LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016
2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera kommuner.
PLANEN ÄR EN KARTA FÖR FRAMTIDEN Planläggningen är ett instrument för att styra grundläggande ärenden som berör var och ens vardag: Hur placerar man bostäder, arbetsplatser och tjänster, och hur löper trafiken? Hur placerar man grönområden och kulturmiljöer? För kommunerna och andra aktörer som planerar framtiden är landskapsplanen ett viktigt instrument för strategiska beslut. Landskapsplanen tar sikte på framtiden och är en allmän plan för hela landskapet. LANDSKAPSPLANENS MÅL: Välfungerande och ändamålsenlig samhällsstruktur Välfungerande trafikarrangemang med allt mindre utsläpp Goda förutsättningar för olika näringar Tillräckliga rekreationsområden Ekologisk hållbarhet 3
LANDSKAPSFÖRBUNDET är en lagstadgad samkommun och en viktig intressebevakare för sitt område. Till förbundets lagenliga uppgifter hör landskapsplanläggningen och den allmänna utvecklingen av områdena. MED LAGEN SOM GRUND Landskapsplanen grundar sig på markanvändnings- och bygglagen. Planen bereds på basis av mångsidig information och dialog och genom att värdera olika alternativ. I planberedningen beaktas även konsekvensbedömningars resultat, politiska riktlinjer och lagstiftning. I planen anvisas markanvändning som är av betydelse på riks-, landskaps- och regionnivå. Den behandlar inte kommuners interna frågor kring områdesanvändningen. Landskapsförbundet svarar för utarbetandet av planen och den godkänns av landskapsfullmäktige. 4
FÖRDELAR MED EN GEMENSAM PLAN Den gemensamma planen slipas under en omsorgsfull och interaktiv process. Besluten under processen tas öppet och demokratiskt. Landskapsplanens bindande karaktär är en fördel, som kommuner och andra aktörer kan lita på då de utvecklar markanvändningen på lång sikt. Landskapsplanen förmedlar riksintressen och -reserveringar för kommunerna att beakta. Ökad samverkan och smidighet över landskapsgränserna. STORA LINJER FÖR EN GEMENSAM KARTA I landskapsplanen planeras helheten av funktioner på området ur en synvinkel som är mera omfattande än en enskild kommuns. I vår vardag funderar få av oss på att vi ibland korsar en kommungräns. Viktigare är att vardagen löper friktionsfritt för invånare och företag och att trafikarrangemangen är smidiga. Smidigheten föds ändå inte av sig själv utan förutsätter att stora och vida områden planeras som en helhet och att stora strategiska val görs. För dessa finns landskapsplanen som ger riktlinjer för en långsiktig kommunal markanvändningsplanering. 5
DETALJPLANEN är en mera detaljerad plan än generalplanen. I detaljplanen anvisas t.ex. placering, storlek och bruksändamål för en byggnad. Byggandet av strandområden kan styras med stranddetaljplaner. GENERALPLANEN är en allmän markanvändningsplan för kommunen. Generalplanen kan omfatta hela kommunen eller en specifik del av den, i det senare fallet kallas den en delgeneralplan. Kommuner kan även utarbeta en gemensam generalplan. STYREFFEKT PÅ KOMMUNAL PLANLÄGGNING Landskapsplanen styr den kommunala planläggningen och även övrig myndighetsplanering av områdesanvändningen. Landskapsplanen preciseras i kommunernas general- och detaljplaner. Landskapsplanen styr inte den kommunala planläggningens lösningar i ärenden som inte är av intresse på riks-, landskaps- eller regionnivå. Landskapsplanen gäller inte på områden som omfattas av en lagakraftvunnen generalplan, men den fungerar som en riktlinje då general-planen ändras. 6
DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN LANDSKAPSPLAN KOMMUNERNAS GEMENSAMMA GENERALPLAN GENERALPLAN DETALJPLAN LANDSKAPSPLANEN GENERALPLANEN Skala 1:40 000 Skala 1:150 000 DETALJPLANEN Skala 1:2000 7
8 Som exempel ett utdrag ur kombinationen som gjorts av de för Nyland godkända planerna.
KARTAN OCH PLAN- BESKRIVNINGEN Planen blir konkret i form av en karta. Beteckningarna på kartan ger en bild av vad man önskar sig av framtiden. Förklaringarna till planbeteckningarna anges i marginalen av kartan. Bestämmelserna för varje beteckning bifogas för sin del som ett separat dokument. Som en motivering till landskapsplanen och för en bättre begriplighet utarbetas även en planbeskrivning. I beskrivningen presenteras planens mål, konsekvenser samt övrig information som är nödvändig för tolkningen och genomförandet av planen. Kartan samt kartbeteckningarna och -bestämmelserna hör till planmaterialet som godkänns. 9
OLIKA LANDSKAPSPLANER En övergripande landskapsplan omfattar hela landskapet och behandlar alla former av markanvändning. Då en övergripande landskapsplan utarbetas för ett begränsat område inom landskapet, kallas den en delområdeslandskapsplan. Vi talar om en etapplandskapsplan då landskapsplanen behandlar enbart en del markanvändningsformer som är i behov av nya planer. Etapplandskapsplaner kan även utarbetas för avgränsade områden. Det är behändigt att granska och använda landskapsplaner som färdigställts under olika planomgångar som en helhet och som en sammanställning av de gällande planerna. En sammanställning över gällande planer i Nyland finns på karttjänsten: kartta.uudenmaanliitto.fi 10
DET AKTUELLA LÄGET MED NYLANDS LANDSKAPSPLANER SOM EXEMPEL Den övergripande landskapsplanen för Nyland Den övergripande landskapsplanen för Östra Nyland Etapplandskapsplan 1 Etapplandskapsplan 3 Etapplandskapsplan 2 Östersundomområdet Etapplandskapsplan 4 PLANSAMMANSTÄLLNING Den övergripande landskapsplanen omfattar hela landskapet och behandlar alla former av markanvändning Etapplandskapsplan 1 gäller det tidigare Nyland och behandlar enbart vissa markanvändningsformer. Etapplandskapsplan 3 gäller bara ett begränsat område och omfattar ett visst tema. Etapplandskapsplan 2 gäller hela Nyland och behandlar enbart vissa markanvändningsformer. Etapplandskapsplan 2 för Nyland, Östersundomområdet: gäller ett begränsat område och behandlar enbart vissa utvalda markanvändningsformer. Etapplandskapsplan 4 gäller hela Nyland och behandlar enbart vissa markanvändningsformer. En sammanställning av alla gällande landskapsplaner för hela Nyland 11
SÅ FORTSKRIDER PLANARBETET RIKSOMFATTANDE MÅL OCH LAGAR LANDSKAPETS OCH KOMMUNERNAS MÅL KUNSKAPS- UNDERLAG UPPFÖLJNING AV DE TIDIGARE PLANERNA BESLUT OM INLEDANDE Kontinuerlig respons MÅL OCH PLANERINGSPRINCIPER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) UTARBETANDE AV BAKGRUNDSUTREDNINGAR BEDÖMNING AV ALTERNATIV SAMRÅD OM PLANENS LÖSNINGAR BEGÄRAN OM RESPONS BEREDNING AV PLANFÖRSLAGET PÅ REMISS FÖRSLAGET GODKÄNNS TILL PÅSEENDE Konsekvensbedömning 12 PLANARBETE SOM GÖRS PÅ FÖRBUNDET BEHANDLAS I STYRELSEN ELLER FULLMÄKTIGE TILL PÅSEENDE FÖR ÅSIKTER, ANMÄRKNINGAR ELLER UTLÅTANDEN * Möjlighet att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen och därefter hos högsta förvaltningsdomstolen UPPFÖLJNING FINSLIPNING AV PLANEN PLANEN GODKÄNNS MÖJLIGHET ATT ÖVERKLAGA* EN FÄRDIG PLAN GENOMFÖRANDE
DELTA OCH PÅVERKA! Markägare och alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden påverkas av planen är intressenter i planläggningsprocessen. Intressenter är likaledes myndigheter och olika samfund. Åsikter och anmärkningar välkomnas då planen är framlagd. Det är viktigt att markägare, kommuner, myndigheter, samfund och även vanliga medborgare ger respons. Åsikter, anmärkningar och utlåtanden behandlas noggrant. Responsen är viktigt material vid beredningen av följande planetapp. Landskapsstyrelsen och -fullmäktige leder planarbetet och fattar besluten. Styrelsens främsta roll är att styra beredningen av planen, medan fullmäktige godkänner planen. 13
SKAPAD I SAMARBETE Planläggningen på landskapsnivå är ett bra instrument för en öppen diskussion om framtiden mellan alla aktörer inom landskapet. Ett brett intressegruppsarbete och deltagande skapar en god grund för ett bra slutresultat. Då olika aktörer aktivt deltar i beredningen av planen, blir planinnehållet med motiveringar bekant och genomförandet av planen kommer i gång på bästa möjliga sätt. I PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ I NYLAND utnyttjas omfattande samverkan. Under beredningens gång deltar kommuner, myndigheter, organisationer, företag, invånare och även forskare och universitetsanställda i behandlingen, utvärderingen och kommenteringen av den gemensamma planen. 14
EN PÅGÅENDE PROCESS Landskapsplanen är en plan som får ett konkret värde då den genomförs. Det är myndigheters plikt att främja verkställandet. Det är säkrast att planen genomförs om alla parter har förbundit sig till dess principer via samarbete. De viktigaste verkställarna av landskapsplanen är kommunerna via den egna planläggningen samt övriga myndigheter, staten medräknad. Förverkligandet av planen följs upp så att man i framtida planer kan komma med de rätta lösningarna, och vid behov göra ändringar i tidigare lösningar. 15
PLAN- LÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ ÄR EN PÅGÅENDE PROCESS FÖR ATT FINNA LÖSNINGAR PÅ AKTUELLA OCH OMFATTANDE MARKANVÄNDNINGSFRÅGOR." UUDENMAANLIITTO.FI Nylands förbund Layout Anni Levonen Foton Tuula Palaste-Eerola Översättning Susan Neiro ISBN 978-952-448-365-0 (pdf) ISBN 978-952-448-366-7 (tryckt) Uppdaterad 2016 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Esterinportti 2 B 00240 Helsinki Finland +358 9 4767 411 toimisto@uudenmaanliitto.fi uudenmaanliitto.fi