BRUKA SKOGEN OCH KLARA HAVS- ÖRNEN

Skogsstyrelsen 2006 Redaktör: Bo Thor, projektledare för Skogen vid kusten Arbetsgrupp: Gustaf Aulén, Anders Ekberg, Björn Helander, Ulf Hjulström, Kjell Mathson, Hans Svensson, Mats Åkerman Omslagsbild: Björn Nyström Sid 3: Göran Nyrén Sid 4: Leif Nyström Sid 7: Hans Svensson Sid 9: Lasse Johansson Sid 10: Jan-Eric Hägerroth Sid 11: Björn Helander Sid 14: Björn Helander Sid 15: Klas-Rune Johansson och Björn Helander Sid 17: Lasse Johansson och Kerstin Ekberg Teckningar: Göte Göransson Grafisk form: Mediehuset i Söderköping Tryck: VTT, Vimmerby 2006 Upplaga: 3000 ex Internet: www.skogsstyrelsen.se Skogen vid kusten Integrerad förvaltning genom bättre samarbete mellan beslutsfattare kring sådant som berör kust- och skärgårdsskogarna bedöms ge stora vinster för miljön. Projektet Skogen vid kusten ska bidra till en bättre kustmiljö genom bland annat mer skyddad natur och anpassade skogsbruksmetoder, samt mer lokalt inflytande på hur kust- och skärgårdsskogarna sköts. Miljömedvetenheten ska höjas genom förbättrad information till dem som arbetar och vistas vid kusten. Skogsstyrelsen har lett projektet och drivit det tillsammans med länsstyrelserna i Kalmar och Östergötlands län, Norrköpings kommun, Södra Skogsägarna, Naturskyddsföreningen i Östergötland, Östsam samt Världsnaturfonden WWF. EU:s Life-Miljö-fond delfinansierar insatserna. Södra Skogsägarna har tagit initiativet till denna broschyr om havsörnen. 2

Bruka skogen och klara havsörnen Det finns mycket att lära om vår största rovfågel och vad som krävs för att den ska finnas kvar vid våra kuster och sjöar. I den här broschyren vill vi ta dig lite längre in i havsörnens speciella värld och för dig som är skogsägare har vi också en rad tips för hur du kan planera ditt skogsbruk, så att både virkesproduktionen och havsörnen får det utrymme som behövs. 3

Den trofasta havsörnen... Havsörnar kommer och går men reviren består. Havsörnar kan bli gamla, nästan 40 år och lever i livslånga äktenskap. Och inte nog med det, de är trogna sina revir livet ut! När den ena partnern dör försöker den efterlevande gifta om sig och stanna kvar i området. Alla blir ju inte 40 år. Medellivslängden är 17 år och könsmogna blir de vid 4-5 års ålder. Även om båda fåglarna försvinner tas reviret oftast över av ett annat par. Det finns många exempel på revir där havsörnar häckat i hundra år och mer....som alltid längtar hem! Ringmärkning med färgringar har lärt oss mycket om havsörnarnas rörelser och var de slår sig ner. Märkningarna omfattar nästan hela Europa. Årsungarna lämnar oftast reviret i oktober och drar söderut, medan föräld- 4 rafåglarna stannar nära boplatsen. Under de följande åren rör sig ungfåglarna mycket i sina hemtrakter. När de sedan börjar häcka vid fem års ålder, slår de sig oftast ner inom tio mil från den plats där de föddes.

Valet av revir en fråga om bostad och mat Örnbon är tunga så det krävs gamla träd med grova grenar. Ett havsörnsbo väger oftast flera hundra kilo, ibland över ett ton... Favoritträdet är tall men det kan också gå bra med gran, asp, ek och andra grovgreniga träd. I reviret måste det finnas goda fiskevatten och jaktmarker som främst består av strandområden. Men själva boplatsen kan ligga ganska långt från vatten. Havsörnen är en duktig fiskare på grunda vatten, men däremot en ganska dålig jägare på land. Sommartid består huvudmenyn därför av braxen, gädda, mås- och sjöfågel från sjöar och vikar. En födoresurs som ökat sedan 1990-talet är skarvar och gäss. Under höst och vinter utnyttjar örnarna ofta slaktrester efter jakt och självdöda djur. 5 Äggläggningstiden varierar mellan paren Vissa par inleder häckningen redan i februari, andra först i april, men uppvaktning, parning och bobyggande kan starta redan före nyår. Honan lägger 1-3 ägg som ruvas i 38 dygn innan ungarna kläcks. Sedan vidtar en hektisk tid för föräldrarna. Ungarna ska matas minst två och en halv månad innan de är flygfärdiga. Eftersom starten för äggläggning varierar så mycket innebär det att man kan få se nyligen utflugna ungar hela sommaren.

6 Havsörnen idag Dagens havsörnsstam uppgår till drygt 400 par i tre delområden: Östersjökusten (250 par), Syd- och Mellansveriges insjölandskap (75 par) och Lappland (75 par). En återetablering i gamla revir i inlandet pågår. En ursvensk fågel Fossilfynd visar att havsörnen har en mångtusenårig historia i Sverige. Ännu för 150 år sedan fanns den som vanlig häckfågel runt alla våra kuster samt vid sjöar och vattendrag över hela landet. Jakt och miljögifter höll på att utrota havsörnen i Sverige Under naturahushållningens tid sågs havsörn och andra rovdjur som konkurrenter till människan och förföljdes därför. Vid fridlysningen 1924 återstod bara några tiotal par längs Ostkusten och i Lappland. Efter en viss ökning fram till 1950-talet kom nästa dråpslag i form av miljögifter. Det är först sedan 1990-talet som havsörnen börjat återhämta sig på nytt.

Kraven på boplatsen Boträdets egenskaper Boträdet måste ha en stark, bärande krona med lämpliga grenar. Det är först när trädet har uppnått en hög ålder som en sådan krona kan utvecklas. Hos tall tar detta normalt minst 100 år. Vid en studie av 70 mellansvenska botallar var medelåldern 160 år och endast en tall yngre än 100 år. Själva boets placering är oftast i övre delen av kronan, ibland högst uppe i toppen. Boträdets placering En del havsörnar klarar att bo i människans närhet men är känsliga för störningar i boets närhet. Detta innebär bland annat att boplatsen bör ligga skyddad från direkt insyn. I praktiken blir valet av boplats ofta en kompromiss mellan att finna ett lämpligt träd och hitta ett ostört läge. Trädet får heller inte stå så invuxet i täta bestånd att örnens inflygning hindras. Detta kan vara ett skäl till att många havsörnsbon ligger i kantzoner mot bergimpediment, hyggen och små stormluckor i beståndet. 7

Örnen har framgång många hot övervinns Havsörnen räknas idag som hotad eller missgynnad inom hela sitt utbredningsområde i Europa. Från att ha varit akut hotad i Sverige har beståndsutvecklingen sedan 1990- talet varit positiv. Örnstammen har åter ökat. Detta betyder att vårt mångåriga arbete med att få ett livskraftigt bestånd av havsörn i landet har börjat ge resultat. De faktorer som mest har påverkat havsörnen negativt är alla relaterade till människan. Det handlar bland annat om förstörelse av boplatser och häckningsmiljöer, samt påverkan på fortplantning och ökad dödlighet genom kollisioner med till exempel luftledningar. Miljögifter DDT och PCB var främsta orsaken till att fortplantningen hos Östersjöns och Bottenvikens havsörnar gick mycket dåligt under flera decennier. Även om läget nu har förbättrats avsevärt, så ser vi fortfarande effekter som troligen kan kopplas till andra miljögifter. Brist på boträd Bristen på lämpliga träd för nya bon är ett stort potentiellt hot i framtiden. Vid kusten är omloppstiden i skogsbruket nu nere vid cirka 70-100 år, att jämföra med 95 år som lägsta uppmätta ålder hos boträden. De flesta boträd är runt 150 år. Detta ställer krav på en framsynt planering för att tillgodose behovet av gamla träd att bygga i. De boträd som finns idag kan efter hand av olika skäl bli olämpliga som boträd redan på kort sikt. Alla boträd kommer så småningom att falla för tidens tand. Då måste nya träd finnas som ersättning. En återkolonisering av områden där havsörnen funnits tidigare förutsätter förstås också tillgång på dugliga boträd. Skogsbruksåtgärder Så gott som alla häckplatser på fastlandet och större öar som inte skyddas genom reservat eller på annat sätt, kan komma att beröras av skogsbruksåtgärder. Det är därför viktigt att den generella hänsynen till örnens boplatser 8

ökar. De akuta hoten mot boplatserna kan uppstå i samband med slutavverkningar. Även om själva boträdet sparas så kan avverkningar i närområdet innebära att häckningsplatsen förstörs. Pågående häckningar kan också störas av aktiviteter såsom transporter, plantering och biobränsletäkt. En avveckling av äldre bestånd utan att lämpliga boträd sparas skulle innebära ett allvarligt hot. Ökad dödlighet genom kollisioner Kollisioner med fordon, ledningar och andra anläggningar är numera den vanligaste dödsorsaken bland påträffade döda havsörnar. Örnarna dödas oftast av tåg när de äter av påkörda djur på banvallarna. Krock med luftledningar och el-död är andra vanliga dödsorsaker. Uppsättningen av master med staglinor och en storskalig satsning på vindkraftverk medför ytterligare kollisionsrisker. Vägar och bebyggelse Utbyggnad av bil- och järnvägsnätet samt ett ökat markutnyttjande för byggnation (till exempel fritidsbebyggelse och industrier) kan förstöra boplatser och häckningsbiotoper. Även exploatering i närheten av häckplatser kan innebära att dessa överges, antingen omedelbart eller efter några års störningar. Det störningsavstånd från boplatsen som havsörnar kan acceptera varierar, beroende på typ och omfattning av verksamheten samt på häckningslokalens beskaffenhet (öppen/ sluten terräng etc). En individuell skillnad i tolerans finns också, vilket innebär att det inte går att generalisera utifrån enstaka exempel. Anläggning av skogsbilvägar, vandringsleder, skoterleder med mera i närheten av häckplatser kan bidra till ökade störningar. Friluftsliv, turism, jakt och fiske Störningar från olika slags friluftsaktiviteter orsakar årligen att häckningar misslyckas. Den ökade satsningen på ekoturism, fiskesafaris och så vidare kan utgöra ett potentiellt framtida problem i detta sammanhang. Förföljelse och olaga jakt Fortfarande förekommer det att havsörnar tjuvskjuts och att häckningar saboteras på olika sätt. Detta rubriceras som grov olaga jakt och straffpåföljden har skärpts till maximalt fyra års fängelse. Dessbättre är dessa hot mot havsörnen numera av liten omfattning. 9

Örnens personliga data: Skarpsynt och känslig jätte Vetenskapligt namn: Haliaeetus albicilla Spännvidd: 200-250 cm Kroppslängd: 80-102 cm Vikt: 4,5 kg - 7,0 kg Kännetecken: Äldre fågel har vit stjärt, gul näbb och blekbrunt till gråvitt huvud. Häckningsperiod: Januari - augusti 11

Havsörn och skogsbruk går att förena Går det att bedriva skogsbruk på en fastighet där det häckar havsörn? Ja, i de flesta fall går det utmärkt med hjälp av vanlig skoglig planering. Även om fastigheterna och reviren ser olika ut finns det ändå gemensamma angreppssätt som kan vara användbara. Här följer några råd i tre steg. Honnörsorden är: Planering Genomförande Utvärdering och återkoppling Planering - grunden för allt Du har en fastighet på vilken det finns ett eller flera örnbon: Produktionsmål och miljömål Som skogsbrukare är vi idag skyldiga att klara två mål, dels ett Produktionsmål, dels ett Miljömål. Produktionsmålet innebär att du skall klara avverkningar, skogsvård och återväxt så att skogsmarkens produktionsförmåga bibehålls. Miljömålet innebär att du samtidigt skall bevara den biologiska mångfalden. Sveriges riksdag har beslutat att det är lika viktigt att klara båda målen. Det ligger en utmaning i detta samtidigt som det fi nns stora möjligheter att hantera det med god planering. Ett av de viktigaste redskapen för detta är de målkoder som används i dagens gröna skogsbruksplaner. Dessa planer är ett värdefullt underlag för planering av såväl virkesproduktion som naturvård. Men målkoderna fungerar utmärkt även utanför fastighetsnivå och även om man inte har en grön plan. Här presenteras i korthet vad koderna innebär: Var ligger bona och i vilken typ av skog? Konsultera din skogsbruksplan. Ligger bona i marker avsedda för virkesproduktion, eller på impediment eller mark som lämpar sig för naturvård? Använd målkoderna PG, K/PF, NS eller NO (se faktaruta nedan) när du gör prioriteringar. Utnyttja dina avsättningar av naturvårdsmark till att innefatta hänsyn till havsörn där så behövs. Se över årets aktiviteter på fastigheten och planera så att störningen under häckningstid minimeras. PG Produktion med generell hänsyn. Avdelningar med lägre naturvärden och där virkesproduktionen är den primära målsättningen. K/PF Kombinerade mål/förstärkt hänsyn Områden med högre naturvärden men där virkesproduktion fortfarande är en viktig målsättning. Hur mycket av arealen som sätts av för produktion respektive naturvård bestäms från fall till fall. NS Naturvård/Skötselkrävande Avdelningar som renodlas för naturvård och där naturvärdena kräver någon form av skötsel för att bibehållas eller utvecklas. NO Naturvård/Orörd Avdelningar som renodlas för naturvård och där de naturvärden man vill slå vakt om gynnas bäst genom att skogen lämnas orörd. 12

Bevara dagens boträd och planera för morgondagens Så här bevarar du boträden Generell hänsyn till rovfågelbon gäller i enlighet med 30 Skogsvårdslagen. Spara alla träd med havsörnsbon, samt intilliggande sitträd, även om inte örnar häckar där varje år. Boträdets placering styr behovet av skyddszon som bedöms från fall till fall. Planera för framtidens boträd Du kan genom en klok prioritering styra havsörnens framtida val av boplats och därmed underlätta för din skogsbruksplanering på sikt. Utmaningen ligger i att det utvalda boträdet med några omkringstående sitträd skall finnas kvar som evighetsträd på skyddade ställen. Gör så här Var på din fastighet finns det lämpliga träd? Sök gärna på marker där det är låg konflikt med produktionsintressena och andra verksamheter. Märk upp de träd du väljer ut. Avgränsa gärna en avdelning/yta runt boträdet i skogbruksplanen och ge det en naturvårdsklassning. Om trädet står i PG-skog är det extra viktigt med märkning så att det kan sparas som generell hänsyn. Redan vid röjning kan man underlätta för havsörnen genom att till exempel lämna någon förväxande tall som kan utvecklas till ett boträd. Ta gärna kontakt med Projekt Havsörn eller Skogsstyrelsen för borådgivning på plats. Förbättra framtidens boträd Flera till synes lämpliga boträd nyttjas inte av örnarna, kanske för att de står omgivna av för tät skog. För att öka tillgängligheten, och även på så sätt styra örnarnas häckningsplatser så att det blir mindre störningar och konflikter med skogsbruk, kan man göra frihuggningar i anslutning till de framtida boträden. Följ anvisningarna i checklistan på broschyrens baksida! 13

Minimera störningarna under häckningstid Kritiskt halvår Planera dina skogliga åtgärder över året med hänsyn till störningsrisken. Undvik att gå fram till boet under häckningstid (1 januari 31 augusti). Undvik störning i form av avverkning, röjning, markberedning och plantering inom 500 meter från boet så länge som häckningen pågår. I tveksamma fall går det bra att rådgöra med Skogsstyrelsen eller Projekt Havsörn. Stäng om möjligt av skogsbilvägar i känsliga områden under häckningssäsongen. Annat som kan påverka havsörnen negativt Framdragning av nya vägar måste planeras så att de inte förstör häckningsplatser. 14

Örnstammen följs noga Örnarna i landet är på väg tillbaka tack vare utfodring, övervakning och forskning. Björn Helander från Riksmuseet ringmärker många örnar varje år för att vi ska kunna följa örnstammens utveckling. 15

Information om skydd och lagstiftning Lagstiftning Havsörnen och dess bon är fredade Havsörnen skyddas genom ett flertal bestämmelser i Miljöbalken och annan lagstiftning. Sverige är dessutom bundet till flera internationella överenskommelser, till exempel konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES). Sverige är även bundet av EU:s fågeldirektiv och av EU:s art- och habitatdirektiv. Av särskild betydelse är Miljöbalken 1 kap. 1 samt 2-4 kap. I föreskrifter och allmänna råd till Skogsvårdslagen 30 anges hur man ska undvika eller begränsa skadorna av skogsbruksåtgärder för rödlistade arter, till vilka havsörnen räknas. Havsörnen omfattas av jaktförordningen 33, Statens vilt, vilket innebär att alla havsörnar som förolyckas, dödas eller påträffas döda, ska rapporteras till polisen för omhändertagande. Naturvårdsverket beslutar om disposition av tillvaratagna exemplar. Skyddsinstrument Om du anser att för stora arealer behöver skyddsåtgärder, kontakta Skogsstyrelsen i första hand rörande ersättningsmöjligheter. Det kan gå att skapa formella skydd för sådana områden, i form av naturvårdsavtal, biotopskydd eller naturreservat, med ekonomisk ersättning till markägaren. Men då krävs att det samtidigt finns andra stora naturvärden att skydda inom samma område. Länsstyrelsen ansvarar för reservatsbildningen. Skogsstyrelsen ansvarar för naturvårdsavtal och biotopskydd. Fågelskyddsområde I områden där häckning inte kan genomföras på grund av störning kan Länsstyrelsen besluta om fågelskydd i form av tillträdesförbud under vissa delar av året. Det har sällan använts för att begränsa skogsbruk. Det tillämpas mest för att reglera rörligt friluftsliv som fritidsfiske, båtliv, bad etc. Internetlänkar om havsörn http://www.snf.se/verksamhet/djur-natur/proj-havsorn http://www2.nrm.se/mg/topcons.html.se 16

Varför ska vi bevara just havsörnen? Frågan om arters nytta är alltid kopplad till mänskliga värderingar. I en sådan avvägning kan det ingå att vi tycker att arter har rätt att existera för sin egen skull. Då har örnen rätt att leva även om vi inte skulle kunna dra direkt nytta av den. På många sätt är örnen mycket positiv för oss. Upplevelser Örnen är en stor och mäktig fågel som de flesta tycker är spännande att se! Larmklocka Den är känslig för miljögifter som ytterst även kan drabba oss människor. Ekologi Örnen har bland annat måsfåglar, skarvar, gäss och kråkfåglar som naturliga byten arter som vi annars försöker begränsa med jakt. Örnen rensar också upp bland sjuka och döda djur i naturen. Naturupplevelser i ungdomen bidrar till förståelsen för vikten av natur- och miljövård under resten av livet. 17

På uddarna ser det fi nt ut. Man har inte avverkat den gamla skogen närmast vattnet och det kan fi nnas lämpliga träd här för framtida örnbon. Bra spaningsplats i hällmarkstallarna på ön! Det här var en bra tall! Vi bygger ett alternativbo här. Inga infl ygningshinder, kraftiga grenar och det verkar vara långt från vägar och hus. 18

Landsvägen verkar vara ganska hårt trafi kerad och förmodligen kan man hitta trafi kdödade djur där. Bra föda, men farlig miljö! Släktens gamla bo är stabilt och platsen är väl vald. Som tur var byggde man inte bilväg ändra fram. 19

Broschyren är till för att ge skogsägare stöd i sin verksamhet i anslutning till havsörnsrevir. Checklista: Samråd med Skogsstyrelsen, annan skoglig rådgivare eller Projekt Havsörn. Utför inga störande arbeten under häckningssäsongen mellan januari och augusti. Spara en skyddszon kring boet. Ordna insynsskydd vid boplatsen. Anlägg inte drivningsvägar som leder fram till boplatsen. Var försiktig med underröjning i bestånden. Spara vindfällda träd med rotvältor som sitt- och slaktplats för örnen. Planera för nya boträd.