta på annat vis. Tidpunkten för avverkning bör planeras så att särskilda hänsyn kan tas till mark med dålig bärighet. Grumling av vattendrag skall förhindras. Före avverkning skall fastighetsägare aviseras. Avverkningsrester skall städas bort från exempelvis kulturlämningar, stigar och leder, diken, bäckar, åar och stränder. Efter utfört arbete skall hjulspår efter maskiner återställas för att förhindra fördämningar och fula spår i naturen. Skador beträffande vegetation och mark regleras och skall anmälas till Svenska Kraftnät. Skriftligt godkännande av återställningsarbeten skall inhämtas från fastighetsägaren och redovisas till Svenska Kraftnät. 9/36

10 6.2 Underhållsröjning och avverkning Innan arbetet påbörjas skall förekomst av kulturminnen, biotopskydd, Natura 2000, skyddsvärda objekt eller zoner samt andra bevarandevärden kontrolleras. Entreprenören skall kontakta berörda myndigheter innan arbetet påbörjas för att informera sig om särskilda restriktioner gäller inom arbetsområdet. Entreprenören skall också kontrollera om det finns särskilda skötselplaner för arbetsområdet inlagda i Svenska Kraftnäts underhållssystem. I de fall arbetet berör skyddade områden 6 skall samråd 7 ske med berörd läns- respektive skogsvårdsstyrelse. Tidpunkten för röjning och avverkning bör planeras så att särskilda hänsyn kan tas till mark med dålig bärighet. Grumling av vattendrag skall förhindras. Före röjning, avverkning och helikoptertoppning skall fastighetsägare aviseras. All lågväxande vegetation som inte utgör fara för ledningens säkerhet skall sparas om inte annat framgår av särskilda skötselplaner. Endast om särskilda skäl föreligger kan det i vissa fall tillåtas att högväxande vegetation sparas inom skogsgatan. Beträffande alléer, prydnadsträd, fruktodlingar m.m. skall hänsyn tas till fastighetsägares önskemål. Beslut om särskilda hänsyn sker i samråd med Svenska Kraftnät. Virke och avverkningsrester får inte kvarlämnas så att fara för insektsangrepp uppstår eller så att framkomligheten i skogsgatan försvåras. Avverkningsrester skall städas bort från exempelvis kulturlämningar, tomtmark, stigar och leder, diken, bäckar, åar och stränder. Röjningsavfall skall avlägsnas från kvarstående vegetation. Transportväg eller patrullstig inom skogsgatan skall hållas helt fri från röjningsavfall till en bredd av tre meter. I betesmarker och fritidsområden behandlas röjningsavfallet i samråd med Svenska Kraftnät och med hänsyn till fastighetsägarens önskemål. Efter utfört arbete skall hjulspår efter maskiner återställas för att förhindra fördämningar och fula spår i naturen. Skador beträffande vegetation och mark skall regleras och anmälas till Svenska Kraftnät. Skriftligt godkännande av återställningsarbeten skall inhämtas från fastighetsägaren och redovisas till Svenska Kraftnät. 6 Skyddade områden avser skyddsvärda biotoper enligt Förordningen (1998:1252) om områdesskydd eller kulturminnen enligt lagen (1988:950) 7 Samråd hålls enligt 12 kap. 6 Miljöbalken (1998:808) och/eller 2 kap 10 Kulturminneslagen (1988:950). 10/36

11 6.3 Arbeten i befintliga anläggningar Innan arbetet påbörjas skall förekomst av kulturminnen, biotopskydd, Natura 2000, skyddsvärda objekt eller zoner samt andra bevarandevärden kontrolleras. Entreprenören skall kontakta berörda myndigheter innan arbetet påbörjas för att informera sig om särskilda restriktioner gäller inom arbetsområdet. Entreprenören skall också kontrollera om det finns särskilda skötselplaner för arbetsområdet inlagda i Svenska Kraftnäts underhållssystem. I de fall arbetet berör skyddade områden 8 skall samråd 9 ske med berörd läns- respektive skogsvårdsstyrelse. Efter utfört arbete skall hjulspår efter maskiner återställas för att förhindra fördämningar och fula spår i naturen. Skador beträffande vegetation och mark skall regleras och anmälas till Svenska Kraftnät. Skriftligt godkännande av återställningsarbeten skall inhämtas från fastighetsägaren och redovisas till Svenska Kraftnät. 6.4 Upplagsplatser för virke, material och stolpar Upplagsplatser skall väljas i samråd med fastighetsägaren och tillsynsmyndighet. Vid upplag av utrustning eller annat material där risk för läckage till omgivningen kan finnas skall åtgärder vidtas för att förhindra detta. Nya kreosotstolpar eller nedtagna impregnerade stolpar får inte läggas i diken där de kan komma i kontakt med rinnande vatten. De skall läggas utanför brunns- och vattenskyddsområden. Vid upplag av nya kreosotstolpar och slipers utomhus längre än tre månader skall markytan skyddas. Marken täcks med presenning med ett lager av bark, ovanpå barken placeras stockar. Stolpupplaget pallas upp ovanpå stockarna och täcks med presenning. Nedtagna stolpar klassas som farligt avfall och hanteras enligt Bilaga 2. 8 Skyddade områden avser skyddsvärda biotoper enligt Förordningen (1998:1252) om områdesskydd eller kulturminnen enligt lagen (1988:950) 9 Samråd hålls enligt 12 kap. 6 Miljöbalken (1998:808) och/eller 2 kap 10 Kulturminneslagen (1988:950). 11/36

12 6.5 Massor När det finns behov av att tillföra massor skall det säkerställas att dessa kommer från täkt med erforderliga tillstånd och att massorna inte är förorenade. Massor till anläggningsarbeten får inte tas från husbehovstäkter. Hantering av överskottmassor skall ske i samråd med tillsynsmyndighet. Om det finns anledning att misstänka förekomst av föroreningar skall anmälan ske till tillsynsmyndighet och Svenska Kraftnät skall kontaktas. 6.6 Vägar Nyttjande av enskilda vägar skall ske i samråd med berörd fastighetsägare/väghållare. Anvisningar beträffande val av väg skall följas. Vägarnas skick skall inspekteras och dokumenteras innan de används för tunga transporter. Skador skall åtgärdas eller ersättas snarast. Efter avslutat arbete skall vägarna besiktigas och eventuella skador regleras. Skriftligt godkännande av återställningsarbeten skall inhämtas från fastighetsägaren och redovisas till Svenska Kraftnät. Anläggning av nya vägar samt anläggning och återställande av tillfälliga vägar skall ske i samråd med fastighetsägaren och efter erhållande av tillstånd. Se även avsnitt 11.2 Slutdokumentation för bygg- och anläggningsentreprenader respektive 11.3 Rapportering av underhållsarbeten. 6.7 Ogräsbekämpning Entreprenören skall informera kommunens miljökontor innan kemisk ogräsbekämpning genomförs, dels vid avtalsperiodens början och dels vid en förändring av metod eller medel. Krav från kommunen skall beaktas. Kemiska bekämpningsmedel får inte utan särskilt tillstånd från kommunens miljökontor spridas inom skyddsområde för vattentäkt. Sprutjournal dokumenteras i Svenska Kraftnäts underhållssystem. Se även avsnitt 11.3 för Rapportering av underhållsarbeten. 7 AVFALLS- OCH KEMIKALIEHANTERING 7.1 Avfall och utrustning för återanvändning Uppkommet avfall skall hanteras i enlighet med gällande lagstiftning. En kontrollplan för avfall skall bifogas miljöplanen. Kontrollplanen skall innehålla uppgifter om avfallsslag, hantering, avfallstransportör samt mottagare av avfall/farligt avfall(se exempel Bilaga 4). 12/36

13 Entreprenören ansvarar för att allt avfall som uppstår i samband med det aktuella arbetet omhändertas. Inget avfall får kvarlämnas vid stationsanläggningar eller kraftledningsgator. Eventuella porslins- eller glasskärvor från isolatorer skall städas upp. Källsortering av avfallet skall alltid ske. Det som i Avfallsförordningen (2001:1063) klassificeras som farligt avfall skall särskiljas från övrigt avfall och hanteras av företag med tillstånd för sådan hantering. Entreprenör skall säkerställa att anlitad transportör av avfall och farligt avfall samt mottagare av farligt avfall innehar erforderliga tillstånd. Klassas det farliga avfallet, eller annan utrustning som skall transporteras, som farligt gods skall entreprenören säkerställa att kraven i lagstiftningen efterlevs. Entreprenören skall stå för alla kostnader för hantering och behandling av det avfall som uppstår, om inte annat överenskommits. Entreprenören ansvarar även för att PCB-prov tas på all utrustning som kan innehålla PCB. När analys visar att PCB förekommer, står Svenska Kraftnät för tillkommande destruktionskostnad. I Bilaga 1 återfinns mer detaljerade krav rörande hanteringen av avfall och uttjänt utrustning. Se även avsnitt 11.2 Slutdokumentation för bygg- och anläggningsentreprenader respektive 11.3 för Rapportering av underhållsarbeten. 7.2 Rivningsplan och rivning Entreprenören skall genomföra en miljöinventering och ta fram en rivningsplan innan rivning av befintlig anläggning påbörjas. Planen skall innehålla: > En beskrivning av rivningsarbetet, > Vilken utrustning som skall rivas, > Hur avfallet skall hanteras, > En beskrivning av hantering/återställande av mark. Av planen skall det framgå vem som utför rivningen, samt vilka som är transportör och mottagare av avfallet. En kontrollplan för avfallet enligt avsnitt 7.1 skall upprättas och bifogas rivningsplanen. Rivningsplanen skall granskas av Svenska Kraftnät samt stämmas av med berörd tillsynsmyndighet. Rivning skall genomföras på så sätt att minsta möjliga olägenhet och påverkan på miljön uppstår. Vid rivning av stolpar skall porslins- och glasisolatorer nedmonteras varsamt. 13/36

14 Se även avsnitt 11.2 Slutdokumentation för bygg- och anläggningsentreprenader. 7.3 Rivning av fundament Hantering av uttjänta fundament skall ske enligt överenskommelse med berörd tillsynsmyndighet. Om inga särskilda krav ställs av tillsynsmyndigheten eller framgår av den tekniska beskrivningen gäller följande: För kraftledningar: > Fundament och stagförankringar tas bort i åker och ängsmark. > Fundament och stagförankringar i skogsmark tas bort till ett djup av minst 0,8 m under befintlig markyta. > Vid bergfundament avlägsnas allt stål, även stagförankringsbult, till överkant av undergjutning och vassa kanter avslipas. > Stolp-, fundament- och stagförankringsgropar fylls igen. > Demonterade jordningsanslutningar tas bort ned till 0,8 m under marknivån eller tas upp helt. För stationer: > Inom stationsområdet bilas betongfundament ner till 0,2 m under färdig markyta. 7.4 Kemikalier Den s.k. produktvalsprincipen skall tillämpas avseende kemikalier eller varor som innehåller kemikalier. Denna princip innebär att kemikalier som kan medföra risker för människors hälsa eller miljön skall ersättas med mindre skadliga där så är möjligt. Entreprenören skall också tillämpa den s.k. försiktighetsprincipen, vilken innebär att vetenskaplig osäkerhet inte skall hindra åtgärder, när risk finns för allvarlig miljöpåverkan. Entreprenören skall etablera en intern rutin för att miljömässigt bedöma alla kemikalier och farliga ämnen som används. En kemikalieförteckning över de märkningspliktiga kemiska produkter som används i entreprenaden skall finnas upprättad och gällande säkerhetsdatablad skall finnas tillgängliga. Kemikalier skall förvaras spillskyddat och på ett brandsäkert sätt. 14/36

15 7.5 Köldmedier Entreprenören skall genomföra kontroll av anläggningar som omfattas av gällande lagstiftning för köldmedier. Registrering 10 av t.ex. mängd, typ av köldmedium, tillförd mängd och återvunnen mängd köldmedium i samband med service, underhåll och avveckling av sådan utrustning dokumenteras löpande i Svenska Kraftnäts underhållsystem. För anläggningar där mer än 10 kg köldmedium finns skall rapportering dessutom ske årligen. Rapport, 11 som innehåller uppgifter om mängd och typ av påfyllt köldmedium samt information om skrotad utrustning, skall senast den 1 februari sändas till Svenska Kraftnäts underhållsingenjör och dokumenteras i Svenska Kraftnäts underhållssystem. Underhållsingenjören vidarebefordrar rapporten till kommunens miljökontor. Se även avsnitt 11.3 för Rapportering av underhållsarbeten. 7.6 SF6-gas Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förhindra att SF 6-gas från apparater och gasisolerade ställverk släpps ut. Detta gäller både vid påfyllning av SF 6 i ny utrustning och vid tömning av utrustning som skall avvecklas. Utrustning för påfyllning och annan hantering ska motsvara senaste rön avseende miljöhänsyn. Vid arbeten som kräver öppning av gasrum skall SF 6-gasen i första hand tas tillvara i en gasbehandlingsutrustning för lagring, rening och återanvändning. I andra hand och i de fall gas inte kan återanvändas skall destruktion av gasen ske på ett miljömässigt korrekt sätt. All berörd personal ska ha uppdaterad kunskap om miljöpåverkan vid hantering av SF 6. Personal som återvinner SF 6 skall vara certifierad 12. För redovisning se avsnitt 11.2 Slutdokumentation för bygg- och anläggningsentreprenader respektive 11.3 för Rapportering av underhållsarbeten. 10 Registrering i enlighet med EG-förordning nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser artikel Rapportering i enlighet med Förordningen (2007:846) om florerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen Certifierad i enlighet med EG-förordning nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser artikel 5. 15/36

16 8 FORDON, MASKINELL UTRUSTNING OCH TANKAR 8.1 Fordon, arbetsmaskiner och maskinell utrustning En förteckning över de fordon, arbetsmaskiner och tillhörande bränsletankar som planeras att användas i entreprenaden skall upprättas och bifogas miljöplanen. Av denna förteckning skall framgå maskintyp, modell, ålder, hydraulolja, smörjolja samt i vilken utsträckning fordonet/maskinen kommer att användas i entreprenaden. För tankar skall identitetsnummer, volym, tillverkningsår och besiktningsdatum anges i förteckningen. Dieseldrivna fordon och arbetsmaskiner som används i entreprenaden skall köras på miljöklass 1 diesel. Till reservkraftsaggregat på stationer får inte miljödiesel användas. Till terrängfordon, skogsmaskiner, grävmaskiner, kranar och andra arbetsmaskiner skall miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor samt propylenglykol nyttjas. Motorsågar, röjsågar gräsklippare och snöslungor etc., som används i entreprenaden, skall köras på alkylatbensin. Kedjeoljan skall vara biologiskt nedbrytbar. Motordrivna fordon får tomgångköras maximalt en minut. Från den 1 januari 2010 skall nya däck till samtliga fordon och arbetsmaskiner vara fria från HA-olja 13. Regelbunden och dokumenterad service av fordon och arbetsmaskiner skall ske enligt tillverkarens rekommendationer. Utsläpp av koldioxid från fordon och arbetsmaskiner och andelen förnyelsebart bränsle för entreprenaden skall redovisas. För redovisning se avsnitt 11.2 Slutdokumentation bygg- och anläggningsentreprenader respektive 11.3 för Rapportering av underhållsarbeten. 13 Däck innehållande polycykliska aromatiska kolväten(pah) som mjukgörare. PAH är farliga för vattenlevande organismer, svårnedbrytbara och cancerframkallande. 16/36

17 8.2 Tanknings- och uppställningsplatser Tankning och uppställning skall ske på en och samma plats i de entreprenader där så är möjligt. Platsen skall vara utformad så att spill kan omhändertas. 8.3 Tankar Dieseltankar och tankar för spillolja skall uppfylla gällande föreskrifter (från Naturvårdsverket och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap 14 ) avseende utformning och kontroll. Tankar skall vara godkända för farligt gods, alternativt dubbelmantlade eller invallade och förvaras påkörningsskyddat. Vid påfyllning av diesel i fasta tankar till t.ex. reservkraftsaggregat skall utrustning som omhändertar spill t.ex. tråg användas. 9 RISKANALYS, NÖDLÄGESBEREDSKAP OCH HÄNDELSERAPPORTERING Entreprenören skall göra en riskanalys med avseende på yttre miljö innan entreprenaden påbörjas. För en entreprenad som omfattar flera anläggningar skall riskerna bedömas per anläggning så att lokala förutsättningar beaktas. För de risker som identifierats i riskanalysen skall skyddsåtgärder genomföras eller rutiner finnas för att hantera riskerna. Entreprenörens riskanalys skall bifogas miljöplanen. Entreprenören skall upprätta en skriftlig nödlägesplan för akuta händelser och kommunicera den till personal och underentreprenörer. Nödlägesplanen skall: > Vara baserad på Entreprenörens riskanalys. > Innehålla en larmlista med namn och telefonnummer till de personer och myndigheter som skall kontaktas vid ett nödläge. > Anslås på arbetsplatsen. Entreprenören ansvarar för att icke svensktalande personal kan tillgodogöra sig nödlägesplanens innehåll. 14 Från den 1 januari 2009 ersätter Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Räddningsverket. 17/36

18 Svenska Kraftnäts projektledare/underhållsingenjör skall omedelbart informeras vid olyckor eller tillbud som kan ge upphov till miljöpåverkan. Olyckor eller tillbud dokumenteras i en händelserapport som skickas till projektledaren alternativt dokumenteras i Svenska Kraftnäts underhållssystem. Aktuell tillsynsmyndighet skall alltid informeras vid händelse som kan ge upphov till miljöpåverkan. Entreprenören ansvarar för att lämplig saneringsutrustning finns att tillgå vid arbetsplatsen, i alla arbetsmaskiner samt i andra fordon där behov finns. Entreprenören ansvarar även för att sanering utförs. Vi större haveri sker återställande av mark i samråd med tillsynsmyndighet. För händelserapport se Bilaga 3. Se även avsnitt 11.2 Slutdokumentation för bygg- och anläggningsentreprenader respektive 11.3 för Rapportering av underhållsarbeten. 10 STÖRANDE ARBETEN Innan störande arbeten utförs skall information ges till kringboende, fastighetsägare och till ägare av verksamhet med djurhållning. Störande arbete intill bostadsbebyggelse skall normalt utföras vardagar kl Sprängning av berg, sten och linskarvar skall aviseras och ske enligt överenskommelse med ägare till verksamhet med djurhållning t.ex. minkfarmar och stall. Klagomål från närboende i samband med störande arbeten och buller, dokumenteras i en händelserapport och skickas till Svenska Kraftnäts projektledare alternativt registreras i Svenska Kraftnäts underhållssystem. För händelserapport se Bilaga 3. Se även avsnitt 11.2 Slutdokumentation för bygg- och anläggningsentreprenader respektive 11.3 för Rapportering av underhållsarbeten. 11 DOKUMENTATION OCH UPPFÖLJNING 11.1 Miljöplan Entreprenören skall, sedan avtalet ingåtts, upprätta en miljöplan för entreprenaden. För underhållsentreprenader skall en miljöplan upprättas per underhållsområde/underhållsansvarig hos entreprenören. Miljöplanen skall granskas av Svenska Kraftnät och vara ett levande dokument som uppdateras kontinuerligt. Miljöplanen skall finnas tillgänglig för berörd personal samt på respektive anläggning. 18/36

19 Av miljöplanen skall framgå: > Hur kraven i detta dokument, tillsynsmyndighetens krav, lokala krav samt andra eventuella tilläggskrav uppfylls för entreprenaden. Kraven i kapitel 2, Miljöarbete hos entreprenören, behöver dock inte redovisas i miljöplanen. > Hur aktuella lagkrav inom miljöområdet som rör entreprenaden identifieras och tillämpas i entreprenaden. > Organisation och fördelning av miljöansvar för entreprenaden. > Hur entreprenören dokumenterar och hanterar miljötillbud/-olyckor och hur rapportering till Svenska Kraftnät sker. > Hur entreprenören dokumenterar och besvarar synpunkter från t.ex. fastighetsägare och närboende samt rapporterar detta till Svenska Kraftnät. > Hur dokumentation av kontakter med tillsynsmyndighet görs. > Hur entreprenören skall kommunicera Svenska Kraftnäts miljökrav och gällande rutiner i entreprenaden till underentreprenörerna, samt säkerställa att dessa följs. > Innehåll i miljöutbildning och hur denna utbildning skall genomföras. > Hur entreprenören ställer krav på sina leverantörer avseende information om produkternas innehåll av farliga ämnen och information om vilken utrustning som klassas som farligt avfall. > Hantering av markfrågor. > Beskrivning av avfallshanteringen/källsorteringen i entreprenaden. > Hantering av kemikalier. > Hantering av fordon, arbetsmaskiner och maskinell utrustning. > Hur information ges och hur avisering genomförs vid störande arbeten. Vid underhållsentreprenader skall dessutom följande beskrivas i miljöplanen: > Hantering vid tömning av oljegropar. > Underhåll av utrustning innehållande olja inklusive hantering av skrotad utrustning och uttjänt olja. > Underhåll av brytare och ställverk innehållande SF 6 inklusive hur utsläpp undviks. > Åtgärder vid läckage av SF 6, inklusive spårning av SF 6. 19/36

20 Bilagor till miljöplanen: > Riskanalys. > Nödlägesplan. > Fordonsförteckning inklusive tillhörande bränsletankar. > Kemikalieförteckning. > Kontrollplan avfall. > Eventuell rivningsplan Slutdokumentation för bygg- och anläggningsentreprenader Entreprenören skall efter varje genomförd entreprenad redovisa följande uppgifter till Svenska Kraftnät: > Miljöplan med dess bilagor samt eventuella händelserapporter. > Skriftliga godkännanden av återställningsarbeten från fastighetsägaren. > Utsläpp av koldioxid från fordon, arbetsmaskiner, helikopter, skoter etc. som används i entreprenaden årligen 15. > Totala mängden bränsle (l) som används i entreprenaden årligen > Andelen förnyelsebart bränsle (l) som används i entreprenaden årligen. > Dokumentation, t.ex. miljövarudeklaration, för inköpt material och utrustning omfattande: Huvudsakligt innehåll (materialslag angivet i kg). Innehåll av farliga ämnen. Information om vad som klassas som farligt avfall vid skrotning. Handhavande vid återvinning och skrotning. 15 För beräkning av schabloner för olika fordon etc. se 20/36

21 För avfall skall följande uppgifter redovisas: > Mängd avfall/farligt avfall, samt vilka företag som anlitats för omhändertagande. En uppdelning skall göras på olika avfallsslag enligt kontrollplan för avfall (se exempel Bilaga 4) och Bilaga 2. > Verifikat, kvitton, intyg rörande transport och mottagande av avfall/farligt avfall. > Rivningsplan inklusive kontrollplan för avfall i de fall rivning av befintlig anläggning ingår. > Sammanställning över mängderna SF 6 som tagits omhand från utrustningar före skrotning Rapportering av underhållsarbeten Entreprenören skall löpande rapportera följande uppgifter i Svenska Kraftnäts underhållssystem: > Miljöplan med dess bilagor. > Eventuella händelserapporter. > Skriftliga godkännanden av återställningsarbeten från fastighetsägaren. > Dokumentation, t.ex. miljövarudeklaration, för inköpt material och utrustning omfattande: Huvudsakligt innehåll (materialslag angivet i kg). Innehåll av farliga ämnen. Information om vad som klassas som farligt avfall vid skrotning. Handhavande vid återvinning och skrotning. Entreprenören skall löpande och enligt Bilaga 2 rapportera följande uppgifter i Svenska Kraftnäts underhållssystem: > Mängd (liter) påfylld isolerolja i transformator, reaktor, oljeminimumbrytare etc. på grund av läckage eller spill. > Mängd (kg) påfylld ny SF 6-gas p.g.a. läckage eller spill fördelat per brytare, gasrum i gasisolerade ställverk etc. > Mängd (kg) och typ påfyllt köldmedium. Rapport bifogas enligt 7.5. > Mängd (kg) i koncentrerad form och typ av ogräsbekämpningsmedel. Sprutjournal bifogas. 21/36

22 Entreprenören skall årligen och enligt Bilaga 2 rapportera följande uppgifter i Svenska Kraftnäts underhållssystem: > Utsläpp av koldioxid från fordon, arbetsmaskiner, helikopter, skoter etc. som används i entreprenaden årligen 16. > Totala mängden bränsle (l) som används i entreprenaden årligen. > Andelen förnyelsebart bränsle (l) som används i entreprenaden årligen. > Mängd avfall/farligt avfall, samt vilka företag som anlitats för omhändertagande. En uppdelning skall göras på olika avfallsslag enligt kontrollplan för avfall (se exempel Bilaga 4) Uppföljning och kontroll Entreprenören skall på anmodan från Svenska Kraftnät, t.ex. i samband med en miljörevision, lämna dokumentation med anknytning till miljökraven i detta dokument. Följande dokument skall alltid kunna redovisas av entreprenören: > En beskrivning av företagets miljöledningssystem. > Dokumentation rörande genomförd miljöutbildning. > Rapporter från genomförda miljörevisioner. > Dokument som redovisar hur miljökrav ställs i samband med att underentreprenörer och leverantörer anlitas. > Erforderliga tillstånd för verksamheten, avfallstransportörernas tillstånd samt tillstånd för mottagare av det farliga avfallet. Som framgår av kapitel 2, är det ett krav från Svenska Kraftnät att entreprenören själv har ett program för interna miljörevisioner. Som ett komplement till dessa revisioner förbehåller sig Svenska Kraftnät rätten att låta genomföra egna miljörevisioner av entreprenörens arbete, för att kontrollera att de i detta dokument angivna miljökraven är uppfyllda. 16 För beräkning av schabloner för olika fordon etc. se 22/36

23 BILAGOR Bilaga sid Bilaga 1. Hantering av uttjänt utrustning och avfall 25 Bilaga 2. Uppgifter som skall rapporteras i Svenska Kraftnäts underhållssystem 27 Bilaga 3. Händelserapport 29 Bilaga 4. Exempel kontrollplan avfall 31 23/36

24 Bilaga 1 Hantering av uttjänt utrustning och avfall > Trästolpar skall tas upp hela om inte annat anges i den tekniska beskrivningen. Uttjänta trästolpar och träslipers får inte säljas eller skänkas för återanvändning. Impregnerat virke som kasseras räknas som farligt avfall. För lagring av högst 1 ton skall anmälan göras till kommunen. För lagring av mer än 1 ton skall tillstånd erhållas av Länsstyrelsen. Kasserade trästolpar och slipers skall skickas för energiåtervinning eller till destruktion/deponi, enligt gällande lagstiftning. Kasserade kreosotimpregnerade stolpar och slipers skall forslas bort så fort som möjligt. Redovisning till vilket företag avfallet lämnats skall rapporteras till Svenska Kraftnät. > Uttjänta stålstolpar, stativ och stålkonstruktioner skall omhändertas för materialåtervinning. Särskild försiktighet skall iakttas vid skrotning av stolpar målade med blymönja eller färg innehållande kadmium. Dessa får ej pressas ihop eller klippas sönder utan att färgrester samlas ihop och hanteras som farligt avfall. > Linor och kabel skall sorteras ut och lämnas till metallåtervinning. > Allt bly i utrustning som skrotas skall återvinnas. > Krafttransformatorer och reaktorer skall lämnas till återvinning. Härvid skall företag med kompetens och erfarenhet från återvinning av transformatorer anlitas. Använd transformatorolja skall individuellt för varje enhet analyseras med avseende på PCB och omhändertas av företag med erforderligt tillstånd. Allt träoch pappersmaterial, t.ex. prespan, som framkommer vid demonteringen klassas som farligt avfall eftersom detta innehåller olja. Materialet skall skickas till destruktion i godkänd anläggning. > Vid skrotning av annan elektrisk utrustning där PCB-förorenad olja kan förekomma, t.ex. ström- och spänningstransformatorer, styrkondensatorer till brytare samt kondensatorer, skall PCB-kontroll utföras individuellt för varje enhet. Oljefyllda mättransformatorer, oljeminimumbrytare och styrkondensatorer till effektbrytare kan anses vara PCB-fria om de har tillverkningsår 1987 eller senare. Om tillverkningsår saknas eller inte kan fastställas på styrkondensator kan den anses vara PCB-fri om den varit monterad på en brytare med tillverkningsår 1989 eller senare. Från SvK:s sida föreligger inget krav på PCB-analys inför skrotning i dessa fall. 24/36

25 > Uttjänta apparater som kan misstänkas innehålla eller innehåller PCB-haltig olja skall förvaras så att risk för utsläpp elimineras. Utrustning där PCBförorenad olja kan förekomma får inte återanvändas. PCB-haltig olja skall förvaras åtskild från lättantändliga ämnen så att brandrisk undviks. Avfall som innehåller PCB skall genast överlämnas för omhändertagande enligt Avfallsförordningen (2001:1063). > Vissa komponenter, bland annat transformatorer och tryckluftsbrytare, kan innehålla kvicksilver. Vid skrotning skall dessa alltid kontrolleras. Material innehållande kvicksilver skall sorteras ut och hanteras av företag med tillstånd att ta emot sådant avfall. > Elektronikavfall 17 kan innehålla kvicksilver, kadmium, PCB, bromerade flamskyddsmedel etc. Elektronikavfall klassas som farligt avfall och skall separeras från annat avfall. Avfallet skall hanteras i enlighet med gällande lagstiftning och lämnas till företag med tillstånd att ta emot sådant avfall. > Vid rivning av byggnader skall materialet källsorteras på plats och materialåtervinnas så långt möjligt. > Schaktmassor som skall transporteras bort från en anläggning skall, där förorening kan misstänkas, i förväg analyseras med avseende på innehållet av misstänkta miljöfarliga ämnen. > Kontroll skall göras om skrotad anläggning eller utrustning innehåller asbest. Asbestavfallet skall hanteras i enlighet med gällande lagstiftning och lämnas till företag med tillstånd att ta emot sådant avfall. > Annat avfall som inte nämnts ovan, men som i Avfallsförordningen (2001:1063) är klassat som farligt avfall, skall uppsamlas, sorteras och behandlas i enlighet med gällande lagstiftning. Detta gäller t.ex. Visst oljehaltigt avfall. Färgrester, - blästringssand. Köldmedium från skrotad kylutrustning. Uttjänta batterier. Strålkastare, lysrör. 17 Med elektronikavfall avses avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter enligt Avfallsförordningens (2001:1063) definition. 25/36

26 > Vatten från oljegropar skall renas från eventuellt oljespill på plats alternativt behandlas som oljeavfall (farligt avfall). Om halten olja överstiger 5 ppm hanteras vattnet som farligt avfall. Om halten olja understiger 5 ppm kan i vissa fall vattnet få pumpas ut i marken eller kommunalt avloppsledningsnät, dock ej inom vattenskyddsområde. Skriftligt tillstånd skall erhållas från kommunen innan vattnet pumpas ut första gången under entreprenaden och eventuella krav från kommunen skall beaktas. Verifikat på oljeinnehåll skall dokumenteras i Svenska Kraftnäts underhållssystem. 26/36

27 Bilaga 2 Uppgifter som skall rapporteras i Svenska Kraftnäts underhållssystem Farligt avfall Avfallskod Mängd Enhet Träavfall Kreosotimpregnerat trä (t.ex. stolpar, slipers, kabelgravar) Tryckimpregnerat trä arsenik (t.ex. stolpar) * kg * kg Metallskrot Metallavfall som är förorenat av farliga ämnen * kg Kablar Kablar som innehåller olja, stenkolstjära eller andra farliga ämnen (t.ex. blymantlad kabel) * kg Utrustning Transformator/kondensator som innehåller PCB Annan elektrisk och elektronisk utrustning som innehåller PCB Elektrisk och elektronisk utrustning som innehåller HCFC, HFC, CFC (freon) Elektrisk och elektronisk utrustning som innehåller fri asbest Elektrisk och elektronisk utrustning som innehåller andra farliga komponenter (t.ex. kvicksilver) * kg * kg * kg * kg * kg Oljeavfall Hydrauloljor * kg 27/36

28 Isolerolja med PCB * kg Andra isoleroljor * kg Slam från oljeavskiljare * kg Oljehaltigt vatten från oljeavskiljare * kg Spillolja (andra motor- transmissionoch smörjoljor) Absorbermedel, torkdukar, förorenat av farliga ämnen * kg * kg Rivningsmassor Blandningar eller fraktioner av betong, tegel, keramik med farliga ämnen Glas, plast, trä som innehåller farliga ämnen Asfalt som innehåller stenkolstjära (äldre än år 1975) Jord och sten som innehåller farliga ämnen (t.ex. oljespill) * kg * kg * kg * kg Isolermaterial som innehåller asbest * kg Byggmaterial som innehåller asbest * kg Gipsbaserat byggmaterial som innehåller farliga ämnen Bygg- och rivningsavfall som innehåller kvicksilver Bygg- och rivningsavfall som innehåller PCB * kg * kg * kg 28/36

29 Farligt avfall, forts. Avfallskod Mängd Enhet Batterier Blybatterier * kg Osorterade småbatterier * kg Färg Blymönjefärg-rester * kg Övriga färgrester * kg Lampor Lysrör och kvicksilver-lampor * kg Glödlampor * kg Förpackningar Förpackningar som innehåller rester av farliga ämnen * kg Övrigt Bekämpningsmedel * kg Köldmedier HCFC, HFC * kg SF 6 gas * kg Tillförd mängd ämnen Mängd Enhet SF 6 gas (påfylld i befintlig utrustning) Nyinstallerad SF 6 gas Köldmedier HFC (påfylld i befintlig utrustning), ange typ av medium Isolerolja (påfylld i befintlig utrustning) Ogräsbekämpningsmedel (koncentrerad mängd), ange typ av medel Kreosotimpregnerat trä kg kg kg l l kg 29/36

30 Bränsleförbrukning Mängd Enhet Utsläpp av koldioxid från fordon, arbetsmaskiner, helikopter, skoter m.m. Total mängd bränsle Andel förnyelsebart bränsle kg l l 30/36

31 Bilaga 3 Händelserapport 31/36

32 Bilaga 4 Exempel kontrollplan avfall, /36

33 Avfallslag Avfallskod Mängd kg Transportör Mottagare Datum Verifikat, kvitton, intyg, nr Träavfall Kreosotimpregnerat trä (t.ex. stolpar, slipers, kabelgravar) * Tryckimpregnerat trä arsenik (t.ex. stolpar) * Trä Metallskrot Koppar Aluminium Bly Stål Blandade metaller Metallavfall som är förorenat av farliga ämnen * Kablar Kablar som innehåller olja, stenkolstjära eller andra farliga ämnen (t.ex.blymantlad kabel) * Aluminiumkabel Kopparkabel Utrustning Transformator/kondensator som innehåller PCB * Annan elektrisk och elektronisk utrustning som innehåller PCB * Elektrisk och elektronisk utrustning som innehåller HCFC, HFC, * CFC (freon) 33/36

34 Avfallslag Avfallskod Mängd kg Transportör Mottagare Datum Verifikat, kvitton, intyg, nr Elektrisk och elektronisk utrustning som innehåller fri asbest * Elektrisk och elektronisk utrustning som innehåller andra farliga * komponenter (t.ex. kvicksilver) Elektrisk och elektronisk utrustning utan innehåll av farliga ämnen Oljeavfall Hydrauloljor * Isolerolja med PCB * Andra isoleroljor * Slam från oljeavskiljare * Oljehaltigt vatten från oljeavskiljare * Spillolja (motor- transmission- och smörjoljor) * Absorbermedel, torkdukar, förorenat av farliga ämnen * Rivningsmassor Betong Tegel Klinker och keramik (t.ex. porslinsisolatorer) Blandningar eller fraktioner av betong, tegel, keramik med farliga * ämnen Blandningar av betong, tegel, keramik utan farliga ämnen Glas (t.ex. glasisolatorer) Plast Glas, plast, trä som innehåller farliga ämnen * 34/36

35 Avfallslag Avfallskod Mängd kg Transportör Mottagare Datum Verifikat, kvitton, intyg, nr Asfalt som innehåller stenkolstjära (äldre än år 1975) * Asfalt utan stenkolstjära Jord och sten som innehåller farliga ämnen (t.ex. oljespill) * Jord och sten utan farliga ämnen Isolermaterial som innehåller asbest * Byggmaterial som innehåller asbest * Annat isolermaterial utan asbest eller andra farliga ämnen Gipsbaserat byggmaterial som innehåller farliga ämnen * Gipsbaserat byggmaterial utan farliga ämnen Bygg- och rivningsavfall som innehåller kvicksilver * Bygg- och rivningsavfall som innehåller PCB * Annat blandat bygg- och rivningsavfall som inte innehåller kvicksilver, PCB eller farliga ämnen Batterier Blybatterier * Osorterade småbatterier * Färg Blymönjefärg-rester * Övriga färgrester * Lampor Lysrör och kvicksilver-lampor * Glödlampor * 35/36

36 Avfallslag Avfallskod Mängd kg Transportör Mottagare Datum Verifikat, kvitton, intyg, nr Förpackningar/emballage Pappers- och pappförpackningar Plastförpackningar Träförpackningar Förpackningar som innehåller rester av farliga ämnen (t.ex. färgburk * som inte är droppfri) Övrigt Bekämpningsmedel * Köldmedier HCFC, HFC * SF 6 gas * Innehåll septisk tank Blandat kommunalt avfall (hushållsavfall, brännbart) Avfall markerat med * vid avfallskoden är farligt avfall. Detta ska rapporteras in i Svenska Kraftnäts underhållssystem. 36/36