Energilager Energilager hos hushållskunder Daniel Kulin, Analytiker Energimyndigheten
Vad menar jag med energilager? 1. Styrutrustning IT A. Hårdvara (batteri etc) B. Flexibilitet: Laststyrning/ lastföljning C. (Överföringskapacitet) Tjänsteproduktion flyttar till kunden som kan svara och producera systemnyttor
En föränderlig tid ny energimarknad Digitaliseringen Blockchain Uppkopplade E-valutor apparater Effektmarknad? Reglerande delarna blir IT-förvaltare Ny mätregim tid - rum Fler mätare AI-Intelligens Flex - laststyrning Elfordon batterier på hjul Vindkraft Nätmonopol utmanat Finansiella marknader Flex - kapacitet Teknikutvecklingen Förnybartrevolutionen Prosumenten distribuerad tillförsel Batteriteknik Effekt-effektivisering? Gratis energi!
Varför smarta energilager? Tekniken kommer nu! En möjlighet av digitaliseringsrevolutionen. En nödvändighet av förnybartrevolutionen
Lager kan kapa toppar och skapa nyttor med eller utan solceller!
Lager ersätter dyr effekt med billig. Inte möjligt på dagens elmarknad 7 200 5 Säljer till nätet Säljer till nätet 150 Effekt från lager eller solcell [kw] 3 1-1 -3 Solel 100 50 0 0 5 10 15 20 25-50 Köper från nätet Laddar -100 Handelsvärde resp elpris, [öre] -5-7 [ANTAGANDE] Handel lager E=9 kwh, P=3 kw [kw] Typisk solelproduktion P=6 kw Elpris SE3 15/1 2014 [ /MWh] -150-200
Hushållens energilager bidrar till ett hållbart energisystem! Med en helt ny systemdesign och värdekedja Överföringsförmåga Överkapacitet Värmelagring Microproduktion Flexibilitet Batterier Laststyrning IT
Finns det en miljöaspekt på hushållskunders energilager?! Ja! Hushållens flex är viktig ur miljöperspektiv! Det finns oändligt med förnybar energi... Lager ser till att det finns på rätt plats vid rätt tidpunkt! Ersätter marginalel: 800 Ton CO2/ GWh
Beräkningar till NV-01072-15 Uppskattning, så långt som är möjligt, av den utsläppsminskning som åtgärderna som presenterats i VÅP 15 och BP 16 förväntas åstadkomma 2020.
Försörjningstrygghet och Hållbarhet drar åt samma håll Mot ett hållbart energisystem! Den strategiska frågan handlar inte om olja utan om industriellt kunnande kring energilager! OMVANDLING ANVÄNDNING LAGRING
Varför skulle staten vilja att hushållen är/ har energilager? Vi behöver energilager för att stödja förnybartrevolutionen! Kostnadseffektiv miljöanpassning Vi kan använda energilager för att effektivisera befintlig infrastruktur
Kostnad Överkapacitet kostar! Systemrobusthet Systembelastning
Det är inte energin som kostar men det är den vi handlar med! Omvandling Bränsle eller flödande energi till el. Prislappen beror på anläggningens kapitalkostnad ca 30 öre/ kwh Lager Bränslehantering, dammar, batterier etc. 0-40 öre/ kwh (säsongsberoende) Distribution Nättjänsten, ca 60 öre/ kwh Effektbalans Svängmassa, primärreglering, sekundärreglering etc. 0-20 öre/ kwh
Systemkostnaden minskar* med hushållens lager och efterfrågeflex. * Det finns flera vinster med flex, vissa rapporter listar ett 20-tal. Detta är undertecknads uppfattning om huvudnyttorna efter avstämning med Linda Werter, analytiker på Energimarknadsinspektionen 1. Mindre reservkraft (Lager/ effektbalans) 2. Frekvenshållning (effektbalans - svängmassa) 3. Lokalnätstabilitet (distribution) 4. Effektiv resursanvändning (omvandling) Dessa prissätts inte! Återigen. Energi är gratis. Lager, omvandling, överföring och effektbalans kostar.
Varför skulle en hushållskund vilja ha ett batterilager? Drivkrafterna kommer underifrån och låter sig sällan förklaras i våra modeller! Jenny Palm i Linköping forskar på detta
Drivkrafter för att bli egenproducent* Solceller: 1. Miljöengagemang (2/3) 2. Ekonomisk drivkraft (tror på högre elpris) (½) 3. Högre självförsörjningsgrad (1/3) 4. Teknikintresse (1/4) * Ej publicerad forskning. Ordningen är undertecknads förståelse efter samtal med Jenny Batterilager: 1. Högre självförsörjningsgrad (nu!) 2. Ekonomisk drivkraft (kommer) 3. Miljöengagemang och Teknikintresse (massmarknaden) Laststyrning/ flex: 1. Teknikintresse (systemengagemang) 2. Ekonomisk drivkraft (aggregatorperspektiv) 3. Miljöengagemang 4. Högre självförsörjningsgrad
Styrmedel för att hjälpa utveckling? Investeringsbidrag för lager och laststyrning (marknadsintroduktion, lärkurva, utveckling etc.) Regulatoriska anpassningar Effekt blir viktig och dyr. Energi blir gratis (igen)! Mätregimen behöver utvecklas. Lagstiftning måste driva mätning mot högre upplösning i tid och rum. Nätmonopolet utmanas! Den gamla värdekedjan ritas om med nya nedströmsaktörer.
Skattereduktionen styr bort från energilager hos solelsägare! Köpa el! Använda egen el! Sälja el!
Tack för mig! Energilager hos hushållskunder Daniel Kulin, Analytiker Energimyndigheten Daniel.Kulin@energimyndigheten.se 016 544 24 68
Knäckfrågorna framåt! Vilken typ av lagstiftning och energipolitik behövs då eller redan nu? Vem vinner/ förlorar på energisektorns digitalisering? Vilken typ av styrmedel blir populära? Vem ska äga - Vem ska bekosta Vem ska få nyttorna?
Lagerbehov på veckobasis? Inte bara batterilager*! *Vi har hört Helena från Vattenfall och Jennie från E.on.