Protokoll programstyrelsemöte i RE:Source

Protokoll programstyrelsemöte i RE:Source Datum: 29 juni 2016, möte #3 Plats: SP, Drottning Kristinas väg 45, Stockholm Tid: 10:00-14:15 Bilaga 5a möte 16-09-23 1. MÖTET ÖPPNAS Ordförande Christer Forsgren öppnade mötet. 2. VAL AV MÖTESSEKRETERARE OCH JUSTERINGSPERSON Ragnhild Berglund utsågs till mötessekreterare och Jill Nyqvist till justeringsperson. 3. NÄRVARANDE Styrelseledamöter: Christer Forsgren {CF), Stena Recycling, ordförande Henrik Kant (HK), Göteborgs stad, Kretslopp och vatten - till kl 11.30 Sigbritt Karlsson (SK), Högskolan i Skövde Elinor Kruse (EK), Teknikföretagen Jill Nyqvist (JN), Gästrike återvinnare Caisa Samuelsson (CS), Luleå Tekniska Universitet Weine Wiqvist (WW), Avfall Sverige - till kl 14.00 Ej styrelseledamöter: Coralie Chasset (CC), Energimyndigheten Klara Helstad (KH), Energimyndigheten Susanne Karlsson (SuK), Energimyndigheten - på telefon från punkt 8 Evalena Blomqvist (EB), SP, programledning Johan Felix (JF), CIT, programledning Ragnhild Berglund (RB), SP, programkommunikatör, mötessekreterare Ej närvarande styrelseledamöter: Bengt-Åke Andersson (BÅA), E.ON Karl Edsjö (KE), Electrolux Mats Williander (MW), Viktoria Swedish ICT 4. GODKÄNNANDE AV DAGORDNING Dagordningen godkändes utan ändringar. 5. TIDIGARE MÖTESPROTOKOLL a. Godkännande av tidigare mötesprotokoll Beslut: Protokollet från programstyrelsens möte 12 april 2016 godkändes. b. Info: Protokoll från Strategiska rådet Protokollet från mötet 22 mars 2016 lades till handlingarna utan kommentarer. 6. EKONOMI a. Ekonomisk uppföljning EB rapporterade att det ekonomiska läget ser bra ut och aviserade vissa förslag till förändringar till nästa möte. Beslut: Styrelsen godkände den ekonomiska uppföljningen. Bilaga 6a a{.j 1(5)

Bilaga 5a möte 16-09-23 Protokoll programstyrelsemöte i RE:Source 7. PROJEKTUPPFÖUNING a. Enskilda projekt beviljade och startade under Ql 2016 Beslut: Styrelsen beslutade enligt programledningens nedanstående förslag: Framsyn - strategisk färdplan för kommersialisering inom RE:Source - projekttiden förlängs till 13 november. Utbildningsframsyn - projektplanen revideras med förtydligandet att sommarkurs genomförs 2017. Budget för detta ska sökas i kommande projekt. Internationell FOI samverkan: Startade sent pga tidsbrist hos projektledaren. Projektledningen kompletteras med Johan Riesbeck, Swerea. Behovsanalys och underlag för modell/metodik för kunskapsdialog, del 1: Projektets delrapport presenteras enligt plan den 30 augusti. Del 2 finns beskrivet som en kompletterande ansökan till dagens möte. Myndighetssamverkan för ökad återvinning och resurseffektivitet: Projektstart flyttas fram till 23 maj pga att beslut från myndigheten fördröjdes. ID Bilaga 7a b. Info: Uppföljning nyckeltalsprojektet, inför strategidagen JF redogjorde för nyckeltalsprojektet, som ska beskriva nuläget inom RE:Sources område. Detta för att möjliggöra jämförelser, både över tid och internationellt. En workshop hålls 7 september, ett utkast till projektrapport skickas till styrelsen 8 september inför strategidagen 22 september. Men innan dess önskas styrelsens synpunkter: Är rätt nyckeltal valda, saknas något? JF mejlar styrelsen underlag, frågor och deadline. Bilaga 7b 8. ENSKILDA PROJEKT ANSÖKNINGAR - UNDERLAG FÖR REKOMMENDATION a. Info: ldeer på möjliga enskilda projekt från aktörer Bilaga 8a EB informerade om de ideer till enskilda projekt som föreligger. Det är både sådana som fått nej vid utlysningar och sådana som kontaktat programledningen direkt. b. Policy för cirkulär ekonomi - Systemeffekter på konsumtions- och avfallsflöden Bilaga 8b (verktyg 1) Beslut: Programstyrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja det ansökta projektet, baserat på programledningens bedömning samt att de sökande har reviderat och förtydligat ansökan enligt önskemål efter programstyrelsens rekommendationer vid förra mötet samt tidigare kommentarer från Strategiska rådet. c. Measuring product circularity as a means to promote resource productivity Bilaga 8c (verktyg 1) Beslut: Programstyrelsen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja det ansökta projektet för 2016, baserat på återkoppling från Strategiska rådet samt programledningens bedömning att de sökande har reviderat och förtydligat ansökan enligt önskemål från Strategiska rådet. Dock anser styrelsen att en avstämning bör planeras in mellan fas 1 och fas 2, där projektutförarna åläggs att påvisa engagemang från fler parter och medfinansiering för fas 2. Ett nytt beslut tas senare för fas 2. d. Kunskapsdialog - utveckla och testa modell - del 2 (verktyg 6) Bilaga 8d Uppbyggnaden av verktyget Kunskapsdialog delades upp i två delmoment, varav denna ansökan gäller del 2. Del 1, som kommer att avslutas enligt plan 30 augusti, har utvecklats bra och detta är en naturlig fortsättning. Beslut: Programledningen rekommenderar Energimyndigheten att bevilja ansökan, men betonar att det är viktigt att resultaten av del 1 utvärderas noggrant för det fortsatta arbetet. (EB deltog inte i diskussion och beslut angående detta projekt.) ä, 2(5)

- Bilaga 5a möte 16-09-23 Protokoll programstyrelsemöte i RE:Source 4-111 );(34 e. lnnovationstävling (verktyg 2) Bilaga 8e JF redogjorde för svårigheten för RE:Source att få in förslag från aktörer som man inte når via utlysningar. Ett annat innovationsprogram fick bara 15-16 ansökningar till sin utlysning, men 47 bidrag till sin innovationstävling. Tio fick pitcha sin ide, sju av dem vann 100 000 kr vardera. Det föreslagna projektet med innovationstävling har inte bedömts av Strategiska rådet utan endast behandlats i programledningen. EK: Kanske ska vi ha en innovationstävling inom vart och ett av temaområdena ett år i taget, för att få mer spets, och samtidigt marknadsföra programmet. Jag stöder tävling! Ett sätt att nå ut till teknikföretag. CC: Det kan ta mycket resurser om man ska få ut något bra. Vinnova har en guidebok för innovationstävlingar. Beslut: Baserat på det stora behov av high risk- och high impact-ideer som uttryckts av Strategiska rådet vid möte 160531, och det faktum att RE:Source inte har andra aktiviteter som specifikt adresserar tidiga, omogna ideer, beslutar programstyrelsen att rekommendera Energimyndigheten att bevilja det sökta projektet. f. Strategiskt projekt inom industriell symbios (verktyg 1) Bilaga 8f EB: Bakgrunden till förslaget, som är ett paraplyprojekt, är att många mindre projekt fått nej eftersom deras förslag inte gynnar tillräckligt många aktörer eller utveckling av området i stort. Detta projekt vill skapa industriell symbios mellan aktörer och kommer att gynna innovationsområdet. Om styrelsen satsar på detta projekt kan det vägas in i beslutet om andra enskilda projekt vid mötet 23 september. EK: Viktigt precisera vad som är industriell symbios, affärsnytta. De ekonomiska incitamenten måste finnas beskrivet. JN: Jag stödjer iden att fånga det som faller mellan stolarna, att värna om de små aktörerna. Beslut: Programstyrelsen rekommenderar att programledningen tar projektiden vidare genom att söka efter projektledare och starta processen med att uppmuntra projektideer att ansöka om att vara ett individuellt projekt inom denna satsning på ett strategiskt paraplyprojekt inom industriell symbios. 9. RE:SOURCE UTLYSNINGAR a. Info: Preliminära resultat från 1:a utlysningen (Bedömningsgruppens Enskild mapp rekommendation) CC: Bedömningsgruppen fattade 9-10 juni beslut om de 65 ansökningar som kom in. 38 av dem föreslås få bifall, 25 avslag och två avvisas av formella skäl. Av de 38 är 27 förprojekt och 11 innovationsprojekt. Nu begär Energimyndigheten in vissa kompletteringar, beslut skrivs under sommaren och besked kommer i augusti. EB: Många ansökningar kom från företag, men var inte så bra formulerade. Vore bra om vi kan bistå dem med den kunskapen. b. Diskussion: Resultat från arbetsprocess att ta fram andra utlysningens innehåll Bilaga 9b JF: 8 svar (av 62) kom in på en enkät om första utlysningen. Många ville ha fler demonstrationsprojekt. Samutlysning med andra SIPar kan också vara en modell. Strategiska rådet vill ha ännu större söktryck och att vi ska sikta på projekt som har potential att leda till stora förändringar/ strukturomvandlingar. JF presenterade ett skelett till utlysning (se bilaga) som ska beslutas på mötet 23 september efter denna tidplan:

Bilaga 5a möte 16-09-23 Protokoll programstyrelsemöte i RE:Source 24 aug: 8 sept: 23 sept: V 45 (nov): V 47 (nov): V 7 2017: Andra utkast till utlysningstext till strategiska rådet (beslut 31 aug) Tredje utkast till utlysningstext till styrelsen Beslut vid styrelsemöte Beslut av Energimyndigheten (CC: Kan nog gå fortare!) Utlysningen öppnar Utlysningen stänger EK: Jag vill ha en diskussion om detta på nästa styrelsemöte och ett beslutsmöte på telefon efteråt. Vill att styrelsen har tänkt, inte de enskilda individerna. Jag ska stämma av förslaget med teknikföretagen, men vill kunna bryta frågan med er. För att företagen ska engagera sig vill ha de ha snabba konkreta projekt för att kunna industrialisera. EB: Fundera över hur vi ska uttrycka att vi är ute efter framtidens utmaningar. JN: Kul att digitaliseringslösningar är med. Finns en del forskning kring beteendemönster, men de används kanske inte. En ide vore att komplettera utlysningen med ett scenario där exempelvis råvaror är betydligt dyrare. 10. ORGANISATION a. RE:Sources besluts- och arbetsprocess för enskilda projekt Bilaga 10a EB redogjorde för förslaget, särskilt det avsnitt som möjliggör snabbare beslut: Enskilda projekt som söker ett belopp under 200 000 kr ska kunna beslutas om av programledningen och Energimyndigheten utan att först diskuteras och rekommenderas av strategiska rådet och programstyrelsen. Beslut: Programstyrelsen beslutade i enlighet med programkontorets förslag, men avslog möjligheten till snabbare beslut där endast programledningen och myndigheten deltar. b. Förslag på förändringar i programkontoret och Strategiska rådet Bilaga 10b Beslut: Jenny Sahlin, Profu, ersätter Johan Sundberg, Profu, som måste avstå sin plats i Strategiska rådet på grund av för hög arbetsbelastning. Fredric Norefjäll, SP, ersätter Berit Gullbransson, SP, som verktygsledare för Policyanalys från 1 september eftersom Berit då går i pension. c. Info: Strategidag med RE:Sources organisation Bilaga 10c Information om strategidagen 22 september finns i bilagan. d. Programstrategiska aktiviter - Elmia Waste & Recycling Bilaga 10d RE:Source kommer att erbjuda sina medlemmar att delta i programstrategiska arbetsuppgifter genom en workshop under mässan Elmia Waste & Recycling den 27 september. Insatsen värderas till 3 naturatimmar per person. Beslut: Programstyrelsen bifaller programstyrelsens förslag. 11. INFORMATION FRÅN MYNDIGHETERNA a. Info: Myndigheternas förväntningar på RE:Source och programstyrelsen KH redogjorde för myndigheternas förväntningar, bland annat att programmet har en effektiv organisation och ledning, att aktiviteter är i linje med agendan och bidrar till att programmets övergripande mål uppnås. Effektlogiken är central (och kommer att vara i fokus på strategidagen). De strategiska innovationsprogrammen utvärderas vart tredje år av externa bedömare. t * 14 ( 5)

Bilaga 5a möte 16-09-23 Protokoll programstyrelsemöte i RE:Source 12. OMVÄRLDSBEVAKNING a. Info: Årshjulet -var syns RE:Source? Detaljerad information finns i bilagan och på teamsajten. Bland annat planeras ett möte under november eller december i samband med utlysningen - möjligen 30 november, dagen efter programstyrelsens möte. b. Info: RE:Source i Almedalen RE:Source anordnar en egen workshop i Almedalen inom verktyget Policyanalys och håller ett gemensamt seminarium med de två SIP-kollegerna Smart Built Environment och lnfrasweden 2030. ID Bilaga 12a Bilaga 12b 13. ÖVRIGT SuK informerade om att Vinnova har kommit med en utlysning inom cirkulär biobaserad ekonomi. 14. NÄSTA MÖTE 22 september arrangeras en strategidag för styrelsen, Strategiska rådet och programkontoret på Chalmers konferenscenter i Göteborg. Dagen efter, 23 september, är det styrelsemöte i Göteborg. 15. MÖTET AVSLUTAS Ordföranden önskade alla en trevlig sommar och avslutade mötet. Christer Forsgren Ordförande ljif):}:id Mötessekreterare Juste rare 5 (5)

Protokoll Strategiska rådet RE:Source Datum: 31 augusti 2016, möte #3 Plats: Naturvårdsverket, Stockholm Tid: 12:00-16:00 1. Mötet öppnas Strategiska Rådets ordförande Ingrid Näsström (IB) öppnade mötet och hälsade samtliga välkomna. 2. Val av mötessekreterare och justeringsperson Beslut: Johan Eriksson valdes till mötets sekreterare och Björn Haase valdes till justeringsperson. 3. Närvarande Ledamöter strategiska rådet Ingrid Näsström Ordförande (IN), Renova Annica Carlsson (AC), Naturvårdsverket Erik Pettersson (EP), Inrego Herve Corvallec (HC), Lunds Universitet Thomas Fägerman (TF), SWEROCK Björn Haase (BH), Höganäs Sweden AB Tobias Richards (TR), Högskolan i Borås Anders Kihl (AK), Ragn Sells Jenny Sahlin (JS), Profu Göran Finnveden (GF), KTH Ej ledamöter Åsa Stenmarck (ÅS), IVL, temaledare Johan Eriksson (JE), Swerea, temaledare Johan Felix Punkt 8, CIT, programledning Förhinder ledamöter Anders Persson (AP), Sysav Utveckling Mats Eklund (ME), Linköpings Universitet Förhinder ej ledamöter Jelena Olsson, SP, temaledare 4. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 5. Godkännande av tidigare mötesprotokoll a. Protokoll nr 2 från 31 maj. Föregående protokoll #2 från 16-05-31 gicks igenom. Beslut: Protokollet godkändes och lades till handlingarna. Bilaga 5b möte 16-09-23 SRM# 3 2016-08-31 Sid 1

Protokoll Strategiska rådet RE:Source b. Process/ kriterier för enskilda projekt + budget för enskilda projekt. JE berättade om förslaget RE:Source besluts- och arbetsprocess för enskilda projekt som presenterades vid förra SR-mötet. Ett omarbetat förslag har tagits fram och beslutats av PS. Vidare informerade JE att det finns mycket medel för enskilda projekt i 2016 års budget som inte är reserverade. 6. Projektuppföljning a. Beviljade Enskilda projekt. Bilaga 5b möte 16-09-23 ÅS berättade att det finns sju beviljade Enskilda projekt i dagsläget: Kartläggning Policy, Nuläges och nyckeltal för innovationsområdet, Kunskapsdialog - del 1, Myndighetssamverkan, Framsyn kommersialisering, Framsyn utbildning samt Internationell FOI samverkan I övrigt finns det fyra förslag som väntar på beslut hos Energimyndigheten: Kunskapsdialog - del 2, Policy för cirkulär ekonomi - Systemeffekter på konsumtions- och avfallsflöden, Measuring product circularity as a means to promote resource productivity samt Innovationstävling. Framigenom kommer projektledarna för alla enskilda projekt uppmanas att komma in med en kort projektsammanfattning till SR-mötena. Två rapporteringar per år ska genomföras, i juni och i november. Någon lista med beviljade projekt från första utlysningen finns ännu inte. 7. Enskilda projekt Hantering av jäv. Förslag att de personer, som antingen är involverade eller vars organisation är involverad i ansökan, får sitta kvar men inte yttra sig i diskussionen och beslutet. Beslut: Mötet beslutade att varje ledamot anmäler jäv inför varje delpunkt. a. Strategisk plattform för export till tillväxtmarknader bilaga 7a Jäv: IVL anmälde jäv, då de finns med i ansökan. Motivering till enskilt projekt och relevans SR syn: SR anser att projektförslaget är aktuellt och viktigt projekt på sikt samt. Förslaget kan troligen inte hanteras inom en öppen utlysning och lämpar sig som ett Enskilt projekt. Aktiviteter, Resultat och Effekter SR syn: SR ansåg att förslaget behöver specificeras vad man avser att göra, vem som är avnämare och för vem det föreslagna beslutsunderlaget tas fram. Beslut: SR beslutade inte att rekommendera förslaget i befintligt skick som Enskilt projekt, men rekommenderade sökande att komma in med en reviderad ansökan till nästa SR-möte. SRM# 3 2016-08-31 Sid 2

Bilaga 5b möte 16-09-23 Protokoll Strategiska rådet RE:Source Medskick: Specificera vad som avses att göras och vem/vilka som är avnämare. Förtydligande om vad som efterfrågas på respektive marknad för att sedan matcha det mot vad som finns i Sverige. En beskrivning om vilka stödsystem som finns idag och vad som fungerar/ inte fungerar med dem samt vilka organisationer som arbetar med frågorna idag. b. Metod för analys av potentialen hos nya återvinningskoncept bilaga 7b Jäv: Höganäs, Renova, RagnSells och Swerea anmälde jäv, då de finns med i ansökan. Motivering till enskilt projekt och relevans SR syn: Tillgängligheten är central om projektet ska gynna hela innovationsområdet. En god ansats och ett verktyg som efterfrågas. Aktiviteter, Resultat och Effekter SR syn: Scoopet uppfattas som mycket brett och kan begränsas till ett par fallstudier. Det vore bra om fler aktörer som berörs behöver kan knytas till ansökan. Beslut: SR beslutade att rekommendera förslaget med förslag till medskick. Reviderat förslag ska inkomma senast 14 september inför nästkommande PS möte. Medskick: Tillgängligheten är central, begränsa skopet, köpare/mottagare bör finnas med, viktigt att inte gå ner i detaljsnivå. c. Lyfta återvunnet material - systemstudier inom ETS handelsystem (INÅMAT) bilaga 7c Jäv: Renova och IVL anmälde jäv, då de finns med i ansökan. Motivering till enskilt projekt och relevans SR syn: Projektet berör en stor grupp intressenter och är relevant som ett enskilt projekt. En farhåga är om det kommer vara möjligt att starta under oktober 2016, då projektet är beroende av att komma igång så snart som möjligt. Aktiviteter, Resultat och Effekter SR syn: En risk finnas att projektet inte kommer visa någonting p.g.a. för trubbiga verktyg. Lite otydligheter i metodiken. Borde publiceras vetenskapligt och då även lägga till för detta i budgeten. Bra om ansökan kan beskriva vad man använder resurserna till om man inte genomför de två sista stegen i arbetsplanen. Beslut: SR beslutade att rekommendera förslaget med förslag till medskick. Reviderat förslag ska inkomma senast 14 september inför nästkommande PS möte. Medskick: Ansökan behöver bättre beskrivas hur styrmedlet påverkar avfallsströmmarna samt tydliggöra vilken del av marknaden som ska stimuleras (efterfrågan, utbud). Förtydliga metodiken och se över publiceringen. Ta fram alternativ för att genomföra de sista två stegen om projektet stöter på hinder. d. Plattform för utveckling av feedstock recycling (POLYCI) bilaga 7d Jäv: Högskolan i Borås, Renova, Ragnsells och KTH anmälde jäv, då de finns med i SRM# 3 2016-08-31 Sid 3

Protokoll Strategiska rådet RE:Source ansökan. TR från Högskolan i Borås lämnade även rummet. Motivering till enskilt projekt och relevans SR syn: Projektet är angeläget eftersom återvinning av polymerer ligger långt efter vad gäller jämfört med andra material. Snävt, men angeläget område. Aktiviteter, Resultat och Effekter SR syn: Något otydligt om det behövs ett internationellt perspektiv. I övrigt rimligt uppsatta mål för förslaget. Beslut: SR beslutade att rekommendera förslaget med förslag till medskick, som ska inkomma senast 14 september inför nästkommande PS möte. Medskick: Visa tydligare vad/vilka hindren är som gör att området är så pass outvecklat trots lång forskning inom området. Involvera gärna kunder för den återvunna råvaran. Kan projektet drivas nationellt eller bör man ha ett internationellt perspektiv? e. Internationella erfareneter från policyförändring (PolicyLab) bilaga 7e Jäv: IVL anmälde jäv. Motivering till enskilt projekt och relevans SR syn: Aktuellt och viktigt på sikt. Projektet som sådant behövs och kan troligen inte hanteras inom en öppen utlysning. Aktiviteter, Resultat och Effekter SR syn: Policyarbete är relevant, men omfattningen riskerar att bli för stor. Det är kanske bättre att göra ett smalare projekt där man tittar mer skarpt på ca 3 case där man i nuläget har en policy broms. Kopplingen till pågående enskilt projekt om policy behöver beskrivas. Policy och styrmedel är två olika saker och förslaget är något otydlig vad som avses i vissa delar. Beslut: SR beslutade inte att rekommendera förslaget i befintligt skick som Enskilt projekt, men rekommenderade sökande att komma in med en reviderad ansökan till nästa SR-möte. Medskick:: Förslaget bör visa hur det förhåller sig till det befintliga projektet. Vidare bör förslaget konkretiseras mer och förtydligas. Och återkomma (Nej nu, men kom gärna tillbaka.) f. Framtidens insamlingssystem bilaga 7f Jäv: RagnSells och Renova anmälde jäv. Bilaga 5b möte 16-09-23 Motivering till enskilt projekt och relevans SR syn: Intressant och viktigt område men det som beskrivs inte är framtidens insamlingssystem utan snarare en förbättring av nutidens system. Aktiviteter, Resultat och Effekter SR syn: Bredda scoopet till att innefatta även insamling för återbruk, andra typer av affärsmodeller osv. Även det internationella/ nationella perspektivet kan belysas. Det är också viktigt för ansökan att bredda konsortiet till att innefatta alla berörda aktörer, SRM# 3 2016-08-31 Sid 4

Protokoll Strategiska rådet RE:Source kommun, privat men också reparatörer, återbrukare, brukare, tillverkare osv. Beslut: SR beslutade inte att rekommendera förslaget i befintligt skick som Enskilt projekt, men rekommenderade sökande att komma in med en reviderad ansökan till nästa SR-möte eller till nästa utlysning inom RE:Source. Medskick: Bredda skopet och ta med återanvändning. Se över konstellationen och bredda konsortiet till att innefatta alla berörda aktörer. Gör förslaget mer futuristiskt och framtidsblickande. g. Strategiskt projekt för Industriell Symbios bilaga 7g Jäv: IVL anmälde jäv. Motivering till enskilt projekt och relevans SR syn: Projektet berör en stor grupp intressenter, området är viktigt och förslaget är relevant som ett enskilt projekt. Aktiviteter, Resultat och Effekter SR syn: Intressant och relevant förslag. Industriell symbios kan ske lokalt, men kan även ses större. Stort behov av en samlad ansats inom området. Förslaget behöver belysa hur resultaten nyttiggörs för avnämarna. Beslut: SR beslutade att rekommendera förslaget med förslag till medskick. Reviderat förslag ska inkomma senast 14 september inför nästkommande PS möte. Medskick: Bakgrunden och behovet behöver göras tydligare i ansökan samt hur slutresultatet ska kunna användas och för vem. Motivera även varför paraplyet behövs även om satsningarna är lokala. Beskriv också vilka aktiviteter paraplyet ska göra, hur det ska länkas till andra symbios-projekt samt hur ska de mindre projekten under paraplyet ska skapas. h. Förstudie affärsutveckling i en cirkulär ekonomi med företagsekonomiska processverktyg bilaga 7h Jäv: Inrego anmälde jäv. Bilaga 5b möte 16-09-23 Motivering till enskilt projekt och relevans SR syn: Projektet berör en stor grupp intressenter, området är viktigt och intressant och förslaget är relevant som enskilt projekt. Aktiviteter, Resultat och Effekter SR syn: Förslaget är relevant men känns alltför brett och stort. Är det möjligt att ta fram en sådant modell? Bakgrunden och behovet behöver göras tydligare i ansökan. Beslut: SR beslutade att rekommendera förslaget med förslag till medskick. Reviderat förslag ska inkomma senast 14 september inför nästkommande PS möte. Medskick: Begränsa alternativt smala ner scoopet. Vässa till och tydliggör vad man vill. SRM# 3 2016-08-31 Sid 5

Bilaga 5b möte 16-09-23 Protokoll Strategiska rådet RE:Source i. Utveckling av samverkan och kursutbud inom utbildning bilaga 7i Jäv: Lunds Universitet och KTH anmälde jäv. Motivering till enskilt projekt och relevans SR syn: SR är i grunden positiva till utbildning, då det är viktigt med utbildning. Aktiviteter, Resultat och Effekter SR syn: Kursen behöver kompletteras med tillverkningsledet för att få en utvidgning av befintlig kurs och för att redan i utbildningen skapa slutna kretslopp. Beslut: SR beslutade att rekommendera förslaget med förslag till medskick. Reviderat förslag ska inkomma senast 14 september inför nästkommande PS möte. Medskick: Förslaget bör inkludera tillverkande led. 8. RE:Source utlysningar a. Genomgång av ny utlysningstext bilaga 8a JF berättar gången inför utlysning nr 2. Texten kommer att behandlas på PS mötet den 23 september. Den 24 november presenteras utlysningen. JF har tagit fasta på de inspel som kom från senaste SR-mötet i utlysningstexten. SR diskuterade förslaget som JF presenterade och JF noterade fler synpunkter. Bland annat framfördes synpunkter på att: - Trycka ytterligare framtidens utmaningar t.ex. under hållbara framtida energisystem. - Möjliggöra för aktörer som inte är inom avfallsbranschen att delta och bidra genom att uppmuntra nya konstellationer. - Använda termen återanvändning istället för återbruk. 9. Programkoordinering och Programstrategiska aktiviteter a. Strategidagen 22 september ÅS berättade att strategidagen kommer ägnas åt effektlogiken och programmålen för RE:Source. b. Kommande RE:Source aktiviteter bilaga 9b ÅS berättade om kommande aktiviterer där RE:Source kommer vara aktiva och synliga i under hösten 2016. Inbjudan till RE:Source aktiviteter har gått ut via nyhetsbrevet. Ungefärliga datum för PS-möten, stämman och SR-möten för nästa år finns i årshjulet på RE:Source teamsajt. ÅS uppmanade SRs ledamöter att meddela om det finns datum som inte passar. 10. Omvärldsbevakning a. Pågående satsningar från regering och myndigheter. SRM# 3 2016-08-31 Sid 6

Protokoll Strategiska rådet RE:Source JE berättade att 'i'innova har utlysningar kring "miljöteknik i testbäddar" under september och innovationstävlingar för miljöteknik i testbäddar tmder oktober 2016, b. Bordet mnt Bilaga 5b möte 16-09-23 TF berättade att projekt pågår inom brggsektorn med syftet att undersök var hindren finns varför få sekundära material anvfö.ids inom sektor samt projekt som undersöker lösningar för att förhindrn spill. GF berättade att Sigbritt Karlsson, som är del av RE:Source styrelse, är utsedd till ny rektor vid KTH. EP berättade att det fanns ett stort intresse kring cirkulär ekonomi vid.almedagen. IN bedittade att Renova har verkat för bli fossilfria på tunga fordon, men kikar nu på hur de ska bli helt fossilfria. En reflektion är att det är viktigt att se till konsnmptionsleden. Det är viktigt att en effekt blir av. 11. Övrigt En fråga från AC är hur det fungernr med statsstödsregler och medfinansiering. Statsstödsreglerna gäller för all finansiering, men regelverket är krångligt..ås och JE hänvisar specifika frågor till Evalena B, som är mer insatt i dessa frågor. 12. Nästa möte 161116, Stockhohn Förslag: 16 november 2016. Lunch 11.30-12.00, Möte 12.00-16.00 Lokal: Inrego AB, Kemistvägen 3, Täby 13. Mötet avslutat IN tackade de närvarande och avslutade mötet. Justerns B Jorn H :1 I:' SRM# 3 2016-08-31 Sid 7

Bilaga 6a möte 160923 Förslag på revidering av programbudget Förslag till beslut: programstyrelsen antar förslaget om reviderad programbudget. Bakgrund Sedan förra mötet har förutsättningarna för medfinansiering av innovationsprogram som helhet ändrats. Kravet på medfinansiering från områdets aktörer har minskat med 9 MSEK totalt under tre år. Från 2016 gäller det att ledning av programmet, till ett maximum belopp på 3 MSEK årligen inte behöver medfinansieras. Detta betyder i praktiken för RE:Source att vi kan omfördela den medfinansiering från programstrategiska aktiviter som vi i befintlig budget allokerade till programledning till andra aktiviteter. Det har också framkommit behov av att ha en ytterligare post för allmänna programaktiviteter som inte inryms inom något verktyg eller ledning idag. Med anledning av detta har programledningen tagit fram detta förslag på revidering av programbudget. Omfördelningar mellan olika aktiviteter är baserade erfarenheter från första året och och uttryckta behov från områdets aktörer på hur de kan bidra till utveckling av innovationsområdet. För att underlätt hantering för myndigheten kommer förslagvis en budget med mindre upplösning att ligga med i deras beslutsunderlag. Upplösningen av denna budget får beslutas av myndigheten. 1

Kommentar till tabellen nedan med revideringsförslag: Bilaga 6a möte 160923 Programstödjande funktioner Programkontoret är utökat med 780 ksek för verktygsledarena att kunna arbete strategiskt och utveckla verktyget utöver enskilda projekt. Avsaknaden av möjligheten att jobba i verktyget parallellt med de enskilda projekten har hämmat verktygens utveckling under de första månaderna av RE:Source verksamhet. Programstrategiska aktiviteter som medfinansiering är antagen till att motsvara 12 800 ksek under etapp 1. Enligt prognoser kommer denna insats motsvara ca 16 000 ksek under etapp 1. Allts har denna post används restriktivt i budgetunderlaget. Enskilda projekt programaktiviteter är en ny funktion med budget på 5 300 ksek. Denna post utgörs av kompletterande programstödjande aktiviteter såsom att arrangera en programkonferens, uppgradera hemsidan med nya funktioner, delta och stödja seminarium etc. Dessa aktiviteter kommer att sökas och rekommenderas av Programstyrelsen innan de genomförs. Forskning och innovation Utlysning: De totala offentliga medlen som allokeras genom utlysningar (inkluderar verktyg 1,2, och 3) är dryga 81 Miljoner under etapp 1. En reducering med ca 3 000 ksek från ursprunglig budget. Specifika budgeten för offentliga medel i FOI projekt genom utlysning har ökat med ca 3 000 ksek, med utlysningsmedel inom verktygen kommersialisering och policyanalys har minskat. Den totala medfinansieringen har dock ökat genom att ambitioner att 1-2 demonstrationsprojekt kan starta genom den andra utlysningen samt även 1-2 i den tredje utlysningen. Vi ser att denna satsning tydligare stärker resultaten och målen i effektlogiken. Enskilda projekt: Offentliga medel är endast marginellt utökade med ca 400 ksek och andel medfinansiering satt till 25%. Därav en total minskning i budget med ca 8 000 ksek. Satsningen inom verktyget motsvarar ca 148 000 ksek vilket ska jämföras med ursprungsbudget på ca 150 000 ksek. Den totala skillnaden bedömer vi inte ska ha någon negativ påverkan på RE:Source att nå de uppsatta effekterna för 2018 och programmålen. Kommersialisering och affärsutveckling Utlysning: Offentliga medel har delvis flyttats till verktyg 1 utlysning samt att medfinansieringsnivån har ökat till 75 %. Därav en total ökning på 18 000 ksek. Tänkta aktiviteter här är demonstrationsprojekt inom utlysning 2 och 3. Enskilda projekt: Totala resurserna från offentliga medel har minskats med 2 600 ksek samt att kraven på medfinansiering har sänkts. Resurser från år 1 har flyttats delvis till år 2 och 3. Detta resulterar i en reducerad totalbudget på 19 100 ksek. Satsningen inom verktyget motsvarar 74 500 ksek vilket ska jämföras med ursprungsbudget på 75 500 ksek. Budget för offentliga medel och den typen av satsningar har ökat för år 2 och 3 samt att vi tydligare aktiverar områdets aktörer i specifika demonstrationsprojekt genom utlysningen. Vi bedömer att denna 2

Bilaga 6a möte 160923 omfördelning samt den totala skillnaden i budget kommer ha positiv påverkan för att RE:Source ska nå de uppsatta effekterna för 2018 och programmålen. Policyanalys Utlysning: Delar av offentliga medel och medfinansiering har flyttats till verktyg FoI utlysning istället. Enskilda projekt: Offentliga medel är utökande med 2 000 ksek och även flyttat medel till år 2 och 3 samt att medfinansieringsnivån är reducerad. Detta resulterar i en total minskning av budget på 433 ksek. Satsningen inom verktyget motsvarar ca 34 000 ksek vilket ska jämföras med ursprungsbudget på ca 36 000 ksek. Den totala skillnaden bedömer vi inte ska ha någon negativ påverkan på RE:Source att nå de uppsatta effekterna för 2018 och programmålen eftersom den största minskning beror på en lägre medfinansieringsgrad. Medfinansieringskraven i ursprungsbudgeten var inte harmoni med hur utmaningarna inom området kan mötes eller hur aktörerna kan agera. Utbildningskoordinering Enskilda projekt: Offentliga medel är reducerad med ca 1 500 ksek samt att medfinansieringsnivå är reducerad. Total reducerad budget med ca 6 000 ksek. Satsningen inom verktyget motsvarar ca 10 000 ksek vilket ska jämföras med ursprungsbudget på ca 16 000 ksek. Den totala skillnaden bedömer vi inte ska ha någon negativ påverkan på RE:Source att nå de uppsatta effekterna för 2018 och programmålen eftersom den största minskning beror på en lägre medfinansieringsgrad. Medfinansieringskraven i ursprungsbudgeten var inte harmoni med hur utmaningarna inom området kan mötes eller hur aktörerna kan agera. Internationell FOI samverkan Enskilda projekt: Medfinansieringen inom verktyget har sänkts till 25% vilket är i samma nivå som de andra verktygen samt också även mer harmoniserat med hur områdets aktörer kan bidra till utvecklingen. Kunskapsdialog Enskilda projekt: Offentliga medel har utökats med ca 1 000 ksek samt att medfinansieringsnivån har reducerats till 25%. Satsningen inom verktyget motsvarar ca 5 000 ksek vilket ska jämföras med ursprungsbudget på ca 3 500 ksek. Denna ökning bedömer vi vara motiverad i effektlogiken genom att delar av Programmål1, 4 och 6 också stärks av aktiviteter inom detta verktyg. Medfinansieringskraven i ursprungsbudgeten var inte harmoni med hur utmaningarna inom området kan mötes eller hur aktörerna kan agera. 3

Bilaga 6a möte 160923 URSPRUNGSBUDGET REVIDERINGSFÖRSLAG FÖRÄNDRING PROGRAMSTÖDJANDE FUNKTIONER 2 016 2 017 2 018 Total 2 016 2 017 2 018 Total Ledning + kommunikation Offentlig 3 430 3 630 3 630 10 690 3 630 3 530 3 530 10 690 Verktygsledarna 5*60 Offentlig 180 300 300 780 Totalt Programkontor 3 430 3 630 3 630 10 690 3 810 3 830 3 830 11 470 780 7% Programstrategiska aktiviteter Offentlig 0 0 0 0 0 0 0 0 Annan 3 970 3 970 4 170 12 110 3 200 4 600 5 000 12 800 Enskilda projekt programaktiviteter Offentlig 500 1 100 1 000 2 600 2 600 NY Annan 1 000 367 333 1 700 1 700 NY 1 500 1 467 1 333 4 300 4 300 NY 1) FORSKNING OCH INNOVATION utlysning Offentlig 18 500 17 000 16 000 51 500 20 663 19 000 15 000 54 663 3 163 6% Annan 18 500 17 000 16 000 51 500 20 663 19 000 15 000 54 663 3 163 6% 37 000 34 000 32 000 103 000 41 325 38 000 30 000 109 325 6 325 6% enskilda projekt Offentlig 5 670 10 290 11 605 27 565 7 527 10 970 9 460 27 957 392 1% Annan 3 050 8 120 8 135 19 305 2 509 4 457 3 953 10 919-8 386-43% 8 720 18 410 19 740 46 870 10 036 15 427 13 413 38 876-7 994-17% 2) KOMMERSIALISERING OCH AFFÄRSUTVECKLING utlysning Offentlig 0 10 000 9 000 19 000 0 6 000 8 000 14 000-5 000-26% 75% medfinansiering Annan 0 10 000 9 000 19 000 0 18 000 24 000 42 000 23 000 121% 0 20 000 18 000 38 000 0 24 000 32 000 56 000 18 000 47% enskilda projekt Offentlig 6 000 3 500 5 500 15 000 2 400 4 000 6 000 12 400-2 600-17% Annan 9 000 5 250 8 250 22 500 1 000 2 000 3 000 6 000-16 500-73% 15 000 8 750 13 750 37 500 3 400 6 000 9 000 18 400-19 100-51% 3) POLICYANALYS utlysning Offentlig 0 7 000 6 500 13 500 0 5 000 7 500 12 500-1 000-7% Annan 0 7 000 6 500 13 500 0 5 000 7 500 12 500-1 000-7% 0 14 000 13 000 27 000 0 10 000 15 000 25 000-2 000-7% enskilda projekt Offentlig 1 500 1 500 1 650 4 650 700 3 000 2 950 6 650 2 000 43% Annan 1 500 1 500 1 650 4 650 233 1 000 983 2 217-2 433-52% 3 000 3 000 3 300 9 300 933 4 000 3 933 8 867-433 -5% 4) UTBILDNINGSKOORDINERING enskilda projekt Offentlig 2 500 2 500 3 375 8 375 2 000 2 500 2 500 7 000-1 375-16% Annan 1 500 2 500 3 375 7 375 800 1 000 1 000 2 800-4 575-62% 4 000 5 000 6 750 15 750 2 800 3 500 3 500 9 800-5 950-38% 5) INTERNATIONELL FOI SAMVERKAN enskilda projekt Offentlig 400 600 760 1 760 400 600 760 1 760 Annan 400 600 760 1 760 133 200 253 587-1 173-67% 800 1 200 1 520 3 520 533 800 1 013 2 347-1 173-33% 6) KUNSKAPSDIALOG enskilda projekt Offentlig 500 980 980 2 460 500 1 000 2 000 3 500 1 040 42% Annan 500 980 980 2 460 167 333 667 1 167-1 293-53% 800 1 200 1 520 3 520 667 1 333 2 667 4 667 1 147 33% SUMMA Offentlig 38 500 57 000 59 000 154 500 38 500 57 000 59 000 154 500 SUMMA Annan 154 160 29 705 55 957 61 690 147 352 TOTAL PROGRAMBUDGET 308 660 68 205 112 957 120 690 301 851 4

Bilaga 6b möte 160923 Ekonomisk uppföljning Förslag till beslut: programstyrelsen har tagit del av ekonomisk uppföljning av programmets verksamhet och budget och godkänner den. Medel inom beviljade eller rekommenderade projekt som är planerade i aktiviter innan 30 juni 2017 betalas ut till projektledaren under detta verksamhetår. Följande tabell beskriver budget för 2016 samt totalbudget för tre år. Budgeten redovisad i offentliga medel från SIP satsning samt annan finansiering och fördelning mellan programmets olika verktyg och programkontoret är också angiven. Kommentar till uppföljningen: Fördelning av offentliga medel mellan verksamhetsår är inte möjligt. De medel som inte är aktiverade och utbetalade tillfaller staten efter varje verksamhetsår. Inför dagens beslutsmöte gäller följande för allokering av 2016 år offentliga medel ca 5 400 ksek återstår att allokera i aktiviteter. ca 3 300 ksek i offentliga medel ligger för rekommendation till dagens möte ca 2 100 ksek kvarstår att aktivera för 2016 om alla ansökningar rekommenderas Programmet som helhet har aktiverat 80% av årsbudgeten vid dagens möte. Om de förslag till beslut som ligger kommer att antas ökas denna nivå till 85% av årsbudgeten. Dagens möte är det sista inom innevarande budgetår då programstyrelsen kan besluta om aktiviteter som ska ske under 2016. Programledningen föreslår därför att medel för aktiviteter som är planerade att utföras innan 30 juni 2017 betalas inom budgeten för 2016. Detta skulle i praktiken innebära att ytterligare ungefär 2 000 ksek medel från 2016 årsbudget allokeras för verksamhet under första delen av 2017. För att detta ska vara möjligt kräver det att budgeten revideras enligt tidigare förslag. Efter analys av hur verktygen utvecklas och är det tydligt att det krävs att verktygsledaren får möjlighet att agera som en katalysator och nätverkare. Det kan idag finnas tendenser att rollen uppfattas mer som utförare och att det är svårt att finna resurser till att vara en resurs för områdets aktörer. Programkontor Upparbetade kostnader från 23 januari när programmet beviljades till 1 september motsvara 68% av års budgeten. En godkänd total nivå, dock är det obalans inom ledningsgruppen. Forskning och innovation Utlysning: Den slutliga analysen av resultatet från utlysningen är inte helt klar ännu. Men indikationen är att alla medel för 2016 samt att medel från andra verktyg från 1

Bilaga 6b möte 160923 2016 kommer att användas för att betala ut det överskjutande (ingår i förslag till revidering). Orsaken till detta är att många förprojekt med aktivitetet endast 2016 beviljades. Enskilda projekt: Om de rekommenderad projekt ansökningarna inom verktyg 1 godkänns vid dagens möte så kvarstår (ca 200 ksek gäller för ursprunglig budget) av medlen att sätta i aktiveter under året. Medfinansieringen är under kontroll. Många av de projektidéer som bubblar siktar på verksamhet inom ramen för verktyg 1. Kommersialisering och affärsutveckling Stora delar, ca 3 700 ksek, av de allokerade resurserna kvarstår att aktivera även efter dagens möte. Naturnivå ligger efter ännu mer eftersom verktyget är planerat med tydlig marknads- och näringslivsinsats. Policyanalys Ytterliger 862 000 kr finns att bevilja i aktiviteter inom policyanalys. Flera av idéer inom de som bubblar är verksamma inom detta verktyg. Natura nivå något låg. Utbildningskoordinering Stora delar, ca 1 000 KSEK, av de allokerade resurserna kvarstår att aktivera även efter dagens möte. Internationell FOI samverkan och Kunskapsdialog Budgeten i stort i fas, något lågt med natura. 2

Bilaga 6b möte 160923 BUDGET I KSEK Finansiering Budget 2016 Beviljade kostnader Dagens möte % av årsbudget Total 3 år Programkontor Offentlig 3 430 3 430 2 348 68% 10 090 Annan 3 970 3 200 12 110 Annat programstödjande Offentlig 0 414 (post som inte finns i nuvarande budget) Annan 0 571 SUMMA Programkontor 7 400 6 630 3 333 22 200 1A) Forskning och Innovation Offentlig 18 500 20 663 112% 51 500 Annan 18 500 20 663 112% 51 500 SUMMA utlysning 37 000 41 326 0 103 000 1B) Forskning och Innovation Offentlig 5 670 4 525 918 96% 27 565 Annan 3 050 2 910 558 114% 19 305 SUMMA Enskilda projekt 8 720 7 435 1 475 46 870 2A) Kommersialisering och affärsutvecklingoffentlig 0 20 000 Annan 0 19 000 SUMMA utlysning 0 0 0 19 000 2B) Kommersialisering och affärsutveckling Offentlig 6 000 2 071 190 38% 15 000 Annan 9 000 586 190 9% 18 000 SUMMA Enskilda projekt 15 000 2 657 380 28 500 3A) Policyanalys Offentlig 0 22 500 Annan 0 22 500 SUMMA utlysning 0 0 0 13 500 3B) Policyanalys Offentlig 1 500 638 0 43% 15 000 Annan 1 500 412 0 27% 28 500 SUMMA Enskilda projekt 3 000 1 050 0 6 150 4) Utbildningskoordinering Offentlig 2 500 832 562 56% 5 650 Annan 1 500 300 201 33% 7 800 SUMMA Enskilda projekt 4 000 1 132 763 37 300 5) Internationell FOI samverkan Offentlig 400 400 100% 6 275 Annan 400 400 100% 6 275 SUMMA Enskilda projekt 800 800 0 12 550 6) Kunskapsdialog Offentlig 500 500 100% 1 860 Annan 500 160 32% 1 860 SUMMA Enskilda projekt 1 000 660 0 3 720 Offentlig 38 500 33 059 2 084 154 500 Annan 38 420 28 631 1 519 154 160 TOTAL PROGRAMBUDGET 76 920 61 690 3 603 85% 308 660 3

Bilaga 8a möte 16-09-23 Idéer på enskilda projekt från aktörer Listan nedan är dagens status från arkivet med inkomna idéer. Den utvecklas hela tiden. Programledningen arbetar enligt den gällande processen för hur enskilda projekt tas fram, det vill säga. Avstämning med programledningen och första kolla med myndigheten, om allt indikerar att det är möjligt så ber vi förslagsställaren att inkomma med en komplett ansökan som därefter bedöms av RE:Source och rekommenderas för beslut. Att en idé står på listan betyder att den kan vara aktuell, dvs den har inte avfärdats ännu. Alla dessa idéer är bara en lista på potentiella projekt. Behov/Idé Förslagsställare Organisation Inlåsningar förebyggande Hérvé Corvellec LundsU Insamling Jon Avfall Sverige Internationella erfareneter från policyförändring Håkan Rosqvist Tyréns Strategisk plattform för export till tillväxtmarknader Stellan Jacobsson Avfall Sverige/konsult Test av metod för funktionsbaserd upphandling Peter Nyström Stockholm Vatten MFCA i praktiken Per Sommmarin Swerea Swecast Biogas i ett systemperspektiv Anders Hjort IVL Mäta hållbarhet för avfallsverksamheten Annika Malm SP Kunskapsöverföring best practice mellan företag - testpilot Klas Cullbrand CIT Certifiering av återvinningsprocesser Anders Hedensted SP (ÅI) Testa effekter hos delar i leverantörsloopen om krav på återvinna material i processen ställs Klas Cullbrand CCR/Volvo 1

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8b 2016-09-23 Metod för analys av potentialen hos nya återvinningskoncept Projektfakta Projektledare: Karin Wilson Startdatum: 2016-10-01 Organisation: Swerea IVF Slutdatum: 2017-06-30 Motivering till varför enskilt projekt Projektet är av allmänt intresse och en utveckling av det beskrivna verktyget kommer underlätta vid utförandet av innovationsprojekt kopplade till ökad materialåtervinning. Eftersom det gynnar hela innovationsområdet lämpar det sig som ett enskilt projekt. Projektet ligger inom verktyg 1 i RE:Source. Det kommer att stötta utmaningen Hållbar materialförsörjning. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet har hög relevans eftersom det kommer vara ett möjligt stöd för lyckad utveckling av återvinningstekniker med ett bredare fokus inte bara på teknik utan också de ekonomiska, institutionella, miljömässiga eller logistiska utmaningarna. Projektet stödjer framför allt RE:Source genom: Programmål 2, Nya återvinningsmetoder måste vara teknoekonomiskt realistiska, dvs samtliga komponenter måste uppfyllas såsom tillgång och efterfrågan på sekundära material, ekonomisk potential i de nya värdekedjorna, samt även ge andra fördelar. Projektet stödjer dessutom Programmål 1, genom att projektet kommer att titta på hela värdekedjan och därmed ha kontakt med många aktörer inom olika områden. Nya tekniska lösningar och affärsmodeller för hållbar resurs- och avfallshantering kan, om de värderas ha hög potential, framgångsrikt tillämpas i samhälle och näringsliv. Förankring och genomförande Projektet är förankrad genom tidigare projekt. I ansökan är det en viss brist att dessa inte syns så tydligt i befintlig aktörskonstellation. Vissa berörda företag är dock bekräftade. Programledningen kommer att följa projektet nära. Resultatuppföljning Programledningen kommer att regelbundet följa upp projektet. Förslag till granskare av slutrapport och slutverktyg: Diana Orrling SSAB Merox och Britt Sahleström Återvinningsindustrierna. Nyttiggörande/Exploatering Projektet kommer att kommuniceras inom RE:Source arena och göras tillgängligt för RE:Sources medlemmar. Metod för analys av potentialen hos nya återvinningskoncept SR har vid möte #3 den 160831diskuterat förslaget och har enats kring följande rekommendationer:

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8b 2016-09-23 Motivering till varför enskilt projekt Ett verktyg som detta skulle gynna hela branschen. Därför också viktigt att det blir tillgängligt för alla utan att innebära stora kostnader för de som vill använda dem. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet och projektgruppen har potential att genomföra projektet. SR hade synpunkter på att scoopet var väl brett, detta har projektgruppen bemött genom att i ett första skede inrikta sig på två materialströmmar eller produktgrupper. Förankring och genomförande SR anser att aktörskonstellationen är rimlig. SR efterfrågade en tydligare beskrivning av vilka som idag efterfrågar verktyget. Samt ser även en viss risk i det att de tilltänkta företagen ännu inte är med i projektet. Nyttiggörande/Exploatering Projektet har stor potential att skapa ökad nytta och förståelse för olika effekter.

Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8b 2016-09-23 Metod för analys av potentialen hos nya återvinningskoncept Projektfakta Projektledare: Karin Wilson Startdatum: 2016-10-01 Organisation: Swerea IVF Slutdatum: 2017-06-30 År 2016 År 2017 År 2018 Sökt belopp 422 500 1 000 000 Medfinansiering 395 800 1 000 000 Total projektbudget 818 300 2 000 000 Projektsammanfattning För att nå effekterna i RE:Source programmål 2 krävs att nya återvinningsmetoder är teknoekonomiskt realistiska, dvs samtliga komponenter måste uppfyllas såsom tillgång/efterfrågan på sekundära material, ekonomisk potential i de nya värdekedjorna och andra fördelar. I tidigare utvecklingsprojekt har flera återvinningsmöjligheter för material från industrin föreslagits och tagits fram, med fokus främst på de tekniska utmaningarna och mindre på de ekonomiska, institutionella, miljömässiga eller logistiska. Projektet syftar till att utveckla en metodik för att tidigt kunna identifiera och uppskatta vikten av hinder och möjligheter: - Tekniska - Ekonomiska (t ex avgöra vilken kvalitet på ett återvunnet material som ger vilket pris) - Logistiska (t ex transporter, och mängden återvunnet material jämfört med behovet) - Hållbarhet (t ex yttre miljö och arbetsmiljö) - Lagkrav och regler för hur återvunnet material ska, får och kan återanvändas Motivering Enskilda projekt Projektet är tänkt att utveckla ett generellt verktyg för att utvärdera nya möjliga återvinningskoncept. Detta verktyg ska kunna stödja flera typer av projekt inom Re:Source och vara underlag för fortsatt programutveckling. Verktyget ska vara generellt, dvs applicerbart på en mängd tekniker, och innefatta aktörer inom olika sektorer för att kunna utvärdera hela återvinningslänken, från producentens produktutveckling till återvinning eller återanvändning. För att få en så stor överblick som möjligt över de hinder och möjligheter, som finns kring återvinning av material och defekta produkter från industrin, kommer samarbete ske med ett stort antal aktörer som bär på information om bland annat hur producenter väljer material, vilka krav återvinnare har på de materialströmmar som hanteras, mm. Projektteamet kommer att ta fram ett första verktygsförslag, baserat på en utvidgad MRL-skala, för att effektivisera denna remissprocess.

Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8b 2016-09-23 Resultat kan användas för att påverka myndigheter och lagstiftning. Det skulle också innebära nytta för samhället genom att påverka utvecklingen av hållbara återvinningskoncept, vilket skulle ge konkurrenskraftiga företag och möjligheter att återvinna sådant som idag inte är lönsamt. Projektets relevans Projektet stödjer framför allt Re:Source genom: Programmål 2, Nya återvinningsmetoder måste vara teknoekonomiskt realistiska, dvs samtliga komponenter måste uppfyllas såsom tillgång och efterfrågan på sekundära material, ekonomisk potential i de nya värdekedjorna, samt även ge andra fördelar. Projektet stödjer dessutom Programmål 1, genom att projektet kommer att titta på hela värdekedjan och därmed ha kontakt med många aktörer inom olika områden. Nya tekniska lösningar och affärsmodeller för hållbar resurs- och avfallshantering kan, om de värderas ha hög potential, framgångsrikt tillämpas i samhälle och näringsliv. Projektets nyhetsvärde. Det finns många projekt som tittar på speciella tekniker för att återvinna material, såsom plast, textil och metall. Dessa projekt fokuserar på olika teknik och affärsmodeller för själva materialet. Få projekt tar med logistikbiten, lagar och regler och miljöbedömning för hantering av defekta produkter och spill, som ska återvinnas. Det aktuella projektet avser att ta fram ett generellt verktyg för att utvärdera de teknoekonomiska, logistiska, lagmässiga och miljömässiga aspekterna för nya ännu inte implementerade återvinnings- och återanvändningsprocesser. En sådant enkelt generellt självutvärderingsverktyg med kriterier anpassade till återvinningsflöden finns inte idag, enligt projetteamets vetskap. Det som existerar generiskt är bl a metoder för att värdera produktionsprocesser och produktutvecklingsprocessen vars ramar kan användas som utgångspunkt för projektets verktyg. Bakgrund Det finns flera initiativ för att titta på hur industriellt spill och defekta produkter kan användas som nytt material. Nya tekniker utvecklas för att återvinna material och produkter till nya materialtillgångar. Även affärsmodeller har studerats och utvecklats för att få konkurrenskraftiga material och ge vinst för spillproducenten, återvinnaren och köparen av det nya materialet. Många idéer och projekt som ska realisera någon form av återvinning stöter ofta på följande hinder: Lösningen gör att det som återvinns är för dyrt i förhållande till vad man kan tjäna på det och i vissa fall dyrare än jungfruligt material. Mängder: Det som anses vara en stor mängd för ett mindre företag kan vara för lite för t ex ett stålverk. Det kan vara orimligt dyrt att utveckla en process för en liten mängd material med varierande kvalitet. Flytt av kostnader/kvalitet/deponi/problem för mottagaren av ett spill från en annan industri. Exempelvis ökad slaggmängd hos en ståltillverkare som tar emot ett slagginnehållande material från ett annat företag; då flyttas bara problemet. Transporter kostnad, vem tar kostnaden osv. Att det inte blir miljömässigt bättre, ibland svårt att se helheten. Arbetsmiljöproblematik.

Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8b 2016-09-23 Säkerställa analyser/homogena materialflöden. Det som saknas idag är initiativ, som utifrån ett systemperspektiv utvärderar mognadsnivån på nya återvinningslösningar och prioriterar ekonomiska och logistiska hinder och möjligheter. Mål Projektet syftar till att ta fram ett generellt verktyg för företag och organisationer att i ett tidigt skede kunna tekniskt, ekonomiskt, logistiskt, lagmässigt och hållbart värdera potentialen av ett nytt koncept för återvinning eller återanvändning. Verktyget kan användas för att enklare identifiera vilka hinder och möjligheter som behöver lösas för att möjliggöra en återvinningslänk och ge insikter i deras prioritet, samt sannolika eller möjliga lösningsvägar. De processer som analyseras kan i sig vara användbara även för konsumentavfall. Det framtagna verktyget ska bland annat skapa ett underlag för företag och organisationer att ta fram en affärsplan för nya återvinningskoncept. Verktyget kommer att vara fritt tillgängligt att använda för alla inom Re:Source, men uppdateringar ska godkännas av projektledaren. Teknik Materialflöde / Återvinningskoncept Ekonomi Miljö Logistik Affärsplan Arbetsmiljö Projektresultat Lagar För att uppnå detta syfte kommer följande specifika projektmål att uppfyllas inom ramen för projektet. 1. Kriterier för bedömning av nya återvinningskoncept med avseende på a. Ekonomi b. Logistik c. Miljö d. Arbetsmiljö e. Lagar 2. Uppdaterat verktyg med indata från potentiella användare av verktyget 3. Insamlade data kopplade till 1 a-e 4. Färdigt utvärderingsverktyg

Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8b 2016-09-23 Genomförande och resultat Projektplan Projektet arbetar iterativt genom att ta fram ett första utkast till verktyg som testas och förfinas i samband med kunskapsutbyte med de olika aktörerna och under arbetsmöten med deltagande parter. Till att börja med kommer två materialströmmar eller produktgrupper att studeras mer noggrant, exempelvis metall, textil eller pulver som studerats inom projekt Från spill till guld för att senare kunna generalisera verktyget. Definitivt val av materialströmmar eller produktgrupper görs under aktiviteten kravspecifikation, där också erfarenheter från det enskilda projektet Policy för cirkulär ekonomi systemeffekter på konsumtions- och avfallsflöden kan utnyttjas. Vid informationsinsamlingen fokuseras på vad som är viktigt att utvärdera i en metod för att den enkelt ska kunna utnyttjas av företag och organisationer. Aktörer som ska delge information är bland annat producenter av produkter, eftersom metoden ska ge producenterna ett incitament att redan från början planera för hur produkten ska kunna återvinnas eller återanvändas. Återvinnare och användare av material ska också ingå i kunskapsutbytet för att säkerställa att information finns från hela värdekedjan. Verktyget kommer att testas och utvecklas med hjälp av ett antal fallstudier, som hanterar återvinning av olika material och produktgrupper, såsom stål, pulver, textil, kompositer och multimaterialkomponenter. Vissa av fallstudierna har utvärderats med avseende på teknisk potential inom tidigare projekt, och vilka som slutligt väljs beslutas vid projektstart. Verktyget bör innehålla följande delar: 1. Återvinningskonceptet ska utvärderas miljömässigt, både inre och yttre miljö. Här kan man använda en förenklad LCA metodik, som ett första steg. 2. Återvinningskonceptet ska kontrolleras lagmässigt gällande vad som får återvinnas av spill och defekta produkter från industrin, transporter och dokumentationskrav. Vilka skillnader uppstår t ex vid mer komplexa produkter bestående av multimaterial? 3. Kostnadskalkyl ska göras för nödvändiga, möjliga mängder och flöden av spill (eventuellt utnyttja resultat från det enskilda projektet Policy för cirkulär ekonomi systemeffekter på konsumtions- och avfallsflöden. ) 4. Hur påverkar geografi och logistik möjligheterna till återvinning, t ex tillgängliga flöden av spill och defekta produkter och transporter och möjlighet att återvinna? 5. Marknad och kommunikation: Marknadsmognad för det föreslagna konceptet, hantering av flödes- och ekonomiska risker för potentiella mottagare av det återvunna materialet, kommunikation och marknadsföring för att vinna acceptans. För att ta fram ett generellt verktyg kan Värde Flödes Analys (VFA) metodens logiska del användas för att säkert fånga upp alla delar i själva återvinningskonceptet.

Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8b 2016-09-23 Tids- och arbetsplan Aktivitet Aktivitet Resultat Färdigdatum Ansvarig, deltagare 1 Intern kravspecifikation, Kravspecifikation M2 Swerea, LU a. Ekonomi b. Logistik c. Miljö d. Arbetsmiljö e. Lagar Logiken ifrån Värdeflödesanalys används i detta arbete. 2 Utkast till Verktyg: Val av Verktyg 1.0 M4 Swerea, LU moduler, t ex ÅV-mognadsskala, Checklistor, mm 3 Remiss 1: Uppdatering av kravspecifikation, nödvändiga data till olika fallstudier M5 Uppdaterade kriterier och parametrar, krav på datainsamling 4 Verktygsutveckling, datainsamling Data inlagda i verktyget 5 Remiss 2: Återkoppling Resultat från fallstudier Förändringsbehov hos verktyget, datavalidering 6 Rapportering och spridning Verktyg version 2, spridningsmaterial, slutrapport M9 M7 M9 Swerea, Samtliga deltagare plus inbjudna organisationer Swerea Swerea, Samtliga deltagare plus inbjudna organisationer Swerea, Samtliga deltagare Aktivitet Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni 1 Kravspec 1 2 Verktyg 1.0 3 Remiss 1 4 Datainsamling 5 Remiss 2 6 Verktyg2.0 rapport Genomförbarhet Risker med projektet finns. Den främsta risken är att samverkan med olika aktörer inte kommer till stånd som planerat. För att minimera denna risk knyts flera aktörer av samma typ till projektet, så att ett eventuellt avhopp inte påverkar projektets resultat.

Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8b 2016-09-23 Konstellation Konsortiet består idag av medlemmar från Swereas Industriell återvinning och Swerea Cirkulära Modeller samt parter ifrån projektet Från Spill till Guld. Från Swerea deltar: Karin Wilson, Projektledare Boel Wadman, Ida Heintz, Tania Irebo, Johan Dahlström och Magdalena Juntikka. Från Lunds Universitet IIIEE deltar Philip Peck, som arbetar med affärsmodeller för återvinning och cirkularitet. Förslag på övriga aktörer som bjuds in i projektet (representanter för olika materialslag plus affärsmodeller för cirkularitet) exempelvis Ragn-Sells, Avfall Sverige, Stena Recycling, Höganäs, Inovyn, Re: Newcell, Plåtforums företag. För bekräftade företag se budgeten nedan. Resultatredovisning Information/Resultat Målgrupp Kommunikationsväg/aktiviteter Övergripande projektresultat Företag och organisationer Slutmöte för projektet, samt tillgänglig på relevanta hemsidor Övergripande projektresultat Företag och organisationer Publicering i relevanta branschtidskrifter mm Löpande information och resultat för kunskapsspridning inom projektet och dess aktörer Medverkade forskningsorganisationer, företag och myndigheter Arbetsmöten under projektet, varav minst ett öppet. Nyttiggörande/Exploatering Projektresultaten kan förväntas komma till nytta för aktörer kopplade till Re:Source, som vill utvärdera nya metoder för återvinning eller återanvändning, både de som utvecklat och de som kan vara framtida användare av återvinningskonceptet. Möjlighet att rangordna alternativa återvinningsmetoder ökar genom projektets insamlade data. Företag ska kunna använda verktyget för att ta fram underlag för att skapa en affärsplan för nya återvinningskoncept. En effekt av projektet är att det ska vara lönsamt att återvinna material och att återvunna material efterfrågas.

Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8b 2016-09-23 Projektbudget Finansieringsplan Alla medfinansierande företag har inte hunnit bekräfta nivån av sin medverkan före den 18 augusti, men konsortiet deltar i så många projekt inom Cirkulära modeller och Återvinning att det är säkert att det går att uppfylla medfinansiering upp till 50 %. Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source 1 422 500 1 422 500 Swerea IVF 300 000 0 300 000 Swerea SICOMP 150 000 0 150 000 Swerea KIMAB 300 000 0 300 000 Swerea MEFOS 125 000 0 125 000 Swerea SWECAST 150 000 0 150 000 Lunds Universitet 185 000 0 185 000 Höganäs 33 000 0 33 000 RagnSells 33 000 0 33 000 Stena 33 000 0 33 000 Inovyn Sverige 33 000 0 33 000 Sweroc 33 000 0 33 000 Total finansiering 1 395 800 1 422 500 2 797 500 Varav RE:Source 50,8 %

Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8b 2016-09-23 Kostnadsfördelning Organisation 1 Kravspec 2 Verktyg 1.0 3 Remiss 1 4 Datainsamling 5 Remiss 2 6 Verktyg2.0 / Rapport Projekt ledning Totalt Swerea IVF 110 000 100 000 75 000 100 000 75 000 180 000 60 000 700 000 Swerea SICOMP 75000 70 000 25 000 30 000 25 000 75 000 0 300 000 Swerea KIMAB 110000 110 000 75 000 100 000 75 000 130 000 0 600 000 Swerea MEFOS 80000 80000 25 000 70000 25 000 82500 0 362 500 Swerea SWECAST 75000 70 000 25 000 30 000 25 000 75 000 0 300 000 Lunds Universitet IIIEE 100000 100 000 10 000 50 000 10 000 100 000 0 370 000 Höganäs 0 0 14 000 0 14 000 5 000 0 33 000 RagnSells 0 0 14 000 0 14 000 5 000 0 33 000 Stena 0 0 14 000 0 14 000 5 000 0 33 000 Renova ej bekräftat 0 0 14 000 0 14 000 5 000 0 33 000 Inovyn Sverige 0 0 14 000 0 14 000 5 000 0 33 000 Sweroc 0 0 14 000 0 14 000 5 000 0 33 000 SUMMA 550 000 530 000 319 000 380 000 319 000 672 500 60 000 2830 500

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8c 2016-09-23 INÅMAT Incitament för Återvunnet MATerial Projektfakta Projektledare: Marianne Gyllenhammar Startdatum: oktober 2016 Organisation: Stena Recycling AB Slutdatum: mars 2017 Motivering till varför enskilt projekt Projektet fokuserar på analys av systemeffekter och innehåller inte utveckling av tekniska lösningar eller praktiska försök. Primära målgrupper för projektet är producenter och användare av återvunna, fossila material samt policyaktörer/lagstiftare, dvs RE:Source behovsägare. Projektets karaktär lämpar sig ej för en utlysning, utan passar bäst som ett enskilt projekt. Projektidén är förankrad inom RE:Source och har bedömts av strategiska rådet. Projektet har även presenterats på LinkedIn för alla intressenter. Projektet är väl förankrat inom ramen för samarbetet i Västsvenska Kemi- och Materialklustret där frågan väckts och diskuterats. Aktiviteter, Resultat och Effekter Målet med projektet är att visa hur en premiering av återvunna fossila råvaror i EU-ETS skulle påverka materialåtervinningen och användningen av återvunna fossila råvaror, primära fossila råvaror och biobaserade råvaror. Projektet syftar till att stödja RE:Source Programmål 3; Resultat och kunskap påverkar affärserbjudande, internationella standarder, miljömärkning, policies och allmänhetens kunskap. Eftersom projektet studerar och analyserar eventuella marknadsstimulanser till följd av modifieringar av befintliga styrmedel (EU-ETS), är flera av RE:Source resultat under Programmål 3 och dess effektlogik relevanta. Projektet ska redovisa vilka ekonomiska och miljömässiga systemeffekter förändringen av EU-ETS skulle medföra samt föreslå vilka krav på bevisning (spårbarhet) som skulle ställas på återvunnen fossil råvara. Aktiviteterna innefattar: Nulägesanalys som syftar till att undersöka hur det befintliga EU-ETS systemet påverkar (och har påverkat) de tre fallstudiernas verksamhet, framförallt för svenska förhållanden men med en viss internationell utblick. I scenarieutveckling kommer tre scenarior jämföras med ett bas-scenario (ett Business-as-usual scenario). I nära samarbete med problemägarna definieras scenariernas olika parametrar, såsom tillgång och efterfrågan på fossila, återvunna och biobaserade material, materialpriser och hur de olika aktörerna förväntas reagera på förändringarna. Fallstudierna utvärderas med hjälp av Cost-Benefitanalys (CBA) och Livscykelanalysmetodik (LCA) för att svara på vilka kostnader och vilken miljöpåverkan (energiförbrukning och fossila koldioxidutsläpp) som blir resultatet i de tre scenarierna, jämfört med BAU-scenariot. Sista aktiviteten innebär kommunikation och rapportering. I slutet av mars 2017 förväntas resultaten av analysen presenteras i en slutrapport samt vid ett seminarium. Förankring och genomförande Förslaget är förankrat, dels i strategiska rådet och dels presenterat för alla intressenter via linkedin. Projektkonstellationen består av behovsägare (Stena, Renova, Scandinavian Enviro, Inovyn och

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8c 2016-09-23 Boliden) samt projektutförare (IVL och CIT) och arbetet kommer att ledas av Stena. Behovsägarna bidrar med konkreta problemställningar och forskningsutförarna borgar för att den samhällsekonomiska och miljömässiga analysen genomförs på ett oberoende och neutralt sätt. Det finns en risk att projektet inte kommer visa på tydliga effekter av en förändring av ETS. En möjlig åtgärd kan vara att lägga ökad vikt vid att identifiera alternativa styrmedel och göra en första kvalitativ utvärdering av dessa för vidare analys i fortsättningsprojektet. Programledningen kommer ha en fortlöpande kontakt med projektkonsortiet under genomförandet. Resultatuppföljning Programledningen kommer att föra en nära dialog med projektkonstellationen om status i projektet. Förslag på granskare av slutrapport: Elinor Kruse Teknikföretagen och Mats Eklund Linköpings universitet Nyttiggörande/Exploatering Resultaten kommer att levereras i form av presentation vid ett seminarium samt en skriftlig rapport. Resultaten kommer även att presenteras för och diskuteras med Västsvenska kemi- och materialklustrets återvinningsgrupp och om möjligt även vid andra, befintliga evenemang. Studiens resultat kan ses som ett komplement till regeringens utredning, då den kan visa på konkreta exempel utifrån problemägares behov. Hela materialåtervinningsbranschen kan ha nytta av resultaten från de tre fallstudierna, som täcker tre olika typer av industriverksamhet. Sammanställningen av övriga styrmedel kompletterar tidigare studier och lägger grunden för ett bredare fortsättningsprojekt inom ramen för RE:Source andra utlysning våren 2017. Strategiska rådets syn på: Incitament för Återvunnet MATerial SR har vid möte #3 den 160831 diskuterat förslaget och har enats kring följande rekommendationer: Motivering till varför enskilt projekt SR ansåg att projektförslaget är relevant som enskilt projekt. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet och projektgruppen har potential att genomföra projektet. Förankring och genomförande SR anser att aktörskonstellationen är rimlig. SR föreslog en vetenskaplig publikation från projektet, vilket har adderats till projektbeskrivningen. SR efterfrågade en tydligare beskrivning av beskrivas bättre hur styrmedlet påverkar avfallsströmmarna samt tydliggöra vilken del av marknaden som ska stimuleras. Detta är nu tydliggjort i ansökan. Nyttiggörande/Exploatering SR anser att projektet behövs för att bidra till att nå PM 3.

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT INÅMAT: INcitament för Återvunnet MATerial Projektfakta Projektledare: Marianne Gyllenhammar Startdatum: oktober 2016 Organisation: Stena Recycling AB Slutdatum: mars 2017 År 2016 År 2017 Sökt belopp 300 000 350 000 Medfinansiering 75 000 74 325 Total projektbudget 375 000 424 4 325 Projektsammanfattning (max 800 tecken) Marknaden för återvunnet material är idag begränsad och behöver stimuleras. INÅMAT utvärderar systemeffekter av en möjlig ny distinktion i EU-ETS, där råvaror kan klassas som primära fossila (olja), återvunna fossila* (plastavfall, kimrök) eller biobaserade (flis). Tanken är att återvunnen fossil råvara bör premieras i förhållande till primär fossil råvara (biobaserade råvaror kommer fortsatt vara undantagna). Utifrån en nulägesbeskrivning analyseras effekterna av lättnader i EU-ETS i tre svenska fallstudier, där följande frågor besvaras: Hur påverkas användningen av primärt fossilt och biobaserat material? Hur påverkas totala utsläpp av fossil CO 2 och energianvändning? Kommer förändringen gynna energiåtervinning framför materialåtervinning? Vilka beviskrav skall ställas? Övriga styrmedel som påverkar användningen av återvunnet material kartläggs för studier i ett fortsättningsprojekt. * se def. Motivering INÅMAT har sin grund i behovet att stimulera marknader för återvunna fossila material, något som efterfrågas av återvinningsindustrin. Marknadsstimulering är extra viktigt för att säkerställa resurseffektiv materialanvändning i en tid med låga priser på primära råvaror. Genom att påvisa den ekonomiska och miljömässiga nyttan med en ökad användning av återvunnen fossil råvara vill projektet konkret påverka befintlig policy: styrmedlet EU-ETS. En förändring skulle innebära en förändring i befintliga affärsmodeller, ett mer effektivt resursutnyttjande och därmed en förstärkning av svensk återvinningsindustris affärserbjudande. Denna ambition ligger också väl i linje med nya lagförslag och policydiskussioner om cirkulär ekonomi både på nationell nivå och på EU-nivå. Ett flertal tidigare projekt har studerat styrmedel och deras inverkan på en generell nivå. INÅMAT studerar konkreta exempel från svenska industrier, vilket medför god verklighetsförankring och bra dataunderlag, samt gör resultaten användbara för hela den svenska återvinningsindustrin. I projektet studeras det befintliga styrmedlet EU-ETS, med fokus på användning av återvunnet fossilt material (t.ex. plast, kimrök och gummi) i jämförelse med primärt fossilt och biobaserat material, vilket konkretiserar studien ytterligare. Genom att ta in synpunkter och perspektiv från fler intressenter än projektets parter får man ytterligare bredd i analysen och goda underlag för ett fortsättningsprojekt.

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Med återvunnen fossil råvara menas i ansökan/projektet (se figur): (i) sekundära fossila råvaror (från mekanisk eller kemisk återvinning); (ii) material, komponenter och produkter etc., baserade på sekundära fossila råvaror; samt (iii) rejekt och restprodukter som inte lämpar sig för återvinning, som uppkommer i samband med materialåtervinning av t.ex. plast eller kartong. Eftersom projektet fokuserar på analys av systemeffekter och inte innehåller utveckling av tekniska lösningar eller praktiska försök, kan projektet anta en omfattning som gör att det lämpar sig att driva som enskilt projekt. Huvuddelen av arbetet utgörs av nulägesanalys, konstruktion av scenarier och systemanalys, vilket utförs av forskarparterna IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers Industriteknik (CIT). Behovet kommer dock från svensk återvinningsindustri, som bidrar med sin kunskap och information om sin verksamhet som bas för de tre fallstudierna av användning av återvunnet fossilt material: Avfallsförbränning med energiåtervinning; Reduktionsmedel i stål- eller smältverk; Returraffinaderi (t.ex. däckåtervinning). Samarbetet mellan forskare och olika typer av industrier bidrar till kunskapsöverföring mellan olika återvinningsaktörer och gör det möjligt att studera likheter och skillnader mellan fallstudierna. Resultatet blir ett robust kunskapsunderlag som beskriver hur EU-ETS påverkar användningen av återvunnet material i tre svenska industrier under olika betingelser. Underlaget redovisas vid ett seminarium med inbjudna branschaktörer (t.ex. Återvinningsindustrierna & Avfall Sverige), vilket säkerställer effektiv kunskapsöverföring. Dessutom levereras en kartläggning av övriga styrmedel som påverkar användningen av återvunnet material. Bakgrund Det behövs fler studier som undersöker möjligheterna att premiera och skapa marknader för återvunnet material i samhället, och tydliggör effekterna i konkreta fall. Många projekt, bland annat Hållbar avfallshantering (t.ex. Ekvall och Malmheden, 2012), Waste refinery (Nilsson och Sundberg, 2009) och EU-projektet DYNAMIX (bland annat Ekvall et. al. 2016) har studerat hur styrmedel kan påverka övergången till mer resurseffektiv materialanvändning och minskad miljöpåverkan. I Hållbar avfallshantering studerades bland annat en klimatskatt för att öka återvinning och minska förbränning av t.ex. plast. I studien kom man fram till att effekten av en sådan skatt var oklar. Man studerade också införandet av råvaruskatt, och konstaterade att ett

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT sådant styrmedel behöver kompletteras med åtgärder som stimulerar marknaden för återvunnet material för att ge tydliga effekter (Ekvall och Malmheden, 2012). I DYNAMIX studerades hur olika policymixar kan påverka samhällsutvecklingen mot effektivare resursanvändning och lägre miljöpåverkan samtidigt som ekonomin växer, så kallad decoupling. Bland annat studerades skatteväxling; d.v.s. att förändra skattesystemet från att beskatta arbete till att beskatta resursanvändning. En av lärdomarna var att inkomsten från skatter bör återinvesteras i systemet, och att nyttan med skatterna måste tydliggöras. EU-ETS-systemet kan liknas vid en miljöskatt, där en premiering av återvunnet fossilt material skulle kunna stimulera marknaden för sådant material samtidigt som det får en ökad synlighet i systemet. För att undvika suboptimering krävs dock att man ser till hela systemet och vilka följdeffekter som uppstår. I denna analys kan tidigare systemanalyser från Avfall Sverige och Waste Refinery vara till god hjälp (t.ex. Avfall Sverige, 2009 och Sundberg et.al., 2010). Waste Refinery (Nilsson och Sundberg, 2009) sammanställde en översikt över 36 befintliga och kommande svenska och europeiska styrmedel som påverkar avfallssystemet. Speciellt fokus lades på styrmedel som påverkar verksamheten inom Waste Refinery, det vill säga styrmedel som påverkar termisk och/eller biologisk behandling. Rapporten omfattade dock inte analys av vilken påverkan styrmedlen har på systemet, utöver den styrning som tydligt framgår av varje styrmedel. I INÅMAT utförs en mer genomgripande konsekvensanalys av effekterna av EU-ETS i tre konkreta svenska fallstudier. Dessutom levererar projektet en uppdaterad kartläggning av styrmedel med avsikten att studera effekterna av dessa i ett fortsättningsprojekt. Mål Målet med projektet är att visa hur en premiering av återvunna fossila råvaror i EU-ETS skulle påverka materialåtervinningen och användningen av återvunna fossila råvaror, primära fossila råvaror och biobaserade råvaror i de tre fallstudierna. Tesen är att en förändring skulle vara positiv och stärka återvinningsindustriernas affärserbjudande, samtidigt som råvaror skulle användas på ett mer resurseffektivt sätt. Industrier som idag använder primär fossil råvara (t.ex. smältverk) skulle få ett incitament att byta till återvunnen råvara, och efterfrågan på sådant material skulle därmed stärkas. Projektet ska redovisa vilka ekonomiska och miljömässiga systemeffekter förändringen av EU-ETS skulle medföra samt föreslå vilka krav på bevisning (spårbarhet) som skulle ställas på återvunnen fossil råvara. Det övergripande målet med det föreslagna projektet kopplar till och bidrar positivt till uppfyllnad av framför allt RE:Source Programmål 3; Resultat och kunskap påverkar affärserbjudande, internationella standarder, miljömärkning, policies och allmänhetens kunskap. Eftersom projektet studerar och analyserar eventuella marknadsstimulanser till följd av modifieringar av befintliga styrmedel (EU-ETS), är flera av RE:Source resultat under Programmål 3 och dess effektlogik relevanta. Till exempel medför arbetet i INÅMAT att: (i) dialog och utbyte mellan beslutsfattare och forskningsutövare initieras genom spridning av resultat (för att på så vis öka sannolikheten att projektresultaten kommer samhället till nytta); (ii) frågeställningar gällande spårbarhet lyfts och utvecklas för att kunna föreslå vilka krav på bevisning som ska ställas på återvunnen (sekundär) fossil råvara; (iii) ett befintligt styrmedel analyseras och modifieras för att se vilka konsekvenser det får

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT m.a.p. bl.a. resurseffektivitet och materialanvändning; (iv) kunskap byggs kring hur ett styrmedel som EU-ETS påverkar materialåtervinning av fossila råvaror. Slutligen ska projektet kartlägga övriga styrmedel (t.ex. moms) som påverkar användningen av återvunnet material. Dessa är tänkta att studeras i ett fortsättningsprojekt för att åstadkomma ytterligare policyutveckling mot ökad resurseffektivitet. Genomförande Projektpl rojektplan Projektet är uppdelat i följande fyra arbetspaket (huvudansvarig partner inom parentes): 1. Nulägesanalys (CIT) Som grund för det fortsatta arbetet undersöks hur det befintliga EU-ETS systemet påverkar (och har påverkat) de tre fallstudiernas verksamhet. Denna nulägesanalys kommer att göras genom: Djupintervjuer med problemägarna och, Litteraturgranskning av befintlig forskning inom området. Fokus för studien är svenska förhållanden, men en viss internationell utblick kommer genomföras. Förutom en djupgranskning av EU-ETS kommer även andra betydande styrmedel (med påverkan på området) att identifieras och beskrivas. Denna kartläggning kan ligga till grund för kommande utredning. 2. Scenarieutveckling (alla, CIT koordinerar) Förutom ett Business-as-usual scenario (BAU), där ingen förändring av EU-ETS sker och priserna på utsläppsrätterna ligger kvar på dagens nivå, kommer ytterligare tre scenarier att utvecklas: Ett scenario där man inför den nya definitionen återvunnen fossil råvara och sätter ett lägre pris för dessa utsläpprätter än på primära fossila utsläpp (t.ex. hälften av dagens pris); Ett scenario där en kraftig höjd prisnivå inom EU-ETS antas och där priset för utsläpp från återvunna fossila råvaror är lägre än priset för utsläpp från primära fossila råvaror (som i föregående scenario); Ett scenario där prisnivån inom EU-ETS höjs kraftigt men där inga övriga förändringar av EU- ETS systemet antas. I nära samarbete med problemägarna definieras scenariernas olika parametrar, såsom tillgång och efterfrågan på fossila, återvunna och biobaserade material, materialpriser och hur de olika aktörerna förväntas reagera på förändringarna. Förslag till vilka beviskrav som skall gälla för återvunnen fossil råvara diskuteras och sammanställs också. 3. Systemeffekter (IVL) Fallstudierna utvärderas med hjälp av Cost-Benefitanalys (CBA) och Livscykelanalysmetodik (LCA) för att svara på vilka kostnader och vilken miljöpåverkan (energiförbrukning och fossila koldioxidutsläpp) som blir resultatet i de tre scenarierna, jämfört med BAU-scenariot.

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT CBA (IVL politik och ekonomi): En kostnadsnyttoanalys (CBA) utvärderar kostnader och nyttor för de aktörer som påverkas av till exempel ett styrmedel eller en åtgärd, i syfte att avgöra ifall samhällets välfärd ökar eller minskar till följd av styrmedlet eller åtgärden. Den övergripande metodiken i den ekonomiska konsekvensanalysen ska följa de riktlinjer för konsekvensanalyser som beskrivs i Naturvårdverkets rapport Konsekvensanalys steg för steg (2003). Genomförandet kan sammanfattas i följande steg: Steg 1 Analys av problemet: I samband med nulägesanalysen i AP1 utreds vilka kostnader och problem som de olika parterna ser förknippade med nuvarande EU-ETS-systemet. Steg 2 Beskrivning av referensalternativet/alternativen: Ekonomisk kvantifiering av de scenarier som utarbetats i AP2 för varje fallstudie. Steg 3 Identifiering av konsekvenser: Vilka kostnader och nyttor blir resultatet av förändringen i EU-ETS för olika aktörer? Steg 4 Analys av konsekvenser: Hur påverkar de identifierade kostnaderna och nyttorna systemen i fallstudierna (materialpriser, tillgång, efterfrågan etc.)? Steg 5 Samhällsekonomiska konsekvenser: Vilken potentiell ekonomisk påverkan kan detta få på samhällsnivå? Rapportering sker: Med transparenta lösningar så att resonemang och beräkningar enkelt kan följas. Tydligheten ska vara sådan att beräkningar vid behov kan upprepas av tredje part med oförändrat resultat. Med hantering av såväl kostnader som nytta och omfattar både faktorer som kan kvantifieras liksom faktorer som är komplicerade att kvantifiera. Med beskrivning av osäkerheter alternativt känslighetsanalyser. LCA (IVLs avfallsgrupp): Miljöanalysen utgår från ett systemperspektiv på värdekedjan i de tre fallstudierna. För vart och ett av de scenarier som definierats i AP2 (BAU + tre alternativa scenarier)modelleras vilken materialsammansättning som används och vilka fossila koldioxidutsläpp och energianvändning (direkt och indirekt) som blir resultatet i varje fallstudie. I första hand används primärdata från industriparterna i modellerna. Vid behov kompletteras dessa data med litteraturdata och LCA-data från Thinksteps GaBi-databas för material och industriprocesser. 4. Kommunikation och rapportering (Stena & IVL) Uppstartsmöte hålls med alla projektparter så snart projektet blivit beviljat. De ansvariga för varje arbetspaket driver arbete och kommunikation inom respektive paket, och avstämningar hålls med hela projektgruppen månadsvis. Ett arbetsgruppsmöte hålls på IVL under januari 2017 för att samla input kring de framtagna scenarierna, samt fånga upp ytterligare styrmedel som är viktiga att analysera i ett fortsättningsprojekt. I slutet av mars 2017 presenteras resultaten av analysen i form av ett kunskapsunderlag/pptpresentation vid ett seminarium, där även fortsättningsprojekt diskuteras. Som underlag för

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT presentationen skrivs en slutrapport. Om möjligt kan resultaten även presenteras på andra, befintliga evenemang där relevanta aktörer medverkar. Arbetspaket okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 1.Nulägesanalys 2.Scenarieutveckling 3.Systemeffekter (ekonomi & miljö) 4.Kommunikation & rapportering Startmöte Intervjuer Arbetsgruppsmöte Seminarium Risker och hinder: Det finns en risk att resultaten inte pekar på tydliga effekter av en förändring av ETS. Om så är fallet är det i sig ett intressant resultat som visar att andra åtgärder behövs för att premiera en ökad användning av fossilt återvunnet material. I händelse av att den inledande analysen visar på små effekter av förändring i EU-ETS kan ökad vikt läggas vid att identifiera alternativa styrmedel och göra en första kvalitativ utvärdering av dessa för vidare analys i fortsättningsprojektet. Input kring dessa styrmedel kan då också inhämtas från externa parter i samband med det avslutande seminariet. Det kan vara svårt att hitta tillräcklig statistik och data för fallstudierna. Denna risk minimeras genom deltagandet av relevanta industriaktörer med goda detaljkunskaper inom sina respektive verksamheter. Eventuella dataluckor fylls med litteraturdata från tidigare vetenskapliga studier och befintliga databaser. Vid försening av projektstart blir projektets resultat inte tillgängliga som input till den Utredning om ekonomiska styrmedel för el och värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning som regeringen tillsatt (Dir 2016:34) och som skall redovisas 1 juni 2017. Det är därför viktigt att projektet kan starta under oktober 2016. Konstellation Projektet leds av Stena, som också är problemägare tillsammans med Renova, Scandinavian Enviro systems, Inovyn, Boliden och i förlängningen hela återvinningsindustrin. Forskningsutförare är IVL och CIT. Projektet är väl förankrat inom ramen för samarbetet i Västsvenska Kemi- och Materialklustret där frågan väckts och diskuterats. Klustrets medverkan i projektet bidrar till god spridning av resultatet till en bredare grupp aktörer. Problemägarna bidrar med konkreta problemställningar och forskningsutförarna borgar för att den samhällsekonomiska och miljömässiga analysen genomförs på ett oberoende och neutralt sätt. Gemensamt identifieras samtidigt vilka ytterligare styrmedel som påverkar systemet och kräver vidare studier. Resultatet presenteras och diskuteras i ett bredare forum med bl.a. branschorganisationer, vilket säkerställer effektiv kunskapsspridning och bidrar till RE:Source roll som viktig mötes- och samarbetsarena. Resultat och resultatredovisning redovisning Resultatet levereras vid ett seminarium i form av en presentation och en rapport baserat på de industriella fallstudierna, samt en sammanställning av ytterligare styrmedel för fortsatta studier. Resultaten kommer också presenteras och diskuteras på möte med Västsvenska kemi- och materialklustrets återvinningsgrupp och om möjligt även vid andra, befintliga evenemang där relevanta aktörer medverkar. På detta sätt bidrar projektet till att etablera samarbete över branschgränser och mellan värdekedjor (effekt 2018).

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Primära målgrupper är producenter och användare av återvunna, fossila material samt lagstiftare. Detta omfattar t.ex. återvinnare och producenter som använder återvunnet material antingen i sina processer eller produkter och påverkas av EU-ETS idag. Även industrier som inte använder återvunnen fossil råvara idag kan utifrån resultaten utvärdera vilken potential som finns för dem att skifta från primära fossila råvaror. Industriaktörerna kan både dra nytta av kunskapen från fallstudierna och bidra med synpunkter till ett fortsättningsprojekt. På detta vis bidrar projektet och det tilltänkta fortsättningsprojektets resultat till förbättrad policyberedskap & utveckling av affär och teknik hos svenska aktörer mot resurseffektivitet och hållbarhet samt ger ökad tillgänglighet av material från sekundära källor. Effekten av denna resurseffektivitet på längre sikt (2030) är minskade nettoutsläpp av GHGs från råvaruproduktion och avfallshantering. Resultaten från fallstudierna är även intressanta för policyaktörer/lagstiftare, som kan driva frågan om en förändring av EU-ETS utifrån ett gott kunskapsunderlag för att bättre bedöma behov och där bilden blir tydligare vilka insatser som behövs och gör mest effekt (Effekt 2018). Resultaten kan även publiceras eller presenteras vetenskapligt. Ett urval av lämpliga publikationer och/eller vetenskapliga konferenser kontaktas under projekttiden och vid intresse påbörjas manus för artikel/presentation. Det är dock inte säkert att publicering kan ske under tidsramen för förstudien p.g.a. långa ledtider. Arbetet slutförs i så fall efter projektets avslutande eller inom ramen för fortsättningsprojektet. Studiens resultat, i synnerhet fallstudien om avfallsförbränning och sammanställningen av övriga styrmedel, kompletterar den statliga utredningen Utredning om ekonomiska styrmedel för el och värmeproduktion inom EU-ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning som skall redovisas 1 juni 2017. I kombination med ett större fortsättningsprojekt bidrar resultaten till att göra Sverige till en förebild när det gäller policies för hållbar utveckling och är proaktivt för internationella policyutvecklingsprocesser där också policies överensstämmer med behov (effekt 2030). Nyttiggörande/Exploatering Studiens resultat kan ses som ett komplement till regeringens utredning (se ovan), då den kan visa på konkreta exempel utifrån problemägares behov. Hela materialåtervinningsbranschen kan ha nytta av resultaten från de tre fallstudierna, som täcker tre olika typer av industriverksamhet. En förändring av EU-ETS kan leda till ett mindre behov av primära fossila resurser i flera olika industriprocesser och ökad efterfrågan på återvunna råvaror som idag inte utnyttjas effektivt. Sammanställningen av övriga styrmedel kompletterar tidigare studier och lägger grunden för ett bredare fortsättningsprojekt inom ramen för RE:Source andra utlysning våren 2017. Resultaten från förstudien och ev. fortsättningsprojekt kommer att klargöra systemeffekter av ekonomiska, organisatoriska och politiska incitament för samtliga aktörer som genererar eller använder återvunnet material, oavsett bransch. Genom att utvärdera policyeffekter och föreslå förändringar stärker projektens resultat till Re:Source bidrag till hållbar tillväxt och lösningar på samhällsutmatningar (effekt 2030).

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Projektbudget Finansieringsplan RE:Source mall kan med fördel användas och summeringstabell enligt nedan kopieras in. Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source 0 650000 650000 Stena Recycling 50325 0 50325 Renova 24750 0 24750 Scandinavian ENVIRO systems 24750 0 24750 Västsvenska kemi- & materialklustret 16500 0 16500 Inovyn 16500 0 16500 Boliden 16500 0 16500 Total finansiering 149 325 650 000 799 325 Varav RE:Source 100% 81% Kostnadsfördelning RE:Source mall kan med fördel användas och summeringstabell enligt nedan kopieras in. Arbetspaket 1 Arbetspaket 2 Arbetspaket 3 Arbetspaket 4 Totalt Nuläges-analys Scenarieutveckling Analys Kommunikation och rapportering IVL 50000 25000 190000 75000 375 000 CIT 150 000 60 000 25 000 65 000 300 000 Stena Recycling 6 600 3 300 16500 23 925 50 325 Renova 8250 4125 8250 4125 24 750 Scandinavian ENVIRO systems 8250 4125 8250 4125 24 750 Västsvenska kemi- & materialklustret 4125 4125 0 8250 16 500 Inovyn 8250 4125 0 4125 16 500 Boliden 8250 4125 0 4125 16 500 SUMMA 243 725 108 925 248 000 188 675 799 325

2016-04-22 Referenser: Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Avfall Sverige (2009), Klimatpåverkan från import av brännbart avfall, rapport U 2009:06. Ekvall, T., Martin, M., Palm, D., Danielsson, L., Fråne, A., Laurenti, R. Oliveira, F. (2016). Physical and Environmental Assessment. DYNAMIX Deliverable D6.1. Gothenburg, Sweden: IVL Swedish Environmental Research Institute. Ekvall, T., Malmheden, S.(red.) (2012). Hållbar avfallshantering. Populärvetenskaplig sammanfattning av Naturvårdsverkets forskningsprogram. Naturvårdsverket, Rapport 6523. Naturvårdsverket (2003). Konsekvensanalys steg för steg. Handledning i samhällsekonomisk konsekvensanalys för Naturvårdsverket. Nilsson, K., Sundberg, J. (2009). Lagar, direktiv och styrmedel viktiga för avfallssystemets utveckling. Waste Refinery rapport WR-30, delprojekt C. Sundberg, S., Bisaillon, M., Haraldsson, M., Norrman Eriksson, O., Sahlin, J., Nilsson, K. (2010). Systemstudie Avfall - Sammanfattning - Sammanfattning av huvudresultat från projektet Termisk och biologisk avfallsbehandling i ett systemperspektiv. Waste Refinery rapport WR-21.

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8d 2016-09-23 POLYCI Polymers circulation system Projektfakta Projektledare: Tobias Richards Startdatum: 2016-10-16 Organisation: Högskolan i Borås Slutdatum: 2017-10-16 Motivering till varför enskilt projekt Projektet är av brett intresse och involverar ett stort antal aktörer inom området. Eftersom det gynnar en stor del av innovationsområdet lämpar det sig som ett enskilt projekt. Projektet ligger inom verktyg 1 i RE:Source. Det kommer att stötta utmaningen Hållbar materialförsörjning och i vissa avseenden även Hållbart energisystem. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet är angeläget och har hög relevans eftersom vi idag ligger långt efter vad gäller återvinning av polymerer jämfört med andra material och då polymerer återfinns i ett stort antal produkter och tillämpningar Projektet stödjer framför allt RE:Source genom: Programmål 2, Nya återvinningsmetoder måste vara teknoekonomiskt realistiska, Projektet stödjer dessutom Programmål 3, genom att projektet kommer att analysera drivkrafter och barriärer för feedstock recycling och identifiera om och i så fall vilka förändringar som skulle behövas på policysidan för att utnyttja feedstock recycling på ett hållbart sätt Nya tekniska lösningar för och policies som gynnar feedstock recycling kan, om de tillämpas rätt ge en mer hållbar återvinning av polymerer/plast Förankring och genomförande Projektet är förankrat hos ett stort antal aktörer i ett relevant värdenätverk. Aktörskonstellationen har kompletterats med avnämare för råvaran från feedstock recycling. Programledningen kommer att följa projektet nära. Resultatuppföljning Programledningen kommer att regelbundet följa upp projektet. Förslag till granskare av resultat/leveranser: Per Nilzén, Avfall Sverige och Lars Holmquist, Göteborg Energi Nyttiggörande/Exploatering Projektet kommer att kommuniceras inom RE:Source arena och göras tillgängligt för RE:Sources medlemmar Plattformen kommer att öppnas och utnyttjas för att samla intressenter inom området och skapa gemensamma utvecklingsprojekt och affärsmöjligheter

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8d 2016-09-23 Återkoppling från SR samt gjorda revideringar POLYCI Polymers circulation system SR har vid möte #3 den 160831 diskuterat förslaget och har enats kring följande rekommendationer: Motivering till varför enskilt projekt Projektet är angeläget eftersom vi idag ligger långt efter vad gäller återvinning av polymerer jämfört med andra material. Materialslaget ingår i många olika produkter, tillämpningar och avfallsflöden varför det påverkar en stor del av innovationsområdet. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet och projektgruppen har potential att genomföra projektet. SR påpekar dock att det är viktigt att klargöra varför (hindren?) feedstock recycling inte etablerats som kommersiell återvinningsmetod trots att forskning bedrivits relativt länge på området. Sökanden har bemött denna fråga i reviderad ansökan (Bakgrund). Förankring och genomförande SR anser att aktörskonstellationen är rimlig men saknade avnämare till råvaran bland aktörerna. Detta är nu åtgärdat och både Nynas och Perstorp har accepterat att ingå i projektet. Dessutom vill SR i nästa steg se att aktörerna bidrar även med kontant finansiering. De sökande svarar att när plattformen etablerats kommer man ställa det kravet på deltagarna. Nyttiggörande/Exploatering Projektet har stor potential att skapa nytta genom att med regelbundenhet och i organiserad form samla intressenter inom feedstock recycling och identifiera rollen och ev förändringar som krävs på området för att detta återvinningsalternativ kan få en hållbar roll. Kommentarer från SR 20160831/Medskick: Visa tydligare vad det är som gör att området är så pass outvecklat trots lång forskning inom området. Vad är hindren osv? På sikt behöver man få med sig fler externa finansiärer annat än bara i tid. Kunder till den återvunna råvaran borde också finnas med i konsortiet (kanske redan nu). Kan detta drivas nationellt eller behövs även ett internationellt perspektiv? Sökandens svar på Strategiska rådets frågor/rekommendationer för ansökan POLYCI POLYmers CIrculation system Visa tydligare vad det är som gör att området är så pass outvecklat trots lång forskning inom området. Vad är hindren osv? Ny text har lagt in i avsnittet bakgrund som beskriver problematiken både för den specifika frågeställningen i medskicket och lite bredare. Det finns lösningar som tagits fram i liten skala men som av olika anledningar inte kommit hela vägen till kommersialisering. En stor anledning är

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8d 2016-09-23 matchningsproblematik och osäkerhet på marknaden. Den nya texten listar de viktigaste punkterna tydligare med en förklaring till varje punkt. På sikt behöver man få med sig fler externa finansiärer annat än bara i tid. Tanken är att driften av plattformen kommer att involvera direkta bidrag av kontanta medel men att det i detta skede med att skapa kontakt mellan olika aktörer och tillsammans arbeta fram en modell för hur driften kan fungera har fokus varit på att aktivt medverka och därför har natura som motfinansiering varit en lämplig modell. Kunder till den återvunna råvaran borde också finnas med i konsortiet (kanske redan nu). Kunder till råvaran har kontaktats men var inte klara tidigare. Nu finns det en extra text inlagd med de företag som specifikt är kunder till råvaran (Perstorp och Nynäs) och jag vill också poängtera att vi har med slutanvändare också. Kan detta drivas nationellt eller behövs även ett internationellt perspektiv? I kartläggningen som görs är det ett internationellt perspektiv men plattformen formas från en nationell bas. Driften av plattformen kommer med stor sannolikhet att involvera internationella samarbeten och projekt. Skulle det visa sig under projektets gång att det krävs internationell samverkan för att driva plattformen så är det något som vi får ta ställning till då. Det sökta projektet från Re:Source ska ta fram förutsättningarna. Detta kan göras nationellt.

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8d 2016-06-23 POLYCI POLYmers CIrculation system Projektfakta Projektledare: Tobias Richards Startdatum: 2016.10.16 Organisation: Högskolan i Borås Slutdatum: 2017.10.16 År 2016 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp 95 000 555 000 0 650 000 Medfinansiering 140 800 281 600 0 422 400 Summa 235 800 836 600 0 1 072 400 Projektsammanfattning Huvudsyftet med detta projekt är att skapa en mekanism för att stärka innovationer som möjliggör cirkulära flöden av plaster. Många polymerprodukter kan inte återvinnas med enbart mekaniska processer på grund av deras komplexa struktur och innehåll av olika föroreningar. Även enkla och homogena polymerströmmar är problematiska att endast återvinna mekaniskt eftersom plasten åldras och de kan därför inte återanvändas eller materialåtervinnas i all oändlighet. Inom detta projekt ska en plattform etableras som underlättar cirkulära materialflöden av polymerbaserade produkter genom att bryta ner dem i sina beståndsdelar, så kallad feedstock recycling. För att realisera detta så initieras en nationell samverkan som involverar alla nödvändiga aktörer i värdecirkeln. Dessa aktörer representerar forskning, teknikleverantörer, materialanvändare och myndigheter. Drivet av denna samlade kompetens så ska (i) en kartläggning av möjliga processer och tillgängliga utrustningar genomföras, (ii) en metod för att underlätta teknologi och metodval för återvinningen utvecklas, (iii) återvinningsmarknaden för feedstock recycling med hänsyn till dess struktur, möjligheter och potentiella hinder utvärderas, och (iv) en modell för drift och finansiering för den framtida plattformen utvecklas. Summary The main objective of the project is to create a mechanism for fostering innovation that enables circular flows of plastic material. A wide variety of polymer products cannot be recycled mechanically due to their complex structure or impurity level. Even those simple and homogeneous polymer streams that are recycled mechanically today are subject to aging and cannot, consequently, be reused or material recycled endlessly. The platform to be established within the frame of this project aims to enable circular material flows of polymer-based products by breaking them down into building blocks, so-called feedstock recycling. To realize this, a national co-operation involving all players required to create a circular flow will be initiated. These players represent research institutions, technology providers, material end users, and authorities. Powered by this gathered competence (i) the available methods and equipment will be mapped and systemized, (ii) a methodology to simplify the selection of recycling methods will be drafted, (iii) the feedstock recycling market in terms of the structures and processes that support or hamper it will be evaluated, and (iv) a model for the operation and financing of a future platform will be designed. A national platform and co-operation will increase the efficiency of a currently fragmented industry and will thus fill an important gap in the market needed for the players in it to develop further.

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8d 2016-06-23 Motivering Enskilda projekt Projektets övergripande syfte är att stärka innovationsinfrastrukturen inom en del av RE:Source utvecklingsområde som idag är relativt splittrad. Genom att synliggöra befintliga nationella resurser och tydliggöra deras respektive nischer så gynnas alla aktörer på marknaden som är intresserade av att utveckla eller undersöka möjligheten att skapa ett hållbart flöde av komplexa och svårhanterade material idag. Den framtagna plattformen fungerar både som en samlad kunskapspool inom teknikfrågor och som kontaktnod för kommunikation med myndigheter och samhällsaktörer. Detta ger en snabb identifikation av hinder och barriärer för respektive processlösning. Det finns idag ingen samlad organisation för att hantera frågorna kring denna typ av återvinning, dvs. feedstock recycling av polymerer. Projektets relevans Projektet bidrar till att ta fram resultat som stärker följande programmål och önskade effekter till 2018 för RE:Source. Kunskapsöverföring sker effektivt inom RE:Source genom en nyskapande kunskapsöverföringsmodell och tillhörande samverkansformer (PM 1) Samarbete över branschgränser och mellan värdekedjor är etablerad (PM 1) Ökad tillgänglighet av material från sekundära källor (PM 2) Flera produkter innehållande sekundära råvaror (PM 2) Nya metoder/processer testas och utvärderas (PM 2) Effektivare kunskapsutnyttjande inom området (PM 4) Feedstock recycling (dvs. nedbrytning av polymerer till dess byggstenar som monomerer eller till enkla molekyler som koldioxid och vätgas) är en viktig pusselbit för att skapa cirkulärt flöden för polymera material eftersom alla polymerer åldras och som en följd av detta så kan de inte återanvändas eller materialåtervinnas i all oändlighet. Efter ett antal cykler måste alla polymer återgå till sina byggstenar (monomera strukturer) för att effektivt kunna användas ytterligare. Att finna metoder för resurseffektiv råmaterialåtervinning tjänar flera viktiga syften för att (i) lösa återvinningsproblematik för komplexa/kontaminerade/blandade/åldrade polymerströmmar, (ii) möjliggöra en alternativ källa till råmaterial för att producera nya polymerer och därmed minska beroendet av jungfrulig råvara, (iii) öka värdet på kasserade polymerer och skapa bättre incitament för ökad insamling och sortering av plastavfall och därmed förhindra nedskräpning, spridning av mikroplaster mm. Projektets nyhetsvärde Inom detta projekt etableras en plattform för att möjliggöra cirkulering av polymera material från enkla och komplext sammansatta polymerbaserade produkter. Plattformen ger möjlighet att: Samla nationell kompetens genom att involvera universitet, forskningsinstitut, företag, branschorganisationer och föreningar från både teknologileverantörer och användarsidan. Initiera en dialog med relevanta myndigheter och då främst under Miljö- och Energidepartementet (t.ex. Naturvårdsverket) men även under Näringslivsdepartementet (t.ex. Tillväxtverket) Kartlägga och systematisera tillgängliga metoder och utrustningar och involvera internationell kompetens

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8d 2016-06-23 Ta fram metoder för att välja den optimala lösningen för olika polymerprodukter baserad på struktur och egenskaper Detta skapar en tydlig kanal till marknaden för att utveckla de bästa skräddarsydda lösningarna, vilket i sin tur gör plattformen attraktiv för både användare och teknikleverantörer och uppmuntra innovatörer att delta. Plattformen kommer att generera växelverkan mellan teknikleverantörer/innovatörer och teknologianvändare/kunder. Detta möjliggör att användarna i ett tidigt utvecklingsskede kan påverka teknologidesign, korta leden för kommunikation och minska ledtiderna mellan de olika utvecklingsstegen vilket sammantagen förkortar och underlättar innovationsprocessen. Tillgång till testutrustning i olika storlekar minskar den finansiella barriären för nya utvecklingsprojekt, minskar osäkerheterna, fördelar kostnaderna och riskerna samt ökar mobiliteten mellan forskning, företag och samhälle. Plattformen kommer också att generera omfattande data och riktlinjer för beslutsfattare genom tillförlitlig information avseende miljömässig och ekonomisk prestanda för den bästa tillgängliga tekniken. I fortsättningen har plattformen även möjligheten att stärka Sveriges position som föregångsland i återvinningsfrågor internationellt genom att utvidgas med internationella kontakter. Bakgrund Över 250 miljoner ton plast produceras globalt varje år. Mängden bara i Europa är över 46 miljoner ton 1. Av detta materialåtervinns ca 30% i Europa (Sverige landar på ca 40% 2 ). Resterande mängd går till energiåtervinning eller deponi. Ett flertal studier baserade bland annat på livscykelanalyser visar tydligt att materialåtervinning är att föredra ur ett hållbarhetsperspektiv 3 45 eftersom processarbetet och miljöbelastningen med att tillverka ny plast från fossila råvaror (eller andra råvaror) är högt. Ett antal metoder för feedstock recycling har utvecklats under de senaste 30-35 åren. Till dessa metoder finns ett stort antal modifikationer och innovationer. Emellertid har dessa metoder ännu inte nått en bred tillämpning inom industrin och frågan är: Varför? Huvudanledningen är en grundläggande matchningsproblematik mellan leverantör och köpare. Denna drivs av ett flertal faktorer: Den stora variationen i köparnas specifika behov förutsätter höga initiala investeringskostnader för leverantören för att nå ut till endast ett fåtal potentiella köpare, vilket innebär en osäkerhet i huruvida investeringen lönar sig 1 PlasticEurope, www.plasticseurope.org/documents/document/20150227150049- final_plastics_the_facts_2014_2015_260215.pdf, (2016-08-17) 2 Förpacknings och tidningsinsamlingen, www.ftiab.se/180.html (2016-08-17) 3 D. Lazarevic, E. Aoustin, N. Buclet, N. Brandt, Plastic waste management in the context of a European recycling society: Comparing results and uncertainties in a life cycle perspective, Resources, Conservation and Recycling, Volume 55, Issue 2, December 2010, Pages 246 259 4 A. Björklund, G. Finnveden Recycling revisited life cycle comparisons of global warming impact and total energy use of waste management strategies Resources, Conservation and Recycling, Volume 44, Issue 4, July 2005, Pages 309 317 5 O. Eriksson, M. Carlsson Reich, B. Frostell, A. Björklund, G. Assefa, J.-O. Sundqvist, J. Granath, A. Baky, L. Thyselius Municipal solid waste management from a systems perspective, Journal of Cleaner Production, Volume 13, Issue 3, February 2005, Pages 241 252

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8d 2016-06-23 Lönsamhetsmarginalerna i återvinningsbranschen trycks ner av de låga priserna på jungfruliga råvaror, vilket minskar tillgängligt kapital för investeringar Det låga priset på jungfruliga råvaror minskar den övergripande efterfrågan på sekundärråvaror Det finns en informationsasymmetri mellan köpare och säljare som orsakas av brist på allmänt vedertagna standarder och certifiering, och det blir dyrt för leverantören att i varje enstaka fall överbrygga denna asymmetri Problematiken kompliceras av ett mycket svagt regelverk för generell stimulans av återvinning och rigid lagstiftning som gör driften av småföretag för feedstock recycling olönsam Dessa marknadsvillkor skapar osäkerhet bland investerare och hindrar introduktionen av ny teknik på marknaden även om den föreslagna lösningen visar sig vara lönsam vid en given tidpunkt. Projektet strävar efter att eliminera den teknikberoende delen av denna osäkerhet genom att erbjuda användare tillgång till en bred palett av tekniska lösningar (i princip alla som finns på marknaden) och stöd från en stark expertgrupp med en metodologi för att finna optimala lösningar och som dessutom har en stor uppsättning av testutrustningar av olika storlekar. Samtidigt kommer en systematisk analys av de åtgärder som krävs för att möjliggöra övergången till feedstock recycling och att implementera den nya värdekedjan att utföras. En framgångsrik utveckling av marknaden för feedstock recycling kan bidra till att omvandla omfattande avfallsströmmar till värdefulla sekundära resurser och att skapa nya affärsmöjligheter för avfallshantering inom insamling och återvinning. Metoder för feedstock recycling kan appliceras direkt på nästan all plastavfall som i dagsläget förbränns eller deponeras, vilket täcker över 60% av plastavfallsmarknaden. Mål Det övergripande målet med projektet är att forma en plattform som ska stödja utvecklingen av nya processer för återvinning av polymera råmaterial och underlätta deras industriella implementering. Projektmål: 1. En intresseorganisation med stark teknisk kompetens och industriell samverkan som tillhandahåller en effektiv mekanism för kommunikation mellan intressenterna är etablerad. 2. Existerande tekniska lösningar (TRL 3 till 9) och utrustningar både nationellt och internationellt är kartlagda. 3. En metod för att välja bästa möjliga lösning för att återvinna polymera produkter baserat på deras struktur och egenskaper är utvecklad. 4. En framtida drift och finansieringsmodell för plattformen är planerad där systemnivåaspekter är beaktade. 5. Förutsättningar för att möjliggöra övergången till en feedstock recycling som bidrar till hållbarhet är kartlagda och en färdplan är skapad. 6. Beslutsfattare är medvetna om potentialen för feedstock recycling och vilka åtgärder som krävs för att detta ska bidra till ökad hållbarhet. Plattformen kommer att göras tillgänglig för alla användare både inom och utanför organisationen. Driften av plattformen ingår ej i detta projekt utan kommer att vara ett resultat från de planer som skapas i projektetmål 4 (ovan).

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8d 2016-06-23 Genomförande Projektplan Projektet är planerat att vara i 12 månader. HB kommer att vara projektsamordnare. Projektledningen som består av projektkoordinator och ledarna för de olika arbetspaketen kommer att leda det operativa arbetet. Till detta kommer viktiga delar av projektet att vara baserade på ett aktivt deltagande av en stor grupp intressenter inom ramen för flertalet workshops. Projektet genomförs i form av fyra olika arbetspaket (AP). Till varje workshop är det hela arbetsgruppen som tillsammans tar fram underlag. AP0 Projektkoordinering AP ledare HB Koordinering av den operativa gruppen inför och mellan de olika arbetspaketen och sammanställning av resultat. Aktiviteter Samordning inför respektive workshop angående förberedande material Sammanställning av material efter varje workshop Kommunikation med intressenter Sammanställning av alla arbetspaket Förväntade resultat och leveranser Ökad kunskap bland intressenterna om andras kompetenser. Projektmål 1 Förståelse bland intressenterna om deras roll i innovationssystemet för att utveckla området feedstock recycling. Projektmål 1 Sammanställning och rapportering av projektet. Projektmål 1-4 AP1 Tekniska lösningar och utrustningar AP ledare Chalmers Kartläggning av bästa tillgängliga tekniker från TRL 3 (technology readyness level), vilket innebär att konceptet utvärderats experimentellt, ända till TRL 9, vilket innebär system som är prövade i full drift. Detta görs både nationellt och internationellt. Aktiviteter Analys av resultat från tidigare projekt och tester, vetenskapliga och tekniska artiklar och relevanta konferensmaterial. Preliminär kartläggning av tekniska lösningar som finns tillgängliga på marknaden och som är under utveckling. Till detta kommer en sammanställning av teknologileverantörer, anläggningar och forskare som arbetar inom fältet. Workshop med aktivt deltagande från intressenterna, där preliminära resultat från kartläggningen presenteras och vidareutvecklas med hjälp av deltagarna. Identifikation av olika hinder för att använda respektive teknik (vilka är de viktiga stegen för att tekniken ska kunna implementeras).

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8d 2016-06-23 Förväntade resultat och leveranser Systematisk beskrivning av tillgängliga tekniker för återvinning av råmaterial från polymerer med TRL 3 till 9. Projektmål 2 och 3 Lista teknikleverantörer, tillgängliga utrustningar och anläggningar tillsammans med forskargrupper inom området. Projektmål 1,2 och 3. Beskrivning av systemaspekter med respektive teknik och olika hinder för introduktion och användning. Projektmål 4 och 5. AP2 Metodutveckling AP ledare - KTH Detta arbetspaket hanterar utveckling av riktlinjer för metoder att hitta en optimal teknisk lösning för olika polymera material baserade på deras struktur och egenskaper. Aktiviteter Förberedande av utkast till riktlinjer för metoden baserat på resultaten från AP 1 Workshop där skissen presenteras och utvecklas genom återkoppling från deltagarna. Detta säkerhetsställer att den utvecklade metodiken reflekterar olika synvinklar, från både expertgrupperingar och olika intressenter. Insamling och sammanställning av åsikter från internationella experter inom området för att få en bedömning av de framtagna riktlinjerna. Kontakta relevanta beslutsfattare (såsom Naturvårdsverket, Miljö- och energidepartementet, osv.), sammanställa ett informationspaket som presenterar metodiken och visar på potentialen av feedstock recycling i linje med dessa beslutsfattares syften och målsättningar, och presentera materialet i personliga möten med beslutsfattarna. Förväntade resultat och leveranser Riktlinjer för metoder att hitta optimala lösningar för olika polymerprodukter baserat på deras struktur och egenskaper. Projektmål 3 Beslutsfattare är informerade om fördelar och potential med feedstock recycling och varför så få kommersiella aktiviteter sker inom området idag. Projektmål 6 Beslutsfattare har förbundit sig att aktivt delta i projektets sista workshop. Projektmål 6 AP3 Uppbyggnad av övergångssystemet AP ledare - SP Teknisk innovationssystemanalys (TIS) kommer att användas för att utvärdera marknaden för feedstock recycling i termer av strukturer och processer som gynnar eller hindrar utvecklingen. Detta instrument kommer att hjälpa till med svar på viktiga frågor som: (i) vem är kund till nya produkter, (ii) förutsätter övergången förändringar i regelverk och lager och hur kan dessa förändringar påverka marknaden, (iii) vilka affärsmodeller kan visa en godtagbar nivå på ROI (return on investment), (iv) vilka marknadsandelar kan gamla och nya företag vinna, m.m. Resultatet från TIS analysen kommer att användas för att bedöma kundernas villighet och beredskap att implementera den nya värdekedjan, föreslå ändringar i regelverk samt skapa en färdplan för introduktion av feedstock recycling. Dessutom ska en modell för driften av en framtida plattform och för dess finansiering utvecklas inom detta arbetspaket.

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8d 2016-06-23 Aktiviteter TIS analys för att bedöma marknadsberedskap för att implementera feedstock recycling värdekedjan. Analys av möjliga drifts- och finansieringsmodeller för plattformen baserad på nationella och internationella exempel (till exempel Waste Refinery, Testbed recycling plastic materials och VinylPlus). 3 till 5 arbetsmöten med viktiga organisationer för att definiera deras behov och roller. Kontakt med möjliga finansiärer för möjligheten att stödja plattformen. Deltagande i relevant internationellt forum för att utöka internationella kontakter (till exempel Plastics Recycling Show Europe Exhibition and Conference i Amsterdam 29-30 mars 2017). Denna aktivitet kommer därmed också att komplettera kartläggningen i AP1. Workshop med intressenterna och beslutsfattarna för att presentera och analysera drivkrafter och hinder som finns på marknaden samt drifts- och finansieringsmodellen av en framtida plattform. Utveckling av färdplan för introduktion av feedstock recycling. Förväntade resultat och leveranser Färdplan för introduktion av feedstock recycling. Projektmål 5 Förankra en arbetsgrupp för en framtida plattform/testbädd med tydlig rollfördelning inom gruppen. Projektmål 1 och 4 Formulera interna och externa kommunikationsverktyg. Projektmål 1 Formulera behov för de olika intressenterna som kan betjänas av plattformen. Projektmål 1 och 4 Framtagande av plan för strategiskt samarbete och internationalisering. Projektmål 1 Drift- och finansieringsplan för plattformen är framtagen. Projektmål 4 Beslutsfattare har en tydlig förståelse för de mest kritiska regelverksrelaterade hindren för marknadsutvecklingen av feedstock recycling. Projektmål 6 Analys / Kartläggning WS 1 Metoduteckling WS 2 TIS analys/modellanalys (drift) WS 3 Möte med myndigheter Sammanställning 2016 2017 nov dec jan feb mars apr maj jun jul aug sep okt Genomförbarhet Projektet är baserat på behovet som uttrycks av intressenterna. Projektplanen har diskuterats med intressenterna och de har åtagit sig att aktivt medverka i projektet (workshop deltagande). Ett brett deltagande från olika intressentgrupper är nödvändigt för projektets framgång. Deltagarna förbereder sig till varje workshop genom att ta fram underlag för de behov som finns inom respektive organisation och formulerar en målbild för varje arbetspaket (dvs. vilka är de viktigaste delarna för varje organisation). Den största risken är därmed att en stor andel av potentiella deltagare blir

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8d 2016-06-23 förhindrade från att vara med på workshopsen. För att motarbeta denna risk kommer vi planera projektet med god framförhållning vilket underlättar allas tidsplanering samt att uppmana till att projektet är förankrat bland flera kollegor hos varje intressent så att deltagandet inte är personberoende. För att försäkra att eventuell sjukdom eller frånvaro inom projektledningen inte äventyrar projektets genomförande består ledningen av fyra personer som vid behov kan ersätta varandra. Projektet i sig har låga risker. Konstellation Projektledningen som kommer att leda det operationella arbetet består av representanter från fyra forskningsorganisationer - Tobias Richards, HB, Filip Jonsson, Chalmers, Klas Engvall, KTH och Lena Smuk, SP. Alla medlemmar av ledningsgruppen kommer från en akademisk bakgrund och omfattande erfarenhet inom forskning om utveckling och utvärdering av metoder för feedstock recycling. Teamet har även entreprenöriella erfarenheter med att driva start-up, däribland marknadsföring, finansiering, osv. HB kommer att agera som projektkoordinator. Andra forskningsorganisationer kommer att ansvara för varsitt arbetspaket och varsin workshop. Alla aktiviteter kommer dock att utföras i nära samarbete med hela ledningsgruppen. Dokumentationen för alla workshops kommer att utvecklas gemensamt av alla ledningsgruppens medlemmar. Workshops är en nyckelkomponent i projektet. Brett deltagande från olika intressentgrupper i dessa workshops kommer att bidra till att projektleveranserna avspeglar expertåsikter inom olika områden och tar alla intressenter i beaktande. Projektidén har diskuterats med nyckelaktörer och förankrats med olika intressentgrupper. Intressenterna har uppvisat intresse för projektet och bekräftat det genom att åta sig aktivt deltagande i workshopsen. Följande intressenter, som tillsammans representerar hela värdecirkeln, har bekräftat sitt deltagande: Forskningsorganisationer och -föreningar IVL, Swerea IVF, SP ETC, Högskolan i Borås, Chalmers, KTH, SP, Testbädd Materialåtervinning av plast, Johannberg Science Park Västsvenska Kemi- och Materialklustret inklusive AGA, Akzo Nobel, Bilfinger, Borealis, Business Region Göteborg, Business Sweden, Chalmers, Cowi, Göteborg Energi, Hogia, Inovyn, IVL Svenska Miljöinsitutet, Johanneberg Science Park (värdorganisation), Lysekils kommun, Preem, Perstorp, Renova, Stena Metall, Stenungsunds kommun, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swedegas, Swerea, Södra, Västra Götalandsregionen Teknikleverantörer - Swestep AB, Scandinavian Enviro Systems, Cortus Energy AB, AltimEco Recycling Technologies, Scandinavian Centriair AB Återvinningsföretag och kommunala bolag - Borås Miljö och Energi, Halmstad Energi och Miljö, SYSAV, Renova, Stena Recycling, Ragn-Sells Kunder till den återvunna råvaran - Perstorp, Nynas, ett antal företag-partners i Västsvenska Kemioch Materialklustret samt IKEM Slutanvändare och branschorganisationer Electrolux, IKEA, IKEM Därutöver har även beslutsfattare såsom Naturvårdsverket blivit inbjudna till att delta i workshops.

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8d 2016-06-23 Resultatredovisning Projektet bygger i grunden på att de flesta relevanta parter engageras på ett tidigt stadium genom workshops. Därmed blir det mindre relevant att i detta fall prata om kommunikation, då resultaten kommer att samskapas under projektets gång och omedelbart finnas tillgängliga för intressenterna. För tillfället pågår arbetet med att engagera potentiellt relevanta intressenter i projektet. Vi kommer även att vara i kontakt med lämpliga inkubatorer och dylika organisationer som kan informera oss om eventuella nya aktörer på marknaden för vilka resultaten kan vara av intresse. Dessa kommer att engageras i projektet om det är relevant ur en tids- och resursperspektiv, eller att erbjudas möjlighet att ta del av projektresultaten i efterhand. Formatet kommer då att diskuteras direkt med dessa aktörer för att nå ut till dem på bästa möjliga sätt. Projektets dokumentation sker utifrån materialen som skapas under projektets gång, såsom workshop-material, presentation till beslutsfattare, osv, som modifieras och sammanställs av ledningsgruppen. Projektet slutredovisas även med en offentlig rapport med en plan för hur arbetet med plattformen ska gå vidare och realiseras. Nyttiggörande/Exploatering Projektets implementation kommer att tjäna till följande parters intressen: industrier som tillverkar polymerer och polymerbaserade produkter erbjuds ett relativt billigt och säkert sätt att återvinna sina produkter samt en ytterligare källa för sekundära resurser, teknikleverantörer och utvecklare erbjuds hjälpa att ta sig in på marknaden och hitta kunder, svensk industri i allmänhet erbjuds en resurseffektiv tillgång till råvaror, samt samhället genom att minska de negativa miljöeffekterna och att bidra till samhällets hållbara utveckling med hjälp av förändrade regelverk.

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8d 2016-06-23 Projektbudget Finansieringsplan Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source 650000 650000 Högskolan i Borås 0 0 0 KTH 0 0 0 Chalmers 0 0 0 SP 0 0 0 Swerea IVF 19800 0 19800 Testbädd Materialåtervinning av plast 19800 0 19800 Västsvenska Kemioch Materialklustret 19800 0 19800 Swestep AB 19800 0 19800 Cortus Energy AB 19800 0 19800 Borås Miljö och Energi 19800 0 19800 SYSAV 19800 0 19800 Electrolux 6600 0 6600 Scandinavian Enviro Systems 19800 0 19800 IKEM 19800 0 19800 IKEA 19800 0 19800 Johannberg Science Park 19800 0 19800 SP ETC 19800 0 19800 IVL 19800 0 19800 ART 19800 0 19800 Stena Recycling 19800 0 19800 Halmstad Energi och Miljö 19800 0 19800 Ragn Sells 19800 0 19800 Renova 19800 0 19800 Scandinavian 19800 0 19800 Centriair AB Perstorp 19800 0 19800 Nynas 19800 0 19800 Total finansiering 422 400 650 000 1 072 400 Varav RE:Source 61% 650 000

2016-04-22 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8d 2016-06-23 Kostnadsfördelning Arbetspaket 1 Arbetspaket 2 Arbetspaket 3 Arbetspaket 0 Högskolan i Borås 30 000 35 000 30 000 25 000 KTH 35 000 55 000 35 000 0 Chalmers 50 000 35 000 35 000 0 SP 40 000 30 000 215 000 * 0 Stakeholders 140 800 140 800 140 800 0 SUMMA 295 800 295 800 455 800 25 000 * Av detta är 150 000 kr för TIS analys

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8e 2016-09-23 Strategiskt paraplyprojekt för Industriell symbios Projektfakta Projektledare: Peter Carlsson Startdatum:2016-12-01 Organisation: Hifab AB Slutdatum: 2018-03-31 Motivering till varför enskilt projekt Projektet berör en stor grupp intressenter och området är viktigt och kommer att påverka en stor del av innovationsområdet Projektet ligger inom verktyg Forskning & innovation resp Kunskapsöverföring i RE:Source. Det kommer att stötta samtliga temaområden/utmaningar inom RE:Source. Aktiviteter, Resultat och Effekter Det finns ett stort behov av en samlad ansats inom området. Det finns ett flertal aktiviteter pågående och planerade (även från regeringshåll) i Sverige men bristfällig kommunikation och kunskapsöverföring mellan dessa. En samordning av kommande aktiviteter krävs för att effektivisera dessa och säkerställa att erfarenheter återvinns. Viktiga insatser i det sökta projektet avser att bygga denna samordning/paraplyprojektet så att pågående/planerade projekt kan länkas till varandra och att överlappning undviks. Projektet stödjer framför allt RE:Source genom: Programmål 2, Nya affärsmodeller för hållbar resurs- och avfallshantering framgångsrikt tillämpade i samhälle/industri men även; Programmål 1, RE:Source är en välkänd, växande och tillgänglig innovationsarena gynnas av projektet, då RE:Source möjliggör en hemvist för området Industriell symbios, vilket är ett prioriterat område i för svensk närings- och miljöpolitik (se kommande satsning från regeringen). En effektiv kunskapsöverföring inom området En samordning av insatser på området som annars riskerar bli väldigt fragmenterat Förankring och genomförande Projektet kommer att genomföras/ledas av ett existerande nätverk, SIIS, som involverar ett flertal viktiga aktörer på området. Programledningen kommer att följa projektet nära. Resultatuppföljning Programledningen kommer att regelbundet följa upp projektet. Förslag till granskare av resultat/leveranser: Holger Wallbaum/Leonardo Rosado, Chalmers och Annica Carlsson, Naturvårdsverket Nyttiggörande/Exploatering Projektet kommer att kommuniceras inom RE:Source arena och göras tillgängligt för RE:Sources medlemmar Projektet kommer att tillhandahålla kunskap, modeller och verktyg för att fler parter ska kunna utforska möjligheterna med industriell symbios. Kunskapsöverföring och vägledning är en viktig aktivitet för att nyttiggöra de praktiska erfarenheter som redan finns på området i Sverige.

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8e 2016-09-23 De sökandes ambition är att paraplyprojektet ska drivas vidare efter den angivna projektperioden för sökt finansiering. Till grund för den fortsatta verksamheten tas en roadmap fram i det sökta projektet. Återkoppling från SR Strategiskt paraplyprojekt för Industriell symbios SR har vid möte #3 den 160831 diskuterat förslaget och har enats kring följande rekommendationer: Motivering till varför enskilt projekt Projektet berör en stor grupp intressenter och området är viktigt. Det är därför relevant som enskilt projekt och strategiska rådet rekommenderar det till styrelsen. Stort behov av en samlad ansats inom området. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet har tydlig bäring på följande effekter i RE:Source effektlogik: - Samarbete över branschgränser och mellan värdekedjor är etablerad, t.ex. mellan tillverkningsindustri, råvaruproducenter och återvinningsaktörer - Kunskapsöverföring sker effektivt inom RE:Source genom en nyskapande kunskapsöverföringsmodell och tillhörande samverkansformer Projektet och projektgruppen har potential att genomföra projektet. Önskade klargöranden från SR: - Gör tydligt i ansökan att en del av projektet är att skapa detta sammanhållande paraply. Beskriv också vilka aktiviteter paraplyet ska göra. - Hur ska det länkas till andra symbios-projekt? och hur ska de mindre projekten under paraplyet skapas? Dessa frågor har besvarats och aktiviteterna har tydliggjorts i den slutliga versionen av ansökan. Förankring och genomförande SR anser att aktörskonstellationen är väl etablerad inom området och genom SIIS finns aktörer från relevanta aktörsgrupper representerade. SR betonade dock att det är viktigt att de sökande i en slutlig version - Motiverar varför paraplyet behövs även om satsningarna är lokala. - Förklarar vem/vilka parter som har ägarskapet över tid och ska finansiera paraplyprojektet i längden? Dessa frågor har besvarats i den slutliga versionen av ansökan. Nyttiggörande/Exploatering Projektet har en stor potential för nyttiggörande genom att kunskap om, erfarenheter av och arbetssätt inom industriell symbios överförs och sprids mellan olika initiativ. SR önskade emellertid att de sökande tydligare kunde beskriva hur resultaten (och paraplyet) ska komma till nytta och hur nytta ska skapas - kommunikationen om resultaten är jätteviktigt. Detta tydliggörande har införts i den slutliga versionen av ansökan.

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 Strategiskt paraplyprojekt för Industriell symbios Projektfakta Projektledare: Peter Carlsson Startdatum:2016-12-01 Organisation: Hifab AB Slutdatum: 2018-03-31 År 2016 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp 100 000 760 000 200 000 1 060 000 Medfinansiering 0 527 500 50 000 577 500 Total projektbudget 100 000 1 287 500 250 000 1 637 500 Projektsammanfattning Industriell symbios är en väg att öka återvinning och resurseffektivitet i energi-och materialflöden inom industri och samhälle. Goda exempel på industriell symbios inom resurs- och avfallsområdet finns i Sverige, men kunskapen är lokal och specifik och det saknas en generaliserad struktur för utveckling och spridning. Syftet med ett strategiskt paraplyprojekt för industriell symbios är att sammankoppla avgränsande och specifika projekt för att på så sätt hitta generella beröringspunkter för olika relevanta industriell symbios-frågeställningar. I paraplyprojektet kommer resultat och lärdomar från mer specifika projektresultat sammanställas på en generell nivå. Resultaten och erfarenheterna kan då sättas i ett större sammanhang samtidigt som de kan spridas mellan de individuella projekten. Projektet ska utifrån sammanställningen göra en generaliserad analys av nuläget, visa på styrkor och möjligheter, identifiera utmaningar och hinder, samt slutligen föreslå lösningar och en handlingsplan för att utveckla och sprida industriell symbios i Sverige. Projektet kommer mynna ut i en roadmap för industriell symbios i Sverige. Motivering Ett strategiskt paraplyprojekt för industriell symbios är viktigt som enskilt projekt inom RE:Source eftersom: - I Sverige finns en stor potential att utveckla industriell symbios. Detta har inte minst visat sig genom att det finns ett flertal olika lokala initiativ inom området. Det saknas dock än så länge ett nationellt samordnande center som kan sammankoppla de initiativ som sker. I länder som Danmark och Storbritannien finns dylika nationella satsningar, och dessa har lett till att området utvecklats snabbt och nu är spritt i respektive land. Detta paraplyprojekt är starten för ett svenskt initiativ liknande de i Danmark och Storbritannien. Genom att undersöka nuläget i Sverige och analysera internationella och nationella erfarenheter ska projektet skapa en roadmap för Sverige. Detta kommer att vara en viktig pusselbit för att snabbt och effektivt utveckla potentialen för industriell symbios i Sverige. - Projektet kommer att gynna det strategiska innovationsområdet industriell symbios som helhet eftersom det, med bas i lärdomar och resultat från ett flertal specifika insatser, lyfter behov och utmaningar som behöver mötas på ett generellt plan. Industriell symbios passar inte alltid att genomföra som innovationsprojekt genom utlysning då det snarare handlar om samverkansformer och att identifiera och implementera potentiella synergier mellan aktörer som normalt sett inte samarbetar. Projektet är tänkt att drivas av Swedish Initiative for Industrial Symbiosis (SIIS) som är ett informellt nätverk med privata- och offentliga aktörer så väl som universitet och institut. SIIS-medlemmarna har 1

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 som mål att skapa en nationell samverkan för att effektivare kunna utveckla industriell symbios i Sverige. - Genom att projektet syftar till att skapa och sprida generell kunskap och erfarenhet som är baserad på individuella lärdomar och resultat från mer specifika insatser gynnas många aktörer inom området. Projektet kommer att samla in kunskap, erfarenheter, verktyg och arbetssätt från befintliga symbiossamarbeten nationellt och internationellt, samt från lokala industriell symbios-projekt inom RE:Source och SIIS-nätverket. - Den kunskap och de modeller och metoder som tas fram inom paraplyprojektet stärker innovationsområdet samt gynnar spridning av arbetssättet till en större målgrupp. Det kommer gynna offentliga aktörer som kommuner och regioner som i sin tur kan stödja andra lokala aktörer, tillverkande företag som effektivare kan använda sina resurser, samt även universitet och institut genom att identifiering av nya frågeställningar och ny kunskap kommer kräva forskningsinsatser för utveckling inom området. Slutligen är projektet även relevant för ett flertal privata och offentliga aktörer som är viktiga för att underlätta införandet av industriell symbios på olika sätt. - Den roadmap som tas fram i projektet kommer formulera förslag på hur policys och regelverk kan förbättras för att stödja utvecklingen av industriell symbios i Sverige. Projektets relevans Kunskap från projektet kommer att bidra till följande effekter 2030 och Re:Source programmål (PM): Kunskapsöverföring sker effektivt inom RE:Source genom en nyskapande kunskapsöverföringsmodell och tillhörande samverkansformer 1 (PM1) Samarbete över branschgränser och mellan värdekedjor är etablerad 1 (PM 1) Ökad tillgänglighet av material från sekundära källor 1 (PM 2) Flera produkter innehållande sekundära råvaror 1 (PM 2) Tillväxt skilt från ökade avfallsmängder (PM 2) Överensstämmelse mellan policyer, standarder, strategier och behov (PM 3) Effektivare kunskapsutnyttjande inom området (PM 4) Svenska produkter/tjänster är bland de mest eftertraktade lösningarna inom resurs och avfallssektorn (PM 6 och 7) Den föreslagna satsningen med ett strategiskt paraplyprojekt med ett antal tillhörande individuella industriella symbiosprojekt kommer inte generera all kunskap som behövs för att nå alla de ovan listade målen och effekterna. Detta projekt är en början för att se om och hur RE:Source kan stärka utvecklingen inom industriell symbios. Det aktuella projektet kommer skapa grunden för detta och ge inledande kunskap och vägledning för att nå de ovan listade programmålen. Projektets nyhetsvärde Industriell symbios sker idag lokalt inom olika resurs- och avfallsområden. Kunskapen är dock lokal och specifik, och det saknas en övergripande nationell kunskaps- och erfarenhetsöverföring/återföring för att skapa mervärde mellan olika initiativ. Detta är ett hinder för en nationell utveckling som SIIS-nätverket identifierat, och som paraplyprojektet kommer fylla. Detta kommer leda till en effektivare överföring av kunskap och erfarenheter mellan regioner och ge möjligheter att belysa, mäta, beräkna samt analysera de potentiella fördelarna och hindren för implementering av industriell symbios i Sverige. Resultatet av projektet kommer att nyttjas för att ge förutsättningar för fler lokala industriell symbios-projekt samt för att skapa en långsiktig nationell samverkansstruktur för industriell symbios. Projektet kommer även att ta fram en roadmap för hur 1 Effekter gällande för 2018 2

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 industriell symbios kan utvecklas och spridas i Sverige för att förverkliga den potential som identifierats i andra länder där arbetet kommit längre. Detta kan användas för att visa vilka satsningar som kan komma att krävas för att möta utmaningar och underlätta implementering. Bakgrund Industriell symbios Att utveckla en cirkulär ekonomi är av högsta prioritet, och preciserat bland annat i Europeiska unionens avfallsstrategi The circular economy package. En del av uppbyggnaden av en cirkulär ekonomi är industriell symbios som är ett koncept inom forskningsfältet industriell ekologi som beskriver hur lokala industrier kan dra nytta av varandras sekundära restprodukter eller överskottsenergi. Under senare år har forskningen även inkluderat kapacitet, kunskap och bemanning som kan leda till nya innovationer. När dessa resursströmmar, förråd och kapaciteter kommer till användning hos annan verksamhet kan det minska det totala resurs- och energiuttaget och ge konkurrensfördelar. I Sverige finns det ett antal intressanta exempel på hur närliggande industrier på ett klokt och kreativt sätt hushåller med sina resurser genom att avfall från en verksamhet kan bli en resurs för en annan; se t.ex. beskrivningar av de industriella symbiosnätverk på Händelö (Martin and Eklund, 2011), i Stenungsund (Røyne et al., 2015) och andra nationella exempel på www.industriellekologi.se. Trots en rad forskningsartiklar som visar hur industrier kan bli mer resurseffektiva genom att dra nytta av varandra (Chertow and Lombardi, 2005; Sokka et al, 2011; Røyne et al., 2015; Martin, 2015) finns det idag stora mängder outnyttjade resurser i Sverige från industriell och privat verksamhet i form av energi och material som idag är restprodukter och avfall (IVA 2015). Det måste finnas en stark affärs- och miljönytta som motiverar till samarbete. En ekonomisk lönsamhet genom kostnadsbesparingar eller nya intäkter, så väl som andra strategiska överväganden som säkrad råvarutillgång, marknadsexponering och affärsutveckling, blir avgörande för att få till stånd en diskussion mellan berörda aktörer. Det är ofta externa aktörer som faciliterar samarbeten och lyfter fram både affärsnytta och miljönytta i industrisamarbeten genom att ha ett systemperspektiv och inte bara fokuserar på den egna verksamheten. Detta ger förutsättningar för att öka resurseffektiviteten genom nyttiggörande av restprodukter och avfall genom samverkan mellan olika aktörer som normalt inte samarbetar. Utöver att synliggöra nyttan finns det flera identifierade barriärer för samverkan. Dessa kan t.ex. vara att hos många industrier är arbete med restströmmar inte prioriterat eftersom de inte inbegriper kärnverksamheten. Många gånger saknas kompetenser kring restenergi och restmaterial i företagens beslutsfattande organ. (Chertow och Bocken; 2015) Bristande kommunikation och samverkan mellan lokala/regionala aktörer som normalt sätt inte samverkar är ytterligare en känd barriär. Paraplyprojekt inom RE:Source I den senaste RE:Source-utlysningen inkom ansökningar som syftade till att möjliggöra industriell symbios på olika vis. Programledningen har också fått in motsvarande antal projektidéer för enskilda projekt inom industriell symbios. Dessvärre kommer majoritet av dessa förslag inte att kunna finansieras i nuvarande form p.g.a. att de idéer som inkom till utlysningen saknade den innovationshöjd som krävdes för att kunna motiveras till att vara ett innovationsprojekt. Relevansen och potentialen inom området uppfattades dock som god. 3

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 För att en idé ska finansieras som enskilt projekt inom RE:Source ska det bidra till att området som helhet stärks, gynna många aktörer eller stärka innovationsinfrastrukturen. Tre punkter som dessa goda lokal individuella initiativ ofta faller på. Behovet av utveckling och aktivitet är tydlig, och förslagen presenteras oftast väldigt konkret, fokuserat och lokalt. Därmed är de intressanta för aktörer att delta i, men varken som ett innovations- eller enskilt projekt inom RE:Source. Utveckling av industriell symbios är viktigt för att vi ska uppnå ökad återvinning genom resurseffektiva och giftfria kretslopp. Programledningen ser därför att RE:Source kan bidra till att ta vara på de individuella projektens behov, kunskap och erfarenhet genom att skapa ett övergripande strategiskt paraplyprojekt som sätter alla de individuella resultaten i ett större perspektiv. Genom en gemensam satsning som gynnar områdets utveckling i stort och gynnar många aktörer, kan RE:Source genom ett enskilt projekt skapa ett strategiskt paraplyprojekt för utveckling av industriell symbios. RE:Source ska ta vara på den lokala erfarenheten för att bygga den nationella och globala generella kunskapen, som kan leda till ett mer resurseffektivt samhälle. Kriterierna för de individuella projekten kommer att tas fram av Re:Source organisation. Se bilaga 1 för en första skiss från RE:Source. Mål Det övergripande syftet med projekt är att visa på potential, möjligheter och utmaningar med industriell symbios, tydliggöra behov av utveckling inom området för att ta fram en roadmap för fortsatt utveckling. Detta görs genom att projektet samlar in och jämför information från en omvärldsanalys och individuella projekt samt använder projektgruppens erfarenhet och kompetens. Omvärldsanalysen kommer sammanställa befintliga erfarenheter och forskning nationellt, analysera möjliga marknader samt hur andra länder utvecklat strategier för att implementera och sprida industriell symbios. Kunskap och erfarenheter kommer sammanställas och utvärderas av aktörer inom SIIS-nätverket och andra relevanta aktörer och resultatet användas för att dra slutsatser och ge rekommendationer för kommande arbete. Resultatet ligger till grund för en slutrapport som innefattar fungerande modeller och metoder och modeller och vad som krävs för att göra dessa generella och användbara för andra. Analysen som görs kommer även visa på svagheter, utmaningar och hot med industriell symbios i Sverige för att i en roadmap visa hur dessa kan mötas i framtiden. Specifika mål (M1-4) för projektet är: M1- Dokumentera nationell och internationell kunskap och erfarenheter om potential, möjligheter och styrkor men också risker, svagheter, utmaningar samt marknader för industriell symbios M2- Belysa modeller och metoder som kan utvärdera miljö, sociala och ekonomiska effekter av industriell symbios M3- Beskriva hur industriell symbios i Sverige kan utvecklas och spridas. M4- Sprida kunskap, erfarenheter och information från praktiskt arbete och forskning till de individuella projekten och andra aktörer från både privat och offentlig sektor. Genomförande Projektplan Projektet kommer genomföras mellan december 2016 och mars 2017. Projektets arbetspaket förhåller sig till varandra enligt följande: AP1 - Industriell symbios, omvärldsanalys och nulägesbeskrivning AP2 - Samordning och erfarenhetsåterföring från individuella projekt 4

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 AP 1 och 2 samlar in information från forskning, praktisk erfarenhet och projekt för att skapa en roadmap i AP3. Resultatet kommer att spridas i AP4. Projektledning och samordning mellan AP sker i AP5 som löper över hela projekttiden. Nedan presenteras hur paraplyprojektet förhåller sig till individuella projekt: Figur 1 Beskrivning av paraplyprojektet som inhämtar information från individuella projekt. Arbetspaket med aktiviteter och ansvarig organisation Nedan presenteras arbetspaket med underliggande aktiviteter och resultat. AP1: Industriell symbios, omvärldsbevakning och nulägesbeskrivning AP1 syftar att sammanställa och syntetisera kunskap och erfarenhet från internationella och nationella industriell symbiosutveckling. Informationen kommer användas för att beskriva vad som saknas och behöver göras i Sverige för att området ska utvecklas. Under arbetet kommer projektmedlemmarnas tidigare kunskap och erfarenheter samt internationell och nationell forskning användas för att skapa en helhetsbild över läget i Sverige och internationellt. Detta kommer användas för en preliminär identifiering av strategiska luckor. AP1 leds av LiU i samarbete med Hifab, IVL, SP. Aktiviteter: - Insamling av forskning och praktiska erfarenheter, både internationellt och nationellt. Projektgruppen har stor praktisk och teoretisk kunskap och erfarenhet i området, så väl som ett stor nationellt och internationellt nätverk av forskare och utövare inom området som kommer användas. Vilka är de kritiska faktorerna för utveckling av industriell symbios och 5

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 vilka verktyg, metoder och åtgärder har testats och vilka resultat har uppnåtts är några frågor som kommer besvaras. (LiU) - Insamling av Svenska exempel och erfarenheter. Projektgruppens medlemmar har en signifikant kunskap av ett antal fungerande symbiosnätverk och utvecklingsinitiativ. Dessa kommer utvärderas och vidare utvecklas genom ytterligare intervjuer och input från SIISmedlemmar. (LiU) - Jämförelse av kunskap och erfarenheter i Sverige jämfört med internationell erfarenhet och forskning (LiU, IVL, SP) - Beskrivning av vad potentialen är och vad som saknas baserat på omvärldsanalys och efter kontakt med aktörer inom området. (IVL) - Insamling av erfarenheter från SIIS-medlemmar och andra relevanta aktörer genom personliga möten och under workshops som anordnas i samband med andra aktiviteter. Erfarenheter och resultat från andra relevanta industriell symbios-projekt, utanför RE:Source, kommer också att samlas in genom workshops och nätverksträffar. Detta kommer göras för att säkerställa förankring bland olika typer av aktörer och relevansen av identifierade luckor och behov. (LiU, Hifab) Resultat - AP1 ska resultera i en omvärldsanalysrapport som ska slutföras juni 2017. Denna rapport ligger till grund för att beskriva kritiska faktorer och lämpliga metoder för industriell symbios att spridas och utvecklas samt för att öka kunskap hos de individuella projekten och hos andra externa aktörer. Rapporten kommer innefatta både nuläget och kritiska luckor av stor betydelse för utvecklingen I Sverige. (M1) AP2: Samordning och erfarenhetsåterföring från individuella projekt AP2 har syftar att samordna de individuella projekten så att integration och synergieffekter mellan dessa förenklas. Paraplyprojektet kommer inte styra eller genomföra aktiviteter i de individuella projekten. (Hifab) AP2 leds av Hifab i samarbete med LiU, IVL och SP. Aktiviteter: - Arrangera två gemensamma arbetsmöten för att diskutera och analysera gemensamma metoder och resultat men också för att förenkla integration och erfarenhetsutbyte mellan projekten och de olika utmaningarna. Alla projekt inom RE:Source som rör industriell symbios måste delta. Även andra pågående projekt som är intressanta i sammanhanget ska bjudas in och inkluderas. (Hifab) - Insamling av resultat och erfarenheter från de individuella projekten. Detta kommer göras genom telefonintervjuer, under arbetsmöten samt genom att ta del av resultat som redovisas i rapporter och annat material. (LiU) - Jämförelse av resultat från de individuella projekten med resultaten från AP1. (LiU, Hifab) - En rapport som sammanställer metoder, resultat och erfarenheter kommer att sammanställas. Den kommer användas för vidare i paraplyprojektet och spridas till de individuella projekten. (Hifab) Resultat: - Dokumenterade metoder, modeller, erfarenheter och slutsatser från de individuella projekten (M1,2) 6

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 - Erfarenhets- och resultatutbyte mellan individuella projekt och externa partner i och utanför SIIS. (M4) - Jämförelse mellan resultat från projekten och omvärldsanalysen (M1) AP3: Roadmap för att ta tillvara på potentialen för industriell symbios i Sverige AP3 syftar att sammanställa goda exempel, metoder, hinder och drivkrafter och verktyg för implementering av industriell symbios. Information samlas in under AP1 och AP2. AP3 leds av IVL med stöd av övriga parter. Aktiviteter: - Göra en SWOT-analys för industriell symbios i Sverige (IVL) - Ta fram förslag på nationella policy-riktlinjer för att stödja industriell symbios (LiU) - Ta fram generisk- och strategisk kunskap som vill stötta industriell symbios-utvecklingen i Sverige med input från AP1 och AP2. (LiU) - Ta fram en roadmap för vad som krävs för fortsatt utveckling och spridning av industriell symbios i Sverige. Den kommer innehålla vägledning för näringsliv, lokala och nationella offentliga aktörer samt akademi och forskningsinstitut. (IVL, LiU, Hifab, SP) Resultat: - Analys av modeller och metoder från AP 1 och 2 för att utvärdera miljö-, sociala- och ekonomiska effekter av industriell symbios. (M3) - SWOT-analys av industriell symbios i Sverige idag (M1) - Underlag för generisk och strategisk information om industriell symbios (M4) - Roadmap och vägledningar för vidare utveckling av industriell symbios i Sverige (M3) AP4: Spridning AP4 leds av Hifab med stöd från övriga parter. Arbetspaketet syftar till att sprida kunskap och erfarenheter från paraplyprojektet och de individuella projekten. Aktiviteter: - Arrangera ett slutseminarium om industriell symbios för att öka intresset och förmedla resultat från projektet. (Hifab) - Kommunicera generella och strategiska resultat för utvecklingen av industriell symbios. Detta kommer göras i RE:Source, projektdeltagarnas och SIIS-nätverkets kanaler. (IVL) - Presentation av resultat och goda exempel på de i projektet deltagande partners hemsidor samt på SIIS-nätverkets hemsida (LiU). - Presentation av resultat på industriell symbioskonferens och inom RE:source Resultat: - Slutrapport med all samlad information (M1,2,3,4) - Spridning av resultat till relevanta aktörer och SIIS medlemmar(m4) AP5: Projektledning och samordning av AP AP5 syftar att arrangera, presentera och leda projektet. Hifab leder AP och övriga deltar. - Projektledning och administration (Hifab) - Samordning mellan arbetspaketen (Hifab) 7

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 Tidplan Följande tabell visar projektets tidplan och viktiga aktiviteter och leverabler: AP1 Industriell symbios, omvärldsanalys 2016 2017 2018 december jan-feb mar-apr maj-jun jul-aug sept-okt nov-dec jan-mar AP2 Samordning individuella projekt GM GM GM DR AP3 Analys av industriell symbios i Sverige idag och framtagande av en roadmap för fortsatt utveckling AP4 Spridning AP5 Projektledning och samordning av AP DR-Delrapport, GM- Gruppmöte, SWOT-analys, RM-Roadmap. SR-Slutrapport, SEM-Re:Source seminarium om industriell symbios. Konstellation Projektet är tänkt att drivas under SIIS av de aktörer som har varit mest drivande i att skapa och utveckla nätverket. SIIS-nätverket har både privata- och offentlig aktörer samt universitet och institut. Medlemmarna kommer från hela av landet, har olika lokala förutsättningar och arbetar i olika branscher med en stor bredd av resursflöden. Projektgruppens konstellation har en stor fördel genom att bidra med helt olika perspektiv och angreppssätt. Hifab har mycket stor erfarenhet av projektledning och har under flera år arbetat med industriell symbios och har bland annat medverkat till att bygga upp Sotenäs Symbioscenter (projektfinansiering, utbildning, nätverksbyggande och processledning) och deltar bland annat i ett Horizon 2020-projekt om hur industriell symbios kan implementeras i byggsektorn. Hifab är projektledare och deltar i alla AP. Linköpings Universitet (Institutionen för industriell miljöteknik) står som kunskapsankare vad gäller forskningen, operativa exempel så väl som praktiska utvecklingsprojekt, kring industriell symbios. De har flerårig erfarenhet av att samla industri, akademi, myndigheter och offentliga organ till SIISnätverket. Det är ur detta ännu informella nätverk som denna ansökan har hittat sin form. LiU kommer att vara aktiva i samtliga AP. IVL-Svenska Miljöinstitutet har mycket stor forsknings erfarenhet inom cirkulär ekonomi och industriell symbios, återanvändning, materialåtervinning, processintegration och affärsmodeller. Det är främst kunskaper från deras befintliga forskning om kvantitativa modeller för att mäta prestanda på IS nätverk som projektet vill använda i form av metodutveckling, verktyg och kvantitativ analyser. IVL kommer att vara aktiva i samtliga AP. SP-Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är Sveriges största polytekniska forskningsinstitut, och en del av RISE tillsammans med Swerea, Innventia och Swedish ICT. Inom detta projekt kommer SP Energi & Bioekonomi, sektionen för resurseffektiva system och tjänster, främst vara involverad. På denna sektion finns kompetens dels inom avfallsfrågor (biologiska processer, detaljkompetens på alla delar av avfallstrappan, systemperspektiv), dels inom industriella energisystem (praktisk kompetens, process/energiintegration och koppling industri-samhälle, ekonomi, affärsmodeller), och dels inom analyser på större energisystem (t ex urbana, nationella). Flera av forskarna på SP är disputerade från LiU, och SP har samarbetat med IVL i ett flertal forskningsprojekt. SP kommer att vara aktiva i alla AP. DR RM SWOT, SR 8

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 Resultatredovisning - Slutrapport som beskriver nuläget för industriell symbios i Sverige - En roadmap för industriell symbios i Sverige - Sammanställning av modeller, verktyg, kunskap, erfarenheter, resultat ska presenteras via RE:Source digitala kanaler så att de kan nyttjas löpande under projekttiden av de individuella projekten så väl som externa initiativ. - Presentation av resultat på nationell industriell symbios-konferens. - Slutpresentation av hela projektet genom ett seminarium/konferens där alla individuella projekten ingår. - Material som sammanfattar projektresultaten kommer att publiceras på projektdeltagarnas hemsidor, nyhetsbrev samt på RE:Source hemsida för att nå industri, forskare, beslutsfattare och den generella publik. - Informationsmaterial kommer distribueras till SIIS-nätverket och finnas tillgängligt för externa aktörer. Deltagarna kommer även att sprida resultaten genom följande nätverk de är medlemmar i vilket når främst forskare och företag men också beslutsfattare: SIIS-Swedish Initiative for Industrial Symbiosis ISIE-International Society for Industrial Ecology EID-Eco-Industrial Development Section CERISE- Centrum för resurseffektivitet i Sverige Nyttiggörande/Exploatering Övergripande Många aktörer satsar mycket på att utveckla mer resurseffektiva och cirkulära affärsmodeller. Eftersom frågeställningar har sin utgångspunkt i industrins behov, säkerställs paraplyprojektets samhällsrelevans. Projektet kommer att leda till ökad kommunikation av resultat och metoder till relevanta aktörer som därigenom ökar sin förmåga att bidra till en omställning mot ett mer resurseffektivt samhälle. T.ex. beslutsfattare i företagen kommer att få en bild av vad utvecklingen mot ökad cirkularitet, resurs- och energieffektivitet kan leda till, vilket kan användas för att formulera framtida utvecklingsstrategier. Kunskapsöverföring om lyckade exempel kan leda att konkret nytta realiseras redan på kort sikt om identifierade, lönsamma åtgärder genomförs. Utöver detta kommer satsningen på paraplyprojektet gynna områdets aktörer genom att de kommer att få del av den framtagna kunskapen som genereras under paraplyprojektet. Aktörer får ta del av modeller, verktyg och arbetssätt för att identifiera de miljömässiga-, sociala- och ekonomiska fördelar som finns med befintliga synergier och nya potentiella symbioser samt ta del av exempel där implementering av industriell symbios inte varit lyckosamt. Dessutom kommer satsningen bygga upp samverkansnätverk som kan leda till snabbare och effektivare implementering av samarbeten med industriell symbios-karaktär. Det förväntas även att kunskap och intresse kommer öka även utanför de aktörer som redan är intresserade av området genom nyhets och kunskapsspridning inom Re:Source och projektdeltagarnas egna kommunikationskanaler. Paraplyprojektet och individuella projekt 9

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 Genom gemensamma möten med individuella projekt kommer paraplyprojektet att fungera som en mötesplats för att utveckla och utbyta idéer, kunskap och skapa dialog mellan aktörer. De implementerade industriella symbioserna i de individuella projekten förväntas bidra med ekonomiska-, miljömässiga- och sociala fördelar genom att gemensamt använda resurser effektivare. Den roadmap som arbetas fram kommer användas för att skapa möjligheter att möta de utmaningar och hinder som identifierats för att kunna förverkliga potentialen att effektivisera resursanvändandet genom industriell symbios. Det kommer bli ett steg mot en utveckling och spridning av industriell symbios i hela landet och kommer dessutom leda till möjliga partners och stöd till vidare utveckling av SIIS för framtida satsningar. Från rapporter och seminarier För att främja implementeringen av en mer cirkulär ekonomi behövs underbyggda beslut inom näringsliv och politik. Spridning av goda exempel samt framtagning av relevanta beslutsunderlag är viktigt för att driva denna utveckling. Projektet kommer att visa möjliga nya modeller för att skapa och utvärdera resurseffektivitet genom industriell symbios samt att sprida exempel och resultat. Genom seminarier med Re:Source och SIIS kommer en stor bredd av aktörer nås, bl.a. politiker, kommunala tjänstemän, beslutsfattare från industrin, akademi och konsulter. Kunskap, nätverk och rekommendationer från paraplyprojekt och individuella projekt kommer bidra med viktig kunskap till policy makers som kan används för utveckling av styrmedel och incitament för implementering av industriell symbios. Efter projektet Ambitionen är att paraplyprojektet ska drivas vidare även efter den inledande projektperioden. Om det finns behov för ett långsiktigt paraply för industriell symbios, hur det kan formas och syftet, kommer vara frågor som besvaras i den roadmap som kommer tas fram. Inom RE:Source kan det finnas möjligheter till att driva både ett paraply och individuella projekt även framöver, eventuellt även i en större omfattning. Ett annat reellt alternativ är att det självorganiserade SIIS-nätverket driver arbetet vidare efter projektet. SIIS med sina ideella insatser från dess medlemmar har som ambition, i linje med RE:Source, att skapa en långsiktig organisation för att stötta medlemmar och andra intressenter i deras lokala utveckling och implementering av synergier. Det inledande strategiska paraplyprojektet inom RE:Source skulle ge en snabbare utveckling av industriell symbios, med högre kvalitet, än vad SIIS idag själva kan bidra med. Projektbudget Budgeten inom projektet är baserad på att det finns tio pågående individuella projekt samtidigt. Om denna mängd skulle öka betydande får projektledaren inkomma med förslag till reviderad budget. Medfinansieringen i projekt är baserad på att projektens deltagande i paraplyprojekt sker utanför deras individuella projektbudget och verksamhet. Dessutom förväntas SIIS medlemmar aktivt bidra med egentid för att ge input till arbetet och feedback på de resultat som arbetas fram. Vid tidigare diskussioner har dessa medlemmar önskat ett initiativ som gör att potentialen med industriell symbios kan förverkligas och kan bidra med tid för att det ska bli verklighet. Finansieringsplan RE:Source mall kan med fördel användas och summeringstabell enligt nedan kopieras in. 10

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING Hifab AB 16 500 0 16 500 LiU 16 500 0 16 500 IVL 16 500 0 16 500 SP 16 500 0 16 500 Deltagare i individuella projekt 2 247 500 0 247 500 SIIS-nätverkets deltagare 264 000 0 264 000 RE:Source 0 1 060 000 1 000 000 Total finansiering 577 500 1 060 000 1 637 500 Varav RE:Source 0 1 060 000 65 % Medfinansieringen för deltagare i individuella projekt är beräknad genom följande antagande: - 3 arbetsmöten under projektperioden - 4 timmar arbetsmöte, 1 timma förberedelse - 2 personer deltar från varje projekt - 10 projekt - Timkostnad 825 kr/h Medfinansieringen från SIIS-nätverkets deltagare är beräknad genom följande antagande: - 20 parter som var och en lägger i snitt 20 h vid workshops samt enskilda möten för informations- och erfarenhetsinsamling. (samtliga projektpartners är medlemmar i SIIS och kommer bidra med motsvarande tid som övriga medlemmar. - Timkostnad 825 kr/h Kostnadsfördelning Kostnadsfördelning per AP och partner (kkr) Hifab LiU IVL SP Totalt AP1 60 100 60 30 250 AP2 100 80 30 30 240 AP3 60 120 160 60 400 AP4 30 10 30 10 80 AP5 60 10 10 10 90 Totalt 310 260 290 140 1 060 Referenser Chertow, M.R., Bocken, N., 2014. Industrial Symbiosis as a Sustainable Business Model: theoretical and empirical findings., Resilience 2014, 4-8 May 2014,, Montpelier, France. Chertow, M.R., Lombardi, D.R., 2005. Quantifying economic and environmental benefits of colocated firms. Environmental Science and Technology 39, 6535-6541. Martin, M., Eklund, M., 2011. Improving the environmental performance of biofuels with industrial symbiosis. Biomass and Bioenergy 35, 1747-1755. 2 Vilka aktörer detta blir kommer beslutas av Energimyndigheten efter programstyrelsens möte i november 11

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 Martin, M., Svensson, N., Eklund, M., 2015. Who gets the benefits? An approach for assessing the environmental performance of industrial symbiosis. Journal of Cleaner Production 98, 263-271. Røyne, F., Berlin, J., Ringström, E., 2015. Life cycle perspective in environmental strategy development on the industry cluster level: A case study of five chemical companies. Journal of Cleaner Production 86, 125-131. Sokka, L., Lehtoranta, S., Nissinen, A., Melanen, M., 2011. Analyzing the Environmental Benefits of Industrial Symbiosis: Life Cycle Assessment Applied to a Finnish Forest Industry Complex. Journal of Industrial Ecology 15, 137-155. 12

2016-08-18 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8e 206-09-23 Bilaga 1 idéskiss individuella projektförutsättningar från RE:Source RE:Source avsätter 6 MSEK för individuella projekt inom IS (verktyg 1 enskilda projekt 2017) Planerar att initiera 8-12 projekt INDIVIDUELLA PROJEKT Transparent process Efter programstyrelsens möte den 23 september kommunicerar RE:Source satsningen genom nyhetsbrev och hemsida Deadline för att inkomma med projektansökningar 1 november Ansökningar bedöms därefter av SR och PS för rekommendation till beslut. Alternativt så kallas, delar av bedömningsgruppen in Myndigheten beslutar därefter AVGRÄNSINGAR RE:Source satsning inom IS är fokuserad på materialflöden. Energiflöden är inte exkluderade utan kan ingå som en del av symbiosen. Men att visa på möjligheten att genom symbios skapa ett högra värde av materialflöden står i fokus. De individuella projekten ska vara konkreta utvärderingsprojekt av IS. Genomförandet ska fokusera på att mäta, beräkna och utvärdera faktiska symbioser. Projekten ska inte fokusera på att utvärdera möjlig potential och hinder med planerad symbios. Detta för att de individuella projekten ska leverera matnyttig input till det strategiska paraply projektet. Bedömningskriterier Relevans Minst 2 materialflöden Potential Visa på potentialen med ökad resurseffektivitet och hållbarhet genom IS av de utvalda flödena Aktörskonstellation minst 2 processer/aktörer för att visa på symbios Genomförande Utvärdera, mäta och räkna på faktiska industriella symbios processer. Projektstart: 1 jan 2017 Projektslut: 31 dec 2017 Sökta medel: - Motfinansiering: 50% Krav: Att delta i paraplyprojektet vilket kommer ske genom medfinansiering av egen tid för det sker utöver projektbudgeten. 13

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8f Affärsutveckling i en cirkulär ekonomi med företagsekonomiska processverktyg -förstudie Projektfakta Projektledare: Laura Vidje (Esam AB) Startdatum: 1/10 2016 Organisation: Cradlenet Slutdatum: 15/04 2017 Motivering till varför enskilt projekt Projektet är av övergripande karaktär och gynnar hela innovationsområdet. Projektet är kopplat främst till verktyg två (kommersialisering) och till utmaningen Resurseffektivt samhälle. Vissa inspel kommer också kunna göras till verktyg 3 (policyanalys). Projektidén är sprungen ur framsynsprojekt 2.1 samt idéer från Cradlenets medlemmar och har utvecklats i samråd med programledningen. Aktiviteter, Resultat och Effekter För att en omställning till cirkulär ekonomi ska vara möjlig behövs nya affärsmodeller. För att dessa affärsmodeller ska utvecklas behövs det stöd till företagen att utvärdera och möjliggöra den omställningen. Projektet stämmer väl överens med de effektmål som anges för Programmål 2, särskilt kopplat till effektmålet 2018 Nya affärsmodeller utvärderas i handel och industri. Projektet stämmer även väl överens med de effektmål som anges för Programmål 6 och 7, särskilt kopplat till effektmålet 2018 Fler nya resurseffektiva produkter och tjänster redo för marknadsintroduktion. Förankring och genomförande Beskriv hur projektidén är förankrad hos områdets aktörer och projektgruppens mandat att utföra arbetet. Redogör för projektets största risker och vilken beredskap det för dessa inom projektgruppen. Beskriv hur programledningen kan säkerställa utveckling och styrning av projektet under utförandet. Projektgruppen har genom sina medlemmar förankrat projektet och aktörskonstellationen bakom projektet är bred. Programledningen kommer följa projektet med intresse via rapporteringen men även via löpande samtal med projektutförarna. Resultatuppföljning Förslag på granskare av slutrapport: Gunnar Fredriksson, Gunnar Fredriksson Miljöutredningar och Fredrik Östlin Off2off Nyttiggörande/Exploatering Förstudieresultaten kommer att spridas av Cradlenet inom föreningens nätverk, i form av publikationer och ett öppet seminarium. Även Sveriges Byggindustrier kommer att arbeta med resultatspridning till sina medlemmar. Vidare kommer kontakt tas med branschtidningar inom byggbranschen och retail.

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8f Strategiska rådets syn på: Förstudie affärsutveckling i en cirkulär ekonomi med företagsekonomiska processverktyg SR har vid möte #3 den 160831diskuterat förslaget och har enats kring följande rekommendationer: Motivering till varför enskilt projekt SR ansåg att projektförslaget är relevant som enskilt projekt. Ett verktyg/ verktygslåda som detta skulle möjliggöra en snabbare utveckling mot cirkulär ekonomi. Det berör alla RE:Sources medlemmar. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet och projektgruppen har potential att genomföra projektet. SR efterfrågade en tydligare beskrivning av vad som ska uppnås i förstudien och vad som genomförs i efterkommande projekt. Projekttiden uppfattades som något kort jämfört arbetet som planeras. Förankring och genomförande SR anser att aktörskonstellationen är rimlig. SR efterfrågade en något mer tydlig bakgrundsbeskrivning. Nyttiggörande/Exploatering Det konkreta slutresultatet var inte helt tydligt i ansökan, viss ihop blandning mellan förstudien och det tänkta efterkommande utvecklingsprojektet. Viktigt att slutresultatet finns tillgängligt för alla RE:Sources medlemmar.

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 Affärsutveckling i en cirkulär ekonomi med företagsekonomiska processverktyg -förstudie Projektfakta Projektledare: Laura Vidje (Esam AB) Startdatum: 1/10 2016 Organisation: Cradlenet Slutdatum: 15/04 2017 År 2016 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp 190.000 175.000 365.000 Medfinansiering 190.000 180.425 370.425 Total projektbudget 380.000 355.425 735.425 Projektsammanfattning En av de största utmaningarna för den cirkulära ekonomin är hur man på ett övertygande sätt skall skapa en fungerande affärsutveckling som leder till hög cirkularitet och långsiktig företagsekonomisk lönsamhet. Detta är kända fakta för alla företagare som är intresserade av att driva en cirkulär verksamhet. Därför skulle det gynna det strategiska innovationsområdet resurs- och avfallshantering att sammanställa befintliga metoder och verktyg för cirkulär affärsutveckling, identifiera förbättringspotential och luckor i dessa för att sedan ge förslag på vilka metoder som är lämpligast för att effektivt skapa cirkulära affärsmodeller för de utvalda branscherna. Även om företagen i en viss bransch ofta har en tämligen väldefinierad affärsidé och en plan för affärsutvecklingen, saknas det idag också konkreta företagsekonomiska modeller och processverktyg som till slut hjälper företagaren att förstå hur denne skall uppnå långsiktig företagsekonomisk lönsamhet på mikroplanet. Detta projekt är en förstudie med som långsiktig, övergripande mål att göra underlagsarbetet för att i senare projekt kunna ta fram branschspecifika processverktyg (verktygslådor) för att utveckla högcirkulära affärsmodeller som ger långsiktig lönsamhet för företaget. Processverktyget eller verktygen blir resultat av fortsatta projekt efter förstudien och ska bli så pass konkreta så att företagare, oavsett bransch, skall kunna ta fram cirkulära affärsmodeller och göra tillhörande investeringsbedömningar. Det är vår övertygelse att sådana verktyg skulle bidra till att påskynda transformationen till en cirkulär ekonomi. I den förstudie som denna projektansökan avser kommer tre huvudsakliga leveranser att göras. Arbetet kommer att fokusera på byggbranschen och retailbranschen, samt på redan cirkulära verksamheter som vi för enkelhets skull kallar för återanvändningsbranschen; En sammanställning av och gap-analys för publicerade stöd och verktyg för cirkulär affärsutveckling av SME-företag (se exempel i referenslista), beskrivning av Best Practice i cirkulära affärsmodeller och identifiering av de företagsekonomiska värdeskapande faktorerna utifrån denna Best Practice. Utveckling av en företagsekonomisk modell för företag i den cirkulära ekonomin samt en beskrivning av företagsekonomiska hindren i den cirkulära ekonomin. En projektbeskrivning och resursbedömning för att nå det långsiktiga målet, det vill säga utvecklingen av ett konkret och tillämpbart processverktyg/verktygslåda för cirkulär

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 affärsutveckling och företagsekonomisk analys av cirkulära affärsmodeller i ett kommande projekt. Resultat från steg 1 och 2 utgör det huvudsakliga underlaget till denna beskrivning och resursbedömning. Arbetet i förstudien och fortsatta projekt bedöms ha mycket högt nyhetsvärde. Utvärdering av stöd och verktyg kommer att involvera företag från tre huvudsakliga branscher. Flera av resultaten blir dock användningsbart för flera branscher, vilket gör detta projekt lämpligt som ett enskilt projekt. Motivering Kartläggningar har gjorts med deltagare från näringslivet inom ramen för projektet 2.1 (Framsyn framtagande av strategisk färdplan för kommersialisering), och inom nätverket Cradlenet. Dessa visar delvis på en brist i företagsekonomiska modeller och delvis på avsaknaden av en gapanalys mellan befintliga verktyg och modeller och företagarnas behov vid omställning till högcirkulära affärsmodeller. Inom Cradlenet har behovet identifierats av en sammanställning av de mest relevanta och värdefulla verktyg för omställning av affärsidéer till hög cirkularitet. I det pågående projektets (2.1 Framsyn) arbetsgruppsmöten har det efterlysts olika former av metoder, checklistor och angreppssätt för att kunna göra korrekta företagsekonomiska bedömningar om en satsning mot cirkulär ekonomi kan ge avsedd avkastning, dvs en konkret affärsutvecklingsmodell. Önskemålen kan sammanfattas som ett behov av ett processtöd - en verktygslåda - som, oavsett bransch, ser till att affärsutvecklingen siktar mot en hög grad av cirkularitet samt att varje aspekt av en satsning på en sådan affärsutveckling blir beaktad. Detta processtöd underlättar alltifrån kartläggning av värdet av cirkularitet, införsäljning av detta värdet hos personal, företagsledning och ägare till uppföljning av genomförda investeringar. Utgångspunkten för detta är dels utmaningarna i resurshantering och hållbarhet och dels det företagsekonomiska, som berör intäktsströmmar, kostnader på kort och lång sikt, efterfrågan med avseende på både verklig marknadsefterfrågan (dvs. utan subventioner) och artificiell efterfrågan (dvs. med subventioner). Ett väl förankrat och erfarenhetsbaserat processverktyg fyller också en mycket viktig funktion i marknadsföringen av fördelarna med att gå mot en cirkulär ekonomi. Med hjälp av verktyget kan man nämligen på ett tydligt och pedagogiskt sätt beskriva och förklara de företagsekonomiska fördelarna med att investera i den cirkulär ekonomin. Enskilda projekt Eftersom det processverktyget som föreslås här är gemensamt och användningsbart för många former av företag och branscher, är detta lämpligt som ett enskilt projekt. Projektets relevans Projektet har hög relevans eftersom flera av deltagarna i projektet 2.1 (Framsyn framtagande av strategisk färdplan för kommersialisering) samt i Cradlenets arbetsmöten har efterlyst ett processverktyg som är både konkret och tillämpbart. Projektet stämmer väl överens med de effektmål som anges för Programmål 2, särskilt kopplat till effektmålet 2018 Nya affärsmodeller utvärderas i handel och industri.

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 Projektet stämmer även väl överens med de effektmål som anges för Programmål 6 och 7, särskilt kopplat till effektmålet 2018 Fler nya resurseffektiva produkter och tjänster redo för marknadsintroduktion. Projektets nyhetsvärde Projektet har mycket stort nyhetsvärde eftersom det saknas ett omfattande och konkret processverktyg både i Sverige och annorstädes som är tillämpbart på mikronivå, dvs. för enskilda näringsidkare som vill etablera och driva sin verksamhet inom ramen för en cirkulär ekonomi. Bakgrund Cirkulär affärsutveckling är ett flitigt omskrivet ämne internationellt och även i Sverige. Organisationer som Ellen MacArthur Foundation, Accenture, Resource Revolution, och flertalet EUfinansierade projekt (t.ex. C2C Bizz) har tagit fram verktyg och metoder som stöd till företag som vill bli mer cirkulära eller starta högcirkulära verksamheter. Många av dessa verktyg och metoder har publicerats (på engelska och andra språk) och är fritt att använda. Deras inriktning är typiskt att identifiera möjligheter för vinster i cirkularitet och resursanvändning, eller kunderbjudanden och affärsmodeller som underlättar för hög cirkularitet. Bland Cradlenets företagsmedlemmar och inom ramen för Cradlenets offentliga verksamhet har det framkommit att många företag inte upplever att det finns mycket konkret stöd till cirkulär affärsutveckling. Utöver att rätt stöd kan vara svårt att hitta bland olika publikationer så har företag även dålig kunskap om vilka stöd som finns och hur användbara dessa är. Vid flera av Cradlenets styrelsemöten och seminarier har behovet diskuterats av en kvalitetsgranskad sammanställning av relevanta metoder och verktyg, samt en analys av gapet mellan företagens behov och stödutbudet. Utöver behovet av ett stödpaket eller en verktygslåda för att teoretiskt identifiera och analysera hur företags cirkularitet kan ökas, har ett annat behov identifierats i arbetet med det pågående RE:Sourceprojektet 2.1 (Framsyn framtagande av strategisk färdplan för kommersialisering). Här handlar det om behovet av modeller för företagsekonomisk utvärdering av cirkulära möjligheterna. Analysen i Framsyn-projektet pekar på att de flesta modeller är makroekonomiska snarare än företagsekonomiska. Företagarens behov är konkret sagt en modell för företagsekonomisk analys av de investeringsbehov för ökad cirkularitet, utifrån resulterande kostnader samt intäkter, och tillhörande affärsrisker. Sammanfattande kan de olika behoven beskrivas som ett behov av ett processtöd som ser till att varje aspekt av en satsning på och investering i cirkulär ekonomi blir beaktad i affärsstrategin och i investeringskalkylen. Figuren nedan illustrerar i vilka förberednings- och utvecklingssteg ett sådant verktyg kommer att stödja företagen.

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 Figur 1. Schematisk omställningsprocess för en verksamhet från lågcirkulär till högcirkulär. Processverktyget som studien siktar på skall leverera verktygen o.d. enligt de färgade pratbubblorna. Behoven av stöd, och detaljerna i den företagsekonomiska modellen, varierar delvis från bransch till bransch. Denna förstudie väljer att fokusera främst på byggbranschen och retailbranschen eftersom dessa både bidrar till stor resursförbrukning och har en betydande roll i den nationella ekonomin. Mål Det övergripande målet med förstudien är att underlätta för företagare i en mångfald av branscher att identifiera, utvärdera och genomföra omställningar till affärsmodeller med en högre grad av cirkularitet. Detta sker genom att ta fram en konkret målbild för ett processverktyg som ger företag praktiskt hjälp i en sådan omställning. Det slutliga processverktyget kommer att bli till nytta för företagsekonomisk analys (genom den företagsekonomiska modellen som tas fram i denna förstudie) och för cirkularitets- och hållbarhetsanalays, samt implementering. Som delmål har projektet att i förstudien ta fram en översiktlig sammanställning av, kartläggning över och utvärdering av verktyg som hjälper företag att se tekniska och affärsmässiga möjligheter till högre cirkularitet. Denna sammanställning kommer att vara till direkt hjälp för företag som redan idag vill komma igång eller arbetar med en omställning till hög cirkularitet. Ett annat delmål är att kunna bidra till bättre förutsättningar för cirkulära affärsmodeller, genom att sammanställa företagsekonomiska hinder för sådana affärsmodeller. Denna sammanställning kan användas i nästa steg enskilda projekt under 2017 inom Re:Sourceverktyget för Policyanalys. Sammanställningen har även direkt värde för företag när de ska bedöma riskerna av en viss satsning på högre cirkularitet.

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 Genomförande Projektplan Den föreslagna förstudien består av ett arbetspaket med följande innehåll: a) Projektuppstart: Projektet sätts igång med ett startmöte för hela konstellationen inklusive en referensgrupp som består av styrelse och medlemmar i Cradlenet kompletterad med eventuell expertis som saknas där. Referensgruppen kommer att ansvara för kvalitetssäkring igenom hela projektet. I startfasen är referensgruppen med och fastställer den slutliga omfattningen av befintliga publikationer med teorier, verktyg och metoder som skall kartläggas och analyseras i förstudien. Deltagande i intervjuer och arbetsgruppsmöten marknadsförs ytterligare genom Re:Source, Cradlenets och projektets övriga samarbetspartners kanaler i syfte att nå företag och intressentorganisationer över hela Sverige. b) Sammanställning Best Practice och värdeskapande faktorer Genom en litteraturstudie (på engelska, nederländska och tyska) sammanställs befintliga publicerade metoder, modeller och verktyg för omställning av ett företags verksamhet och affärsidé till hög cirkularitet. De inhämtade resultaten för stöd/verktyg kategoriseras efter ändamål (stadier i en cirkulär omställningsprocess) och nytta för hållbar affärsutveckling hos små och medelstora företag. Resultatet av detta steg sammanställs i en delrapport med stöd och verktyg samt de värdeskapande faktorer. Delrapporten blir som en kunskapsbas och ett underlag till kommande intervjuer och arbetsgruppsmöten. c) Gapanalys Best Practice verktyg mot företags behov Genom i första hand intervjuer och arbetsgruppsmöten med företagsrepresentanter för olika branscher kartläggs de konkreta behoven av affärsutvecklingsmodeller och - metoder. Tanken är att få svar på behoven som ett underlag till gapanalysen. Deltagarna i intervjuerna och arbetsgruppsmöten skall bestå av både företag som har och inte har påbörjat arbete med cirkulär ekonomi. Företagens behov matchas nu med Best Practice av befintliga metoder och verktyg i en gapanalys. Här identifieras de mest relevanta verktygen för företagare samt bristerna i skalan av verktyg. Både relevans och brister valideras med företag genom arbetsgruppsmöten med deltagare från olika branscher och resulterar i en sammanställning över vilka verktyg och metoder som är relevanta, var de behöver kompletteras samt vilka nya typer av verktyg som behöver utvecklas. Resultaten från gapanalysen sammanställs i projektets slutrapport och blir underlag till arbetet i steg f). d) Utveckling av företagsekonomisk modell Parallellt med c) genomförs en identifiering av värdeskapande faktorer och ingångsvärdena för en branschoberoende konkret företagsekonomisk modell, som hjälper företagaren att förstå hur denne skall uppnå långsiktig företagsekonomisk lönsamhet på mikroplanet i en cirkulär ekonomi. Identifieringen bygger på enkäter samt djupintervjuer med företrädare för ett företag verksamma inom den cirkulära ekonomin. Med de identifierade ingångsvärdena utvecklas en företagsekonomisk modell för företag med en hög grad av cirkularitet. e) Sammanställning företagsekonomiska hinder I samband med utvecklingen av den företagsekonomiska modellen i d) kommer man också att identifiera en rad konkreta företagsekonomiska hinder (policymässiga och

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 marknadsmässiga) som företag i den cirkulär ekonomin, eller i transition till en cirkulär ekonomi möter i vardagen. Dessa beskrivs och sammanställs i en särskild rapport som ett inspel till nya projekt inom programområdet Policyanalys. f) Skiss och projektbeskrivning på processverktyg för cirkulär omställning Resultaten från gapanalysen i c) och den företagsekonomiska modeller samt ingångsvärdena från d) blir input till en skiss, eller målbild, på en generisk och praktiskt användbar processmodell med ett komplett paket av processverktyg för kvalitativ, effektiv och lönsam omställning till cirkulära affärsmodeller. Förutom själva målbilden för processverktyget tas en kvalificerad projektbeskrivning för hur detta verktyg kan tas fram i ett fortsatt arbete inom Re:source. Målbild och projektbeskrivningen beskrivs i förstudiens slutrapport. Aktivitet Period Omfattning (h) Projektadministration och dokumentation 1/10 2016-15/4 2017 44 Projektuppstart 01/10-15/10 2016 45 Sammanställning Best Practice 15/10-1/12 2016 103 Gapanalys Best-Practice verktyg mot företags behov 1/12 2016-15/3 2017 288 Utveckling av företagsekonomisk modell 1/12 2016-1/3 2017 250 Beskrivning av företagsekonomiska hinder i den cirkulära ekonomin Skiss och projektbeskrivning på processverktyg för cirkulär omställning 1/3 15/3 2017 90 15/3-15/4 2017 72 Arbetssätt och metod kommer att bestå av desk-research, enkäter, djupintervjuer och arbetsgruppsmöten med företrädare för företag verksamma inom olika branscher. Konstellation Konstellationen i detta projekt består av: TOTALT 892 Deltagare Esam AB inno AG filial Scandinavia Cradlenet Kinnarps AB Kompanjonen Norden Sveriges Byggindustrier Inrego AB Econova AB Roll och funktion Projektledare, utredare, rapportförfattare utredare, rapportförfattare Referensgrupp & kvalitetssäkring cirkularitet, Representant retail/tillverkning, B2B Representant retail & återanvändning i byggbranschen (erfarenhet CE) Representant & kvalitetssäkring byggbranschen Representant återanvändning & retail, B2C (erfarenhet CE) Representant återanvändning, B2B (erfarenhet CE)

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 Bioteria AB Representant återanvändning, B2B (erfarenhet CE) NCC Sverige Representant byggbranschen Tarkett Representant retail/tillverkning (viss erfarenhet CE) Granit Representant retail, B2C Delbar.se Representant retail & byggbranschen (erfarenhet CE). Skandiafastigheter Representant bygg-/fastighetsbranschen, B2C och B2B Myrorna Representant retail & återanvändning, B2C Fler företagsrepresentanter ur Cradlenets nätverk kommer att delta i studien. Resultatredovisning Resultaten kan delas upp i två delar, de resultaten från förstudien och resultaten från fortsatta delprojekt baserade på förstudien. Samtliga dessa resultat kommer att bli offentliga och gratis användbara samt publiceras på Cradlenets hemsida och förslagsvis på Re:source hemsida. Förstudiens resultat Förstudiens resultat kommer att vara: En skriftlig rapport som innehåller: 1. En sammanställning av de befintliga verktyg och metoder för att identifiera och förverkliga högre cirkularitet som bäst möter behoven hos företag i bygg- och retailbranschen. 2. En generell företagsekonomisk modell som identifierar de typiska företagsekonomiska påverkansfaktorer för en högcirkulär affärsmodell och värderar dessa i termer av komplexitet, dvs hur lätt det är att sätta en pris på påverkansfaktorn. Modellen kopplar även denna påverkansfaktorer till de investeringsbedömningar som ett företag normalt gör så att man sömlöst kan gå över till cirkulära investeringsbedömningar. 3. En specificerad mål- och projektbeskrivning för fortsatta delprojekt (se nedan för mer information), baserat på en gapanalys av verktyg och metoder (1.) och den företagsekonomiska modellen (2.) mot företags och branschernas behov. I en separat förstudierapport sammanställs företagsekonomiska hinder (policymässiga och marknadsmässiga) som företag möter på väg till eller vid tillämpning av en högcirkulär affärsmodell. Planerade resultat från fortsättningsprojekt I de delprojekt som skall följa efter förstudien kommer branschspecifika processverktyg (eller verktygslådor) att utvecklas för utvalda branscher (åtminstone de som studerats i förstudien). Utvecklingsarbete består av två spår: att utveckla de stöd (verktyg och metoder) som förstudien har identifierat som saknande eller bristfälliga inom branscherna; och att anpassa den generella företagsekonomiska modellen så att de för branscherna relevanta företagsekonomiska påverkansfaktorer identifieras och appliceras. De resulterande branschspecifika processverktyg skall vara ett stöd till företag i branschen under hela omställningsprocessen till hög cirkularitet, både vad gäller resursanvändning, kunderbjudande och företagsekonomi.

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 De planerade processverktyg kommer att underlätta den cirkulära omställningsprocessen för företag och förväntas därmed bidra till ett ökad antal cirkulära företag och affärsmodeller och tillhörande minskad resursanvändning Nyttiggörande/Exploatering Målgruppen för projektet är i första hand företag och organisationer som på allvar skall gå in i en cirkulär ekonomi. Förstudieresultaten kommer att vara direkt användbara för dessa organisationer: de får tillgång till ett kvalitetsgranskat urval av cirkulära affärsutvecklingsstöd och en generell företagsekonomisk modell som de kan ha som startpunkt för att skapa modellen som passar deras verksamhet. Störst värde tillkommer naturligtvis företag i de studerade branscherna, men även andra verksamheter lär kunna ha nytta av delar av resultaten. Gapanalysen och den tillhörande mål- och projektbeskrivningen är främst tänkt att vara ett beslutsunderlag till Re:source, eller andra aktörer som vill stödja och arbeta med cirkulär affärsutveckling, inför framtida projekt. På samma sätt är sammanställningen över de företagsekonomiska hinder ett beslutsunderlag för framtida projekt inom t.ex. policyanalys. Förstudieresultaten kommer att spridas av Cradlenet inom föreningens nätverk, i form av publikationer och ett öppet seminarium. Även Sveriges Byggindustrier kommer att arbeta med resultatspridning till sina medlemmar. Vidare kommer kontakt tas med branschtidningar inom byggbranschen och retail. Om förstudien följs upp av delprojekt för stöd och modeller kommer resultaten av dessa bli av än större värde för företag (i de utvalda branscherna). Resultaten från både förstudien och eventuella uppföljande projekt kommer även vara till hjälp för myndigheter och stödorganisationer som skall stimulera företagsstarter eller transitioner mot en cirkulära ekonomin. Bland stödorganisationer räknas inte bara offentliga och ideella, men även affärscoachar och konsulter. Detta ökar ytterligare sannolikheten att Re:Source når sina programmål. Projektbudget Finansieringsplan Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source 0 365 000 365 000 Esam AB 49 500 0 49 500 Inno AG filial Scand. 82 500 0 82 500 Cradlenet 49 500 0 49 500 Kinnarps 10 725 0 10 725 Kompanjonen Norden 8 250 0 8 250 Sveriges Byggindustrier 14 850 0 14 850 Inrego AB 33 000 0 33 000 Econova AB 33 000 0 33 000 Bioteria AB 33 000 0 33 000

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 NCC Sverige 12 375 0 12 375 Tarkett 12 375 0 12 375 Granit 8 250 0 8 250 Delbar.se 8 250 0 8 250 Skandiafastigheter 6 600 0 6 600 Myrorna 8 250 0 8 250 Total finansiering 370 425 365 000 735 425 Varav RE:Source 100% 50% Kostnadsfördelning

Projektadministration och dokumentation Projektuppstart (Sammanställning av referensgrupp och slutlig fastställning av fokusområden) Sammanställning Best Practice och värdeskapande faktorer Gapanalys Best Practice mot företags behov Utveckling av företagsekonomisk modell Sammanställning företagsekonomiska hinder Skiss och projektbeskrivning på processverktyg för cirkulär omställning Totalt 2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 Esam AB 29 700 kr 8 250 kr 49 500 kr 132 000 kr 2 000 kr 3 300 kr 24 750 kr 249 500 kr Inno Group Scandinavia 3 300 kr 5 775 kr 21 450 kr 13 200 kr 136 125 kr 47 850 kr 19 800 kr 247 500 kr Cradlenet 3 300 kr 11 550 kr 9 075 kr 9 075 kr 3 300 kr 3 300 kr 9 900 kr 49 500 kr Kinnarps 825 kr 9 900 kr 10 725 kr Kompanjonen 825 kr 7 425 kr 8 250 kr Sveriges Byggindustrier 1 650 kr 13 200 kr 14 850 kr Inrego AB 825 kr 1 650 kr 1 650 kr 21 450 kr 5 775 kr 1 650 kr 33 000 kr Econova AB 825 kr 1 650 kr 1 650 kr 21 450 kr 5 775 kr 1 650 kr 33 000 kr Bioteria AB 825 kr 1 650 kr 1 650 kr 21 450 kr 5 775 kr 1 650 kr 33 000 kr NCC Sverige 1 650 kr 10 725 kr 12 375 kr Tarkett 1 650 kr 10 725 kr 12 375 kr Granit 825 kr 7 425 kr 8 250 kr Delbar.se 825 kr 7 425 kr 8 250 kr

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 Skandiafastigheter 6 600 kr 6 600 kr Myrorna 825 kr 7 425 kr 8 250 kr SUMMA 36 300 kr 33 825 kr 79 975 kr 240 075 kr 205 775 kr 71 775 kr 59 400 kr 735 425 kr

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 Om Esam AB Esam AB är ett konsultföretag som arbetar inom hållbar utveckling. Esam grundades 1990 och finns i Stockholm, Umeå och Skåne. Esam bistår sina kunder i att sträva efter hållbarhet genom utbildning, införande av ledningssystem, strategisk och teknisk rådgivning, nätverksbyggande och export av svensk know-how inom hållbar utveckling. Företagets viktigaste arbetsområden är införandet av effektiva verksamhetssystem inom miljö, kvalitet och arbetsmiljö; hållbart byggande och energi; cirkulär ekonomi; social hållbarhet; samt hållbara transporter. Esam AB är miljö- och kvalitetscertifierat enligt ISO 14001 resp ISO 9001. Om Inno AG filial Scandinavia Inno-gruppen är en internationell konsultkoncern med verksamhet i Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Sverige. Företaget är specialiserat på kommersialisering av forskning och innovationer inom miljöteknik och energi. Om Cradlenet Cradlenet är en ideell förening med syfte att främja konceptet cirkulär ekonomi i Sverige. Föreningen arbetar med kunskapsspridning om cirkulär ekonomi i samhället. Cradlenet erbjuder sina medlemmar (företag, organisationer och individer) en plattform för utbyte av kompetens och erfarenheter inom cirkulär ekonomi. Cradlenet är sökande part för denna förstudie och har en kvalitetssäkrande roll som styr- och referensgrupp. Om Kinnarps Interior Kinnarps Interior ingår i Kinnarpskoncernen och är Sveriges största kedja av inredningshus Företaget är en helhetsleverantör som löser sina kunders behov av inredning med möbler, mattor, gardiner och belysning. Om Kompanjonen Norden AB Kompanjonen är Sveriges ledande återförsäljare och leverantör av begagnade byggvaror för återbruk, återbruksinventeringar samt logistik- och förvaringstjänster anpassade för återbruk. Vi säljer begagnade varor och överskottspartier inom tre områden - byggmaterial, belysning och möbler. Om Sveriges Byggindustrier Sveriges Byggindustrier är bransch- och arbetsgivarorganisation för bygg-, anläggnings- och specialföretag verksamma på den svenska byggmarknaden. Om Inrego AB Inrego AB är marknadsledande inom återanvändning och livscykelhantering av datorer, mobiler och andra IT-produkter och hjälper organisationer över hela Europa att stärka sitt hållbarhetsarbete. Om Econova AB Econova är en innovativ koncern som arbetar för en hållbar framtid. Vi baserar våra återvinningsmetoder på naturens egna processer såsom sol, vind och mikroliv. De återvunna

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 produkterna säljer vi tillsammans med ett stort antal andra natur- och trädgårdsrelaterade produkter. Om Bioteria Technologies AB Bioteria Technologies AB är ett modernt bioteknikföretag som ägnat de senaste 20 åren åt att söka miljövänliga lösningar på fettproblemet lösningar som samtidigt eliminerar och hela den kedja av samhälls- och miljöproblem som följer i fettets spår. Om NCC Sverige NCC är ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen i norra Europa. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela värdekedjan utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt ansvarar för beläggning och vägservice. NCC vill vara med och driva på omställningen och utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Om Tarkett Tarkett är ett av världens största golvföretag med verksamhet i över 100 länder. Ursprunget till Tarkett kommer dels från Sverige och Frankrike men även från andra delar av världen och präglas av ett starkt industriellt entreprenörsskap, en tidig tro på internationalisering och ett brinnande intresse för alla slags golvmaterial. Tarketts dotterbolag Desso har i 2008 inlett en omställning till cirkulära produkter och affärer, i enlighet med Cradle to Cradle filosofin. 2020 ska alla Desso:s produkter tillverkas enligt Cradle to Cradle -principerna Om Granit Granit är ett livsstilsföretag som utvecklades till en inrednings-kedja i Sverige, med sikte på världen. En av företagets grundidéer är att erbjuda varor med lång varaktighet, vilket märks till exempel i färgsättning och design. Granit har som mål att vara en del av en cirkulär ekonomi Om Delbar.se Delbar är en delningstjänst för vänner och bekanta. Genom sociala nätverk kan användarna med hjälp av Delbar hitta personer i sin närhet att dela grejer med. Istället för att alltid köpa nytt använder de Delbar. Delbar arbetar i dagsläget med utveckling av en verktygspool med professionella verktyg, för små och medelstora byggbolag. Om Skandiafastigheter Skandiafastigheter är ett fastighetsbolag som äger, utvecklar och förvaltar kontor, köpcentrum, bostäder och samhällsfastigheter. Fokus ligger på de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Skandiafastigheter ägs av Skandia. Företagets hållbarhetsarbete har som mål att genom medveten användning av naturens resurser, aktivt minska och förebygga dess miljöpåverkan.

2016-08-16 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8f 2016-09-23 Om Myrorna Myrorna är Sveriges största butikskedja för second hand-varor och den största insamlingsaktören i vårt land. Myrorna ägs av Frälsningsarmén och har som uppdrag att genom återanvändning och arbetsträning aktivt verka för ett mer medmänskligt och hållbart samhälle. Företaget har stora produktionsenheter på flera ställen i landet och 34 butiker, från Luleå i norr till Malmö i söder. Allt som säljs i butikerna är gåvor som privatpersoner och företag lämnat i våra butiker, i klädboxar, på återvinningscentraler eller som hämtats av någon av våra egna lastbilar. Referenslista Accenture. 2014. Circular Advantage Innovative business models and technologies that create value. https://www.accenture.com/us-en/insight-circular-advantage-innovative-business-modelsvalue-growth C2C Bizz. Guided Choices Towards a Circular Business Model. http://www.opai.eu/uploads/guided_choices_towards_a_circular_business_model_pdf11.pdf Circle Economy och EcoFys. 2016. Implementing Circular Economy Globally Makes Paris Targets Achievable. http://www.circle-economy.com/wp-content/uploads/2016/06/ircle-economy-ecofys- 2016-implementing-circular-economy-globally-makes-paris-targets-achievable.pdf FCC, LAWR, Edie.net, Resource Revolution. 2013. Making circular relevant: a business blueprint. http://www.edie.net/downloads/making-circular-relevant-a-business-blueprint/6

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8g 2016-09-23 Utveckling av kursutbud etapp 1 Projektledare: Anders Lagerkvist Startdatum: 160901 Organisation: LTU Slutdatum: 170301 Motivering till varför enskilt projekt Stöttar effektlogiken (att främja utbildningen inom området kvalitativt och kvantitativt, t.ex. genom att skapa och tillgängliggöra högkvalitativa och innovativa kurser). Projektet uppfyller de kriterier som satts för enskilda projekt. T.ex. det att det inte lämpar sig inom en utlysning. Projektet har tagits fram av verktygsledaren för verktyg 4 (Utbildning) i samarbete med företrädare för en rad andra utbildningsinstitutioner. Projektet har bedömts av strategiska rådet. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet täcker en lucka i utbildning som inte finns i dagsläget samt kommer ge en ökad förståelse för områdets internationella attraktivitet. Ambitionen att ha industri och akademi studenter på samma kurs skapar förutsättningar för ett ökat utbyte och förståelse för de två världarna. Projektet kommer bidra till att uppnå programmål 4. Förankring och genomförande Projektidén är utvecklad i samarbete mellan ett flertal företrädare för de akademiska lärosäten som bedriver verksamhet kopplat till RE:Soruce. Det finns i ansökan en ambition att skapa utbildningsnoder som skulle kunna stärka området. Den största risken är att kursen inte blir så attraktiv som man önskar. Resultatuppföljning Programledningen kommer att föra en nära dialog med projektledaren om status i projektet och framförallt samarbetet mellan de olika universiteten /högskolorna. Förslag på granskare av slutleverabler: Tobias Richards Högskolan i Borås och Ola Eriksson, Högskolan i Gävle

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8g 2016-09-23 Nyttiggörande/Exploatering Projektet kommer automatiskt nyttiggörs direkt genom att kurser och andra utbildningsmoment utvecklas och ges, både till akademi och industri. Karakteriseringskursen planeras ges första gången HT 2017 och kommer att i lämplig omfattning tillämpa resultaten från övriga moment i projektet. Eftersom de aktiviteter som planeras kommer att vara öppna för alla intresserade efter principen först till kvarn, så kommer deltagare även att representera organisationer som idag inte är aktiva inom RE:Source. Kurserna skall i största möjliga utsträckning vara tematiskt moduliserade, så att man kan välja att studera enskilda moment om man inte avser att ta hela kurser. Samverkan mellan olika utbildare skall vara normen där det är lämpligt. De kurser som tillgängliggörs eller utvecklas inom projektet blir även en bas för etablering av kurser med internationell rekrytering (utvecklas i projekt 4.3). Strategiska rådets syn på: Utveckling av kursutbud etapp 1 SR har vid möte #3 den 160831diskuterat förslaget och har enats kring följande rekommendationer: Motivering till varför enskilt projekt SR ansåg att projektförslaget är relevant som enskilt projekt. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet och projektgruppen har potential att genomföra projektet. Förankring och genomförande SR anser att aktörskonstellationen är rimlig. SR efterfrågade en tydligare beskrivning kring hur den i kursen föreslagna projektet kopplar till tidigare given kurs inom forskarskolan POWRES. Detta är nu tydliggjort i ansökan. Nyttiggörande/Exploatering SR anser att projektet behövs för att bidra till att nå PM 4.

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8g 2016-09-23 Utveckling av kursutbud etapp 1. Projektfakta Projektledare: Anders Lagerkvist Startdatum: 160901 Organisation: LTU Slutdatum: 170301 SEK År 2016 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp 517 920 325 280 0 843 200 Medfinansiering 73 500 69 000 0 142 500 Total projektbudget 591 420 494 280 0 1 085 700 Projektsammanfattning Projektet syftar till att ge ett bidrag till utvecklingen av utbildningsinfrastrukturen för resurs- och avfallshantering i Sverige och avser delar som tidigt identifierats i den framsynsprocess som pågår inom Re:Source Framsyn utbildning. Förståelsen för hur man konkret kan skapa kunskap om avfallsmaterials egenskaper och samverkan med sin omgivning skapar en grund för utveckling av återvinning, behandling och omhändertagande av avfallsmaterial. Kunskapen behövs både inom industri och akademi och kursen riktar sig därför till båda. Inom detta projekt kommer en kurs som ger verktyg för att utveckla förståelsen av materials egenskaper att utvecklas och tillgängliggöras. För att främja utvecklingen av områdets utbildning generellt kommer flera aktiviteter att genomföras, den första är att inventera och utvärdera innovativa utbildningsformer och deras potential inom området och den andra är att dra nytta av inkommande utländska studenters erfarenheter och perspektiv för att utveckla områdets internationella attraktivitet. Den tredje aktiviteten är att utveckla en kurs om karakteriseringsmetoder för olika avfallstyper samt att testa kursen på studenter vid ett tillfälle. Kursen ska bestå av bland annat web-baserade moduler för att öka åtkomligheten för studenter i olika delar av landet. Genom modulisering av kursmaterialet kan detta byggas ihop i lämpliga kombinationer för olika målgrupper bland de studerande. Det som skapas i projektet kommer att göras tillgängligt för områdets intressenter och erfarenheterna tas tillvara i fortsatt utvecklingsarbete. Motivering För att öka kunskapsspridningen inom avfalls- och återvinningsområdet måste utbud och kvalitet på utbildningar inom Re:Source tema förbättras. Den pågående inventeringen inom Nuläges och nyckeltalsprojekt och Framsyn utbildning har visat att sådan utbildning finns, men att den inte är särskilt utbredd eller framträdande. Inom det pågående framsynsarbetet har det identifierats behov av aktiviteter som realiseras genom detta projekt. Aktiviteterna syftar till att: - komplettera inventeringen av existerande utbildningar med en sammanställning och analys av alternativa utbildningsformer (Aktivitet B), - skapa en fördjupad förståelse för områdets internationella attraktivitet (Aktivitet C) - fylla en inom framsynsprojektet identifierad lucka i kursutbudet (Aktivitet D)

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8g 2016-09-23 Samtliga aktiviteter syftar till att främja området generellt och resultaten kan nyttiggöras av många aktörer inom området. Aktiviteterna B och C ger input till kursutveckling och internationalisering generellt medan aktivitet D genererar material en ny kurs på ett tema som är starkt kopplat till både industriella och akademiska behov för utveckling av materialåtervinning. Bakgrund Idag finns ett fåtal kurser som i princip är tillgängliga för lokala intressenter. Det finns dels utbildningar riktade till grundutbildningsstudenter vid några lärosäten och det finns några få forskarutbildningskurser som ges med låg frekvens, de hittills identifierade kurserna har företrädesvis systemanalytisk inriktning och grundläggande metodkurser, t ex för att förstå och nyttja avfalls egenskaper saknas. Kurser som är riktade mot branschen är ofta organiserade av aktörer inom branschen och med en svag koppling till forskningsfronten. Kursernas potential att skapa kontakter mellan olika aktörer, inte minst mellan industri och akademi, är ofta underutnyttjad. Mål Målet för effektlogiken är att främja utbildningen inom området kvalitativt och kvantitativt, t ex genom att skapa och tillgängliggöra högkvalitativa och innovativa kurser. Därmed förväntas antalet kurstillfällen, utbildningarnas attraktivitet och antalet deltagare ökas substantiellt fram till periodens slut. I detta projekt är de konkreta målen att dels ta fram ett faktaunderlag om innovativa undervisningsformer och utländska studenters syn på bransch och utbildningar, samt allt material och planeringsunderlag som behövs för att genomföra en avfallskarakteriseringskurs. Genomförande Inom projekt utbildningsframsynen, pågår parallellt en kartläggning av befintliga högre utbildningar inom resurs- och avfallsområdet. Det är redan nu tydligt att utbudet av avancerade kurser på såväl grundutbildningsnivå och för efterutbildningar (inom forskarutbildning och för yrkesverksamma) är mycket begränsat. Arbetsgruppen har därför identifierat tre mindre teman som bedöms passa väl inom den färdplan som utvecklas inom projekt utbildningsframsynen som med fördel kan startas snarast då de förväntas ge värdefulla informationer till kommande insatser. Fyra primära aktiviteter ryms inom projektet: A. Projektövergripande Aktiviteten innefattar projektledning och samverkan mellan projektdelarna, inklusive möten, granskning av och input/feedback till enskilda aktiviteter från hela arbetsgruppen. B. Innovativa pedagogiska metoder Aktiviteten går ut på att identifiera och analysera nya och innovativa pedagogiska metoder, särskilt sådana syftande till kreativitet, entreprenörskap och gränsöverskridande kommunikation. Projektet innebär: - Insamling av exempel, som t.ex. tävlingar, case metodik, brädspel, datorspel, virtual reality, flipped classroom, Living lab. (Även aktiviteter utanför traditionellt kursformat ingår). - Analys av exemplens relevans för avfalls- och resursområdet, - Förslag på tillämpningar inom utbildning för doktorander och yrkesverksamma. För detta nyttjas bl. a. kontakter inom ECE-skolan på KTH och lärarhögskolan vid Stockholms universitet och aktörer inom Re:Source. C. Inventering av internationella studenters utbildning och arbetsmarknad

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8g 2016-09-23 Internationella studenter söker sig till Sverige för Master och doktorandutbildning inom avfalls- och resursområdet. Genom att få in deras erfarenheter och bakgrund har de potentialen till att bli viktiga nyckelpersoner i Sveriges internationella kursutveckling på avfallsområdet. Detta delprojekt syftar till att undersöka deras drivkrafter, förväntningar, vad de läser, vad de gör för examensarbeten och var de kommer in på arbetsmarknaden, i Sverige och internationellt. Delprojektet börjar med att göra ett urval av studenter ur de inventeringar av avhandlingar och examensarbeten som pågår inom utbildningsframsynsprojektet. Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt (t.ex. vilka universitet de läst vid, vilka ämnen de gjort examensarbete i). Studenter kontaktas också med en enkät för att ta reda på sådant som var de fått anställning, varför de sökte sig till Sverige, när och varför de började intressera sig för avfall, förkunskaper för examensarbetet (med fokus på kunskaper inom avfallsområdet) samt hur de ser på sin utbildning. D. Utveckling av en nationell kurs i avfallskarakterisering Att förstå avfalls egenskaper är grundläggande bl a för att kunna utforma en anpassad och effektiv återvinning, behandling och slutförvaring. Denna metodkurs skall ge verktyg för att utveckla en sådan förståelse. Det finns idag ingen doktorandkurs vid svenska universitet som erbjuder denna kunskap. Det har tidigare getts kurser med vissa likheter till den kurs som föreslås, t ex gavs inom Forskarskolan POWRES vid ett tillfälle en mindre kurs inriktad mot undersökning av hushållsavfall av SP. Den nu föreslagna kursen är betydligt mera omfattande och är inte begränsad till någon särskild slags avfall. Dessutom siktar vi på att kursen skall kunna ges årligen, och vara tillgänglig både för doktorander och för yrkesverksamma. En del av kursen kommer att vara grundläggande information som kan läsas in och examineras individuellt och i egen takt, t ex via web. Den andra, mer tillämpade delen kommer att, vid sidan av demonstrationer och studiebesök, till stor del ha en individuell utformning då kursdeltagarna kan ta med sig ett eget karakteriseringsbehov och får tillämpa grundläggande kunskaper på detta med coachning under kursen. Det är då tänkt att laborativa moment i huvudsak sker i den egna organisationens hägn, eller hos partner med lämplig utrustning. Beroende på deltagarnas intresse kan material och problem variera så länge problemet är att man vill förstå hur avfallet kommer att beté sig i relevanta situationer. Vilket led i en produktionskedja som materialet hämtas från är inte avgörande. I de senare momenten kommer även utbytet studenterna emellan att vara viktigt och drivas i form av presentationer och problemorienterade diskussioner, grupparbeten etc. Hela kedjan från behovsanalys till beslutsunderlag kommer att behandlas och en blandning av teoretiska och praktiska moment skall ingå. Kursens teoretiska delar skall bestå av moduler som kan läsas separat och med olika individuella fördjupningar för att kunna användas efter behov.

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8g 2016-09-23 De huvudmoment som ingår visas i tabellen nedan Moment Försöksplanering Provtagningsteori och praktik Test- och analysmetoder Resultattolkning Resultatsvärdering Övrigt Kunskapsmål Ge färdighet att analysera kunskapsmål och att utforma effektiva experiment/tester för att nå dem. Att veta vilka fel som kan inträffa vid provtagning och hur man kan reducera dem. Att känna till möjligheter och begränsningar med vanligt förekommande undersökningsmetoder. Att känna till vanliga metoder för att utvärdera resultat i, t ex multivariat dataanalys, jämviktsmodeller m m. Känna till verktyg och databaser som kan användas för att tolka innebörden av resultaten och för jämförelser. Vilka resurser finns inom nätverket, etiska aspekter, presentation, vad man kan använda resultat till, lagar och regler som påverkar karakteriseringsbehov och karakteriseringsmål. Kursen baseras till stor del på den stora volym av karakteriseringsarbete som utförts vid LTU och Chalmers. Vid dessa lärosäten finns de laborativa resurserna som behövs för grundläggande kursmoment. Genom de individuella projekt som varje deltagare kommer att utföra blir andra svenska lärosäten och berörda företag och organisationer också involverade i kursens utveckling i samband med att den ges. Innan kursen ges första gången kommer alla medlemmar i Re:Source ges möjlighet att ge sin input till kursupplägg och innehåll. Kursdeltagarna kommer att få ge sina synpunkter på kursen i en utvärderingsenkät. Inom ramen för dessa aktiviteter kommer även metoder som värderas i aktivitet A att kunna testas. Kursen kommer att kunna ges under hösten 2017 i samverkan mellan LTU och Chalmers. Konstellation Aktivitet A Projektledning och projektövergripande Hela arbetsgruppen för utbildning medverkar i samtliga delar av detta projekt med feedback och stöd till utförarna och samordning. Arbetsgruppen redovisas med nedanstående tabell: Roll Anders Lagerkvist, LTU Projektledare Ansvarig för verktyget utbildning inom Re:Source Jurate Kumpiene, LTU Representerar nod Norr Cecilia Sundberg och Monka Olsson, KTH Representerar nod Mälardalen Joakim Krook, LiU Representerar nod Öst Britt-Marie Steenari, CTH Representerar nod Väst Hervé Corvellec, LU Representerar nod Syd Aktivitet B utförs till större delen av Sara Trulsson, Industriell ekologi, KTH Aktivitet C utförs till större delen av Aina Bruno, Industriell ekologi, KTH

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8g 2016-09-23 Aktivitet D utförs till större delen av följande personer: Anders Lagerkvist (Avfallsteknik LTU) Jurate Kumpiene, Avfallsteknik LTU, Britt-Marie Steenari, +NN Chalmers Resultatredovisning Alla genomförda aktiviteter utvärderas och rapporteras enskilt och sammanställs i en projektrapport. Det utbildningsmaterial som tas fram tillgängliggörs i olika former, t ex som interaktiva presentationer och kurskompendium med litteraturlistor. Olika former av informationsspridning sker genom samverkan med kommunikationsverktyget. Färdplanen för områdets utveckling uppdateras med gjorda erfarenheter och input ges till policyverktyget. Nyttiggörande/Exploatering Resultatet av arbetet inom utbildningsgruppen allmänt och mera specifikt inom effektlogiken nyttiggörs direkt genom att kurser och andra utbildningsmoment utvecklas och ges, både till akademi och industri. Karakteriseringskursen planeras ges första gången HT 2017 och kommer att i lämplig omfattning tillämpa resultaten från övriga moment i projektet. Eftersom de aktiviteter som planeras kommer att vara öppna för alla intresserade efter principen först till kvarn, så kommer deltagare även att representera organisationer som idag inte är aktiva inom Re:Source. Kurserna skall i största möjliga utsträckning vara tematiskt moduliserade, så att man kan välja att studera enskilda moment om man inte avser att ta hela kurser. Samverkan mellan olika utbildare skall vara normen där det är lämpligt. De kurser som tillgängliggörs eller utvecklas inom projektet kan även nyttjas som en bas för etablering av kurser med internationell rekrytering. Projektbudget Finansieringsplan Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source 843 200 843 200 LTU 36 500 0 36 500 KTH 36 500 0 36 500 CTH 36 500 0 36 500 LiU 16 500 0 16 500 LU 16 500 0 16 500 Total finansiering 142 500 843 200 1085 700 Varav RE:Source 78% Kostnadsfördelning Projektgemensamt Innovativ pedagogik Internationell attraktion Kursutveckling avfallskarakterisering Totalt LTU 122 740 0 0 280 080 402 820 KTH 52 400 96 600 96 600 0 245 600 CTH 52 400 0 0 280 080 332 480 LiU 52 400 0 0 0 52 400 LU 52 400 0 0 0 52 400 SUMMA 332 340 96 600 96 600 560 160 1085 700

Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8g 2016-09-23 2016-06-21

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8h 2016-09-23 Hållbarhetsutvärdering av RE:Source projekt Projektfakta Projektledare: Anna-Karin Jönbrink Organisation: Swerea IVF Startdatum:2016-10-15 Slutdatum:2017-06-30 Motivering till varför enskilt projekt Projektet är inte ett forsknings- och innovationsprojekt utan ett programstödjande utbildningsprojekt Projektet gynnar många aktörer och stärker RE:Source som plattform Projektidén har förankrats med programledningen genom dialog Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet syftar till att utbilda och utveckla områdets aktörer i hur man planerar och utför hållbarhetsutvärderingar i projekt. Projektet bidrar direkt till PM2; Nya tekniska lösningar och affärsmodeller för hållbar resursoch avfallshantering är framgångsrikt tillämpade i samhälle och näringsliv. Även PM3, Resultat och kunskap påverkar affärserbjudande, internationella standarder, miljömärkning, policyer och allmänhetens kunskap Förankring och genomförande Aktörskonstellationen i projektet är god. Utförarna har tidigare erfarenheter från att genomföra hållbarhetsutvärdering för två andra SIPar. Största risken med projektet är att en utbildning är för lite för att få en tydlig effekt Programledningen har som mål att delta vid utbildningstillfället samt även ha en löpande dialog med utförarna. Resultatuppföljning Utöver utbildningen kommer arbetet att redovisas genom en dokumentation som går att ladda ner från RE:Source hemsida. Nyttiggörande/Exploatering Utbildningen är ett första steg i att öka kunskapen hos områdets aktörer i tillämpning av hållbarhetsutvärdering.

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8h 2016-06-23 Hållbarhetsutvärdering i RE:Source projekt Projektfakta Projektledare: Anna Karin Jönbrink Startdatum: 2016-10-30 Organisation: Swerea IVF Slutdatum: 2016-11-30 År 2016 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp 50 000 50 000 Medfinansiering 0 0 Total projektbudget 50 000 50 000 Projektsammanfattning Ett projekt för att ta fram en metod för att stärka hållbarheten i RE:Source projekt, innefattar såväl sätt att bedöma hållbarhetspotentialen i projektansökningar, som metodik för att säkerställa att projekten verkligen leder till ökad hållbarhet då de genomförs. Tanken är att utgå ifrån de olika metodiker för hållbarhetsarbete som tagits fram av Swerea IVF för SIP Metalliska material (http://www.metalliskamaterial.se/sv/fakta/hallbarhetsanalys/), respektive för SIP LIGHTer (http://www.lighterarena.se/om-lighter/haallbarhetsarbete/) och anpassa dem till förutsättningar, mål och arbetssätt inom SIP RE:Source. Programledningen har som förslag att vi i den andra utlysningen inom RE:Source ska ställa krav på att man i alla innovationsprojekt samt demonstrationsprojekt visar att man kommer analysera innovationens hållbarhet ur ett helhetsperspektiv. Med helhetsperspektiv menar man här att dels alla livscykelfaser beaktas (råvaror, tillverkning, användning och resthantering) men också att olika hållbarhetsaspekter (baserat på bland annat ISO 26000 och FN:s hållbarhetsmål) som miljömässig hållbarhet (materialanvändning, utsläpp, energi, toxicitet, avfall mm), arbetsmiljö och hälsa, mänskliga rättigheter och jämställdhet och mångfald. Som ett led i detta vill vi erbjuda en utbildning om exempel på hur man planerar och genomför en hållbarhetsanalys. Denna utbildning kan med fördel ges i samband med när RE:Source dagen den 24 november då utlysningen presenteras. Motivering Enskilda projekt Varför är projektet ett enskilt projekt Projektet är programövergripande och av strategisk karaktär och av programstödjande karaktär snarare än forskning och utveckling. Gynnar alla aktörer inom området projektet som planerar att någon gång inkomma med projektansökningar till RE:Source. Väl planerade projekt skapar förutsättningar för bra projekt och därmed goda resultat vilket i längden stödjer att RE:Source uppnår programmålen och effektlogiken. Projektets relevans Projektet avser att bredda vyn när det handlar om hållbarhet inom programmet från att helt fokusera avfallshantering och resursfrågor kring denna till att se hållbarhet och avfallshantering ur ett helhetsperspektiv (alltså både ur ett livscykelperspektiv och genom att man beaktar hela hållbarhetsområdet) genom att applicera metodiken för hållbarhet. Metodiken avser att balansera

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8h 2016-06-23 de hållbarhetsmässiga fördelarna mot eventuella hållbarhetsmässiga nackdelar som exempelvis energianvändning, användning/utsläpp av toxiska ämnen, transportbehov etc. Metodiken kan också vägleda projekten inom RE:Source, till att göra hållbarhetsmässigt kloka val. Projektet bidrar därmed främst till projektmål 2, Nya tekniska lösningar och affärsmodeller för hållbar resurs- och avfallshantering är framgångsrikt tillämpade i samhälle och näringsliv. Även programmål 3, resultat och kunskap påverkar affärserbjudande, internationella standarder, miljömärkning, policyer och allmänhetens kunskap adresseras genom detta projekt. Projektets nyhetsvärde RE:Souce har en givet fokus på att bidra till hållbarhet genom att stärka olika typer av återvinning/återanvändning, snarare än att se till hållbarhet ur ett helhetsperspektiv. Genom att kombinera sitt fokus med dels ett livscykelperspektiv och dels även beakta andra hållbarhetsfrågor än resurseffektivitet och återvinning, kommer de lösningar som tas fram inom programmet i framtiden att bidra till hållbarhet i ett bredare perspektiv. Dessutom kan metoden säkerställa att man undviker hållbarhetsmässiga suboptimeringar. Bakgrund Metodiken har utvecklats sedan 1990-talet inom ramen för Swerea IVF:s interna hållbarhetsarbete. Målet har varit att hitta en metodik som säkerställer att projekten verkligen leder till hållbarhet ur ett helhetsperspektiv. Vinnova har uppmärksammat IVF:s metodik, vilket lett till att man beslutat att vidareutveckla och anpassa metodiken för de strategiska innovationsprogrammen Metalliska Material respektive LIGHTer. Detta har inneburit att dels verktyget för hållbarhetsbedömning anpassats till respektive programs särskilda utmaningar, men också att arbetsflödet/rutinerna för användning av metodiken anpassats till respektive programs övriga arbetsflöde/rutiner. Resultatet är alltså två olika metodiker som påminner om varandra, men som har tydliga skillnader. Metodiken består av ett verktyg för hållbarhetsbedömning och ett arbetsflöde som beskriver hur, när och var verktyget används. I korthet kan metoden sammanfattas enligt följande: Den syftar till att identifiera hållbarhetsaspekter och föreslå initiativ i projektet för att säkra positiva bidrag till viktiga aspekter Den utförs i en dialog mellan projektägaren (expert inom projektområdet) och en hållbarhetsexpert Den jämför effekterna av den nya tekniken (som projektet syftar till att utveckla) med effekterna av den för närvarande bästa tekniken, ur ett livscykelperspektiv Den görs oftast på mindre än en dag, och utförs företrädesvis i projektformuleringsfasen. I detta projekt finns utrymme att göra smärre justeringar av metodiken för att passa behoven i RE:Source. Sannolikt kan den komma att behöva anpassas ytterligare om RE:Source väljer att inkludera metodiken i befintliga arbetssätt och rutiner inom RE:Source. Mål Det övergripande syftet med arbetet är att de innovations och test-demoprojekten som RE:Source satsar på ska ge resultat som bidrar till att vi tar fram hållbara innovationer. Specifika projektmål 1. Ökad kunskap hos föreslagställare om hur man planerar och genomför hållbarhetsutvärdering av en idé och innovation 2. Ett första förslag till metodik tas fram anpassad för RE:Source innovationsområde

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8h 2016-06-23 Genomförande Projektplan AP 1: Ta fram material Seminariematerial tas fram där metodik och arbetssätt beskrivs. Materialet dokumentas också på ett sådant sätt så att det går att använda även av icke deltagare på seminariet. Förväntade resultat PPT och seminariematerial som användas den 24 november (Stödjer PM1 och PM2) Nedladdningsbart material som finns tillgängligt att ladda ner på RE:Source hemsida samt utlysningens hemsida.(stödjer PM1 och PM2) AP 2: Arrangera seminarium Presenterar metodiken vid RE:Source dagen den 24 november samt bistå programledningen så att korrekt information om utbildningen kan spridas till områdets aktörer. Förväntade resultat God information om vad utbildningen kommer att spridas till områdets aktörer. (Stödjer PM1) En utbildning tas fram i metodiken genom att en workshop arrangeras den 24 november. (Stödjer PM1) Konstellation Projektet kommer att genomföras av Anna Karin Jönbrink och hennes kollegor vid Swerea IVF. Anna Karin, som leder arbetet med hållbarhet i projekt inom Swereakoncernen, har stor erfarenhet av såväl metodiken, som av att implementera den. Hon har också stor erfarenhet av att undervisa, exempelvis genom att regelbundet undervisa i Ekodesign och andra hållbarhetsfrågor i industrin och på universitet och högskolor såväl i Sverige som internationellt. Övriga kollegor som involveras i arbetet (främst Mats Zackrisson och Sandra Roos) har tillsammans med Anna Karin deltagit i utvecklingen av metodiken för SIP Metalliska respektive LIGHter. Risker En risk är om Anna Karin Jönbrink blir sjuk och får förhinder den 24 november. För att säkerställa att en presentation ändå kan hållas den aktuella dagen, involveras några andra kollegor i arbetet. Dessa kommer då att ha underlag så att utbildningsinsatsen kan genomföras enligt plan. Resultatredovisning Resultatet kommer presenteras vid RE:Source programdag den 24 november genom en utbildning samt att en nedladdningsbar dokumentation kommer finnas på RE:Source samt utlysningens hemsida. Nyttiggörande/Exploatering Projektresultaten kommer om de används att säkerställa att programmets olika projekt kan bidra till hållbara innovationer ur ett helhetsperspektiv och därmed bidra till att uppfylla FNs 17 hållbarhetsmål.

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8h 2016-06-23 Projektbudget Finansieringsplan Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source 50 000 50 000 Total finansiering 0 50 000 50 000 Varav RE:Source 100% 0 Kostnadsfördelning Arbetspaket 1 Arbetspaket 2 Totalt Swerea 40 000 10 000 50 000 SUMMA 40 000 10 000 50 000

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8i 2016-09-23 Projekttitel RE:Source publikationsdata Projektfakta Projektledare: Maria Kardborn Startdatum: 2016-09-15 Organisation: IVL Svenska Miljöinstitutet Slutdatum: 2016-12-31 Motivering till varför enskilt projekt Projektet är en programstödjande aktivitet och lämpar sig inte som ett forsknings och innovationsprojekt Programkontoret har gemensamt kommit fram till att RE:Source behöver denna lösning för att kunna hantera och sprida alla resultat som kommer tas fram inom programmet Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet har hög relevans för att RE:Source effektiv ska sprida information om de uppnådda resultaten Direkt så bidrar projektet till PM1, men indirekt till alla programmål Förankring och genomförande Projektet kommer att genomföras av företag Raket som satte upp hemsidan för RE:Source samt att programkommunikatörerna deltar i projektet och därigenom säkerställer att projektet utvecklas enligt plan. Resultatuppföljning Resultatet från projekt kommer redovisas genom RE:Source hemsida Nyttiggörande/Exploatering En databas kommer förenkla för områdets aktörer att ta del av både pågående och slutförda RE:Source projekt och dess resultat.

2016-08-25 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 81 2016-09-23 Sprid resultaten! Publikationsdatabas för RE:Source Projektfakta Projektledare: Maria Kardborn Startdatum: 2016-09-15 Organisation: IVL Svenska Miljöinstitutet Slutdatum: 2016-12-31 År 2016 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp 80 000 80 000 Medfinansiering 0 0 Total projektbudget 80 000 80 000 Projektsammanfattning RE:Source ska ge resultat och de ska spridas! En stor mängd projektrapporter kommer att skrivas under de planerade tolv år som innovationsprogrammet pågår. Omvärlden forskare, branschfolk och allmänhet ska enkelt kunna ta del av dem. Därför vill vi skapa en lättillgänglig och sökbar publikationsdatabas på webbsidan resource-sip.se. Motivering Enskilda projekt Projektet är programstödjande. Detta passar också som enskilt projekt eftersom det är programövergripande, gynnar många aktörer inom området och harmonierar väl med effektlogiken. Projektets relevans Att skapa en sökbar publikationsdatabas syftar i förlängningen främst till att nå programmål 1: RE:Source är en välkänd, växande och tillgänglig innovationsarena. För att nå programmål 3, 4 och 5 inkluderar effektlogiken att utveckla en databas där resultat från olika projekt görs tillgängliga, bland annat för att beslutsfattare ska få bättre bedömningssunderlag och för att man inom utbildning och forskning ska kunna använda databasen för jämförande studier. Projektets nyhetsvärde Detta projekt kommer att stödja RE:Sources nyhetsvärde genom hela programmets livslängd genom att de olika projektens resultat blir lätt tillgängliga. Dessutom blir det möjligt att söka upp relevanta resultat när de aktualiseras genom politiska beslut, nyhetshändelser etc. Bakgrund Syftet med RE:Source är att stötta forskning och innovationer som gör att Sverige blir världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall. Därför måste resultaten spridas och vara lätt tillgängliga. Att skapa funktionen med en sökbar databas ingår inte i det basutbud som hemsidan är byggdpå och ryms inte inom resurserna för den löpande programkommunkationen. Mål Projektmålet är att RE:Source ska ha en sökbar publikationsdatabas på webbsidan resource-sip.se där resultaten från alla projekt inom RE:Source är lätt tillgängliga.

2016-08-25 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 81 2016-09-23 Genomförande Projektplan Planerade aktiviteter Genomgång med webbyrån Raket, som gjort RE:Sources webbsida, om de krav vi ställer på en publikationsdatabas. Raket levererer ett förslag till databas. Genomgång av förslaget, test av sökvägar etc. Databasen uppdateras, färdigställs och kopplas till webbsidan resource-sip.se. Förväntat resultat RE:Source får en sökbar och lätt tillgänglig publikationsdatabas. Effekten av detta är att resultaten från projekten inom RE:Source blir spridda bland forskare, branschfolk och allmänhet och kan påverka utvecklingen mot ett samhälle där avfall minimeras och nyttiggörs. Konstellation Projektet genomförs av RE:Sources båda kommunikatörer, Maria Kardborn från IVL och Ragnhild Berglund från SP. Maria Kardborn var involverad i IVL:s eget arbete med att utforma en databas och har därför stort relevant kunnande. Webbyrån Raket i Göteborg, som har gjort RE:Sources webbsida och en mängd andra webbsidor, levererar de tekniska lösningar som krävs för publikationsdatabasen. Resultatredovisning Projektets resultat, det vill säga en färdig databas, kommer att finnas på webbsidan. Nyheten om den ska spridas via nyhetsbrev och sociala medier. Nyttiggörande/Exploatering Publikationsdatabasen ska användas av alla aktörer inom RE:Source som önskar ta del av projektens resultat, men ska också vara sökbar för personer utanför innovationsprogrammet. Effekten av detta blir att RE:Sources resultat sprids helt i enlighet med programmets mål. Behovet av en publikationsdatabas är förankrat hos RE:Sources programledning och är en vedertagen form för att publicera forskningsresultat. Projektbudget Finansieringsplan Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source 80 000 80 000 Total finansiering 0 80 000 80 000 Varav RE:Source 100% 80 000 Kostnadsfördelning Arbetspaket 1 IVL 30 000 SP 20 000 Raket (Webbyrå) 30 000 SUMMA 80 000

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8j 2016-09-23 Avfall i Nytt fokus 4.0 Projektfakta Projektledare: Inge Johansson Organisation: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Startdatum:2016-10-15 Slutdatum:2017-06-30 Motivering till varför enskilt projekt Projektet är inte ett forsknings- och innovationsprojekt utan ett programstödjande kommunikationsprojekt Projektet gynnar många aktörer och stärker RE:Source som plattform Projektidén har förankrats med programledningen genom dialog RE:Source får möjlighet att låna lokaler och kalla till stämma i direkt följd till eventet. Utöver utvalda presentation av RE:Source projekt kommer RE:Source också att synas vid eventet genom muntlig presentation och genom monter. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet syftar till att utbilda och utveckla presentatörer och kunskapsbärare inom innovationsområdet. Genom coachning kan RE:Source bidra till öka kunskapsöverföring mellan aktörer. Projektet bidrar direkt till PM1; att innovationsprogrammet ska vara en välkänd, tillgänglig och växande mötesarena för innovationsområdet. Effekter för 2018 som projektet direkt bidrar till är RE:Source är välkänd och etablerad som en nyckelaktör inom innovationsområdet samt Samarbete över branschgränser mellan värdekedjor Förankring och genomförande Aktörskonstellationen i projektet är mycket god. Goda dokumenterade tidigare erfarenheter både gällande coachning genom Ordrum och planering av Inge Johansson och Maria Ljungren Söderman finns. Största risken med projektet är att motivera talarna till att lägga tid på att bli bättre! De som behöver det mest brukar delta minst. Programledningen har som mål att delta vid någon av coachningstillfällena Resultatuppföljning Genom den utvärdering som projektledningen kommer att genomför samt att programledningen kommer att delta på konferensen. Nyttiggörande/Exploatering Avfall i Nytt fokus är ett forum som har lockat en bred målgrupp allt från beslutsfattare till entreprenörer och forskare. Bra om RE:Source finns med i dessa sammanhang och stärker dem.

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8j 2016-09-23 Avfall i Nytt Fokus 4.0 Projektfakta Projektledare: Inge Johansson Organisation: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Startdatum:2016-10-15 Slutdatum:2017-06-30 År 2016 År 2017 Summa Sökt belopp 35000 65000 100000 Medfinansiering 58000 117100 175100 Total projektbudget 93000 182100 275100 Projektsammanfattning Vid konferenser är det vanligt att talarna inte funderat över vilken målgrupp konferensen har. Det är ofta att vetenskapliga presentationer kan vara riktade till andra forskare inom den akademiska världen trots att det inte är de som huvudsakligen är åhörarna. Det kan hindra upptaget av resultaten inom offentlig verksamhet och industrin. Avfall i nytt fokus har varit en samlingsplats för avfallsområdets aktörer vid tre tidigare tillfällen. Vid det fjärde tillfället som planeras till mars 2017 kommer talarna att erbjudas möjligheten att få en grund i retorik och presentationsteknik, samtidigt som de också får en coachning rörande deras egen presentation till konferensen i fråga. Målet är naturligtvis att talarna dels ska ge intressanta presentationer, men också att de ska ha nytta av denna utbildning i sin fortsatta yrkesroll och därmed att kommunikationen på avfallsområdet stärks även på lång sikt. Konferensen anordnas av SP, Waste Refinery, IVL och Chalmers i samarbete och är tänkt att samla resultat från forsking i Sverige och samtidigt vara en mötesplats där kontakter knyts. Konferensen kommer 2017 att arrangeras i Malmö. Förhoppningen är att locka 150-200 deltagare till konferensen och den kommer då att omsätta ca 800 000 kr. Denna ansökan avser specifikt den extra satsningen på coaching/utbildning av talarna. Summan som söks är 100 000 kr och det beräknas utgöra 36 % av den pedagogiska satsningen (där huvuddelen av motfinansieringen utgörs av talarnas arbetstid när de deltar i utbildningen). Motivering Enskilda projekt Projektet syftar i sig själv inte till att ta fram ny kunskap genom forskning utan istället att kommunicera resultat från forskning in om avfallsområdet. Att RE:Source får möjlighet att synas och stödja ett etablerat koncept och genom sitt deltagande göra det ännu starkare är bra för områdets aktörer i stort. Kommunikation och överföring av erfarenheter via konferenser är ett bra sätt, men det finns stor utvecklingspotential för föredragshållare att nå ut med sitt budskap. För att utveckla detta kommer talarna erbjudas aktiv coachning och retorikutbildning innan konferensen. En sådan utbildning innebär högre kostnader vilket, om det ska bäras helt av konferensen, i sin tur innebär högre konferensavgift med risk att deltagare väljer bort konferensen. Den kvalitetshöjande åtgärden är inte heller begränsad till Avfall i Nytt Fokus. De som genomgår utbildningen kommer även senare i sitt yrkesliv ha nytta av kunskaperna och kommer kunna kommunicera på ett mer effektivt sätt vilket i sig också är av stor vikt för RE:Source. Stöd för att genomföra coachningsinsatsen sökes därför som ett enskilt projekt.

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8j 2016-09-23 RE:Source kommer att presenteras muntligen i programmet och programledningen kommer att finnas på plats i monter. Projektets relevans En etablerad mötesplats där fokus är att kommunicera resultat från forsknings- och innovationsprojekt på ett pedagogiskt sätt gynnar avfallsbranschen i stort. Satsningen på att coacha talarna inför konferensen leder till en mer målgruppsanpassad kommunikation. Mötet mellan olika intressenter såsom akademi, industri, kommuner och myndigheter ger en bredd och ett nätverk som kommer bidra till en fortvarande utveckling inom området. Det ger också möjligheter att få en plattform för kunskapsöverföring samtidigt som det blir ett skyltfönster för forskarna och medvetandegör branschen om de kunskaper som finns. Detta i sig underlättar kunskapsförsörjningen till industrin. Konferensen avser att försöka samla erfarenheter och projekt från olika plattformar/nätverk (exempelvis Mistra Cloosing the loop, Waste Refinery, Competence centre Recycling, Avfall Sverige och RE:Source) men kommer också lyfta andra projekt med annan. Specifikt kan stödet till Avfall i Nytt Fokus som mötesplats bidra till följande programmål: PM1 RE:Source är en välkänd, växande och tillgänglig innovationsarena o RE:Source är välkänd och etablerad som en nyckelaktör inom innovationsområdet (effekt 2018) o Re:Source är synligt i media och resultat har kommunicerats till avsedda målgrupper (resultat) o Resultat från forsknings och innovationsaktiviteter kommunicerade på målgruppsanpassat sätt (resultat) PM3 Resultat och kunskap påverkar affärserbjudande, internationella standarder, miljömärkning, policys och allmänhetens kunskap o En produktiv dialog och utbyte mellan beslutsfattare och forskningsutövare etablerad (resultat) Utöver dessa kommer Avfall i nytt fokus kunna vara ett forum för projektkommunikation från RE:Source även inom övriga programmål. Projektets nyhetsvärde Konferensen kommer att lägga extra vikt på att kommunicera resultat från forskning inom området på ett sådant sätt att det uppmuntrar till dialog och inte envägsinformation. Satsningen kommer också att innebära att talarna får coachning/retorikutbildning inför sina presentationer vilket också kommer underlätta deras kommunikation i andra sammanhang. Bakgrund Det finns en rad olika forskningsfinansiärer och nätverk inom avfallsområdet. Kommunikationen från projekten sker i väldigt olika former, en del i form av skriftliga rapporter i rapportserier såsom Avfall Sverige eller Energiforsk, andra i form av vetenskapliga artiklar. En hel del projekt presenteras också i samband med konferenser, temadagar och workshops av olika slag. Några av de mest dominerande på detta området är: Avfall Sverige som dels arrangerar specifika temadagar inom en rad områden. De arrangerar också årligen konferens i samband med sitt årsmöte samt en konferens under hösten. Konferensen i samband med årsmötet präglas mycket av politiska frågeställningar även om temat skiftar från år till år. Det hanterar också naturligt främst hushållsavfall eftersom det är Avfall Sveriges kommunala

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8j 2016-09-23 medlemmars ansvarsområde. Konferensen under hösten har mer teknisk karaktär, men fortfarande fokuserad kring hushållsavfall. Elmia Avfall och återvinning. Elmia anordnar regelbundet en mässa kring avfall och återvinning. Denna är presenterad som en mötesplats för beslutsfattare inom den privata och offentliga sektorn. De samlar nu dessutom avfalls och återvinningsmässan tillsammans med VA-mässan och fjärrvärmemässan. Tidskriften Recycling och miljöteknik arrangerar årligen Recyclingdagen med olika tema varje år, det senaste året var temat digitalisering. Detta är en mötesplats för främst industrin. Energigas Sverige anordnar årligen gasdagarna där bland annat biogasen täcks in, biogasen kommer också in i Nordic biogas conference som bland andra arrangeras av Energiforsk. Under det gångna året har det också hållits vetenskapliga konferenser såsom Circular materials Conference (materialåtervinning) och Regatec (biogas). Avfall i Nytt fokus har arrangerats tre gånger tidigare. Den initierades som en kommunikationsplattform för projektet Hållbar avfallshantering som koordinerades av IVL (finansierat av Naturvårdsverket) och kunskapscentret Waste Refinery (delvis finansierat av Energimyndigheten). Tidigare konferenser har arrangerats i Borås 2011 och Göteborg 2013 och 2015 och har samlat 150 till 200 deltagare. Mål Målet är att ytterligatre etablera Avfall i Nytt Fokus som en naturlig plattform för akademi, industri och offentliga aktörer. Konferensen ska ha sin grund i kommunikation av resultat från forsknings- och innovationsprojekt där kommunikationen ska ske mot en bredare målgrupp än andra forskare. Delmål Minst 75% av talarna har genomgått coachning inför konferensen. Minst 90% av talarna som deltagit i coachningen anser att coachningen har varit värdefull. Attrahera minst 150 deltagare som är en blandning av akademi, institut, industri och offentliga aktörer såsom kommuner. Minst 80% av deltagarna anser att talarna har lyckats föra fram sitt budskap på ett tydligt sätt. Minst 80 % av deltagarna tycker att det har varit ett bra forum och har hittat nya kontakter. Genomförande Projektplan WP1 Administration Hantering av anmälningar, kontakter med konferensanläggningar, administrativ information till talare med mera. Distribution och sammanställning av utvärderingar ingår även här. Aktiviteterna pågår under hela projektet, dvs augusti- april. Ansvarig är Martina Gustafsson, SP. WP2 Programarbete Programarbetet kommer att ledas av Inge Johansson (SP/Waste Refinery), Maria Ljunggren Söderman (Chalmers) men andra personer, exempelvis Waste Refinerys styrgrupp och Evalena Blomqvist (programchef för Mistra Cloosing the Loop) kommer att vara delaktiga i arbetet. Målet är

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8j 2016-09-23 att ha framme ett skelett till program i oktober/ november så ett färdigt program kan presenteras i slutet av december. Programarbetet kommer också omfatta konceptarbete för att få dialog och nätverkande under konferensen, i vilket Erik Mattsson från Ordrum kommer att vara en viktig resurs. WP 3 Coachning och retorikutbildning talare Erik Mattsson från Ordrum kommer leda arbetet med coachning av talare inför konferensen. Utbildningstillfällena kommer att bestå av två dagar där den första kommer fokusera på grunderna i hur talarna kan få in sitt budskap hos åhörarna. Här kommer faktorer som ansiktsuttryck, röst och kroppsspråk att tas upp. Teknikens roll i en lyckad presentation kommer att beröras- då den idag ofta stjälper snarare än hjälper. Skillnaden mellan presentation och dokumentation kommer att poängteras. Andra dagen kommer att fokusera mer på själva coachningen av talarna där de får presentera delar av sina presentationer och få feedback på dessa. Detta görs i grupp så deltagarna kommer kunna dra lärdom av varandras presentationer. Utbildningstillfällena kommer att erbjudas på två olika orter och alla talare kommer att erbjudas att delta. Aktiviteten kommer att ske under december-mars. WP4 Genomförande av konferensen Konferensen hålls 29-30 mars på Quality Hotel View i Hyllie (Malmö). Placeringen är vald för att ge goda kommunikationsmöjligheter med närhet till tåg, flyg och goda parkeringsmöjligheter. Det kommer att bli en mingelmiddag på konferensanläggningen i anslutning till första dagen. Lokaler är bokade för att ge flexibilitet att ha upp till tre parallella sessioner samt möjlighet till mindre posterutställning, men den exakta utformningen kommer att tas fram under program- och konceptarbetet i WP2. Erik Mattsson kommer att vara moderator under dagen vilket säkrar att de planer för dialog som planerats i WP 2 också genomförs. Praktiskt stöd kring teknik och arrangemanget på plats ges från konferensanläggningen. WP 5 Informationsspridning och kommunikation Det är viktigt att inte bara nå ut med budskapet från talarna till åhörarna. Även att nå ut med informationen kring konferensen för att attrahera deltagare är en viktig del för att få en framgångsrik konferens och nätverksplattform. Kommunikation kring och utskick av inbjudningar till konferensen kommer att ske löpande under projekttiden fram till konferensen, dvs från Aug- mars. Konstellation Konferensen har traditionellt arrangerats av Waste Refinery och IVL som ett samarrangemang. Detta kommer fortsätta men nu också med Chalmers och Mistra Cloosing the loop som medarrangörer. Fler organisationer kommer att kontaktas. Erik Mattsson från Ordrum kommer att vara ansvarig för coachning av talare och blir en inköpt tjänst. Resultatredovisning De talare som deltagit i coachningen kommer att få svara på en kursutvärdering där de sammanställda svaren sedan utvärderas mot målen för projektet. Deltagarna i konferensen får svara på en kursutvärdering för att få tillgång till dokumentationen från konferensen. Projektet sammanfattas i en kort utvärderande rapport till RE:Source.

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8j 2016-09-23 Nyttiggörande/Exploatering Coachning av talarna kommer resultera i betydande högre kunskapsöverföring under konferensen. Något som har stor möjlighet att bidra till att nya kontakter knyts och bättre kommande lösningar tas fram. Projektbudget Finansieringsplan Hela konferensen beräknas omsätta ca 805 000 kr, men då denna ansökan avser de kvalitetshöjande åtgärderna i form av retorikutbildning och coachning av talarna (WP 3) redovisas här budgeten för denna åtgärd tillsammans med tillhörande administrativt arbete för att kunna utvärdera insatsen enligt tidigare redovisade mål och delmål med projektet (delar av WP1). De kostnader som läggs som natura av SP, Chalmers och IVL avses att senare täckas av deltagaravgifter för konferensen. Naturainsatsen från talare är beräknad enligt att 20 talare deltar vid utbildningstillfällena som utgörs av minst 2*4 timmar. Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source 100000 100000 SP 23 300 0 23300 Chalmers 9900 0 9900 IVL 9900 0 9900 Talare som coachas 132000 0 132000 Total finansiering 175 100 100 000 275 100 Varav RE:Source 36% 0 Kostnadsfördelning Totalt (SEK) Ordrum 100 000 SP 23 300 Chalmers 9 900 IVL 9 900 Talare 132 000 SUMMA 275 100

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8k 2016-09-23 Projekttitel Seminarieserie - Sverige minskar förpackningsavfallet Projektfakta Projektledare: Robin Kalmendal Startdatum: 2016-10-01 Organisation: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Slutdatum: 2016-12-01 Motivering till varför enskilt projekt Projektet är inte ett forsknings- och innovationsprojekt utan ett programstödjande kommunikationsprojekt Projektet gynnar många aktörer och stärker RE:Source som plattform Projektidén har förankrats med programledningen genom dialog RE:Source kommer att synas vid eventet genom muntlig presentation och genom monter. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet fokuserar på den frågeställning som prioriterats under EU-minskar-avfallet-veckan. Flera aktiviteter runt om i Sverige och EU fokuserar och diskuterar just denna fråga under den avsatta veckan. Det ger projektet en ökad relevans, nyhetsvärde och en ökad potential att för många goda diskussioner och idéer. Projektet bidrar direkt till PM1; att innovationsprogrammet ska vara en välkänd, tillgänglig och växande mötesarena för innovationsområdet. Vidare kan effekten av resultaten från seminarieserien leda till efterföljande initiativ inom forskning, utbildning och innovation vilket indirekt gynnar alla programmål inom RE:Source. Effekter för 2018 som projektet direkt bidrar till är RE:Source är välkänd och etablerad som en nyckelaktör inom innovationsområdet samt Samarbete över branschgränser mellan värdekedjor Förankring och genomförande Projektidén initierades från några av de kunskaps- och innovationsnätverken som deltar i projektgruppen och diskuterades därefter med SP för att få hjälp att konkretisera det till ett nationellt event och ansökan. Största risken med projektet är att det kan vara många andra event på gång just den veckan. Denna risk minskas genom att vi jobbar med information både nationellt genom RE:Source samt genom lokala kontakter genom varje hub. Programledningen har som mål att delta vid något/några av eventen Resultatuppföljning Resultaten från diskussionerna kommer att analyseras av programledningen för att så många av dessa som möjligt ska kunna stärkas så att innovativa lösningar som leder till minskade mängder förpackningsavfall tas fram. Om detta sker genom utlysning eller enskilda projekt beror på typen av projekt. Nyttiggörande/Exploatering Genom att arrangera seminarier vid flera olika ställen spridda i Sverige kommer många av områdets aktörer ha möjligheten att delta En direkt effekt och nyttiggörande av projekt är ökad kännedom om RE:Source

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8k 2016-09-23 Effekter på längre sikt från projektet är att RE:Source bidrar till att ta fram lösningar som minskar avfall och resursflödet från förpackningar.

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8k 2016-09-23 Seminarieserie: Sverige minskar förpackningsavfallet! Projektfakta Projektledare: Robin Kalmendal Startdatum: 2016-10-01 Organisation: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Slutdatum: 2016-12-01 År 2016 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp 89 200 89 200 Medfinansiering 67 400 67 400 Total projektbudget 156 600 156 600 Projektsammanfattning I projektet utformas och genomförs en seminarieserie under Europa minskar avfallet-veckan. Arrangemanget kommer uppmärksamma förpackningsavfallets problematik och exempel på företagslönsamma åtgärder, samt resultera i att behov av forskning, utbildning och innovation inom området identifieras. Genom arrangemanget skall RE:Source lyftas fram som ett verktyg för behovsägare, entreprenörer, forskare m.fl. att tillsammans ta sig an frågor kopplade till såväl gemensamma som enskilda problemställningar. Motivering Enskilda projekt Projektet utgör ett kunskapshöjande arrangemang som inte är av direkt forsknings- och utvecklingskaraktär. I projektet ska en seminarieserie under Europa-minskar-avfallet-veckan utformas och genomföras. Minst tre, men med ambitionen fem, efterföljande seminarier arrangeras på olika platser i landet mellan 21:e och 25:e november. Motiven till att arrangera dessa seminarier med stöd från RE:Source är dels att ingen aktör ensam äger frågan om förpackningsproblematiken, vilket gör det viktigt att öka kunskapsnivån och skapa samsyn inom och mellan olika intressesfärer, dels att resurserna inom RE:Source utnyttjas mer effektivt om fler aktörer blir medvetna om förpackningsproblematiken och möjligheterna att angripa frågan gemensamt med medel från innovationsprogrammet. Vid ansökningstillfället har följande orter och aktörer (medarrangörer) bekräftat medverkan och sitt bidrag till arrangemanget: Göteborg (Ekocentrum), Borås stad (Orangeriet), Helsingborg (Sustainable Business Hub/Vera Park). Projektet gynnar innovationsområdet som helhet då det dels skall resultera i en behovsidentifiering av forskning, utbildning och innovation kopplat till att minska förpackningsavfallet, dels då det skall sammanföra problemägare med lösningsorienterade aktörer. Projektets relevans Genom att projektet resulterar i en serie seminarier under Europa-minskar-avfallet-veckan skapas intresse och kunskap runt både förpackningsavfallet problematik och för RE:Source som möjlighet att ta sig an frågeställningarna. Därmed bidrar projektet direkt till PM1; att innovationsprogrammet ska vara en välkänd, tillgänglig och växande mötesarena för innovationsområdet. Projektet skall även tydliggöra konkreta behov av olika insatser inom området, vilket indirekt bidrar till PM2-6 som ett resultat av efterföljande initiativ inom forskning, utbildning och innovation.

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8k 2016-09-23 Projektets nyhetsvärde Projektet blir det första svenska initiativet med koppling till ett strategiskt innovationsprogram under Europa-minskar-avfallet-veckan. Under seminarierna skall aktuell forskning och spännande exempel från näringslivet presenteras. Det ligger inom projektets ramar att fastställa de olika seminariernas innehåll, men en lista av påtänkta forskare (Karlstads universitet, Viktoria ICT, Chalmers, Innventia m.fl.) och näringsidkare (ICA, Espresso House, Svenska Retursystem, Løs Market, Styckmästarn) finns redan. Bakgrund Initiativet Europa-minskar-avfallet-veckan startade ursprungligen 2009 med finansieringsstöd från Europakommissionens program LIFE+ (www.ewwr.eu). Under en vecka i slutet av november samlas europeiska aktörer i olika former för att sätta fokus på avfallsminimering. Mellan 2009 och 2012 genomfördes 25 000 aktiviteter och enbart under 2015 genomfördes totalt 12 000 aktiviteter. I Sverige är Avfall Sverige nationell koordinator, och Naturvårdsverket ingår i temaveckans styrgrupp. Mellan 2009 och 2015 har totalt 344 aktiviteter rapporterats in, men endast 41 stycken kom från industri, näringsliv eller handel. Hittills har merparten av aktiviteter alltså utförts av offentliga aktörer, utbildningsinstitutioner eller olika typer av föreningar och nätverk. Under 2015 var temat för veckan dematerialisering, och det genomfördes bl.a. en återbruksfest i Falun och aktiviteter kopplade till kvartersnära återvinningscentraler och klädbytarskåp på förskolor. För 2016 är temat för veckan förpackningsavfall, vilket utöver konsumenters köpbeteenden i högsta grad även berör policys och strategier inom industri, näringsliv och handel. Mål Projektet syftar till att skapa och genomföra en seminarieserie på olika platser i Sverige för att uppmärksamma förpackningsavfallets problematik, identifiera behov av forskning, utbildning och innovation inom området, och skapa konkreta möjligheter för problemägare, entreprenörer, forskare m.fl. att tillsammans ta sig an frågor kopplade till såväl gemensamma som enskilda problemställningar. Seminarieserien skall också öka synligheten för RE:Source, samt sprida kunskap om hur innovationsprogrammet kan bidra till utveckling och innovationer som ökar resurseffektiviteten i samhället. Mål 1: Ökad kännedom om och intresse för RE:Source som en resurs för att lösa problem kopplade till förpackningsavfall. Målet svarar mot PM1 för RE:Source. Mål 2: Ökad kunskap om förpackningsavfallets konsekvenser, och praktiska exempel kring hur dess lösningar kan översättas i lönsamhet. Målet svarar mot PM2-3 för RE:Source. Mål 3: Ökad förståelse för behov av forskning, utbildning och innovation kopplat till minskning av förpackningsavfall, samt nya kontakter mellan problemägare, entreprenörer, forskare inom området. Målet svarar mot PM4-5 för RE:Source. Genomförande Projektplan Med Tid, totalt avses den totala summa tid som samtliga parter lägger ned i projektet. Aktivitet 1: Fler medarrangörer engageras. Målet är att knyta ytterligare två medarrangörer, på andra orter än de som redan är representerade, till arrangemanget. Syftet med denna aktivitet är att öka den geografiska spridningen och därmed nå ut till fler lokala företag/organisationer. Genom att

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8k 2016-09-23 arrangera seminariet på totalt fem olika orter under fem dagar förväntas det även det mediala genomslaget bli större. Samordning görs med den nationella koordinatorn (Avfall Sverige). Blivande medarrangörer skall liksom de redan bekräftade ha stora kontaktytor mot presumtiva deltagare och bedriva verksamhet inom t.ex. miljörådgivning, utbildning och folkbildning. Aktiviteten har ingen direkt koppling mot projektmålen, utan skapar bättre förutsättningar för Aktivitet 2-4. Tid, totalt: 16 h (v. 40) Aktivitet 2: Programmet fastställs. Tillsammans med medarrangörerna fastställs de praktiska detaljerna för seminarierna (lokal, program, inbjudningar etc). Seminarierna kan utformas för att nå specifika målgrupper, t ex lokala företag, offentliga aktörer eller medborgare. Aktiviteten skall därmed resultera i inbjudningar till ett stort antal aktörer från olika branscher och sektorer, samt ett detaljerat program. Grundstommen för programmet är två olika block med 1) presentationer som belyser exempel från (det lokala) näringslivet där nya strategier för att minska förpackningsavfallet använts samt erfarenheter från forskning på området, och 2) en dialog i workshopformat med och mellan de inbjudna kring de utmaningar och möjligheter de ser i sina egna verksamheter kopplat till att minska förpackningsavfallet. Detta andra block avslutas med diskussioner kring möjligheterna att i samverkan mellan företag, offentliga aktörer, forskare och entreprenörer angripa frågeställningarna med stöd av offentliga medel (RE:Source). Beroende på medarrangörernas önskemål och deltagarnas profil kan ett moment av aktörsmatchning ingå i programmet. Resultaten bidrar till Mål 1. Tid, totalt: 72 h (v. 42) Aktivitet 3: Seminarierna genomförs. Eventet genomförs på de olika orterna (minst: 3; mål: 5). SP (Robin Kalmendal) närvarar vid alla seminarier, modererar/leder efter behov hos medarrangören, och dokumenterar de diskussioner som förs. Aktiviteten skall resultera i att förpackningsavfallets problematik och exempel på företagslönsamma åtgärder uppmärksammas, att behov av forskning, utbildning och innovation inom området identifieras, samt att möjligheter för aktörer att gemensamt angripa relevanta frågor skapas. Resultaten bidrar till Mål 1, 2 och 3. Tid, totalt: 80 h (v. 47.) Aktivitet 4: Slutrapportering. Resultat och erfarenheter från eventet sammanställs i en kort rapport och behoven av forskning, utbildning och innovation inom området analyseras. Aktiviteten skall resultera i en syntes för fortsatt arbete och behov från områdets aktörer. Resultaten bidrar till Mål 3. Tid, totalt: 24 h (v. 49) Konstellation Projektet är ett samarbete mellan parterna SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (Robin Kalmendal) och Ekocentrum (Helen Sylvan). SP (Robin Kalmendal) är projektledare och skall utföra merparten av arbetet kring planering, genomförande och uppföljning av seminarieserie. Ekocentrum har erfarenhet av att genomföra liknande arrangemang, stor kontaktyta mot presumtiva deltagare och har huvudansvaret för arrangemanget i Göteborg. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har huvudansvaret för genomförandet på övriga orter. Seminarierna utformas under projektet tillsammans med befintliga och presumtiva medarrangörer. SP och Ekocentrum ansvarar gemensamt för att presentera en syntes av behoven av forskning, utbildning och innovation inom området, samt att kommunicera projektresultaten. Både Ekocentrum och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har intresse av att knyta nya kontakter inom området och att bättre förstå olika aktörers behov av utbildning, forskning och samverkan.

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8k 2016-09-23 Resultatredovisning Information om eventet sprids med partgemensam avsändare till media via ett pressmeddelande. Detta syftar till att bidra ökad kunskap om RE:Source och bidra till intresset för Europa-minskaravfallet-veckan samt öka allmänhetens kännedom om förpackningsavfallets problematik. Branschmedia bjuds in att medverka och rapportera från eventet för att visa på de möjligheter som finns för aktörer att agera i frågan, bl.a. genom de kompetensnätverk och samverkansmöjligheter via RE:Source som görs synliga. Resultat och erfarenheter från eventet redovisas i en kort rapport som presenteras extern på Ekocentrums webplats, och via RE:Source webplats. Nyttiggörande/Exploatering Projektet förväntas skapa tydligare incitament för näringslivet att agera samt nya initiativ för att adressera frågan i befintlig verksamhet eller genom utbildning, forskning och samverkan. Resultaten från den behovsanalys som görs till slutrapporteringen bildar underlag för både utbildningsinsatser, forskningsansökningar och direkta initiativ i deltagarnas befintliga verksamheter. Projektet förväntas även stimulera ökad efterfrågan hos allmänheten på produkter och tjänster som bidrar till reducerat förpackningsavfall,. Projektet bidrar direkt till PM1; att RE:Source ska vara en välkänd, tillgänglig och växande mötesarena för innovationsområdet. Projektet skall även tydliggöra konkreta behov av olika insatser inom området, vilket indirekt bidrar till PM2-6 som ett resultat av efterföljande initiativ inom forskning, utbildning och innovation. Projektbudget Finansieringsplan I finansieringsplanen har timkostnaden satts till 1000 SEK/h för SP och 600 SEK/h för övriga aktörer. Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source 0 89 200 89 200 SP 29 000 0 29 000 Ekocentrum 0 0 0 Borås stad 9 600 0 9 600 Sustainable Business Hub 9 600 0 9 600 Medarrangör nr 4 (ej klar) 9 600 0 9 600 Medarrangör nr 5 (ej klar) 9 600 0 9 600 Total finansiering 67 400 89 200 156 600 Varav RE:Source 0% 100% 57%

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8k 2016-09-23 Kostnadsfördelning Alla projektets kostnader utgörs av arbetstid, med undantag för 3000 SEK som avsätts för resor för SP (Robin Kalmendal) till och från de tre orter där seminarierna hålls, som inte är Göteborg och Borås. Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Aktivitet 4 Totalt SP 8 000 32 000 43 000 16 000 99 000 Ekocentrum 4 800 4 800 4 800 4 800 19 200 Borås stad 0 4 800 4 800 0 9 600 Sustainable Business Hub 0 4 800 4 800 0 9 600 Medarrangör nr 4 (ej klar) 0 4 800 4 800 0 9 600 Medarrangör nr 5 (ej klar) 0 4 800 4 800 0 9 600 SUMMA 12 800 56 000 67 000 20 800 156 600

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8k 2016-09-23 Lathund projektansökningar Kriterier för Enskilda projekt Vad är enskilda projekt? Möjlighet att skapa projekt som inte passar in under en utlysning men som kan gynna RE:Sources område som helhet En möjlighet för programmet att beställa aktiviteter som behöver utföras för att RE:Source mål och effektlogik ska uppnås En möjlighet för programmet att vara mer involverade och ansvarig för att hur projekten genomförs och lyckas. Idéer kan både initieras från aktörer och RE:Source organisation Kriterier för enskilt projekt Gynnar många aktörer inom området projektet kan dock utföras av ett mindre antal aktörer. Är en aktivitet som stödjer effektlogiken för att uppnå programmålen. Ska vara av strategisk karaktär, programövergripande och har ett bredare perspektiv i grunden Stärker innovationsinfrastruktur snarare än specifika företag Är en aktivitet som inte tydligt lämpar sig eller stärks av att tas fram genom konkurrens i en utlysning. Maximalt 1 500 ksek i offentliga medel samt medfinansiering i enlighet med utmaningens karaktär. Programstyrelsen kan göra undantag från maximal budget vid behov. Projektförslaget har tagits fram i en transparent process. Den föreslagna aktörskonstellationen är relevant för projektet, gärna sammankoppling av nya konstellationer. Alla idéer ska vara diskuterade och förankrade med programledning innan processen med att ansöka om finansiering initieras. Alla idéer som ska finansieras som enskilt projekt genom RE:Source måste först utvärderas och godkännas av programstyrelsen. Därefter kan ansökan inrapporteras i e-kanalen enligt samma rutin som vid öppna utlysningar. Informationen som efterfrågas i denna ansökningsmall harmoniserar därför med den information som efterfrågas vid inrapportering via e- kanalen. Vid ansökan om enskilt projekt bifogas hela ansökan samt att delar av texterna klipps in e- kanalen där det finns tecken begräsningar. Texten ska vara skriven på svenska eller engelska och värt att tänka på är att formateringar (fet eller kursivering av text etc.) som används i Word försvinner vid inklistring av texten i e-kanalen. Vidare kan inte e-kanalen hantera tabeller och figurer etc. Vill du inkludera sådana vid inrapportering i e- kanalen så rekommenderas det att hänvisa till dessa i ansökningstexten och bifoga som bilaga i separat dokument.

Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8k 2016-09-23 2016-06-21

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8k 2016-09-23 Projekttitel (max 10 ord) Totalt sökt belopp Ange totalt sökta belopp per år. Projektsammanfattning (max 800 tecken). Den ska skrivas på ett populärvetenskapligt sätt så att även den som är oinvigd i ämnet med lätthet förstår vad projektet handlar om. Vid ett beviljade av projekt kommer sammanfattningen att användas för kommunikation av projektet. Motivering: Lägg stor vikt vid att motivera projektet med utgångspunkt i nedanstående punkter. Dessa ska ha diskuterats och förankrats med programledningen. Enskilda projekt Motivera varför enskilt projekt är en passande projekt finansieringsform. Se RE:Source hemsida, Projektfinansiering och Enskilda projekt för kriterier som avgör om ett projekt lämpar sig att drivas som ett Enskilt projekt. Projektets relevans Beskriv hur projektets resultat passar in i RE:Sources effektlogik samt hur de är relevanta för att RE:Source ska nå programmålen. Projektets nyhetsvärde Beskriv vad projektet kommer att tillföra i förhållande till tidigare känd kunskap inom området. Vilka kunskapsgap ska projektet fylla? Hur kommer resultaten att nyttjas? Bakgrund: Utifrån en omvärldsanalys av kunskapsläget inom projektområdet beskriv det nuvarande utvecklingsbehovet dels ur det nationella och internationella perspektivet. Centrala och viktiga referenser för området ska anges. Beskriv behoven genom att tydliggöra problem, hinder och möjligheter om behöver utredas. Bra om områdets behov också diskuteras kring flera av aspekterna teknik, ekonomi, miljö och beteende. Mål: Under mål anges projektets syfte gällande för hela projektperioden. Därefter anges specifika mål kopplade till projektets genomförande och aktiviteter. Målen ska vara formulerade på ett sådant sätt att de går att utvärdera projektets utveckling både under projekttiden samt vid slutrapprotering. Genomförande: Beskriv hur projektet ska genomföras. Beskriv och motivera angreppssätt, metoder och praktiskt upplägg. Projektplan Konstellation Genomförandet Hur ska projektet genomföras och hur ska målen uppnås. Ett sätt att beskriva genomförandet är att tänka flödet Aktiviteter => Resultat => Mål => Effekter. Genomförandet ska beskrivas koncist. Vilka aktiviteter ska göras? hur och av vem samt när. Presentera gärna en tydlig tids- och arbetsplan, gärna etappindelad med t.ex. datum för delmål, slutförande och slutredovisning. Vilka resultat/leveranser förväntas från projektet? Det ska framgå hur projektets aktiviteter, resultat och effekter stödjer RE:Sources programmål och effektlogik. Genomförbarhet Vilka är de eventuella riskerna och hindren för genomförandet Hur är projektet organiserat Vilken roll har de olika deltagarna i projektet? Vad ska respektive part i projektet bidra med och när? Redogör för projektgruppens kompetens och förmåga att genomföra projektet. Planeras samarbeten med andra aktörer och hur ska det ske?

2016-06-21 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8k 2016-09-23 Hur är projektet förankrat Beskriv hur projektidén är förankrad hos områdets aktörer samt projektgruppens mandat att genomföra arbetet Resultatredovisning: Beskriv projektets kommunikationsplan genom att tydliggöra hur projektresultaten ska kommuniceras. Vilka målgrupper kan ha nytta av projektets resultat och på vilket sätt? Vilken information från projektet ska spridas till respektive målgrupp? Vilka resultatspridningsaktiviteter och -kanaler kommer att genomföras för att nå de olika målgrupperna exempelvis (seminarier, branschtidningar, konferenser, artiklar, hemsidor etc.) Nyttiggörande/Exploatering: Med nyttiggörande/exploatering avses spridning/implementering av projektresultat till samhällelig eller kommersiell nytta. Beskriv hur och när resultaten kommer att användas samt den förväntade effekten av detta. Hur kommer projektresultaten att användas? Detta inbegriper planer och åtaganden för att resultaten tas vidare för att kunna nyttiggöras i exempelvis produkter, policys, tjänster etc. Kostnads- och finansieringsplan: En projektbudget innehållande en finansieringsplan och en kostandsfördelning mellan olika arbetspaket ska redovisas. För värdering av naturainsatser gäller Energimyndighetens riktlinjer maximal stödnivå enligt förordningen 2008:761. RE:Source tillhandahåller mallar som med fördel kan användas. Bilagor: CV bilagor om max en A4-sida vardera för projektledare samt nyckelpersoner Tabeller, figurer och annan information central för projektet som inte kan matas in i e- kanalen

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8j 2016-09-23 Hållbar användning och återvinning av plast och textilier Projektfakta Projektledare: Lisa Schwarz Bour Startdatum: 2016-09-01 Organisation: Swerea IVF Slutdatum:2016-12-01 Motivering till varför enskilt projekt Projektet är inte ett forsknings- och innovationsprojekt utan ett programstödjande kommunikationsprojekt Projektet gynnar många aktörer och stärker RE:Source som plattform Projektidén har förankrats med programledningen genom dialog RE:Source får, utöver att synas och presentera oss, möjlighet att genomföra en matchmaking när många aktörer är samlade inom området. Aktiviteter, Resultat och Effekter Projektet syftar indirekt till att bidra att innovativa bra projektidéer skapas. Projektet bidrar direkt till PM1; att innovationsprogrammet ska vara en välkänd, tillgänglig och växande mötesarena för innovationsområdet. Effekter för 2018 som projektet direkt bidrar till är RE:Source är välkänd och etablerad som en nyckelaktör inom innovationsområdet samt Samarbete över branschgränser mellan värdekedjor Förankring och genomförande Konferensen har tidigare genomförts med stöd av Chalmers vid dessa två tillfällen. Nu får RE:Source möjligheten att ta en aktiv roll istället. Eftersom eventet har utförts tidigare samt att det finns ett upparbetat intresse för konferensen är riskerna små att det inte blir lyckat Programledningen kommer delta vid konferensen samt genomföra match-making Resultatuppföljning Resultaten sprids vid konferensen samt även dokumentation efter. Match-making hoppas vi på ska resultera i bra projektidéer. Nyttiggörande/Exploatering Bra om RE:Source finns med i detta sammanhang och stärker det.

2016-09-13 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8l 2016-09-23 Konferens: Hållbar användning och återvinning av plast och textilier Projektfakta Projektledare: Lisa Schwarz Bour Startdatum: 2016-09-01 Organisation: Swerea IVF Slutdatum:2016-12-01 År 2016 Summa Sökt belopp 80 000 80 000 Medfinansiering 235 325 235 325 Total projektbudget 315 325 515 325 Projektsammanfattning Den aktuella ansökan avser stöd för organisation av en tvådagarskonferens 15-16 nov 2016 på Chalmers, organiserad av Swerea IVF samt Chalmers och kompetenscentret CCR. Konferensen har anordnats under ett antal år och expanderades 2015 med ytterligare en dag för att täcka in även området Återvinning av textil. Antalet deltagare var 2015 drygt 100 personer per dag. Eventet samlar intressenter från industri, akademi och offentliga organisationer från Sverige såväl som från övriga nordiska länder och utgör en naturlig mötesplats för kunskapsöverföring, nätverkande och kontaktskapande inom områdena Hållbar användning och återvinning av plast och textil. De sökta medlen avser täcka kostnader för: - Match-making-evenemang inför RE:Source utlysning nr 2 (35 000 SEK) - Deltagande av universitetsforskare och doktorander till reducerat pris (50%) och studenter till självkostnadspris (30 000 SEK) - Posterutställning för forskningsresultat inom området (15 000 SEK) Resultatnyttan består i att nya kontaktvägar skapas mellan aktörer aktiva inom återvinning, att goda personliga kontakter byggs upp samt nya samarbeten genereras. Konferensen har också en viktig funktion avseende omvärldsbevakning och utgör ett unikt tillfälle för stora såväl som små företag att på ett enkelt sätt hålla sig uppdaterade med det senaste på området, och är samtidigt en möjlighet att finna goda samarbetspartners för framtida initiativ. Genom att presentera RE:Source, dess aktuella utlysning samt genomföra ett strukturerat matchmaking-evenemang under konferensen, är förhoppningen att öka kvantitet och kvalitet på ansökningar till RE:Source men också att stimulera bildning av nya samverkanskonstellationer. RE:Source får tillgång till en stor del av områdets aktörer utan att behöva organisera ett eget arrangemang med de resurser som det skulle kräva. Ett effektivt sätt att samspela med de initiativ som redan är igång på området. Motivering Den aktuella konferensen, för vilken vi söker medel, är en viktig mötesplats för aktörer aktiva inom områdena återvinning av plast och återvinning av textil. Den stora nyttan består i att nya kontaktvägar skapas mellan områdets aktörer, att goda personliga kontakter byggs upp samt nya samarbeten genereras. Konferensen har också en viktig funktion avseende omvärldsbevakning och utgör ett unikt tillfälle för stora såväl som små företag att på ett enkelt sätt hålla sig uppdaterade med det senaste på området, och är samtidigt en möjlighet att finna goda samarbetspartners för framtida initiativ. För att möjliggöra att forskare och studenter kan delta i större omfattning och öka deras växelverkan med övriga aktörer på området, önskar vi erbjuda kraftigt reducerad deltagaravgift för dessa med 50% rabatt för forskare/doktorander knutna till universitet och högskolor (UoH) samt

2016-09-13 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8l 2016-09-23 självkostnadspris för studenter på UoH-nivå. Vi önskar också öka möjligheterna för att synliggöra forsknings-/projektresultat genom att erbjuda deltagare posterplatser utan extra kostnad. Resultatnyttan består i att nya kontaktvägar skapas mellan aktörer aktiva inom återvinning, att goda personliga kontakter byggs upp samt nya samarbeten genereras. Konferensen har också en viktig funktion avseende omvärldsbevakning och utgör ett unikt tillfälle för stora såväl som små företag att på ett enkelt sätt hålla sig uppdaterade med det senaste på området, och är samtidigt en möjlighet att finna goda samarbetspartners för framtida initiativ. Genom att presentera RE:Source (programmet), dess aktuella utlysning samt genomföra ett strukturerat matchmaking-evenemang under konferensen, är förhoppningen att öka kvantitet och kvalitet på ansökningar till RE:Source men också att stimulera bildning av nya samverkanskonstellationer. RE:Source får tillgång till en stor del av områdets aktörer utan att behöva organisera ett eget arrangemang med de resurser som det skulle kräva. Ett effektivt sätt att samspela med de initiativ som redan är igång på området. Enskilda projekt Konferensen är ett utmärkt tillfälle för RE:Source att synas på, då en stor del av de svenska aktörerna inom plast- och textilanvändning resp återvinning deltar. Genom att vara synligt på konferensen kan information om RE:Source och möjligheter till finansiering/deltagande spridas och genom ett specifikt matchmaking-evenemang kan konstellationer skapas som ökar kvantitet och kvalitet på ansökningar till RE:Source kommande utlysningar samt även stärker RE:Source arena och nätverk. Ökad aktivitet inom området gynnar stora delar av RE:Source och bidrar till dess synlighet och utvecklingen av RE:Source som innovationsplattform och kunskapsöverförare. Allt detta kan uppnås utan att RE:Source organisation behöver lägga tid och stora resurser på att samla områdets aktörer utan man kan nå ut med en relativt enkel insats. Tvådagarskonferensen på ämnet återvinning av plast och textil syftar till att kommunicera nyheter och forskning inom ämnesområdet för industri, akademi och offentliga organisationer. Här ges en unik kontaktyta mellan aktörer som arbetar med resurs- och återvinningsfrågor, vilket leder till ömsesidig förståelse och skapar goda personliga kontakter vilket skapar nya samarbeten och initiativ som kommer RE:Source intressen till gagn. Projektets relevans Plast- och textilier är materialflöden som är i fokus för Sveriges nationella avfallsplan och i linje med denna har även RE:Source identifierat dessa som viktiga material att finna metoder att cirkulera på ett mer effektivt sätt. RE:Source deltagande och aktiviteter vid konferensen har god potential att få aktörerna på området att engagera sig mer i RE:Source och därmed bidra till de resultat som är avsedda att uppnås enligt programmets effektlogik. De programmål/effekter som aktiviteten avser bidra till är: - PM1 RE:Source en välkänd, växande och tillgänglig innovationsarena o RE:Source är välkänd och etablerad som en nyckelaktör inom innovationsområdet o Stort intresse för att delta i RE:Source olika aktiviteter o Kunskapsöverföring sker effektivt inom RE:Source Att sprida information om RE:Source, dess andra utlysning och stimulera parter att träffas och börja diskutera samarbetsmöjligheter är viktigt för att öppna innovationsarenan RE:Source och göra den tillgänglig. Att det indirekt leder till fler ansökningar/projekt/konstellationer inom kommande utlysningar i RE:Source och därmed också fler resultat av relevans för effektlogiken (t ex fler kommersiellt tillgängliga sekundära materialkvaliteter) är också en viktig effekt.

2016-09-13 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8l 2016-09-23 Projektets nyhetsvärde Att genomföra match-making-aktiviteter på ett strukturerat sätt, förväntas vara ett viktigt sätt att inom ramen för RE:Source stimulera bildande av nya konstellationer och öka antalet ansökningar/aktiviteter samt deras kvalitet. I samband med konferensen avser vi testa en metodik (av typen EEN Brokerage Event) som innebär relativt korta möten med uppföljning inför och efter utlysning nr 2. Bakgrund Återvinning och hållbarhet inom produktkategorierna plast och textil är ett fokusområde hos industrin såväl som för forskningsinstitutioner, universitet och högskolor, samt hos myndigheter och andra offentliga organisationer. Vi ser ett stort intresse för dessa frågor hos en stor mängd aktörer och många efterfrågar ett forum för att utbyta erfarenheter, diskutera behov och utmaningar samt skapa relationer för gemensamma insatser. Länge saknades ett regelbundet arrangemang för detta men sedan 2013 arrangeras den konferens som medel söks för. Fr o m 2015 riktar sig konferensen till nordiska deltagare och perspektivet är bredare och inkluderar en global eller åtminstone en europeisk utblick. Vi vill nu utnyttja konferensen för att ge RE:Source en möjlighet att synas och stimulera fler parter att delta i programmets aktiviteter och samverka. För att konferensen också ska möjliggöra en mer effektiv kunskapsöverföring vill vi attrahera fler forskare och projekt att presentera sina resultat genom en reducerad deltagaravgift och posterutställning. Mål Målet med konferensen är att pågående forsknings- och utvecklingsresultat skall förmedlas och att givande interaktioner ska skapas mellan företag, akademi och andra privata och offentliga organisationer som jobbar med återvinning och hållbarhet. Båda dessa områden, plast såväl som textil, har ett stort behov av kunskapsöverföring och kontaktknytande för att leda utvecklingen mot ett resurseffektivt samhälle framåt. Resultatnyttan består i att nya kontaktvägar skapas mellan aktörer aktiva inom återvinning, att goda personliga kontakter byggs upp samt nya samarbeten genereras. Konferensen har också en viktig funktion avseende omvärldsbevakning och utgör ett unikt tillfälle för stora såväl som små företag att på ett enkelt sätt hålla sig uppdaterade med det senaste på området, och är samtidigt en möjlighet att finna goda samarbetspartners för framtida initiativ, inte minst för RE:Source aktiviteter. För RE:Sources del är målet att stimulera fler aktörer att söka medel från RE:Source utlysningar samt att verifiera om matchmaking-aktiviteter är ett effektivt verktyg för att upppnå detta. Genomförande Projektplan Organisation av konferensen påbörjas under första kvartalet varje år. Aktuella ämnesområden, nyheter och möjliga talare diskuteras och kontakter initieras. Swerea IVF och Chalmers CCR/CIT arbetar kontinuerligt fram till konferensdatum med alla praktiska aspekter av arrangemanget (se plan härunder). Arbetsmoment Delmoment Tid Ansvarig marsapri maj juni juli aug sep okt nov Praktiska detaljer Boka lokal Utställningsområde/skärmar Mat/dryck Chalmers Program/talare Outline program Kontakta talare Bekräfta titlar Alla Alla Alla

2016-09-13 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8l 2016-09-23 Sätt program Paneldebatt/deltagare Organisera matchmaking Alla CIT CIT Utskick/registrering Utskick av program/annonsering Swerea Fakturering Deltagarlistor Genomförande Moderering Matchmaking CIT CIT Uppföljning/utvärdering Enkät Uppföljning matchmaking (även i feb 2017) Swerea CIT RE:Source samt utlysning nr 2 kommer att presenteras genom en 15 minuters muntlig presentation samt en monter (kostnad tas genom ordinarie kommunikationsbudget). Därutöver genomförs en strukturerad match-making-aktivitet (medel söks för detta) med metod EEN Brokerage Event) enligt Guidelines for Partner Search and Matchmaking (http://www.vinnova.se/upload/epistorepdf/guidlinespartnersearchmatchmaking.pdf), till vilken deltagare i förväg får anmäla sitt intresseområde och parter/kompetens de önskar träffa (ca 4 bilaterala möten per part). Möten om max 15 min genomförs inom konferensområdet, och resultat av mötena loggas. Konstellation Konferensen arrangeras av Swerea IVF och Chalmers tekniska högskola (kompetenscentret CCR) med stöd av Chalmers Industriteknik (CIT), som kommer att representera och presentera RE:Source samt ansvara för matchmaking-evenemang vid konferensen. Branschorganisationen IKEM (Innovationsoch kemiindustrierna i Sverige) och Mepex i Norge är samarbetspartners. Personer som genomför projektet är Lisa Schwarz Bour (projektledare) och Annika Boss, båda Swerea IVF samt Britt-Marie Steenari, Chalmers och Johan Felix, CIT. Resultatredovisning Konferensen är en viktig arena för kommunikation och informationsöverföring mellan aktörer inom industri, akademi och offentlig verksamhet där kunskap om nya policys, ny forskning samt erfarenheter från andra länder delges deltagarna. Möjligheterna för nätverkande och skapande av nya kontakter är stora vilket är positivt för en positiv och stark utveckling av innovationsområdet. Konferensen och dess resultat kommer att presenteras i nyhetsbrev från RE:Source, CCR och Swerea IVF, samt genom artikel i Recycling & Miljöteknik. Match-making-resultat i form av antal strukturerade möten och antal förväntade ansökningar till RE:Source utlysning nr 2, kommer att registreras och redovisas som output från aktiviteten. Nyttiggörande/Exploatering Eventet samlar intressenter från industri, akademi och offentliga organisationer från Sverige såväl som från övriga nordiska länder och utgör en naturlig mötesplats för kunskapsöverföring och nätverkande och kontaktskapande inom områdena Hållbar användning och återvinning av plast respektive textil. Doktorander och studenter deltar till reducerat pris och ges möjlighet att presentera pågående forskning inom områdena. RE:Source och utlysning nr 2 kommer att presenteras samt ett matchmaking-evenemang, som avser stimulera fler ansökningar av högre kvalitet och med nya konstellationer. Nyttiggörande av resultat kommer bl a bestå i att

2016-09-13 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8l 2016-09-23 - en sammanställning och utvärdering av matchmaking-möten, parter och resultat av dessa; denna används för uppföljning inför och efter utlysningen. Detta även för att utvärdera om match-making-aktiviteter ska användas som verktyg inför utlysningar, både RE:Source och andra (t ex H2020) och hur dessa i så fall ska utformas. Projektbudget Finansieringsplan Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source 80 000 80 000 Innovations- och kemiindustrierna (IKEM) 15 000 0 15 000 Swerea IVF 101 325 0 311 325 Chalmers tekniska högskola (CCR) 119 000 0 119000 Total finansiering 235 325 80 000 315 325 Varav RE:Source 25% Till projektets totala omsättning kommer också deltagaravgifter som områdets aktörer bidrar med vilket motsvarar ca 210 000 kr. Kostnadsfördelning Organisation Kostnadsfördelning (SEK) Totalt Swerea IVF 101 325 101 325 Chalmers tekniska högskola (CCR) 149 000 149 000 Innovations- och kemiindustrierna (IKEM) 15 000 15 000 Chalmers Industriteknik 50 000 50 000 SUMMA 525 325 525 325

Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8l 2016-09-23 2016-09-13

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8m 2016-09-23 Teampotential FoU Projektfakta Projektledare: Carl Gunnar Bergendahl Startdatum: 2016-11-01 Organisation: Courego Slutdatum: 2017-12-15 Motivering till varför enskilt projekt Projektet är inte ett forsknings- och innovationsprojekt utan ett programstödjande inom utbildning Resultat och metod kommer på sikt gynna många aktörer och stärker RE:Source som plattform Projektidén har förankrats med programledningen genom dialog Aktiviteter, Resultat och Effekter Många aktiviteter inom RE:Source kommer att kräva samarbete av projektteam där aktörer med skilda kompetenser, erfarenheter och även syften till varför de samarbetar ingår. Genom att fram metoder där team effektivt kan stöttas kan vi bidra till att prestationen i RE:Source aktiviteter höjs. Om vi ser en generaliserbarhet i detta arbetsätt så finns det stora potentialer genom välfungerande projektteam att nå. RE:Source ser en möjlighet att utöka den pågående förstudien med två kompletterande projektteam. Detta mindre avgränsade projekt är ett effektivt sätt att undersöka om detta är ett arbetsätt att använda och utveckla vidare inom RE:Source. Projektet bidrar indirekt till RE:Source uppnår önskade effekter för 2018 o RE:Source är välkänd och etablerad som en nyckelaktör inom innovationsområdet (PM1) o Öka antalet kommersialiserade forskningsidéer (PM2, PM6) o Ökat samarbete för utveckling av systemlösningar och internat. kommersialisering (PM6) Förankring och genomförande Förstudien hos Vinnova har redan startat och är där välförankrad hos dem och de tre ingående test projektteamen. Idén med att komplettera med de två projekten initierades genom att de andra två teamen dels kontaktade projektledaren för att de var intresserade av möjligheten men också genom att projektledaren tog kontakt med ett av de rekommenderade innovationsprojekten. Projektledare ser att sammansättningen på de två kompletterande projektteamen gör deras pågående förstudie mycket intressant Projektgruppen har därmed mandat att utföra arbete. Den största risken är att det involverar många personer och att det är två personer som är centrala för utvecklingen av projektet. Denna risk reduceras genom noga projektplanering och struktur i ledingen. Programledningen kommer medverka vid något av teamutvecklingstillfällen samt vid resultatredovisningarna. Resultatuppföljning Programledning kommer granska slutrapportering

Rekommendationsbrev för enskilt projekt Bilaga 8m 2016-09-23 Nyttiggörande/Exploatering Om resultaten från projektet visar på en generalliserbarhet från arbetet med dessa fem olika projektteam kommer RE:Source efter projektet ta fram dokumentation som kan användas av flera.

2016-09-15 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8m 2016-09-23 Teampotential FoU Projektfakta Projektledare: Carl Gunnar Bergendahl Startdatum: 2016-10-01 Organisation: Courego Slutdatum: 2017-08-31 År 2016 År 2017 Summa Sökt belopp 44 449 103 714 148 163 Medfinansiering 127 215 296 835 424 050 Total projektbudget 171 664 400 549 572 213 Projektsammanfattning Det svenska FoU-systemet äger en betydande potential till ökad avkastning i samproducerad forskning genom effektivare arbete i projektteamen. Inget eller ytterst lite görs emellertid för att ta tillvara denna potential och det saknas incitament hos de flesta FoU-aktörer att utveckla teamens arbetssätt. Samtidigt visar erfarenheter från näringslivet att teamutveckling tydligt förbättrar teams sätt att fungera och leverera. Syftet med projektet är att skapa kunskap och förståelse för de värden som teamutveckling kan ge i samproducerande team med en stark mix av akademi, institut, näringsliv och organisationer. Projektet kommer att väsentligt bredda och fördjupa kunskap och erfarenheter kring teams funktion och produktivitet. Resultaten kommer att integreras med de erfarenheter som vinns i det pågående projektet Teamlyftet FoU - förstudie. Motivering Kraften i teamutveckling ligger i att det är en process över tid som skapar nya förhållningssätt och arbetssätt. Och att den har potential att katalysera en inneboende FoU-kapacitet hos akademi och institut. Enskilda projekt Projektet bidrar till effektlogiken i RE:Source ifråga om resultat och effekt. Resultat: genom att teamutvecklingen stödjer teamen att jobba effektivare (tid, kostnader och resultat) i pågående projekt Effekt: genom att teamutveckling utvecklar nya förhållningssätt och arbetssätt, till nytta genom projektens hela löptid (år) och att medlemmarna tar med sig detta till andra och framtida projekt (lateral effekt) Relevans Projektet kommer att, med de FoU-team som identifierats för teamutvecklingen, ge ett viktigt bidrag till kunskap och förståelse kring teamutveckling. Detta genom att väsentligt stärka underlaget och analysen av värdet med teamutveckling skapa kunskap om de värden som teamutveckling ger i nystartade projekt komplettera de tre projekt som ingår i Teamlyftet FoU genom en stark mix av akademi, institut, företag och organisationer, se tabell 1

2016-09-15 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8m 2016-09-23 Projekt Teamets karaktär Status/typ Teamlyftet FoU - förstudie SP Food & Bioscience Institut Plattform, etablerat Jönköpings Tekniska Högskola Akademi Programledning Lunds Universitet Akademi Avdelning Teampotential FoU Chalmers Industriteknik Mix av akademi, institut, företag och organisationer Nystartat Innovatum Mix av akademi, företag, organisationer och offentliga Att starta Tabell 1. Projekten i Teampotential FoU kompletterar projekten i Teamlyftet FoU - förstudie genom sin starka mix av partners. Bakgrund Samhälle och näringsliv satsar årligen stora belopp i forsknings- och utvecklingsprojekt. Gemensamt för många av satsningarna är att resultaten genereras av samproducerande projektteam där akademi, institut, näringsliv och organisationer samverkar. Med detta följer att avkastningen från satsningarna till stor del bestäms av teamens sätt att fungera och leverera. En kartläggning av aktiviteter och frågeställningar kring teameffektivitet i akademi och hos forskningsinstitut som Courego genomförde 2013-2015 visade att inget eller ytterst lite görs för att öka produktiviteten hos FoU-team. De insatser som förekommer sker främst på individnivå, t ex i form av utbildningar för projektledare. Kartläggningen visade också att det saknas incitament och intresse bland aktörerna i FoU-systemet (akademi, institut och finansiärer) för att utveckla teamens sätt att arbeta. Med start i november 2015 genomför Courego i samarbete med IVA Teamlyftet FoU - förstudie med finansiellt stöd från VINNOVA, en studie om att öka avkastningen i samproducerad FoU. Målet för studien är att skapa en bild av läge och möjligheter för att öka avkastningen i samproducerad FoU genom effektivare arbete i projektteam och att identifiera vägar att öka effektiviteten. Som ett led i förstudien genomförs en pilot där FoU-team får ett mått på sin potential och erhåller teamcoaching som utvecklar produktivitet och samarbete. I piloten deltar tre FoU-team från SP Food & Bioscience, Tekniska Högskolan vid Jönköpings Universitet och Lunds Universitet. Diskussioner i förstudien med finansiärer, akademi och institut under våren och sommaren 2016 bekräftar och förstärker bilden från förarbetet till Teamlyftet FoU: att det fortsatt saknas erfarenheter, kunskap och referenser hos FoU-systemets aktörer kring det värde som teamutveckling kan leverera till FoU. Bilden förstärks ytterligare i diskussioner med finansiärer i Norden. FoU utvärderas idag regelbundet av finansiärer genom bland annat effektanalyser. Forskningsorganisationer utvärderar också sin FoU med avseende på olika indikatorer som exempelvis antal patent, publiceringar, publikationer och examinering. Dessa utvärderingar ger värdefulla mått på den nytta som genereras och hur forskningsorganisationer står sig internationellt (i aggregerad data). De ger däremot inte något mått på hur väl teamen utnyttjar sin faktiska kapacitet och mätetalen ger inget underlag för att utveckla effektiviteten på teamnivå. Det svenska FoU-systemet är inte unikt i detta avseende. Teamutveckling som genomförts av Team Coaching International i USA för 200 team i företag och organisationer visar att endast 10 % av teamen anser sig vara högpresterande (1). Enligt John Whitmore, pionjär inom affärscoaching, uttrycker människor normalt endast 40 % av sin potential i arbetet (2).

2016-09-15 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8m 2016-09-23 Betydande potential Ett stort antal teamutvecklingsuppdrag som utförts genom Team Coaching International i USA visar på förbättringar i produktivitet och positivitet (samarbetsklimat) med i genomsnitt 20 % (3). Resultaten från fem av uppdragen visas i tabell 2. Land Förbättring av TPI:er Företag Typ av team Teamstorlek Produktivitetsfaktorer Positivitetsfaktorer Energiservice Senior Management 4 Kanada + 15 % + 23 % Säkerhets/IT-företag Projektledning IT 13 Globalt + 34 % + 44 % Call Centre Företagsledning 5 USA + 33 % + 35 % Globalt tillverkningsföretag Projektledning IT 40 Kanadensiskt dotterbolag Medicinskt/farmaceutiskt företag + 28 % + 43 % Virtuellt 10 USA + 34 % + 52 % Tabell 2. Exempel på förbättringar inom produktivitet och positivitet (samarbetsklimat) genom teamutveckling (3). Tabellen redovisar resultaten från mätningar före och efter teamutveckling ifråga om 14 Team Performance Indicators (TPI:er), se bild 1. Teamutvecklingen som genomförs i Teamlyftet FoU - förstudie indikerar att även FoU har mycket att vinna genom att tillämpa teamutveckling. Att teamutveckling ger reell nytta visar ett uppdrag som genomförts för ett konsultföretag inom immaterialrätt. Den utvärdering av affärsnyttan som Courego genomförde i uppdraget visar att teamutvecklingen gett tydligare ledarskap, större intäkter och lägre kostnader. Avkastningen (Return on Investment) på investeringen var 43 % (4). Mål Syftet med projektet är att bredda och fördjupa den kunskap och de erfarenheter kring teams funktion och produktivitet som genereras genom piloten i Teamlyftet FoU och att med en ROImetodik (Return on Investment) utvärdera den nytta som teamutveckling genererar. Genomförande Projektet består av teamutveckling för två FoU-team, ROI-analys och resultatspridning. För teamutvecklingen används en process som utvecklats av Team Coaching International i USA. En centralt steg i processen är en mätning av teamets läge med Team Diagnostic TM ett internationellt etablerat on-line-verktyg. Med detta verktyg får teamet ett mått på sitt nuläge och ett mått på den förflyttning som man uppnått genom teamutvecklingen.

2016-09-15 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8m 2016-09-23 High Positivity 9.0 8.0 7.0 6.0 Low Productivity 1.0 2.0 3.0 4.0 6.0 7.0 8.0 9.0 High Productivity 4.0 3.0 2.0 1.0 Low Positivity Bild 1. Piloten ger projektledare och team en bild av teamets potential map 14 st Team Performance Indicators (TPI:er). Dessutom erhåller man ett mått på teamets läge och utveckling i produktivitet och samarbetsklimat. Processen består i sin helhet av mätning, workshop, coaching, ny mätning och summering, se bild 2. I projektet görs därtill en ROI-analys av de effekter som teamutvecklingen genererar. Team Diagnostic Nuläge Workshop Team Diagnostic Resultat Coachingmöten Summeringsmöte ROI-analys Bild 2. Processtegen i teamutvecklingen. Processen löper över cirka 7 månader. Genom att vara en process över tid skapar den nya förhållningssätt och arbetssätt. Till processen kopplas en ROI-analys med vilken effekterna av teamutvecklingen analyseras. Arbetspaket 1: Teamutveckling Constructivate Innefattar teamutveckling för Project Management Team i Constructivate, enligt bild 2. Resultat: Kunskap om teamets startläge i 14 TPI:er (Team Performance Indicators), tajtare team, nya rutiner och arbetssätt i projektarbetet, mått på teamets förbättring i de 14 TPI:erna, handlingsplan för det fortsatta arbetet i teamet. Arbetspaket 2: Teamutveckling Sorteringspilot textil Innefattar teamutveckling för projektteamet i projektet Pilotanläggning för utveckling av sorteringsteknologier och affärsmodeller för textilavfall. Avsikten är att genomföra en komplett teamutveckling i enlighet med arbetspaket 1. I detta projekt genomförs Team Diagnostic Nuläge, workshop, ett uppföljande coachingmöte och en utvärdering av resultaten. Utifrån de effekter som nås tas beslut om en komplett teamutveckling ska genomföras (förutsätter tilläggsfinansiering). Resultat: Kunskap om teamets startläge i 14 TPI:er (Team Performance Indicators), handlingsplan för det fortsatta arbetet i teamet och underlag för beslut om en komplett teamutveckling enligt arbetspaket 1.

2016-09-15 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8m 2016-09-23 Genomförbarhet Det föreligger inte några särskilda risker eller hinder. För teamutvecklingen används en etablerad och beprövad process och teamutvecklingen genomförs av facilitatorer med mångårig erfarenhet av individuell coaching och teamcoaching. Därtill kommer erfarenheterna från den pilot som genomförs i Teamlyftet FoU - förstudie att tas till vara. Konstellation Projektet leds och genomförs av Courego med Stella Nova som co-facilitator. Courego och Stella Nova faciliterar också piloten i Teamlyftet FoU - förstudie. Två projekt är har anmält sitt intresse för att delta i teamutvecklingen Constructivate inom MISTRA:s program Closing the Loop med Chalmers Industriteknik som projektledare. CIT har tecknat en bekräftelse om deltagande Pilotanläggning för utveckling av sorteringsteknologier och affärsmodeller för textilavfall. Deltagandet förutsätter att man får sin ansökan om finansiering godkänd Teamen kommer att erbjudas en benchmarking med de team som ingår i Teamlyftet FoU - förstudie. Benchmarkingen innebär att vart och ett av teamen får ett mått på sitt eget läge i förhållande till de övriga fyra teamen och kan lära med dessa hur det egna arbetssättet kan utvecklas. Resultatredovisning Resultaten redovisas inom den redovisning som sker i Teamlyftet FoU - förstudie (seminarium och rapport). Målgruppen är FoU-systemets aktörer, dvs akademi, institut, finansiärer, branschorganisationer och industrins forskningsavdelningar. Nyttiggörande/Exploatering Projektet och Teamlyftet FoU - förstudie ingår i en vision om att svensk samproducerad forskning uppmärksammas internationellt för det sätt och de resultat som den hållbart producerar. Och att större avkastning i samproducerad forskning erhålls med dokumenterad affärsnytta och ROI. Resultaten från de båda projekten kommer användas som bas för formulering av fortsatta aktiviteter tillsammans med FoU-systemets aktörer för att realisera visionen.

2016-09-15 Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bilaga 8m 2016-09-23 Projektbudget Finansieringsplan Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERIN G RE:Source 148 163 148 163 Courego 69 300 0 69300 Stella Nova 39600 0 39600 Chalmers Industriteknik 207900 0 207900 Innovatum 107250 0 107250 Total finansiering 424 050 148 163 572 213 Varav RE:Source 26% 0 Notera: Angivna naturainsatser från Chalmers Industriteknik och Innovatum avser den insats som medlemmarna i respektive team gör i form av arbetstid i teamutvecklingen. Kostnadsfördelning Arbetspaket 1 Arbetspaket 2 Totalt Courego 103 563 63 500 167 063 Stella Nova 57 375 32 625 90 000 Chalmers Industriteknik 207 900 207 900 Innovatum 0 107 250 107 250 SUMMA 368 838 203 375 572 213 Tidplan Tidplanen bygger på att sökt finansiering beviljas innan septembers utgång 2016. Referenser (1) Phil Sandahl, Team Coaching International, USA, 2014. Private communication. (2) Sir John Whitmore, Keynote Speaker, ECC 2007 European Coaching Conference, Helsingfors, 2007. (3) Bergendahl, Carl Gunnar: Utvärdering av ROI från en investering i teamcoaching. Fallstudie, Courego 2015. (4) Fallstudier publicerade av Team Coaching International, USA. 2013. Bilaga CV för Carl Gunnar Bergendahl, Courego och Gertrud Elisabet Bohlin, Stella Nova.

Bilaga 8n möte 16-09-23 Ej rekommenderade av Strategiska rådet Följande tre projektidéer rekommenderades inte av det strategiska rådet för vidare diskussion och beslut hos programstyrelsen. Ansökningarna i sin helhet finns att ta del av på teamsiten under mappen Kompletta handlingar enskilda projekt Framtidens insamlingssystem Projektet och frågeställningen är aktuellt för RE:Source och idén lämpar sig för att drivas som ett enskilt projekt. Strategiska rådet rekommenderar ett omtag på ansökan enligt medskicket nedan och att den sökande återkommer till nästa strategiska råd eller inom kommande utlysning. Medskick: Den främsta kommentaren rör att det som beskrivs inte är framtidens insamlingssystem utan snarare en liten förbättring av nutidens system. Strategiska rådet rekommenderar att man omformulerar ansökan till att verkligen handla om framtidens system. Bredda scoopet till att innefatta även insamling för återbruk, andra typer av affärsmodeller osv. I en cirkulär ekonomi har du kanske en annan äganderätt till materialen vad skulle det kunna få för konsekvenser för insamlingssystemet? Det är viktigt att hindra inlåsning i befintliga tankar och system. Även det internationella/ nationella perspektivet kan belysas. Finns exempel på nytänkande insamlingssystem internationellt redan som kan användas som inspiration. Det är också viktigt för ansökan att bredda konsortiet till att innefatta alla berörda aktörer, kommun, privat men också reparatörer, återbrukare, brukare, tillverkare osv. Ansökan behöver också beskriva hur man kommer hantera de motsättningar som finns idag. I ett projektförslag där man lyfter sig från dagens situation kan detta vara mindre relevant. Internationella erfareneter från policyförändring (PolicyLab) Projektet är högst aktuellt och viktigt för RE:Source och projektet som sådant behövs och kan troligen inte hanteras inom en öppen utlysning. Strategiska rådet rekommenderar vissa förtydliganden nedan och att den sökande återkommer till nästa strategiska råd. Medskick: Intressant approach och relevant med policy arbete. Men nuvarande projektbeskrivning visar inte tillräckligt tydligt vad som ska göras i de olika stegen utan det blandas ihop lite vilket gör att det blir otydligt och svårt att bedöma rimligheten i aktiviteterna. I ett fortsättningsprojekt (gärna redan i förprojektet) behövs fler aktörer knytas till projektgruppen. Kopplingen till pågående enskilt projekt om policy behövs göras. Hur ska policy beskrivas och hur ska man identifiera vad som är state- of- the art. Kanske är det en idé att göra ett smalare projekt (i steg 2) där man tittar mer skarpt på ca 3 case där man i nuläget har en policy broms. Menar man styrmedel eller andra typer av policy? Det framgår inte tydligt i ansökan vad som avses. 1

Bilaga 8n möte 16-09-23 Export plattform Projektet är aktuellt och viktigt på sikt och projektet som sådant behövs och kan inte hanteras inom en öppen utlysning. Strategiska rådet rekommenderar vissa förtydliganden nedan och att den sökande återkommer till nästa strategiska råd. Medskick Ansökan behöver vara mer specifik i vad man avser att göra, det är nu otydligt vem som är avnämare, för vem tas det föreslagna beslutsunderlaget fram? Strategiska rådet bedömer att detta skulle gynna innovationsområdet, men motivet till det framgår inte helt tydligt. Hur ser man att det problem man beskriver kommer att lösas med hjälp av den operativa nationella funktionen? Vad blir effekterna av projektet? Saknar ett första steg av marknadskartläggning, vad efterfrågas på respektive marknad för att sedan matcha det mot vad som finns i Sverige. I projektet saknas en analys/ beskrivning av vad som finns för stödsystem idag och vad som fungerar/ inte fungerar med dem. Vilka organisationer finns redan som jobbar med detta. Borde det inte också finnas experter på export med i konsortiet. Svårt att följa aktiviteterna i budgeten. 2

Bilaga 9a möte 16-09-23 RE:Source Utlysning 1, 2016: Innovationer för hållbar resurs- och avfallshantering Det strategiska innovationsprogrammet RE:Source är en del av VINNOVAs, Energimyndighetens och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsområden. Genom gränsöverskridande samverkan inom områden som är strategiskt viktiga för Sverige skapas förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och en ökad internationell konkurrenskraft. I denna utlysning välkomnas förslag till forsknings- och innovationsprojekt som kan bidra till att uppnå RE:Sources programmål: Nya tekniska lösningar och affärsmodeller för hållbar resurs- och avfallshantering framgångsrikt tillämpade i samhälle och industri. Sista ansökningsdag är den 5 april 2016 kl. 24.00. 1. Vilka utlysningen riktar sig till Utlysningen riktar sig till juridiska personer, som t.ex. företag, forskningsinstitut, universitet, högskolor, offentliga aktörer, ideella föreningar och branschorganisationer, med verksamhet i Sverige. Dessa ska ha förmåga och intresse av att i samverkan utveckla lösningar som bidrar till att målen i det strategiska innovationsprogrammet RE:Source kan uppnås. 2. Beskrivning av utlysningen Utlysningen, som är den första i en serie utlysningar inom ramen för programmet RE:Source, genomförs gemensamt av VINNOVA, Energimyndigheten och Formas. All aktuell information om utlysningen finns på Energimyndighetens webbsida http://www.energimyndigheten.se/utlysningar/. 2.1. Syfte med utlysningen Syftet med utlysningen är att stödja och bidra till utvecklingen av nya lösningar för hållbar resurs- och avfallshantering. Utlysningen riktar sig till forsknings- och innovationsprojekt som kan bidra till att uppnå RE:Sources programmål PM2: Nya tekniska lösningar och affärsmodeller för hållbar resurs- och avfallshantering framgångsrikt tillämpade i samhälle och industri (se dokumentet Kort beskrivning av RE:Source på utlysningens webbsida). 2.2. Fokus och avgränsningar Utlysningen avser stödja utveckling och verifiering av innovationsbaserade lösningar som riktar sig mot något av följande: