Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Relevanta dokument
Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Hammarskogsån-Danshytteån

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Samtliga inventerade vattendrag

Järleån/Dyltaån Figur 1.

Sverkestaån. Avrinningsområde: Arbogaån Terrängkartan: 11f4f, 11f3f, 11f2f, 11f1f,

Vasslabäcken-Meshattbäcken

Sammanställning över genomförda biotopkarteringar i gotländska vattendrag. Rapporter om natur och miljö nr 2009: 18

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Murån Koord: X: / Y:

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Biotopkartering Göteborg 2016

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Biotopkartering Göteborg Hovåsbäcken

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Biotopinventering av Albäcken 2003

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18

Biotopkartering av Björkerödsbäcken Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Rapport 2013:07. Biotopkartering inom Västra Götalands län Göta älvs avrinningsområde

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Metod för kartering av vandringshinder och annan fysisk påverkan i vattendrag

Biotopkartering av Vramsån 2008

Rapport 2013:06. Biotopkartering inom Västra Götalands län Viskans och Rolfsåns avrinningsområde

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Allmänt om Tidanöringen

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Fiskevårdsplan för Kabusaån Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Blå målklasser i skogsbruksplan

BILAGA 2. Säveåns biflöden

Biotopkartering av vattendrag i Slottsåns avrinningsområde 2003

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

BIOTOPKARTERING BADEBODAÅN 2012

RAPPORT. Biotopkartering. Binån, Brobybäcken, Eksågsån och Natån. ISSN Nr 2010:18

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Miljöövervakning av stormusslor, Delprogram inom Regional miljöövervakning

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet

Rapport 2016:17. Biotopkartering av 8 vattendrag 2015 Viskans och Ätrans avrinningsområden

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006

Lillån Vattendragskartering och förslag på fiskevårdsåtgärder

Elfisken Vojmån 2010

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Nr: AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): Klart. HÖG Vattenföring: Intermediär

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Biotopkartering av Ljungbyån och Skureboån

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Inventering Ullisbäcken 2016

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Transkript:

Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad sträcka: 3843 meter Figur 1. Karta över Göljebäcken. Förklaring till objekten på kartan finns för strukturelement i tabell 2 och för vandringshinder i tabell 3. Rutnätet består av km 2 stora rutor. 1

Beskrivning Göljebäcken rinner från sjön Göljan ner genom ett områden med värdefull barrskog (Naturvårdsverket 2004). Längre ner längs bäcken finns bebyggelse. Vattendraget rinner genom ett par dammar innan det flyter samman med Frösvidalsån. Göljebäcken är karterad från Göljan ner till inloppet av vattendragets första damm. Drygt hälften av den inventerade sträckan domineras av strömmande förhållanden som ger karaktär åt bäcken. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Naturvärden Skuggningsförhållandena är främst goda med en beskuggning på över 50 %. Förekomsten av död ved är liten till måttlig. Hälften av Göljebäcken har en täckning av vattenvegetation på 5 till 50 %. Vegetationen består främst av mossor och trådalger. Flodpärlmussla Det finns inga noterade fynd av flodpärlmussla. Fisk Elfiske genomfördes år 1998. Tätheten av öring var 7 individer per 100 m 2. I stora delar av vattendraget finns bra förhållandena för öring gällande lekområden, uppväxtområden och ståndplatser. Vandringshinder och rensningsgrad Den karterade sträckan bedöms inte vara rensad. Två områden är påverkade av indämning. Det finns tolv strukturelement. Vanligast är vattenuttag som finns på fem platser. Det finns 20 vandringshinder. Tre av hindren är partiella för öring och de resterande är definitiva. För mört bedöms samtliga hinder som definitiva. Det är 13 hinder som bedöms möjliga att riva medan resterande hinder är svåra att. Vattenkvalitet Vattenkemiprov finns från utloppet av Göljan som ingår i Örebro läns kalkningsprogram (tabell 1). Sjökalkningen påverkar vattendraget. Göljebäcken ingår i åtgärdsområdet för kalkning. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet är vattnet surt och har en svag buffertkapacitet. Vattnet bedöms som starkt färgat. Tabell 1. Vattenkemi från utloppet av Göljan (2001-2004). Totalkväve (μg/l) Totalfosfor (μg/l) Medelvärde Standardavv. Antal prov (n) Tot. år & antal prov (n) ph 6,2 0,3 10 1984-2005 (44) Alkalinitet (mekv/l) 0,09 0,06 10 1984-2005 (44) Färg (mg Pt/l) 92 18 10 1984-2005 (44) Grumlighet (FTU & FNU) 2

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) Strömförhållande I Göljebäcken varierar strömförhållandena från lugnflytande till forsande (figur 2). Vanligast är strömmande förhållanden. De övriga tre strömtyperna är ungefär lika vanliga. Lugnflytande förhållanden är dominerande i längre del av vattendraget än de andra. Däremot finns sammanlagt fler inslag av svagt strömmande karaktär utan att strömförhållandet är dominerande. Forsande strömförhållanden är minst vanligt. Längdviktat medelvärde 3 2 1 0 Strömförhållande 3000 2000 1000 0 Längd med dominans (m) Skuggningsförhållanden (längd i meter) 938 1041 1864 Saknas, 0% Obetydlig, <5% Måttlig, 5-50% God, >50% Figur 2. Längdviktat medelvärde 1 avläses från de ljusa staplarna på vänster y-axeln, sträcklängden som ett strömförhållande är dominerande avläses från de mörka staplarna på höger y-axel. Figur 3. Skuggningsförhållanden i Göljebäcken. Skuggningsförhållande och död ved Hälften av Göljebäcken har goda skuggningsförhållanden med en beskuggning på över 50 % (figur 3). I resten av vattendraget är det ungefär lika vanligt med måttlig beskuggning på 5 till 50 % som med obetydlig beskuggning på under 5 %. Förekomsten av död ved är i medel liten till måttlig mellan kategorierna mindre än 6 stockar/100 meter och 6 till 25 stockar/100 meter. I vissa områden av vattendraget finns ingen förekomst av död ved. Rensat/Påverkat Göljebäcken är inte rensad. Två områden i slutet av bäcken är påverkade av indämning. Figur 4. Vandringshinder (tabell 3, hinder 1). Figur 5. Vandringshinder (tabell 3, hinder 6). 1. Vid uträkning av medelvärdet för hela vattendraget tas hänsyn till hur lång varje enskild inventeringssträcka är. Genom att på detta sätt räkna ut ett längdviktat medelvärde får förhållanden på en längre delsträcka större genomslagskraft än de på en kort delsträcka. 3

Vattenvegetation Hälften av Göljebäcken har en täckning av vattenvegetation på 5 till 50 % och även en täckning av vegetation på under 5 % är vanlig (figur 6). Det finns även korta delar av bäcken som har en hög vegetationstäckning på över 50 % och andra som helt saknar vegetation. Alla inventerade vegetationstyper finns i bäcken (figur 7). Mossor och trådalger är de vanligaste vegetationsgrupperna medan flytbladsväxter, övervattensväxter och undervattensväxter är minst förekommande. Täckning av vattenvegetation totalt 5% 2% 44% 49% Längdviktat medelvärde 3 2 1 0 Vattenvegetation 0,2 0,3 0,2 1,3 1,5 Saknas <5% 5-50% >50% Figur 6. Totaltäckning av vattenvegetationen i Göljebäcken. Figur 7. Längdviktat medelvärde för de olika vattenvegetationsgrupperna i Göljebäcken. Öringbiotoper En stor del av bäcken har bra förutsättningar för öring (figur 8). Vissa delar saknar dock lämpliga områden för öring. I nära 20 % av vattendraget finns inga lämpliga lekområden och i drygt 10 % av bäcken finns inga uppväxtområden eller någon tillgång till ståndplatser. Lekområden Uppväxtområden Ståndplatser 729 336 1305 1473 498 231 1641 1473 423 523 1091 1806 Saknas Möjliga T ämligen goda Goda - mycket goda Figur 8. Längden (m) på sträckor med område av olika lämplighet för öring. Även den procentuella andelen av sträckorna i vattendraget anges. 4

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) Strukturelement Det finns tolv strukturelement i vattendraget (tabell 2). Vanligast är vattenuttag som finns på fem platser längst den inventerade sträckan. På två platser finns sammanflöden med andra vattendrag. Det finns ytterliggare fyra strukturelement som förekommer en gång, de är: dammbyggnad av sten, blockrik sträcka, sträcka i ravin, korsande väg och sjöutlopp. Tabell 2. Strukturelement numrerade nedifrån och uppströms i Göljebäcken. Nr Vattendragsnamn Xkoord Ykooord Strukturelement 1 Göljebäcken 6580223 1453077 Sammanflöde 2 Göljebäcken 6580203 1453063 Vattenuttag 3 Göljebäcken 6580222 1452917 Vattenuttag 4 Göljebäcken 6580424 1452758 Sammanflöde 5 Göljebäcken 6580883 1452598 Dammbyggnad av sten 6 Göljebäcken 6581032 1452596 Vattenuttag 7 Göljebäcken 6581166 1452502 Vattenuttag 8 Göljebäcken 6581157 1452466 Vattenuttag 9 Göljebäcken 6581971 1451250 Blockrika sträckor 10 Göljebäcken 6581973 1451237 Sträcka i ravin 11 Göljebäcken 6581993 1451179 Korsande väg 12 Göljebäcken 6582296 1451168 Sjöutlopp Figur 9. Vandringshinder (tabell 3, hinder 7). Figur 10. Vandringshinder (tabell 3, hinder 11). Figur 11. Vandringshinder (tabell 3, hinder 12). Figur 12. Vandringshinder (tabell 3, hinder 15). 5

Vandringshinder för fisk I Göljebäcken finns 20 vandringshinder (tabell 3). Tre av hindren är partiella för öring och de resterande definitiva. Samtliga hinder är definitiva för mört. Det finns 13 hinder som kan s genom rivning, samtliga utgörs av dammar. Vid karteringen bedömdes 12 av dessa finns i kulturmiljö, men inget av själva hindren vara av kulturhistoriskt värde. De resterande tredjedelen av hindren är samtliga svåra att. Flertalet av dessa hinder finns i den övre delen av bäcken. Tabell 3. Vandringshinder numrerade nedifrån och uppströms i Göljebäcken. Nr Xkoord Ykoord Typ av Natur. Hindret Kultur- Hindret Hindret Används Föreslagen hinder hinder kultur miljö (mört) (öring) idag till åtgärd 1 6580214 1453010 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Damm Rivning 2 6580224 1452911 Damm Nej Nej Ja Definitivt Partiellt Damm Rivning 3 6580682 1452693 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Damm Rivning 4 6580788 1452661 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Damm Rivning 5 6580889 1452644 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Damm Rivning 6 6580928 1452594 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Damm Rivning 7 6580965 1452591 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Damm Rivning 8 6581008 1452595 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Damm Rivning 9 6581038 1452594 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Damm Rivning 10 6581109 1452580 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Damm Rivning 11 6581130 1452556 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Damm Rivning 12 6581158 1452509 Övrigt Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Övrigt 13 6581164 1452466 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Damm Rivning 14 6581340 1452212 Övrigt Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Övrigt 15 6581408 1452095 Övrigt Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Övrigt 16 6581426 1452058 Övrigt Ja Nej Nej Definitivt Partiellt Övrigt 17 6581646 1451771 Damm Ja Nej Nej Definitivt Partiellt Bäverdamm Rivning 18 6581900 1451473 Övrigt Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Övrigt 19 6581933 1451359 Övrigt Ja Nej Nej Definitivt Definitivt Övrigt 20 6582286 1451178 Sjöutlopp Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Tröskel för sjöyta Figur 13. Vandringshinder (tabell 3, hinder 17). Figur 14. Vandringshinder (tabell 3, hinder 21). 6