Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015
Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens befolkningsstruktur, företag samt om den kommande Törebodafestivalen den 2 4 juli. Gunilla Druve Jansson informerade om att det från och med 2015 finns en nämnd, Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Denna består av 30 ledamöter varav 15 ordinarie och 15 ersättare. Det finns en ordinarie och en ersättare i respektive folkhälsoråd. Avtalet mellan kommun och region reglerar samverkan. Nämnden antog 2010 det övergripande målet att Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa 2020. Gunilla poängterar att Östra hälso- och sjukvårdsnämnden vill fortsätta att utveckla det goda samarbetet som finns med kommunerna i folkhälsoarbetet. Bo Grenabo Tapper, rektor på Sötåsen presenterade skolan som är en av sex naturbruksskolor i Västra Götalandsregionen. Sötåsen har tre huvuduppdrag bestående av gymnasieverksamhet med naturbruksinriktning, lärlings- och vuxenutbildning samt att verka för att vara ett centrum för den gröna näringen i Skaraborg. Folkhälsoarbetet i Västra Götaland Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef i Västra Götaland berättade om förändringen av tjänstemannaorganisationen för Västra Götalandsregionen. Numera ingår folkhälsoenheten Skaraborg i avdelning folkhälsa som ligger under regionalutveckling. Där finns även avdelningarna kollektivtrafik och samhällsplanering, miljö, näringsliv, utbildning och FoU, rättighet och folkhälsa. Hon beskrev vad folkhälsa är utifrån hälsans bestämningsfaktorer; folkhälsoarbete, olika perspektiv på folkhälsoarbete det vill säga hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. Hon beskrev vidare på vilket sätt hälsan är ojämnt fördelad och att det handlar om att utjämna skillnader. Hon visade hur ojämlikheten ser ut i Västra Götaland. Med utgångspunkt från indikationer som självskattad hälsa, förtida dödsfall, förlorade levnadsår, behörighet till gymnasiet, hushåll som saknar kontantmarginal samt medellivslängd för kvinnor och män. Vidare informerade hon om inriktningsdokumentet för Västra Götalandsregionens gällande jämlik hälsa som antogs 2013. Utgångspunkten för detta dokument är MARMOT- rapporten Closing the gap in a generation- Health equity through action the social determinants of
Health. Dokumentet handlar om ett antal åtgärdsförslag baserat på trygga och goda uppväxtvillkor, ökat arbetsdeltagande samt åldrande med livskvalitet. Paus och mingel Jämlik hälsa Margareta Kristenson; professor/överläkare i socialmedicin, Linköpings Universitet/Region Östergötland ordförande i Östgötakommissionen. Hon talade om socioekonomiska skillnader i hälsa och förutsättningar för att skapa en jämlik hälsa. Hon beskrev förväntat återstående livslängd för kvinnor och män nationellt. För att få en förståelse hur stora skillnaderna är kan man titta på livslängd i förhållande till förlorade levnads år. Utifrån ett Östgötaperspektiv visar hon på hälsa utifrån indikatorerna förlorade levnadsår, utbildningsnivå, kariesfria tänder hos 6-åringar. Hon gick vidare med att beskriva socioekonomiska skillnader i hälsa, hon talar om hur man mäter socioekonomi genom att titta på utbildning, yrke, inkomst, aktivitet och boendeområde. Skillnaderna följer en gradient i enlighet med Marmots beskrivning av socioekonomisk situation och hälsa. Människors psykosociala resurser är avgörande för hälsan. En känsla av hopplöshet är en riskfaktor för sjukdom och död. Låg socioekonomisk status är förenat med mer utsatta livsvillkor, mer ogynnsamma levnadsvanor, lägre tillit till andra människor, lägre tilltro till egen förmåga och större sårbarhet för sjukdom. Margareta menar att när man jämför hopplöshet med utbildning, yrke, ekonomi och disponibel inkomst ser man att detta korrelerar. Dessa delar har man sedan kopplat till Östgötakommissionens arbete för folkhälsa enligt modellen från Världshälsoorganisationen. De har belyst hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv och ska föreslå insatser på läns-, kommun- och stadsdelsnivå. Insatserna ska skapa förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. Läs mer i Östgötakommissionen för folkhälsa slutrapport (2014).
Från handling till kunskap-från kunskap till handling Lennart Svensson, professor i sociologi berättade om hur vi får till ett hållbart utvecklingsarbete. Han menar att det finns två strategier som är funktionella, det vill säga att gå från ord till handling eller att gå från handling till ord. Viktigt för en hållbar utveckling är att analysera processen, det vill säga att titta på orsaken till resultatet. Mekanismerna för densamma förutsätter ett aktivt ägarskap, samverkan och lärande. Lennart poängterade vikten av krävande finansiärer och ett aktivt ägarskap. Han förklarade modellen från SKL som beskriver att det är viktigt med ett helhetsperspektiv för ett hållbart utvecklingsarbete. Kärnverksamhet är det som levereras till medborgarna. Ledningssystem används för planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Stöd är det som organisationen behöver för att fungera effektivt. Styrning är ett ramverk som kan bestå av lagar, förordningar, policy och riktlinjer. Jämställd service kräver ett samspel mellan invånare och politiker Lennart sammanfattar avslutningsvis med att för att skapa ett hållbart utvecklingsarbete behövs en gemensam målbild för alla inblandade aktörer.
Bäst hälsa 2020 Gunilla Druve Jansson, ordförande i Östra hälso-och sjukvårdsnämnden inledde med att beskriva hälsoläget i Sverige. De sociala skillnaderna är tydliga och främsta orsakerna till ohälsa är brist på arbete och utbildning. Viktiga mål för Västra Götaland handlar om att skapa förutsättningar för jämlika livsvillkor. Hon betonade vikten av att Region och kommun samverkar och gemensamt skapar dessa förutsättningar, detta genom att politik, forskning och praktik arbetar tillsammans. Sammanfattningsvis menar hon att folkhälsoarbetet är en strategiskt viktig fråga. Tommy Sandberg, kommunchef i Töreboda fortsatte med att ge en halvtidsuppföljning gällande det mål som hälso-och sjukvårdsnämnderna antog 2010 som handlar om att Skaraborg ska nå målet Bäst hälsa i Sverige 2020. Han gjorde en beskrivning av hälsoläget i Skaraborg med utgångspunkt från indikatorerna. Därefter beskrev han arbetet i strategigruppen för folkhälsofrågor i Skaraborg. Utgångspunkten i arbetet är folkhälsoavtalet. Gemensamma arbetsområden har varit att utbilda samtliga kommuner i socioekonomisk analys, arrangera tematiska strategidagar, utveckla en hälsofrämjande skola. Strategigruppen fungerar även som ett forum för dialog med olika samarbetsparter. Fika och diskussioner Kommunerna diskuterade dagens föreläsningar utifrån följande frågeställning Hur kan er kommun arbeta vidare utifrån det ni har tagit del av under dagen?
Tommy Sandberg sammanfattar dagen och tackar samtliga för engagemanget under dagen. Därefter räcktes stafettpinnen över till Tidaholm som bjuder in till konferens den 21 oktober 2016. Vi tackar dagens moderator Anna-Karin Hallgren