% Kronofogden 1(8) 808 2744-11/121 13/08/IND Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 UB. Vid delgivning genom spikning i samband med avhysning ska följande rutin tillämpas. Ställningstagandet har justerats med anledning av ändringar i 16:2 utsökningsbalken (UB) och delgivningslagen (2010:1932) (DL). Dessutom har även redaktionella justeringar gjorts. Föregående version är daterad 2008-06-17, 808-11986-08/121. Sven Kihlgren Processägare Ulf Hedlund föredragande Uppdatering av rättslig promemoria om delgivning genom s.k. spikning i samband med avhysning, 808-27447-11/121. 1 Sammanfattning Innan avhysning sker ska svaranden beredas tillfälle att yttra sig. Det sker genom att KFM delger fysisk person underrättelse ansökan om avhysning, 16:2 UB. Vid avhysning från annat än bostad finns möjligheten för KFM att förordna att, under förutsättning att egendomens ägare underlåter att ta hand om egendomen och KFM inte kan hitta något lämpligt förvaringsutrymme, egendom kan säljas eller förstöras. Innan förordnande meddelas ska egendomens ägare beredas tillfälle att yttra sig, 16:7 UB. Det är KFM:s begäran om yttrande som ska delges på samma sätt som ansökan om avhysning. Bägge dessa underrättelser kan med fördel delges samtidigt. Delgivning kan ske genom spikning med stöd av 16:2 2 st UB. Webbplats: www.kronofogden.se E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax 171 94 Solna Solna strandväg 10 0771-52 94 00 08-29 26 14
% Kronofogden 2(8) Förutsättningarna för att delge genom spikning är att personen har känt hemvist i Sverige. Vidare ska KFM ha försökt delge på vanligt sätt men misslyckats därför att personen varit oanträffbar. Surrogatdelgivning har inte heller ha varit möjlig att genomföra. Slutligen har det trots utredning inte framkommit någon uppgift om var personen uppehåller sig. Den fysiska person som ska delges benämns delgivningsmottagare. Är den fysiska personen företrädare för en juridisk person är han eller hon också delgivningsmottagare. Delgivningen spikningen - är utförd när underrättelsen har lämnats i delgivningsmottagarens brevlåda. Saknas brevlåda kan underrättelsen fästas på dörren eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist. Dagen när detta sker är delgivningstidpunkten. KFM:s besluts- och delegationsordning anger vem det är som fattar beslut om spikning. För närvarande är beslutsnivån den som har tjänst som kronoinspektör. Beslut om spikning ska dokumenteras i INIT. Av skälen till beslutet ska det framgå vilka utredningsåtgärder som vidtagits. Ett särskilt eftersökningsbevis har framtagits som fungerar förslagsvis som checklista och dokumentation till spikningen. 2 Bakgrund, frågeställning och syfte Processägaren har lämnat i uppdrag att formulera ett ställningstagande som bedöms nödvändiga för att skapa en enhetlig och korrekt tillämpning av regeln om delgivning i 16 kap. 2 2 st UB. 3 Kronofogdemyndighetens bedömning 3.1 Inledning
% Kronofogden 3(8) I allmänhet tillämpas vid delgivning vad som föreskrivs i delgivningslagen (2010:1932). Här behandlas primärt hur delgivningsformen spikning ska ske enligt 16:2 UB. Svaranden med känt hemvist ska alltid delges och i vissa fall även tredje man, anledningen till detta är att de ska ges tillfälle att yttra sig över ansökan innan avhysning sker, jfr 16:2 och 16:8 UB. Delgivning ska också ske vid avhysning från annat än bostad när svaranden eller tredje man underlåter att ta hand om sin egendom och något lämpligt förvaringsutrymme inte har kunnat ordnas. I dessa fall kan KFM förordna om att egendomen ska säljas eller förstöras. Innan förordnande meddelas ska svaranden eller tredje man beredas tillfälle att yttra sig. Det är handlingen där svaranden/tredje man uppmanas att yttra sig över vad KFM överväger att göra som ska delges, 16:7 2 st UB. När det gäller underrättelse om tidpunkt för själva avhysningen behöver inte denna underrättelse delges. Om svaranden är delgiven ansökan får KFM underrätta honom om tidpunkten i lösbrev. Givetvis kan tidpunkten för avhysningsförrättningen lämnas tillsammans med underrättelsen om ansökan om avhysning. 3.2 Utredning Inför ett beslut att delge genom spikning är det viktigt att det framgår av dokumentationen att skälen till beslutet täcker rekvisiten att, 1. delgivningsmottagaren har känt hemvist i Sverige men har inte kunnat påträffas, 2. det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig och 3. surrogatdelgivning inte har varit möjlig att genomföra. Spikning enligt 16:2 UB är en lättnad i förhållande till 38 DL. Där föreskrivs att spikning kan användas
% Kronofogden 4(8) om det finns anledning antaga att den sökte avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Något liknande krav finns inte i 16:2 UB. Det är möjligt att delge delgivningsmottagaren genom spikning redan vid första gången han eller hon söks. Detta under förutsättning att skälen för beslutet om spikning täcker de tre punkterna ovan, se även checklistan. Av KFM:s besluts- och delegationsordning framgår vem det är som kan fatta besluta om spikning. För närvarande är beslutsnivån den som har tjänst som kronoinspektör. Det är synnerligen viktigt att dokumentationen är utförlig fram till spikningen. De överväganden och utredningsinsatser som gjorts och lagts till grund för beslutet ska klart framgå av dokumentationen. 3.2.1 Delgivningsmottagaren har känt hemvist i Sverige men har inte kunnat påträffas Med hemvist avses där delgivningsmottagaren är stadigvarande bosatt, om han eller hon är mantalsskriven där eller inte saknar självständig betydelse 1). Det vanliga är att avhysningsadressen också är delgivningsmottagarens hemvist. Det utesluter inte att delgivningsmottagaren kan ha avflyttat från avhysningsadressen och fått ett nytt hemvist. Framkommer det att delgivningsmottagaren har flera bostadsadresser ska samtliga adresser undersökas och ingå i utredningen inför spikningen. Utredningen går ut på att fastställa var delgivningsmottagaren har sitt hemvist. Om inte delgivningsmottagaren påträffas i hemvistet vid delgivningsförsöket, betyder det att ett av de tre skälen för spikning föreligger. Det räcker med att KFM
% Kronofogden 5(8) konstaterar detta vid ett besök, delgivningsmottagaren påträffades inte i hemvistet. 3.2.2 Det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig Visar utredningen att det finns uppgift om att delgivningsmottagaren har anställning ska KFM söka få kontakt med delgivningsmottagaren hos arbetsgivaren. Exempelvis, när KFM tar kontakt med arbetsgivaren uppger denne att delgivningsmottagaren finns på en viss adress, den adressen måste då också ingå i utredningen och kontrolleras. Allt för att söka klarlägga var delgivningsmottagaren uppehåller sig och få kontakt med honom eller henne. Om utredningen visar att delgivningsmottagaren saknar anställning, dokumenteras detta. Går det inte att få kontakt med delgivningsmottagaren trots de olika undersökta uppslagen som framkommit i utredningen, föreligger skäl till spikning. Det har inte kunnat klarläggas var han eller hon uppehåller sig. Det räcker med att KFM konstaterar detta vid ett besök, delgivningsmottagaren anträffades inte vid besöket. 3.2.3 Surrogatdelgivning har inte varit möjlig att genomföra Går det inte att få kontakt med delgivningsmottagaren trots eftersökning och kontaktförsök återstår, innan beslut om spikning, att söka delge genom surrogatdelgivning. För närmare information om surrogatdelgivning hänvisas till avsnitt 18.7 i handboken Utmätning och 34-37 DL.
% Kronofogden 6(8) Surrogatdelgivning kan ske genom att handlingen lämnas till vuxen hushållsmedlem som påträffas i hemvistet. Personen ska vara 18 år eller äldre. Det är också möjligt att surrogatdelge genom att handlingen lämnas till arbetsgivaren på arbetsplatsen. Surrogatdelgivning kan inte ske på några andra platser eller med några andra personer. Vid surrogatdelgivning får handlingen endast lämnas till en person som samtycker till att medverka och som inte är motpart i samma mål till den som ska delges. Finner förrättningsmannen att surrogatdelgivning inte är möjlig att genomföra, föreligger ett av tre skäl för spikning. 3.3 Delgivningen är genomförd Uppfylls de tre rekvisiten, enligt 3.2.1-3, föreligger grund för beslut att delgivning kan ske genom spikning. Spikning sker genom att underrättelsen, ansökan om avhysning läggs i ett slutet kuvert. Detta kuvert läggs i delgivningsmottagarens brevlåda/brevinkast, och om inte detta är möjligt fästs på dörren eller lämnas på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist. Har det vid utredningen framkommit att delgivningsmottagaren vistas på flera adresser kan som en serviceåtgärd underrättelse lämnas i förslutet kuvert på dessa adresser. Den formella spikningen sker endast där delgivningsmottagaren har sitt hemvist, d v s på den adress som utredningen kommer fram till att han eller hon har sin stadigvarande bostad, jmf p 3.2.1. När det gäller tredje man som exempelvis ingår i svarandens hushåll är det i regel tillräckligt att delgivningsmottagaren delges, han eller hon får i sin
% Kronofogden 7(8) tur informera sin familj 2). Har KFM anledning anta att han eller hon inte informerar sin familj eller att det kan finnas inneboende bör en underrättelse utan kuvert om att avhysning är förestående även lämnas tillsammans med det slutna kuvertet, d v s i brevlådan eller fästas på dörren. Den öppna underrättelsen bör hanteras på samma sätt som underrättelsen i kuvertet. Läggs kuvertet i brevlåda/brevinkast hanteras den öppna underrättelsen på samma sätt. Överhuvudtaget ska delgivningssättet väljas med utgångspunkt från att det ska vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och medföra så lite kostnader och besvär som möjligt. Det är också viktigt att delgivning inte sker på ett sätt som är olämpligt med hänsyn till omständigheterna i delgivningsärendet. Fästs underrättelsen exempelvis på dörren bör det ske så att det inte väcker onödig uppmärksamhet eller olägenhet. Delgivningstidpunkten spikningen - är genomförd när underrättelsen har lämnats i delgivningsmottagarens brevlåda/brevinkast eller har fästs på dörren till bostaden eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist. Ska avhysning ske från annat än bostad ska spikning göras på motsvarande sätt även där. Dagen när detta sker är datumet när delgivning har skett. 3.4 Dokumentation Det är viktigt att dokumentera den utredning som gjorts inför beslutet om spikning. Det betyder att utredningen redovisar beslutet och grunden för beslutet, d.v.s. att det framgår av dokumentationen: hur man fastställt delgivningsmottagarens hemvist, vad som lagts till grund för att söka klarlägga var delgivningsmottagaren uppehåller sig och att det inte vid eftersökning varit möjligt att anträffa honom eller henne och varför surrogatdelgivning inte varit möjlig att genomföra.
% Kronofogden 8(8) Utredningsinsatserna och när (datum/klockslag) de olika försöken till kontakt som gjorts ska dokumenteras. Det kan exempelvis gälla eftersökning av såväl arbetsgivar-, post- samt bostadsadresser. Uppräkningen i bilaga, eftersökningsbevis spikning 16:2 UB, gör inte anspråk på att vara uttömmande, utan utredningen kan leda till att även andra uppslag ska kontrolleras. Det ska också framgå när spikningen gjordes. Givetvis ska det också framgå vem som svarat för utredning, beslut och verkställighet av spikningen. Det framtagna eftersökningsbeviset fungerar både som checklista och dokumentation. Dokumentationen ska noteras (kopieras) in i INIT som beslut under annan verkställighet. Det utesluter inte att dokumentationen även kan föras i en särskild handling om tydligheten blir bättre. Avgörandet är att det ska tydligt framgå vad som kommit fram i utredningen och hur dessa uppgifter behandlats och resulterat i spikningen. Dokumentationen av utredningen och skälen till beslutet för spikningen utgör bevis som senare kan komma att prövas av domstol. Brister det i dokumentation, utredning eller i åtgärder leder detta med största sannolikhet till att delgivning inte anses ha skett. Noter 1. NJA 1988 s.89 2. JO 1996/97 s.122 Bilaga eftersökningsbevis spikning 16:2 UB