KOMPENDIUM I VIRKESMÄTNING DEL IV Mätning av barrsågtimmer 2011-10-25
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANVISNINGAR FÖR TILLÄMPNING AV VMR 1-07... 3 Sågtimmer... 3 Främmande föremål... 3 Tillredning... 4 Trädslag, stocktyp och levande stamdel... 4 Kvistning... 4 Klyka... 6 Kapsnitt och fällkam... 8 Stocks längd och diameter... 9 Avverkningsskador... 10 Fäll- och kapsprickor... 10 Dubbskador... 10 Virkesegenskaper och begrepp som ingår i VMR 1-07... 11 Stocks kvalitetsklass... 11 Tolerans... 11 Sågcylinder... 12 Rakhet och utbytesförlust... 12 Tvärkrök... 13 Kvisttyp och kvistansvällning... 13 Kvists diameter och begreppet räkningsbar kvist... 15 Lyror... 17 Rotveck... 18 Diameteravdrag... 19 Årsringar... 19 Röta... 20 Blånad... 22 Tallticka (tjuka)... 22 Insektsskador... 22 Stam- och växtsprickor... 23 Travmätning av sågtimmer av tall och gran... 24 Revisionshistorik... 25 BILAGA - MÄTNINGSINSTRUKTION FÖR STOCKMÄTNING AV SÅGTIMMER AV TALL OCH GRAN... 27 2
Anvisningar för tillämpning av VMR 1-07 Sortiment Sågtimmer I princip allt rundvirke av tall och gran som är avsett för sågning ska betraktas som sågtimmer och därmed också omfattas av Skogsstyrelsens föreskrifter för virkesmätning. Sortimentet sågtimmer omfattar även sågbar kubb och klentimmer. Med sågbar kubb avses stockar kapade i en viss eftersträvad längd, med liten längdspridning i förhållande till den avtalade längden, vanligtvis 0 till + 20 cm. Redovisningstekniskt får begreppen sågbar kubb och klentimmer användas. VMR 1-07: Dessa instruktioner avser rundvirke av tall (Pinus silvestris) och gran (Picea abies) avsett för sågning. Främmande föremål Kol, sot, sten, grus metall och plast Främmande föremål eller ämnen kan allvarligt påverka virkets användning. Även ringa mängd metall, grus eller sten kan orsaka mekaniska skador på sågutrustningen med produktionsstopp som följd. Delar av stockarna kommer efter sönderdelning i sågverket att flisas och säljas till massaindustrin. För massaindustrin kan föroreningar som t.ex. plast, kol och sot orsaka stora problem varför inte heller sådana ämnen får förekomma i sågtimmer. Gruspartiklar har storlek 2 20 mm, vilket innebär att mineralkorn över 2,0 mm ej får finnas i sågtimmer. Vad gäller främmande ämnen ska om möjligt en inledande partivis bedömning göras. Virkesparti där mineraljord i klumpar sitter fast på virket ska alltid mätningsvägras. En sådan stock i en leverans är anledning till mätningsvägran. Parterna kan träffa särskilda uppgörelser angående sådana virkespartier. När inmätningen påbörjats och grus eller sten upptäcks, vrakas den aktuella stocken. Stockar som använts till underlag vid transport över diken eller i områden med dålig bärighet (bromaterial) blir ofta nedsmutsade och/eller söndertrasade med fiberförluster och sprickor som följd. Eftersom nedsmutsningen ofta inkluderar mineraljord i form av grus eller sten vrakas dessa stockar. Nedsmutsning av ämnen från moss/myrmarker, d.v.s. humus blandat med vatten, ger ett visuellt negativt intryck men gör inte särskilt stor skada vid sågningen och tolereras därför. Även föroreningar av finsand eller finare mineraljordsfraktioner som kan beskrivas som ett pulver blandat med vatten tolereras. VMR 1-07: Sågtimmerstock ska vara fri från kol, sot, sten, grus, metall och plast i ved och bark. 3
Tillredning Lämplig att såga En sågtimmerstock ska vara tillredd och upparbetad till sådant skick att den inte medför störningar i timmerhanteringen. Trädslag, stocktyp och levande stamdel Trädslag Stock av annat trädslag än vad som avtalats vrakas. VMR 1-07 omfattar tall (Pinus silvestris) och gran (Picea abies). För andra barrträdslag, t.ex. lärk, contortatall, douglas- och sitkagran, finns i dagsläget inga rikstäckande VMRinstruktioner men inget hindrar att branschen utarbetar sådana om behov uppstår. Det förekommer regionala anvisningar för inmätning av andra barrträdslag. En förutsättning för dessa är att de tvingande bestämmelserna i Skogsstyrelsens föreskrifter för bestämning av stocks volym och kvalitet följs. I annat fall måste dispens sökas. VMR 1-07: Dessa instruktioner avser rundvirke av tall (Pinus silvestris) och gran (Picea abies) avsett för sågning. Stocktyp En rotstock är normalt möjlig att skilja från andra stocktyper med ledning av stamform, barktyp och förekomst av rotben eller rotveck. Ett kortare avkap från stocken får göras utan att dess stocktyp ska betraktas som ändrad. Avkapet får inte vara längre än att en säker bedömning av stocktyp kan ske. VMR 1-07: Tall klass 1 måste vara rotstock. Tall klass 2 får ej vara rotstock. Levande stamdel Anledningen till att sågtimmerstock ska vara apterad från levande stamdel är att den vid sågning ska ge ett friskt och över tiden hållbart virke. En stamdel betraktas som levande om det vid avverkningen förekommer näringstransport i större delen av stamdelens innerbark (floem). Med större delen avses i detta sammanhang mer än 50 % av omkretsen på minst halva stockens längd. När ett träd dör på rot, t.ex. till följd av insektsangrepp, brukar näringstransporten i ytterbarken avta successivt under en längre eller kortare tid. Barren gulnar och faller av samtidigt som barken efter hand torkar och spricker för att slutligen falla av i stycken. Någon exakt beskrivning av när näringstransporten upphör går inte att ge men ett träd ska betraktas som levande så länge innerbarken är ljus och fuktig samt har normal mjukhet. Under dessa omständigheter ska det ännu inte ha hunnit angripas av blånad eller lagringsröta. VMR 1-07: Sågtimmerstock ska vara tillredd av levande stamdel Kvistning Kvistningskrav Säljare och köpare av sågtimmer har rätt att fritt avtala om de kvistningskrav som ska gälla för en timmerleverans. Om inte parterna väljer något annat kvistningskrav gäller kravet tillfredsställande kvistad sågtimmerstock. VMR 1-07: Sågtimmerstock ska vara tillfredsställande kvistad eller, om annan kvistningsgrad avtalats, kvistad enligt avtalet. 4
Tillfredsställande kvistad Definitionen av "tillfredsställande kvistad" lyder: Stock är tillfredsställande kvistad om antalet kvarvarande 40-80 mm långa kviststumpar med diameter mellan 10 och 30 mm ub uppgår till högst fyra på hela stocken. Kvistar med diameter understigande 10 mm ub tillåts oavsett antal och längd liksom kviststumpar kortare än 40 mm oavsett grovlek och antal. I kravet för tillfredställande kvistning är den väsentligaste regeln att den högsta kvisten ska vara lägre än 40 mm. Dock får kvistar klenare än 30 mm under bark vara upp till 80 mm höga om de är högst fyra till antalet. Väl kvistad Ett strängare krav är väl kvistad stock. Definitionen av "väl kvistad" stock har följande lydelse: Stock är väl kvistad om samtliga kvistar borttagits intill stammen (kvarvarande kviststumpar med längd mindre än 15 mm tolereras). Kviststumps höjd och diameter Kviststumps höjd och diameter mäts på sätt som framgår av figur 1. Observera att denna mätning enbart gäller kvistens mått med avseende på kvistningskrav. Reglerna för bedömning och mätning av kvist i stocks mantelyta med avseende på stocks kvalitet beskrivs längre fram i kompendiet. d höjd Kvist utan kvistkudde d höjd Kvist med kvistkudde Figur 1. Mätning av kvists höjd och diameter (d) med eller utan kvistkudde. Kvist(stumps) diameter mäts vid kvistbasen vinkelrätt mot kvistens längdriktning. Kviststumps höjd utgör det vinkelräta avståndet från stockens mantelyta under bark (ub) till kviststumpens yttersta fasta del. Om kvisten har ansvällning/kvistkudde vid kvistbasen ska ansvällningen/kvistkudden anses ingå i mantelytan och kvisthöjden mäts med utgångspunkt i denna nivå. En praktisk anvisning för hur "mantelytan" i sådant fall kan bestämmas är att den utgör den nivå vid vilken kvistkudden övergår i kvisten, d.v.s. kvistkuddens högsta punkt. Enklast kan denna nivå beskrivas som det normalt tydliga veck i kvistens "sidor", som utgör 5
övergången mellan kvistkudden och den egentliga kvisten. Figur 1 visar hur nivån för mantelytan i sådant fall bestäms och hur kvisthöjden mäts med eller utan kvistkudde. Grundprincipen att kvisthöjd mäts med utgångspunkt från en utjämnad mantelyta (ub) gäller även vid mätning av kvisthöjd av sprötliknande kvist där kvisten kan sägas utgöra en del av mantelytan och där mantelytan på toppsidan av kvisten sålunda är väsentligt lägre än mantelytan på rotsidan. Figur 2 illustrerar mantelytans nivå för sådan kvist. Kvisthöjd vid felaktigt tillredd sprötliknande kvist med nivåskillnad på mantelytan ovan respektive nedan kvist Kvisthöjd (H) blir i det här fallet h/2, d.v.s. höjd med utgångspunkt från utjämnad mantelyta. Figur 2. Princip för mätning av kvisthöjd av kvist som starkt påverkar mantelytans nivå. Kvarhängande kvist Vidväxt stamdel i rotända Vid maskinell kvistning händer ibland att grenar eller kvistar blir sittande kvar på stocken. Kvarhängande kvist som brutits eller knäckts invid stammen och sitter så löst att den gör mindre motstånd vid böjning än en kvist med diametern 10 mm under bark tillåts oavsett antal. Vidväxt stamdel i rotända är ett annat träd som genom att stå mycket nära blivit hopvuxen med huvudstammen. Eftersom denna virkesdefekt dels är sällan förekommande, dels oftast ej berör sågcylindern tolereras den om den vidväxta stamdelens diameter är mindre än 1/3 av huvudstammens diameter. Dock får den vidväxta stamdelen inte utgöra ett hanteringshinder och ska därför vara tillredd i enlighet med tillredningsreglerna för kvist. Klyka Klyka Stock med klyka härrör från kapning av stam som delat sig. De båda delar som bildar klykan har i regel olika grovlek. För att en sådan delad stam i mätningssammanhang ska betraktas som klyka gäller att den klenare av stamdelarna (klykbenet) ska ha en diameter som uppgår till minst 1/3 av den grövre stamdelens (huvudstammen) diameter, mätt vid klykans bas. 6
Öppen klyka Sluten klyka Dubbelmärg En klyka kan vara antingen öppen eller sluten. Hos en öppen klyka (Figur 3, överst) är stammen delad med luft mellan klykbenet och huvudstammen. I en sluten klyka (Figur 3, mitten) är huvudstam och klykben sammanväxta med eller utan mellanliggande bark. Märgen är alltid delad. Öppen klyka tillåts ej i sågtimmer. Sluten klyka tillåts om det finns intakt ved runt hela barkdraget och kallas då dubbelmärg (Figur 3, nederst). Även sprötkvist som enbart är synlig i ändytan tolereras. Figur 3. Exempel på öppen klyka (överst), sluten klyka (mitten) och dubbelmärg (längst ned). Vare sig öppen eller sluten klyka tillåts men dubbelmärg tolereras. Rotben 7
Rotben Rotben mäts med utgångspunkt från mantelytans nivå på bark, 20,0 cm från rotskäret. Stock med rotben som skjuter ut 15,0 cm på bark eller mer från denna nivå vrakas. Vid mätning av rotbenets höjd ska klavens linjal ska hållas parallellt med stockens längdaxel. VMR 1-07:Sågtimmerstock ska vara fri från rotben med en höjd om 15,0 cm pb eller mer. Figur 4. Mätning av rotben. Kapsnitt och fällkam Kapad med såg Stocken ska vara kapad med såg. Med detta avses att minst 80 % av stockändans diameter ska vara kapad med såg. Vid rotben utgås från diametern 20,0 cm från stockändan. VMR 1-07: Sågtimmerstock ska vara kapad med såg. Mätning av fällkam Mätning av fällkam eller annan ojämnhet i stockända ska utgå från fällskäret. Längden mäts parallellt med stockens längdaxel och från basen av fällkammen eller ojämnheten till dess yttersta fasta del. För stockar med flera fällskär, t.ex. maskinellt fällda, mycket grova träd, mäts höjden från det skär som är beläget längst in på stammen. Fällkam beaktas endast om den är mer än 2,0 cm tjock och mer än 8,0 cm bred, mätt vid dess bas. Maximalt tillåten höjd för fällkam eller annan ojämnhet är 10,0 cm. Urdrag från Figur 5. Mätning av fällkammens höjd. Ett urdrag utgör motsatsen till en fällkam, d.v.s. en vedbit har vid kapningen blivit 8
kapning Spjälkning urdragen från stockändan. Urdrag från kapning tolereras inom 20,0 cm från stockändan. Ett urdrag som sträcker sig längre än 20,0 cm från ändan och som påverkar sågcylindern föranleder vrakning. Urdrag får ej omfatta mer än 20,0 % av ändytan (jfr kapad med såg ). En spjälkning är en avverkningsspricka som i ändytan öppnar sig mer än 5,0 mm längs hela utsträckningen från mantelyta till mantelyta. Spjälkning som går djupare än 20,0 % av sågcylinderns diameter tillåts ej. VMR 1-07: Sågtimmerstock ska ej ha öppen lyra, slirskada, spjälkning eller annan stamskada (inkluderar ej rotveck) djupare än 20 % in i sågcylindern. Figur 6. Urdrag. Figur 7. Spjälkning. Stocks längd och diameter Mätning av stocks dimensioner, d.v.s. längd och diameter på och under bark, beskrivs mer utförligt i del III av kompendiet. Längd Stockens längd utgör det kortaste avståndet mellan stockens ändcentra. Figur 8. Mätning av stocks längd. Diameter Tydligt oval stock Toppdiametern mäts 10,0 cm innanför centrum av stockens toppände. En tydligt oval stock ska korsklavas. En stock är tydligt oval om den största diametern på måttstället överstiger den minsta med mer än 10,0 %. VMR 1-07: Sågtimmerstock ska uppfylla längd- och diameterkrav enligt leveransbestämmelse. 9
Avverkningsskador Avverkningsskador Med avverkningsskada avses fäll- eller kapspricka samt dubbskada. Fäll- eller kapspricka kan uppstå om stammen ligger i spänn vid kapningen samtidigt som kapningen inte går tillräckligt snabbt. Dubbskador uppstår om matarvalsar med dubbar trycks för hårt mot stammen. Reglerna för partivis mätning/bedömning av avverkningsskador syftar i första hand till att påverka utvecklingen av avverkningsmaskiner i sådan riktning att skador på virket minimeras. Avverkningsskadorna påverkas också av körsättet i skördaren. VMR 1 07: Med avverkningsskada avses fäll- eller kapspricka eller dubbskada. Avverkningsskadeklass bedöms per parti. Fäll- och kapsprickor Fäll- och kapsprickor Fäll- och kapsprickor bedöms i tre klasser på partinivå. Observeras, vid visuell granskning, högst en fäll-eller kapspricka per hundra stockar anses partiet vara fritt från fäll- och kapsprickor. Om partiet befinns ha fäll- eller kapsprickor i två till fyra stockar per hundra anses partiet ha måttlig andel. Observeras fem eller fler stockar med fäll-eller kapsprickor anses partiet ha hög andel. Med visuell granskning avses 1) stockmätning på keratt eller bedömningsbord, eller 2) travmätning på fordon. När fordonstravar innehåller i storleksordningen 100 stockar per trave får det tillåtna antalet fäll- eller kapsprickor approximeras per trave. Undersökningar har visat att man vid hastig visuell granskning finner ca 20 % av det antal sprickor som upptäcks vid kapning av trissor. För att betecknas som fäll- eller kapspricka ska sprickan 1) gå tangentiellt över ändytan, 2) beröra sågcylindern och 3) nå mantelytan i minst ena änden av sprickan. Dubbskador Dubbskador En stock är dubbskadad om den av matarvalsarna orsakade skadan når djupare in i veden än 6 mm Med 6 mm avses klassbotten vilket innebär att 6,0 6,9 mm registreras som 6 mm. Partiet är dubbskadat om skadorna omfattar mer än 5 % av antalet stockar. När virkesmätaren bedömer att partiet kan vara dubbskadat ska mätning göras på 3-5 stockar. När partiet omfattar ett fordon med tre travar betyder detta 1-2 stockar per trave. Stockarna ska väljas slumpmässigt vilket vid stockmätning kan innebära de första stockarna som mäts i partiet, eller vid travmätning de som är lättast åtkomliga på fordonet. Dubbskadans djup avser avbruten (avsliten) fibers djup i veden räknat från mantelytan ub. Djupet ska vid behov mätas. Ett uthugget preparat på vilket den exponerade skadan kan mätas är facit. Är dubbhålen tillräckligt öppna får stiftmetoden (stift med 1 mm diameter) användas. Dubbskador mäts inom stockens översta meter. Ett hål djupare än 6 mm räcker för att stocken ska klassas som dubbskadad. 10
Vedskada från mätanordning (mäthjul) betraktas som avverkningsskada på samma sätt som skada orsakad av matningsanordningar. Hittas minst ett dubbhål djupare än 6 mm i någon av de utvalda stockarna klassas partiet som dubbskadat. Dessa principer syftar till att ge hög sannolikhet för upptäckt när andelen dubbskadade stockar överstiger 5 %, och låg risk för felaktig klassning när andelen dubbskadade stockar understiger 5 %. Tabell 1 Bedömningsschema för fäll- och kapsprickor samt dubbskador Antal observerade kapsprickor per 100 stockar Inga dubbskador Inga fäll- eller kapsprickor 1 1 2 Måttlig andel 2-4 3 4 Fäll- eller kapsprickor Hög andel 5 6 Virkesegenskaper och begrepp som ingår i VMR 1-07 Stocks kvalitetsklass Bedömningsschema Dubbskador Kvalitetsbedömning Stocks kvalitetsklass bedöms med ledning av de egenskaper som framträder synliga på hela stockens mantelyta och i dess ändytor, undantaget 20,0 cm tolerans i ena stockändan. Fel av typen öppen lyra och sprickor som ej berör sågcylindern ska ej beaktas vid bedömningen av stockens kvalitetsklass. Tolerans 20,0 cm tolerans vid ena stockändan Den i mätningsinstruktionen angivna toleransen för kvist, kvistansvällning, rotveck och lyra gäller inom 20,0 cm från stocks ena ända. Tolerans innebär att dessa fel ej beaktas vid kvalitetsklassning av stocken. Stockens längd anses dock opåverkad. För kvist gäller att hela kvisten måste finnas inom de första 20,0 cm för att omfattas av toleransen. Toleransen gäller inte kvisthöjd. För kvistansvällning ska ansvällningens högsta punkt ligga inom 20,0 cm från stockänden. Reglerna för tolerans då flera alternativ är möjliga tillämpas så att stocken klassas till högsta möjliga klass. Med lyra jämställs i detta sammanhang, sågskär, spjälkning, slirskada och kvisturdrag. 11
Tolerans avser valfri stockände dock ej båda på samma stock T.ex. grov kvist Figur 9. Tolerans för fel inom 20,0 cm från ena stockändan. Sågcylinder Sågcylinder Sågcylinder är en rak cylinder baserad på stockens toppdiameter under bark minus 15,0 mm om måttenheten är mm. När diametern mäts i cm minskas klassbotten på denna diameter med 1,0 cm. För tydligt ovala stockar är sågcylinderns diameter lika med korsklavningens minsta diameter. Sågcylindern påverkas inte av diameteravdrag på stocken. Utbytesförlust p.g.a. krök Rakhet och utbytesförlust Stockens rakhet är av central betydelse vid sågning. Stockens rakhet mäts som utbytesförlust. Utbytesförlust räknas per stockhalva och definieras som den längd av sågcylindern som p.g.a. krök ej ryms i stocken. Den totala utbytesförlusten utgörs av summan av de båda stockhalvornas utbytesförluster. Utbytesförlust under bark tolereras upp till 20,0 cm. Stockens sågcylinder måste dock alltid hålla minimilängd då utbytesförlusten är borträknad, även om denna är mindre än 20,0 cm. Kravet på minimilängd gäller båda stockhalvorna. Stock med mer än 120,0 cm utbytesförlust vrakas. I praktisk mätning bestäms utbytesförlusten på bark. Då blir gränsen för tolerans 10,0 cm (istället för 20 cm) och gränsen för vrakning 110,0 cm (istället för 120 cm).. Utbytesförlust tillåts bara i ena änden av stocken Utbytesförlust=A+B Sågcylinder (toppdiam-15mm) Sågcylinder får förskjutas för att minimera utbytesförlusten Figur 10. Princip för mätning av utbytesförlust p.g.a. krök. Förskjutning av sågcylinder Är stocken krokig, får sågcylindern förskjutas för att minimera krökens inverkan på utbytesförlusten. Förskjutning, av sågcylinderns läge får dock inte ske i syfte att undvika inverkan av defekter (t.ex. öppen lyra eller rotveck) i mantelytan. Oavsett om stocken är rak eller krokig är dess mittlinje alltid utgångspunkt för bedömning av mantelytefelets inverkan på stockens sågcylinder. 12
Ovanstående innebär att mätaren, vid manuell mätning, ska bedöma om sågcylindern med utbytesförlusten borträknad håller minimilängd Förfarande vid manuell mätning Förfarande vid manuell mätning av utbytesförlust p.g.a. krök: Ett måttband sträcks och läggs ut på stocken i dess längdriktning för bedömning av vilken mätriktning, från toppen eller från roten, som ger minsta utbytesförlusten. Därefter placeras det sträckta bandet så att avståndet från måttbandets mitt till stockens mantelyta under bark på varje ställe längs stocken uppgår till minst halva sågcylinderns diameter. Notera att ett eventuellt diameteravdrag inte påverkar sågcylindern. Hur utbytesförlusten beräknas framgår av figur 10. VMR 1 07: Sågtimmerstock ska vara tillfredsställande rak (max 120,0 cm sammanlagd utbytesförlust där båda cylinderhalvorna håller minimilängd). För tall klass 1-3 och för gran klass 1 tolereras max 20,0 cm utbytesförlust. Tvärkrök Tvärkrök Tvärkrök är en typ av krök som uppträder på stocken i form av en tydlig vinkel eller ett knä. Tvärkröken är i de flesta fall orsakad av felaktig skottbildning eller av toppbrott. Härav följer att kröken också är förenad med sprötkvist som dock inte alltid är synlig på stockens yta. Tvärkrök utgör ett kvalitetsfel som inte tillåts annat än i klass 4 för tall och klass 2 för gran. Detta gäller även om tvärkröken finns inom 20,0 cm från stockänden. Vid tvärkrök, liksom vid annan krök, ska utbytesförlusten också bedömas. VMR 1-07: Tvärkrök tillåts endast i klass 4 för tall och klass 2 för gran. Kvisttyp och kvistansvällning Kvisttyp Råkvist Annan kvist Torrkvist (död kvist) Rötkvist Bestämningen av kvistens typ ska i princip ske i nivå med stockens mantelyta. För kvistar omgivna av kvistkudde gäller dock att kvisttypen bestäms på den nivå i kudden där fiberriktningen i huvudsak är parallell med stammens märg. Snittets läge i kvistkudden motsvarar därför det som erhålls vid väl utförd kvistning. Till råkvist hänförs kvist med växtsamband mellan kvisten och någon del av omgivande ved. Den till synes liberala skrivningen förklaras av att en kvist som i mantelytan endast till "någon del" är sammanvuxen med omgivande ved normalt är helt frisk inom sågcylindern. Med annan kvist avses alla kvisttyper som ej räknas som råkvist. Se förteckning nedan. Sprötkvist räknas som annan kvist utom i sämsta klass då en specifik begränsning finns för sprötkvistens storlek. Torrkvist benämns sådan kvist som helt saknar växtsamband med omgivande ved. Svartkvist är en speciellt mörkfärgad typ av torrkvist. Till rötkvist hänförs kvist som är helt angripen av röta och som lätt kan avlägsnas med trubbigt föremål. I extrema fall kan rötan vara så långt gången att endast ett hål återstår av kvisten. Även om ett sådant kvisthål påverkar sågcylindern ska det behandlas som ett kvalitetsfel jämställt med rötkvist. 13
Sprötkvist Sprötkvist är en starkt uppåtriktad och ofta barkdragande kvist, i allmänhet bildad genom toppbrott eller dubbeltopp. Sprötkvistens avvikande riktning i förhållande till omgivande, normalt utvecklade kvistar gör att den vanligen framträder i mantelytan mellan två kvistvarv. Dess sneda riktning i stammen medför också att snittet i mantelytan får en starkt oval form. Vid tveksamhet om en kvist ska betraktas som sprötkvist eller ej, är en lämplig regel att en sprötkvists största diameter är minst dubbelt så stor som dess minsta. Även om en sprötkvist p.g.a. sin skarpa vinkel har sitt ursprung relativt långt från där den framträder på mantelytan är det kvistens storlek och position på mantelytan som ska bedömas. Enligt samma princip tolereras sprötkvist i ändytan. Figur 11. Sprötkvist. Sprötkvist hos gran indikeras ofta av en "kinesskäggsliknade" ärrbildning i barken. Denna typ av märken tyder på ett toppbrott med långt gången övervallning. Figur 12. Störning i barken som indikerar sprötkvist/toppbrott hos granstockar. Kvistansvällning Kvistansvällning på stock är ett tecken på inväxt och övervallad kvist. Kvistansvällningen indikerar att torr- eller rötkvist förekommer på ett djup i veden som innebär att den kvistfria volymen närmast mantelytan är begränsad. Kvistansvällningen är därför en viktig indikator på stockens kvalitet. Bedömning av förekomsten av kvistansvällningar ska ske på stockens hela mantelyta med undantag för 20,0 cm närmast stockändan. Kvistansvällningar beaktas enbart för tall. 14
Höjden mäts på den högsta ojämnheten i anslutning till den inväxta kvisten. Avjämning av kvistansvällning med såg eller yxa är inte tillåten. Har sådan avjämning ändå skett ska ansvällningens betydelse för stockens kvalitet bedömas från fall till fall. Med räkningsbar kvistansvällning avses en ansvällning vars höjd över mantelytan är större än 5 mm. Kvist som ej har räkningsbar storlek (< 9 mm) och som uppträder i ansvällning, ska registreras som "ansvällning". Ibland kan det i ansvällningen finnas övervallningsärr i form av en långsmal öppning i mantelytan (=ej fullgången övervallning) som är 9 mm eller mer. Sådana ska inte räknas som kvist om inte kvistved syns i öppningen (räknas som ansvällning om höjden är > 5 mm). Figur 13. Räkningsbar kvistansvällning. Figur 14. Icke räkningsbar kvistansvällning. Kvists diameter och begreppet räkningsbar kvist Mätning av kvists diameter på mantelytan Mätning av kvists diameter på mantelytan ska ske i samma snitt som gäller för bestämning av dess typ. Med kvists diameter avses kvistens största diameter. I kvisten inbegrips hela dess kärna inklusive den omgivande mörka veden (i allmänhet reaktionsved). Mätningen av kvistens diameter underlättas om den utgår från de årsringar med mörk reaktionsved som avgränsar kvisten på dess lågkant. Mätning av kvist som till någon del är belägen "under" mantelytan sker genom bedömning av kvistens diameter i mantelytan. Hos barkdragande kvist, torrkvist och rötkvist inräknas den bark och den ring runt kvisten där sambandet med omgivande ved är helt eller delvis brutet. I fråga om hängkvistar samt uppåtriktade kvistar inräknas dock inte barken på kvistens undersida (mot stockens grovända) eftersom denna bark i allmänhet är ytlig och inte påverkar sågcylindern. 15
Torrkvist med diametern 59 mm. Råkvist med diametern 62 mm. Figur 15. Mätning av kvists diameter på stocks mantelyta. Figur 16 a. Mätning av kvists diameter när endast en del av kvisten är i nivå med mantelytan Figur 16 b. Mätning av kvists diameter när ingen del av kvisten är i nivå med mantelytan. Räkningsbar kvist En kvist är räkningsbar om diametern är minst 15 mm för råkvist och 9 mm för annan kvist. För råkvist som indikator på stock av friskkvisttyp (tall kvalitetsklass 2) gäller dock inte något krav på minsta diameter. VMR 1 07:För tall klass 1 räknas råkvist om den är minst 15 mm, annan kvist om den är minst 9 mm. För tall klass 2 beaktas råkvist oavsett storlek. 16
Tydligt kvistvarv Flera synliga kvistvarv inom de första 15,0 dm av stocken är en indikator på att kvistövervallningen på stocken som helhet ej är så långt gången och att den sågade varan troligen kommer att uppvisa friskkvistkvalitet. Minst två kvistar ska finnas i varvet och för att kvistar ska få räknas till samma kvistvarv får det vara högst 10,0 cm från kvistkant till kvistkant i längdled. Minst en av kvistarna i andra kvistvarvet måste ligga helt inom de första 15,0 dm av stocken för att varvet ska räknas. VMR 1 07: Minst två tydliga kvistvarv eller minst en råkvist ska finnas inom 15,0 dm från rotändan. Tydligt kvistvarv innebär att minst två kvistar med diameter 15 mm ska finnas i kvistvarvet. Figur 17. Tydligt kvistvarv inom stockens första 15 dm. Lyror Lyra En lyra uppstår till följd av skada i barken eller veden längs trädstammen, vanligen genom påfällning i samband med avverkning. Till en början är skadan öppen och grund (öppen lyra), d.v.s. lyrans botten är synlig, men med tiden växer den igen och bildar då normalt ett barkfyllt spår i veden. Slirskada, spjälkning, kvisturdrag eller annan stamskada jämställs med öppen lyra. Lyrors längd mäts i stockens mantelyta. Om lyran till viss del ligger inom de 20,0 cm vid stockändan som utgör tolerans räknas hela lyrans längd. Om exempelvis lyran är 15 cm lång varav 10 cm ligger inom toleransområdet räknas den som 15 cm. VMR 1-07: Tall: För stock med öppen lyra, barkdragande lyra eller rotveck som berör sågcylindern minskas diametern med 1 cm. Tall och gran: Sågtimmerstock ska ej ha öppen lyra, slirskada, spjälkning eller annan stamskada (inkluderar ej rotveck) djupare än 20 % in i sågcylindern. Gran: I gran klass 1 tillåts ej öppen lyra som berör sågcylindern och barkdragande lyras längd får vara högst dubbla toppdiametern. I gran klass 2 tillåts barkdragande lyra och öppen lyra får ej gå djupare än 20 % in i sågcylindern. 17
Öppen lyra Öppna lyror som ej berör sågcylindern tolereras. Likaså tolereras lyror kortare än 7,0 cm även om de berör sågcylindern. Även lyrformad inbuktning i anslutning till kvist, s.k. kvistlyra, tolereras. Tolerans om 7,0 cm gäller dock ej för sågskär eller hackspettsbon. Övriga öppna lyror ska beaktas. Beroende på lyrans djup in i sågcylindern görs antingen diameteravdrag med 1 cm (tall), nedklassning (gran) eller vrakning. Förekommer flera öppna lyror på stocken baseras bedömningen på den djupaste lyran. Lyrans längd (över de 7,0 cm som är tolerans) påverkar ej bedömningen. Barkdragande lyra När en lyra övervallats benämns den barkdragande lyra i vilken barken ofta är omgiven av kådhaltig ved. Efter ytterligare några års diametertillväxt hos stammen kan skadan vara helt gömd eller antydas av enbart märken i barken. Ju mindre spåret efter lyran syns på stockens yta, desto djupare ligger skadan. Om det kan fastställas att den barkdragande lyran ej berör sågcylindern tolereras den. Längden av en barkdragande lyra mäts i barken på stock som har kvarsittande bark. I annat fall mäts längden i vedytan. I klass 1 för gran tillåts barkdragande lyra intill en längd motsvarande dubbla toppdiametern. Endast längsta lyran beaktas. Vid överlappning mäts den sammantagna längden minus överlappande del(ar). För tall görs diameteravdrag om 1 cm för barkdragande lyra längre än 7,0 cm. Figur 18. Barkdragande lyra med långt gången övervallning hos tall- respektive granstock. Slirskada Slirskada jämställs med öppen lyra och får ej gå djupare än 20 % in i sågcylindern. Vid motstående slirskador gäller att 80 % av sågcylindern vara oskadd. Rotveck Rotveck inom 20,0 cm från ena ändytan omfattas av tolerans. Rotveck som påverkar sågcylindern ger på tall ett diameteravdrag om 1 cm. Djupa rotveck på gran betraktas som sällan förekommande och tolereras därför. 18
Figur 19. Rotveck på tallstock. Diameteravdrag Diameteravdrag Diameteravdrag om 1 cm görs på tall för felen öppen lyra, barkdragande lyra och rotveck. Diameteravdrag är ett sätt att reducera värdet på stocken utan att ändra dess kvalitetsklass. Det finns inga restriktioner för hur långt felet får sträcka sig i längdled. Diameteravdraget är alltid 1 cm oavsett hur många defekter, som var och en föranleder avdrag, som finns på stocken. För öppna lyror som går djupare än 20 % av sågcylinderns diameter gäller dock vrakning enligt grundkraven. Däremot ska rotveck som påverkar mer än 20 % av sågcylindern inte föranleda vrakning. Stock med minimidiameter som åsätts ett diameteravdrag kommer att vrakas. VMR 1-07: För stock med öppen lyra, barkdragande lyra eller rotveck som berör sågcylindern minskas diametern med 1 cm. Dock bortses från sådant fel som ryms inom 20,0 cm från rotändan (tolerans). Årsringar Årsringar Medelårsringsbredden bestäms genom räkning av antalet årsringar inom en sträcka av 6,0 cm i stockens ändyta: Rotstock av gran: 2,0-8,0 cm från märgen i toppändan Övriga stocktyper: 2,0-8,0 cm från märgen i stocks grovända. Antalet årsringar bestäms i den radiella riktning från märgen räknat som ger den största årsringsbredden inom sågcylindern. På klenare stockar, som inte tillåter fullt bedömningsområde inom sågcylindern beräknas medelårsringsbredden inom den del av sågcylindern som är tillgänglig. Det tvärsnitt inom vilket årsringarna räknas får inte vara påverkat av eventuellt förekommande rotben, sprötkvist eller andra större kvistar. 19
Figur 20. Bedömningsområde för bestämning av antal årsringar. VMR 1-07: För tall klass 1 krävs 20 årsringar inom bedömningsområdet, för tall klass 3 och gran klass 1 krävs 12 årsringar inom bedömningsområdet. Röta Skogsröta Lagringsröta Beroende på uppkomstsättet indelas röta i skogsröta, som bildas i växande träd, och lagringsröta som uppstår vid lagring av timmer. Lagringsröta får ej förekomma i sågtimmer. VMR 1-07: Sågtimmerstock ska vara fri från lagringsröta i veden För både tall och gran gäller att skogsröta tillåts på maximalt 5,0 % av ändytan. Rötarean mäts/bedöms på faktisk ändyta. På rotstockar ställs rötarean i relation till tvärsnittsarean 10,0 cm in från ändytan. Detta för att bortse från ev. rotben eller rotansvällningar. Om det i ändytan finns skogsröta i ytterkanter, som ligger utanför tvärsnittsarean 10,0 cm in, ska denna rötarea inte räknas. Inte heller röta i vidväxt stamdel ska räknas. Rötdiameter och tvärsnittsdiameter får avrundas till närmaste hela cm innan beräkning av rötandel görs.: 20
Figur 21. Ändytediameter och bedömningsgrund för röta på rotstock. Tabell 2. Stöd för bedömningen av röta Stockens ändyte- Rötandel Rötarea, cm 2 Rötareans diameter, cm diameter, cm 15 5% 9 4 20 5% 17 5 25 5% 26 6 30 5% 37 7 35 5% 49 8 40 5% 64 9 Ringformad skogsröta tall Missfärgad ved Källved Isbränna Tjältorka Anilinved Vid ringformad skogsröta på tall räknas hela ytan innanför ringen (inklusive själva rötringen) om ringen omfattar mer än en halvcirkel. Om ringen eller ringarna utgör mindre än en halvcirkel räknas endast själva rötringarna inklusive eventuell yta mellan ringarna. Missfärgad ved kan vara källved, vattved, anilinved, tjältorka, isbränna eller andra missfärgningar i veden dock ej blånad. Olika typer av missfärgningar i ved är svåra att särskilja och därför ska all färgad ved förutom blånad jämställas med skogsröta. Källved är en vattenmättad, mörk, ofta blågråsvart ved i äldre granstammar på fuktig mark. Källveden är vanligtvis är begränsad till stammens rotskär. Isbränna och tjältorka är svåra att skilja från källved men har andra orsaker. Anilinved är ett förstadium till rotröta. Rotrötan angriper i första hand levande granar. Den angripna veden har i detta stadium samma hårdhet och styrka som den friska veden. Anilinveden har ofta en gråviolett färg. I anslutning till anilinved förekommer nästan alltid ljus röta. 21
Blånad Stockblånad Stockblånad är blånad djupare än 50 mm från stockändan eller till ett djup av mer än 5 mm från mantelytan (vedytan). Når blånaden ej något av dessa djup betecknas den som ytblånad och tolereras. Stockblånad uppkommer vid lagring efter avverkning och ska beaktas oavsett var den förekommer i stocken. Stockblånad uppträder ofta djupt utbildad i splintveden. Stockens kärnved däremot, i synnerhet hos tall, brukar normalt inte vara angripen av blånad. Stockblånad medför för såväl tall som gran att stocken klassas till sämsta kvalitet. Stockblånad som uppkommit i det levande trädet, t.ex. efter en stamskada, ska ej beaktas. VMR 1-07: Stockblånad tillåts endast i klass 4 för tall och i klass 2 för gran. Tallticka (tjuka) Tallticka Tallticka (tjuka) är en svamp som förekommer hos tall och som ger upphov till röta som ofta är ringformad. Svampens fruktkroppar är ofta synliga i form av tickor utanpå stammen. Den uppträder också i hål efter avdöda kvistar. Skadan är ofta allvarlig och stocken vrakas även om enbart märket på stammen efter tickan är synligt. VMR 1 07: Skogsröta orsakad av tallticka (Phellinius pini) tillåts ej A B C Figur 22. A) Talltickans inkörsport kan synas i form av en rötkvist (i detta fall mitt på stocken). B) I stockändan kan rötangreppet vara svårt att se. C) Längre in i stocken (i detta fall 6 dm) kan rötangreppet vara omfattande. Insektsskador Insektsskada Insektsskada är hål efter insekter som utnyttjar rundvirke och ibland även den råa sågade varan som yngelplatser. Insektsskada i veden får inte förekomma i sågtimmer. Angrepp av myror jämställs dock med skogsröta. Mer information samt exempel på insektsskador finns i kompendiedel III b, Allmänt om virke. VMR 1-07: Sågtimmerstock ska vara fri från insektsskador i veden. 22
Stam- och växtsprickor Sprickor Sprickor i sågat virke medför i första hand hållfasthetsnedsättning, men kan i bättre snickerikvaliteter medföra allvarliga skönhetsfel redan vid begränsad förekomst. Stam-och växtspricka För både tall- och granstock gäller att stam- och växtspricka som berör sågcylindern ej tolereras. För att en spricka ska beaktas måste den vara synlig i ändytan Växtspricka uppstår som namnet antyder under trädets tillväxt. En vanlig typ av växtspricka är den som uppträder mellan mycket tätvuxen kärnved, s.k. marbuskkärna, och omgivande ved med bredare årsringar. Denna typ av växtspricka kallas ringspricka och kan förekomma även om skillnaden i årsringarnas bredd är obetydlig. Ringspricka som ej går hela varvet runt tolereras. En annan form av växtspricka är sådan spricka som sträcker sig tvärs årsringarna utan att beröra märgen. Mycket frodvuxet virke från åkerplanteringar uppvisar ofta denna typ av växtspricka. Den förekommer ofta i kombination med röta. En särskild typ av spricka som uppkommer under trädets växttid är köldspricka. Den bildas vid mycket låga temperaturer då veden på grund av kylan blir utsatt för spänningar. Vid kapning av stock med växtspricka samlas det i vissa fall sågspån i sprickan. Tack vare detta kan det vara möjligt att skilja växtspricka från avverknings- och torkspricka vilka uppstår när stammen apteras eller under påföljande lagring av stocken. VMR 1 07: Sågtimmerstockar ska vara fria från stam- och växtsprickor härrörande från det växande trädet. Dock tolereras märgsprickor. Figur 23. Ringspricka respektive växtspricka hos gran Torkspricka Märgspricka Spricka som uppstått i sågtimmerstock genom naturlig uttorkning efter avverkningen benämns torkspricka. Torkspricka kan även förekomma i öppen lyra. Torkspricka tolereras. Märgsprickor är sprickor som utgår från märgen och som uppstår i det växande trädet. Märgsprickor är vanliga i äldre tallar. Märgspricka tolereras. 23
Travmätning av sågtimmer av tall och gran Grundkrav som vid stockmätning Volym i m 3 fub Ingen kvalitetsklassning Synliga stockar betraktas som ett stickprov Vid travmätning definieras sortimentet sågtimmer på samma sätt som vid stockmätning. Det innebär att timmer i såväl fallande längder som standardlängd (sågbar kubb) omfattas av instruktionen. Volymmätningen av sågtimmer i trave ska ske enligt samma principer som gäller för travmätning av massaved vilket innebär att måttenheten är m 3 fub. Inom trave bedöms stockarna antingen som leveransgilla eller ej leveransgilla vilket i sin tur leder till att endast en kvalitetsklass kan och får förekomma. Grundkraven vad gäller kvalitet är uppbyggda på stockmätningsinstruktionens krav för tall klass 4 och gran klass 2. Kraven på friskt och oskadat virke är dock skärpta, vilket innebär att röta, källved, anilinved och stockblånad inte tillåts. Vid travmätning kompliceras bedömningen av stockarna av att de till stor del är gömda inne i traven. Det är därför viktigt vid denna mätmetod att bestämmelserna är enkla och ställer rimliga krav på virkets beskaffenhet. Av praktiska skäl måste bedömningen av virket i trave inskränkas till travens sidor och ändytor. Det innebär att de synliga stockarna - antingen hela stockar eller enbart ändytor - ska betraktas som ett stickprov som representerar alla stockar i traven. Volymen ej leveransgilla stockar som konstaterats i stickprovet ska alltså räknas upp i proportion till den andel som stickprovet representerar av hela traven. Uppräkningsfaktorns storlek måste dock anpassas till var i travens sidor de ej leveransgilla stockarna finns. Den beskrivna principen med uppräkning förutsätter att travningen inte gjorts så att ej leveransgilla stockar avsiktligt gömts inne i traven. Misstänks detta eller om traven av någon anledning är svårbedömd, ska den läggas ut på underlag för stockmätning. 24
Revisionshistorik Version/datum Sidor berörda av ändringar 2011-10-25 s. 6, Figur 2 förtydligad, kvisthöjd mäts under bark. s. 10 Yxmetoden förklarad. s. 12, Förtydligande angående gränser för utbytesförlust på respektive under bark. s. 15, Figurerna 13 & 14 korrekt bulometer med storleksangivelse. s. 16, Figur 16 a & b, förtydligade. Kviststorlek mäts under bark. s. 18, Öppen lyra kortare än 7,0 cm tolereras. s. 20, Tillägg: rötdiameter och tvärsnittsdiameter får avrundas till närmaste hela cm innan beräkning av rötandel görs. s. 21, Bestämning av rötyta för ringformad skogsröta på tall. 2010-06-14 s. 6, bisats angående vidväxt stamdel i rotända, 20 cm tolerans vid stockända, borttagen. s. 7, nya bilder och ny text som förtydligar de tre varianterna av klyka; öppen klyka, sluten klyka och dubbelmärg. s. 8, rotben mäts på bark. s. 8, angående mätning av fällkam; fällkam mäts från fällkammens bas ej från fällskärets bas. s. 12, utbytesförlust tillämpas på bark, påbarksgränser för sämsta klass och vrak inlagda. s. 16, mätning av kvists diameter, figur 16 förbättrad. s. 17, öppen lyra kortare än eller lika med 7,0 cm tolereras. s. 20, skogsröta/lagringsröta: rötytan och tvärsnittsarean bestäms i cm klassbotten innan beräkning av rötandel görs. 25
Hela stycket: Exempel på egenskaper som ingick i VMR 1-99 men som ej ingår i VMR 1-07 utgår. 2009-10-15 s. 10-11, fäll- och kapsprickor s. 20, röta i stockända s. 21, missfärgad ved s 22, stockblånad s. 23, spricka synlig i ändytan, s. 23, märgspricka tolereras 26
Bilaga - Mätningsinstruktion för stockmätning av sågtimmer av tall och gran 27
VMR 1-07 sågtimmer Mätningsinstruktion för sågtimmer av tall och gran Rekommenderad av Rådet för virkesmätning och redovisning VMR 1-07 2:a upplagan april 2008 Denna mätningsinstruktion rekommenderas från 1 augusti 2007. Vid införande ersätter den sidorna 11-18 i VMR 1-99, 3:e upplagan. (Kapitel 2, Mätningsinstruktion för stockmätning av sågtimmer av barrträd och kapitel 3, Mätningsinstruktion för travmätning av sågtimmer av barrträd). 1
VMR 1-07 sågtimmer Innehåll Mätningsinstruktion för stockmätning av sågtimmer av tall och gran... 3 Baskrav för sågtimmer av tall och gran... 3 Baskrav för sågtimmerstock enligt Skogsstyrelsens författningssamling (SKSFS 1999:1)... 3 Övriga av VMR rekommenderade baskrav för sågtimmerstock... 3 Volymmätning... 3 Kvalitetsbestämning - beskaffenhetsklasser... 3 Kvalitetsklasser för tall... 4 Diameteravdrag tall... 5 Kvalitetsklasser för gran... 5 Avverkningsskador... 6 Fäll- och kapsprickor... 6 Dubbskador... 6 Schema för partivis bedömning av avverkningsskadeklass... 6 Mätningsinstruktion för travmätning av sågtimmer av tall och gran... 7 Kvalitetskrav... 7 Volymmätning... 7 Bestämning av ej leveransgill volym (vrakvolym)... 7 2
VMR 1-07 sågtimmer Mätningsinstruktion för stockmätning av sågtimmer av tall och gran Denna instruktion avser rundvirke av tall (Pinus silvestris) och gran (Picea abies) avsett för sågning. Baskrav för sågtimmer av tall och gran Baskrav för sågtimmerstock enligt Skogsstyrelsens författningssamling (SKSFS 1999:1) Sågtimmerstock ska: Vara tillredd av levande stamdel samt kapad med såg. Vara fri från insektsskador och lagringsröta i veden. Vara fri från kol, sot, sten, metall och plast i ved och bark. Övriga av VMR rekommenderade baskrav för sågtimmerstock Sågtimmerstock ska: Vara fri från rotben med höjd 15,0 cm. Vara fri från grus i ved och bark. Ha max 5 % skogsröta i ändytan (exklusive rotben). Skogsröta orsakad av tallticka (Phellinus pini) tillåts ej. Uppfylla längd- och diameterkrav enligt leveransbestämmelse. Vara tillfredsställande rak (max 120 cm sammanlagd utbytesförlust där båda cylinderhalvorna håller minimilängd). Ej ha öppen lyra, slirskada, spjälkning eller annan stamskada (inkluderar ej rotveck) djupare in i sågcylindern än 20 % av dennas diameter. Vara fri från stam- och växtsprickor härrörande från det växande trädet. Dock tolereras märgsprickor. Ej ha sprötkvist större än 120 mm. Vara tillfredsställande kvistad eller, om annan kvistningsgrad avtalats, kvistad enligt avtalet. Stock som ej uppfyller baskraven betecknas vrak eller ej leveransgill volym. Volymmätning Sågtimmerparti som vid mätningen indelas i mer än en kvalitetsklass ska stockmätas. Volymmätningen sker genom toppmätning, topprotmätning eller sektionsmätning. Stickprovsmetoder är tillåtna. Kvalitetsbestämning - beskaffenhetsklasser Bestämning av stocks kvalitetsklass sker utifrån hela stockens mantelyta samt dess båda ändytor. Om stockens läge på transportör eller underlag ej är avsiktligt styrt får 3
VMR 1-07 sågtimmer bedömningen av kvalitetsklass begränsas till stockens synliga del. Om säljare och köpare så avtalat får kvalitetsklasser sammanslås eller uteslutas. Vid sammanslagning av alla klasser anges klass 0. Indelningen i kvalitetsklasser och vrak är synonymt med begreppet beskaffenhetsklasser enligt Skogsstyrelsens författningssamling (SKSFS 1999:1). Kvalitetsklasser för tall Kvalitetsklass 1 2 3 4 Stocktyp Rotstock Ej rotstock Alla stocktyper Alla stocktyper Kvist, hela Råkvist max 120 stocken mm. Annan kvist Kvist inom 15,0 dm från rotändan Max 20 mm, oavsett kvisttyp. Max 5 kvistar max 60 mm. Minst två tydliga kvistvarv eller minst en råkvist 4 Råkvist max 120 mm. Annan kvist max 60 mm. Sprötkvist max 120 mm. Annan kvist obegränsat. Kvistansvällning, Max 5 hela stocken Årsringar inom bedömningsområdet Minst 20 Minst 12 Rakhet Max 20 cm utbytesförlust Max 120 cm utbytesförlust Tvärkrök / Tillåts ej Tillåts toppbrott Stockblånad Tillåts ej Tillåts Skogsröta Tillåts ej Max 5 % av ändytan Tolerans: Kvist, kvistansvällning, rotveck och lyra inom 20,0 cm från stockända (även vrakningsfel). Tolerans får tillämpas endast på ena stockändan. Lyra och kvisturdrag kortare än 7,0 cm. Definitioner: För klass 1 räknas råkvist om dess diameter 15 mm, annan kvist om dess diameter 9 mm. För klass 2 beaktas råkvist oavsett diameter. Tydligt kvistvarv innebär att minst två kvistar med diameter 15 mm ska finnas i kvistvarvet. Slirskada, spjälkning och kvisturdrag jämställs med öppen lyra. Antalet årsringar bestäms i intervallet 2-8 cm från märgen i stocks grovända. Bestämningen baseras på den radiella riktning som ger minsta antalet årsringar. Sågcylinder: rak cylinder baserad på (korsklavad) toppdiameter minus 15 mm. När diameter mäts i cm (klassbotten) baseras sågcylindern på toppdiameter minus 1 cm. Utbytesförlust: längd av sågcylindern som p.g.a. krök ej ryms i stocken.
VMR 1-07 sågtimmer Diameteravdrag tall För stock med öppen lyra, barkdragande lyra eller rotveck som berör sågcylindern minskas diametern med 1 cm. Dock bortses från sådant fel som ryms inom 20,0 cm från ena stockändan (tolerans). Kvalitetsklasser för gran Kvalitetsklass 1 2 Kvist hela stocken Max 60 mm oavsett kvisttyp Sprötkvist max 120 mm. Annan kvist obegränsat. Årsringar inom Minst 12 bedömningsområdet Rakhet Max 20 cm utbytesförlust Max 120 cm utbytesförlust Tvärkrök/toppbrott Tillåts ej Tillåts Stockblånad Tillåts ej Tillåts Öppen lyra Lyra som berör sågcylindern tillåts ej Djup max 20 % in i sågcylindern. Barkdragande lyra Längd max 2 x toppdiametern Tillåts Skogsröta Tillåts ej Max 5 % av ändytan Tolerans: Kvist, rotveck och lyra inom 20,0 cm från stockända (även vrakningsfel). Tolerans får tillämpas endast på ena stockändan. Öppen lyra och kvisturdrag kortare än 7,0 cm. Definitioner: Slirskada, spjälkning och kvisturdrag jämställs med öppen lyra. Antalet årsringar bestäms i intervallet 2-8 cm från märgen i stockens toppända (rotstock) respektive grovända (övriga stocktyper). Bestämningen baseras på den radiella riktning som ger minsta antalet årsringar. Sågcylinder: rak cylinder baserad på (korsklavad) toppdiameter minus 15 mm. När diameter mäts i cm (klassbotten) baseras sågcylindern på toppdiameter minus 1 cm. Utbytesförlust: längd av sågcylindern som p.g.a. krök ej ryms i stocken. 5
VMR 1-07 sågtimmer Avverkningsskador Med avverkningsskador avses fäll- och kapsprickor samt dubbskador. Avverkningsskadeklass bedöms per parti. Fäll- och kapsprickor Om partiet vid visuell granskning befinns ha fäll- eller kapspricka i fler än en stock per hundra anses partiet vara skadat. För att betecknas som fäll- eller kapspricka ska sprickan 1) gå tangentiellt över ändytan, 2) beröra sågcylindern och 3) nå mantelytan i minst ena änden av sprickan. Dubbskador En stock är dubbskadad om den av matarvalsarna eller mätanordningen orsakade skadan når djupare in i veden än 6 mm 1. Dubbskadans djup avser avbruten (avsliten) fibers djup i veden räknat från mantelytan under bark. Partiet är dubbskadat om skadorna omfattar mer än 5 % av antalet stockar. Schema för partivis bedömning av avverkningsskadeklass Inga dubbskador Dubbskador Inga fäll- eller kapsprickor 1 2 Fäll- eller kapsprickor 3 4 1 Med 6 mm avses klassbotten vilket innebär att 6,0 6,9 mm registreras som 6 mm. 6
VMR 1-07 sågtimmer Mätningsinstruktion för travmätning av sågtimmer av tall och gran Denna instruktion avser rundvirke av tall (Pinus silvestris) och gran (Picea abies) avsett för sågning. Kvalitetskrav Sågtimmerstock skall vid travmätning uppfylla samma grundkrav som gäller vid stockmätning. Den skall därtill hålla lägst kvalitetsklass 4 för tall respektive kvalitetsklass 2 för gran enligt stockmätningsinstruktionen, med följande tillägg: Skogsröta, källved och anilinved tillåts ej Stockblånad tillåts ej För sågtimmer i standardlängd tillåts max 1,0 % båghöjd. För tall görs inga diameteravdrag. Volymmätning Volymen fastställs genom travmätning med bedömning av vedvolymprocent enligt i VMR 1-99 beskrivna allmänna mätningsbestämmelser för rundvirke. Bestämning av ej leveransgill volym (vrakvolym) Bestämningen av andelen ej leveransgilla stockar får göras med ledning av synliga delar av traven. De synliga stockarna betraktas som ett stickprov med vars ledning förekomsten av ej leveransgilla stockar i traven bedöms. Vid svårighet att korrekt bedöma andelen ej leveransgilla stockar eller om andelen sådana stockar är hög, dvs i närheten av gränsen för mätningsvägran, ska traven läggas ut för noggrannare bedömning. 7
VMR 1-07 sågtimmer VMR VMR är skogsnäringens forum för virkesmätnings- och redovisningsfrågor. VMR verkar för en gemensam, enhetlig, rättvis, relevant och effektiv virkesmätning och virkesredovisning samt för effektiv infrastruktur inom angränsande delar av råvaruflödet. VMR ingår som en del i SDCs organisation. Hemsida: www.virkesmatning.se SDC ek för VMF Nord ek för VMF Qbera ek för VMFSyd ek för Besöksadress: Skepparplatsen 1 Besöksadress: Skeppargatan 1 Besöksadress: Pelle Bergs backe 3 Besöksadress: Slottsgatan 14 Postadress: 851 83 Sundsvall Tel: 060-16 86 00 Fax: 060-16 86 39 E-post: info@sdc.se Hemsida: www.sdc.se Postadress: Box 4037 904 02 Umeå Tel: 090-77 82 15 Fax: 090-77 82 12 E-post: vmf@vmfnord.se Hemsida: www.vmfnord.se Postadress: Box 1935 791 19 Falun Tel: 023-456 00 Fax: 023-456 09 E-post: info@vmfqbera.se Hemsida: www.vmfqbera.se Postadress: Box 3126 550 03 Jönköping Tel: 036-34 17 00 Fax: 036-16 52 20 E-post: info@vmfsyd.se Hemsida: www.vmfsyd.se 8