Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Relevanta dokument
Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Strategiskt folkhälsoprogram

Verksamhetsplan

Folkhälsopolitiskt program

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Social hållbarhet i ledning och styrning

Samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Karlsborgs kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Uppdraget. Kommissionen ska analysera hälsoläget utifrån bl.a. socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/icke-diskrimineringsoch livscykelperspektiv.

Hur påverkar den framtida välfärden jämlik hälsa

Remiss Regional folkhälsomodell

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Program för folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Mötesplats social hållbarhet

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Nästa steg på väg mot en mer jämlik hälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsoplan

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Folkhälsoplan Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet , 81

Hela staden socialt hållbar

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Strömstads kommun för perioden

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Folkhälsa i Angered NOSAM

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoplan Grästorp

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Töreboda kommun. Strategiplan för folkhälsoarbete Töreboda kommun

Folkhälsoplan Grästorp

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

TILLSAMMANS ELLER SAMTIDIGT

DNR: HSNV DNR:

Folkhälsorådet Töreboda

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Hälsoplan för Årjängs kommun

Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Verksamhetsplan 2016

Kallelse till Demokratiberedningen

Vad är ojämlikhet i hälsa?

Det här ska jag prata om idag:

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Folkhälsoplan Essunga kommun

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

En ny mötesplats blir till.

Riktlinjer för Folkhälsorådet och folkhälsoarbetet i Färgelanda kommun

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Plan för Social hållbarhet

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Transkript:

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens befolkningsstruktur, företag samt om den kommande Törebodafestivalen den 2 4 juli. Gunilla Druve Jansson informerade om att det från och med 2015 finns en nämnd, Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Denna består av 30 ledamöter varav 15 ordinarie och 15 ersättare. Det finns en ordinarie och en ersättare i respektive folkhälsoråd. Avtalet mellan kommun och region reglerar samverkan. Nämnden antog 2010 det övergripande målet att Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa 2020. Gunilla poängterar att Östra hälso- och sjukvårdsnämnden vill fortsätta att utveckla det goda samarbetet som finns med kommunerna i folkhälsoarbetet. Bo Grenabo Tapper, rektor på Sötåsen presenterade skolan som är en av sex naturbruksskolor i Västra Götalandsregionen. Sötåsen har tre huvuduppdrag bestående av gymnasieverksamhet med naturbruksinriktning, lärlings- och vuxenutbildning samt att verka för att vara ett centrum för den gröna näringen i Skaraborg. Folkhälsoarbetet i Västra Götaland Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef i Västra Götaland berättade om förändringen av tjänstemannaorganisationen för Västra Götalandsregionen. Numera ingår folkhälsoenheten Skaraborg i avdelning folkhälsa som ligger under regionalutveckling. Där finns även avdelningarna kollektivtrafik och samhällsplanering, miljö, näringsliv, utbildning och FoU, rättighet och folkhälsa. Hon beskrev vad folkhälsa är utifrån hälsans bestämningsfaktorer; folkhälsoarbete, olika perspektiv på folkhälsoarbete det vill säga hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. Hon beskrev vidare på vilket sätt hälsan är ojämnt fördelad och att det handlar om att utjämna skillnader. Hon visade hur ojämlikheten ser ut i Västra Götaland. Med utgångspunkt från indikationer som självskattad hälsa, förtida dödsfall, förlorade levnadsår, behörighet till gymnasiet, hushåll som saknar kontantmarginal samt medellivslängd för kvinnor och män. Vidare informerade hon om inriktningsdokumentet för Västra Götalandsregionens gällande jämlik hälsa som antogs 2013. Utgångspunkten för detta dokument är MARMOT- rapporten Closing the gap in a generation- Health equity through action the social determinants of

Health. Dokumentet handlar om ett antal åtgärdsförslag baserat på trygga och goda uppväxtvillkor, ökat arbetsdeltagande samt åldrande med livskvalitet. Paus och mingel Jämlik hälsa Margareta Kristenson; professor/överläkare i socialmedicin, Linköpings Universitet/Region Östergötland ordförande i Östgötakommissionen. Hon talade om socioekonomiska skillnader i hälsa och förutsättningar för att skapa en jämlik hälsa. Hon beskrev förväntat återstående livslängd för kvinnor och män nationellt. För att få en förståelse hur stora skillnaderna är kan man titta på livslängd i förhållande till förlorade levnads år. Utifrån ett Östgötaperspektiv visar hon på hälsa utifrån indikatorerna förlorade levnadsår, utbildningsnivå, kariesfria tänder hos 6-åringar. Hon gick vidare med att beskriva socioekonomiska skillnader i hälsa, hon talar om hur man mäter socioekonomi genom att titta på utbildning, yrke, inkomst, aktivitet och boendeområde. Skillnaderna följer en gradient i enlighet med Marmots beskrivning av socioekonomisk situation och hälsa. Människors psykosociala resurser är avgörande för hälsan. En känsla av hopplöshet är en riskfaktor för sjukdom och död. Låg socioekonomisk status är förenat med mer utsatta livsvillkor, mer ogynnsamma levnadsvanor, lägre tillit till andra människor, lägre tilltro till egen förmåga och större sårbarhet för sjukdom. Margareta menar att när man jämför hopplöshet med utbildning, yrke, ekonomi och disponibel inkomst ser man att detta korrelerar. Dessa delar har man sedan kopplat till Östgötakommissionens arbete för folkhälsa enligt modellen från Världshälsoorganisationen. De har belyst hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv och ska föreslå insatser på läns-, kommun- och stadsdelsnivå. Insatserna ska skapa förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. Läs mer i Östgötakommissionen för folkhälsa slutrapport (2014).

Från handling till kunskap-från kunskap till handling Lennart Svensson, professor i sociologi berättade om hur vi får till ett hållbart utvecklingsarbete. Han menar att det finns två strategier som är funktionella, det vill säga att gå från ord till handling eller att gå från handling till ord. Viktigt för en hållbar utveckling är att analysera processen, det vill säga att titta på orsaken till resultatet. Mekanismerna för densamma förutsätter ett aktivt ägarskap, samverkan och lärande. Lennart poängterade vikten av krävande finansiärer och ett aktivt ägarskap. Han förklarade modellen från SKL som beskriver att det är viktigt med ett helhetsperspektiv för ett hållbart utvecklingsarbete. Kärnverksamhet är det som levereras till medborgarna. Ledningssystem används för planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Stöd är det som organisationen behöver för att fungera effektivt. Styrning är ett ramverk som kan bestå av lagar, förordningar, policy och riktlinjer. Jämställd service kräver ett samspel mellan invånare och politiker Lennart sammanfattar avslutningsvis med att för att skapa ett hållbart utvecklingsarbete behövs en gemensam målbild för alla inblandade aktörer.

Bäst hälsa 2020 Gunilla Druve Jansson, ordförande i Östra hälso-och sjukvårdsnämnden inledde med att beskriva hälsoläget i Sverige. De sociala skillnaderna är tydliga och främsta orsakerna till ohälsa är brist på arbete och utbildning. Viktiga mål för Västra Götaland handlar om att skapa förutsättningar för jämlika livsvillkor. Hon betonade vikten av att Region och kommun samverkar och gemensamt skapar dessa förutsättningar, detta genom att politik, forskning och praktik arbetar tillsammans. Sammanfattningsvis menar hon att folkhälsoarbetet är en strategiskt viktig fråga. Tommy Sandberg, kommunchef i Töreboda fortsatte med att ge en halvtidsuppföljning gällande det mål som hälso-och sjukvårdsnämnderna antog 2010 som handlar om att Skaraborg ska nå målet Bäst hälsa i Sverige 2020. Han gjorde en beskrivning av hälsoläget i Skaraborg med utgångspunkt från indikatorerna. Därefter beskrev han arbetet i strategigruppen för folkhälsofrågor i Skaraborg. Utgångspunkten i arbetet är folkhälsoavtalet. Gemensamma arbetsområden har varit att utbilda samtliga kommuner i socioekonomisk analys, arrangera tematiska strategidagar, utveckla en hälsofrämjande skola. Strategigruppen fungerar även som ett forum för dialog med olika samarbetsparter. Fika och diskussioner Kommunerna diskuterade dagens föreläsningar utifrån följande frågeställning Hur kan er kommun arbeta vidare utifrån det ni har tagit del av under dagen?

Tommy Sandberg sammanfattar dagen och tackar samtliga för engagemanget under dagen. Därefter räcktes stafettpinnen över till Tidaholm som bjuder in till konferens den 21 oktober 2016. Vi tackar dagens moderator Anna-Karin Hallgren