EnergYZer Biobränslebaserad när och/eller fjärrvärme i Grontmij AB Div. NORD Östersund 2009-12-28
Förstudie: Biobränslebaserad när- och/eller fjärrvärme i Vår referens Div NORD, Conrad Sjöberg. 2009-12-28, Rev A Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Inledning... 5 3 Bakgrund... 5 4 Kort om Grontmij AB... 5 5 Mål och syfte... 6 6 Uppdragets omfattning... 6 6.1 Genomförande... 7 6.2 Avgränsningar... 7 7 Översiktlig information om intressenternas anläggningar... 8 7.1 Fjärrvärmenätet... 9 7.2 Dagens energibehov... 9 7.3 Alternativen i korthet... 10 8 Beräkningsförutsättningar... 14 8.1 Fjärrvärmeprislista för Jämtlandsvärme AB... 14 8.2 Bränsledata... 15 9 Produktionsanläggningar /Kulvertnät... 16 9.1 Produktionsanläggningar... 16 9.2 Distributionsanläggning... 17 9.3 Kulvertkostnader /Distributionsanläggningar... 17 9.4 Kostnader för fjärrvärmekulvert... 17 9.5 Föreslagen ledningssträckning... 17 10 Kalkyler för investeringar... 18 10.1 Investeringsbehov vid Alt. 0... 18 10.2 Kostnadsbedömning av Alt. 1... 19 10.3 Kostnadsbedömning av Alt. 2... 20 10.4 Kostnadsbedömning av Alt. 3... 21 10.5 Kostnadsbedömning av Alt. 3b... 22 10.6 Investeringar och lönsamhetsbedömning... 23 11 Fotnot... 23 11.1 Höjd CO 2 -skatt för uppvärmning i jordbruk, skogsbruk och i industrin utanför utsläppshandeln.... 23 Grontmij AB Besök Kyrkgatan 56 E-post Conrad.Sjoberg@grontmij.se Org nr 556563-7237 Direktnr 010-480 20 07 831 34 Östersund Styrelsens säte Stockholm Fax www.grontmij.se
Bilagor... 1. s betong... 2. Norrlands Trähus... 3. Attacus Jämtlandshus... 4. Görviks Lövträ AB... 5. Jämtlandsvärme AB ()... 6. NWP-s Trä... 7. NWP-Sikås... 8. Fyrås Trä... 9. Totalt Alt 2... 10. Totalt Alt 3... 11. Optimal 8 MW... Referenser... 3 (25)
1 Sammanfattning Grontmij AB har på uppdrag av Jämtlands Läns Energikontor, Jämtlandsvärme och intressenter i utfört denna förstudieutredning av framtida alternativ för värmeförsörjningen i med omnejd. Genomförandet av förstudien ingår som en del av projektet EnergYZer vilket finansieras av den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Förstudiens syfte har varit att tekniskt och ekonomiskt utvärdera möjligheterna vid olika utbyggnadsalternativ för en gemensam värmeproduktion. Förutsättningarna var delvis givna, 4 stycken olika huvudalternativ har undersökts, där de olika värmeproduktionskostnaderna inkl, kapitalkostnader och kostnader för drift, underhåll och daglig tillsyn för det olika alternativen har beräknats. Underlaget har delvis varit uppgifter från Energikontoret och Jämtlandsvärme. Det har bestått av en sammanställning av uppgifter från intressenter från tidigare möte i, prisuppgifter, ritningar, tidigare utredningar och rapporter. Under vårt arbete med förstudien har vi skaffat oss kännedom om intressenternas framtidsplaner avseende produktion och kommande värmebehov. Dessa uppgifter har tagits fram genom platsbesök och intervjuer hos de olika intressenterna i med omnejd. Intressenternas uppskattningar av kostnader för ny och eller utökning av sin värmeproduktion har jämförts med redan utförda och pågående projekt av nya pannor i motsvarande storlek. I beräkningarna har vi därefter gjort en egen bedömning av kostnaderna, och i det fall där vi inte haft relevant underlag har kostnaderna erfarenhetsmässigt uppskattats. Vi gör bedömningen att vid utbyggnad till ett gemensamt system för produktion och distribution av värme är den tekniskt och ekonomiskt mest fördelaktiga placering av huvudproduktionen vid NWP-Sikås. Kostnadsbilden för utbyggnaderna kan förändras över tid och vid verkligt upphandlingsförfarande, det bör därför påpekas att utredningens beräkningar och i vissa fall antaganden bara bör användas som en indikation och vägledning. Men även om prisindikationerna är preliminära visar dessa tillräckligt entydigt en sannolik kostnadsbild för det utbyggnadsalternativ som angivits i förutsättningarna till förstudien. Denna rapport bör därför tillsvidare bara användas som diskussionsunderlag för beslut om vidare inriktning för fördjupad utredning. 4 (25)
2 Inledning Inom projektet EnergYZer, finansierat av den Europeiska regionala utvecklingsfonden, har Jämtlands Läns Energikontor (Energikontoret) studerat olika alternativ att effektivisera energianvändningen i länet genom bl.a. omställning till förnybar energi genom introduktion/utbyggnad av fjärrvärme. Studierna har genomförts i samarbete med projektet Förnybar energi Jämtland Västernorrland. En ort där förutsättningarna kan vara gynnsamma är i Strömsunds kommun med värmeleveranser uppgående till ca 8 GWh och där en utbyggnad synes vara möjlig genom anslutning av nya kunder i tätorten och samverkan med industrin, speciellt med NWP-Sikås och Fyrås Trä. Anslutning av industrin väntas kunna resultera i värmeleveranser upp till 70 GWh/år. 3 Bakgrund Som en del av EnergYZer har Grontmij AB, på uppdrag av Jämtlandsvärme AB i samarbete med Energikontoret, gemomfört en förstudie kring framtida alternativ för värmeförsörjningen i med omnejd. I förstudien har ingått förutom Jämtlandsvärme AB fem stycken intressenter i, en i Fyrås och en i Sikås. Anledningen har främst varit att undersöka möjliga synergieffekter med en ev. kulvertutbyggnad när flera av intressenterna i annat fall står inför större egna investeringar, då deras befintliga värmeanläggningar antingen är gamla och/eller inom snar framtid med utökad produktion kommer att vara underdimensionerade för verksamheten. 4 Kort om Grontmij AB Grontmij AB är tekniska konsulter som verkar inom husbyggnad, energi och samhällsbyggnad. Vi ägs av det holländska företaget Grontmij med totalt 7000 medarbetare och ingår därmed i Europas femte största teknikkonsultgrupp. Grontmij i Sverige är rikstäckande med närmare 800 konsulter på 27 orter i Sverige. Men minst lika viktigt är att finnas nära, och känna till dig som kund och den miljö du verkar i. Detta är möjligt tack vare vårat nätverk av både regionala och lokala kontor, där varje kontor tillhandahåller specialistkompetens inom en mängd av teknikområden. Under våren 2008 etablerade Grontmij AB ett nytt kontor i Östersund med inriktning mot bland annat vattenkraft och kraftvärme / fjärrvärme. Vi kan med våra medarbetare i Östersund erbjuda hjälp med allt från enklare inspektioner och tillståndskontroller av era anläggningar till leveranser av totallösningar och projektledning av dessa. Våra medarbetare på kontoret i Östersund har bred erfarenhet både ute på fältet på era anläggningar, men även i att leda projekt. Kontoret i Östersund har huvudsakligen stått för denna förstudie. 5 (25)
5 Mål och syfte Förstudiens syfte har varit att tekniskt och ekonomiskt utvärdera möjligheterna vid olika utbyggnadsalternativ för en gemensam värmeproduktion. 4 stycken olika huvudalternativ har undersökts, där de olika värmeproduktionskostnaderna inklusive kapitalkostnader och kostnader för drift, underhåll och daglig tillsyn har beräknats. Utredningen redovisar i rapportform tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningar för utbyggnaden av värmeförsörjningen med utgångspunkt från presenterade alternativ som har angivits. Rapporten ska kunna användas som underlag för att fatta beslut om projektets genomförande, i sin helhet eller valda delar av det. Kostnadsbilden för utbyggnaderna kan förändras över tid och under ett verkligt upphandlingsförfarande, det bör därför påpekas att beräkningar och i vissa fall antaganden bara bör användas som en indikation och vägledning. Men även om prisindikationerna är preliminära visar dessa tillräckligt entydigt en sannolik kostnadsbild för det utbyggnadsalternativ som angivits i förutsättningarna till förstudien. 6 Uppdragets omfattning Uppdraget omfattar utredning av förutsättningarna för fyra alternativ avseende framtida värmeförsörjning med anläggningar i med omnejd, NWP-Sikås och Fyrås Trä enligt nedan. 0. Potentiella intressenter i alternativen 1,2 och 3 tillgodoser sina framtida värmebehov genom att var och en gör sin egen investering. 1. Modifiering av befintlig fjärrvärmeproduktion, med tillhörande möjligheter att ansluta fler kunder till befintligt fjärrvärmenät, i s tätort. 2. NWP Sikås och s tätort knyts samman med ett gemensamt system för produktion och distribution av värme. 3. NWP Sikås, s tätort och Fyrås Trä och knyts samman med ett gemensamt system för produktion och distribution av värme. Parameter/alternativ 0 1 2 3 Effekt och energibehov x x x x Investerings och energikostnader x x x x Utformning och lokalisering av gemensam anläggning x x Tillgång till biobränsle/restprodukter hos intressenterna x x x Driftorganisation, kostnader för drift och underhåll x x x x Jfr med befintlig uppvärmning m.m. x x x x Tabell 1 :Följande parametrar har täckts in i förekommande alternativ: 6 (25)
6.1 Genomförande Uppdraget har genomförts av Östersundskontoret, Conrad Sjöberg (uppdragsledare) och Olle Nyström Malmö, båda med mycket lång erfarenhet från liknande projekt runt om i Sverige och utomlands. Tack vare Östersundskontoret har vi också kunnat erbjuda god lokalkännedom. Genom samarbete med Energikontoret har vi på plats i, Sikås och Fyrås träffat intressenterna, tagit del av deras erfarenheter av anläggningarna vilket gett oss en samlad bild av deras verksamhet och investeringsplaner både vad gäller utökad produktion och därmed vilka problem som då uppstår när deras befintliga värmeanläggningar begränsar huvudproduktionen och/eller inom en snar framtid faller för åldersstrecket. Några av värmeanläggningarna är från 1960- och tidigt 1970-tal vilket medför större och större underhållsinsatser för att klara det ökande värmebehovet. Förstudien redovisar sammanfattande i denna rapport med kommentarer och överskådliga beräkningstabeller en sammanställning av befintliga värmeanläggningars produktionskostnader inkl. drift, underhåll och kapitalkostnader. Rapporten redovisar dessutom framtida produktionskostnader beräknade på antagna investeringar relaterade till de olika alternativen enligt ovan. Sammanfattningsvis redovisas slutsatser och rekommendationer relaterade till hela projektet och de synergieffekter som vi kan se genom att koncentrera värmeproduktionen genom en sammankoppling av fjärrvärmenätet enl. angivna förutsättningar för förstudien. 6.2 Avgränsningar De förutsättningar som angivits har beräknats utan att beakta om det funnits andra alternativa lösningar. Uppgifter från uppdragsgivare och intressenter har bara kontrollerats och verifierats om dessa ansetts vara orimliga men i övrigt förutsatts vara korrekt och riktiga. Fördjupade analyser av värmeanläggningarnas verkningsgrader och det olika biobränslenas fukthalter och värmevärde har ej utförts, endast erfarenhetsvärden har antagits i denna förstudie. Eventuellt fördjupade utredningar och projekteringskostnader och ev. kostnader som kan komma att uppstå under ett processande vad gäller olika myndigheter och markfrågor har inte beaktats i utredningen. 7 (25)
7 Översiktlig information om intressenternas anläggningar Orienteringskarta för anläggningarna i, Sikås och Fyrås med omnejd som ingått i förstudien. Rent geografiskt ligger anläggningarna som ännu ej anslutits till fjärrvärmenätet ganska utspritt förutom anläggningarna i, dessa ligger inom ett begränsat område men dock i utkanterna söder och nordväst om centrala. s centrum med 5 st av intressenterna; NWP-, Görvik Lövträ, Attacus Jämtlandshus, Norrlands Trähus och s Betong. Fyrås Trä ligger 5 km söder om och NWP-Sikås 9 km åt nordväst. Kulvertsträckning mot NWP-Sikås från anslutning i s centrum går via Görviks Lövträ, Attacus Jämtlandshus och fd. SJ-banvall till NWP-Sikås, sträcka ca: 9,5 km. Söder mot Fyrås Trä från anslutning i vid brandstationen, sträckning via Norrlands Trähus och s Betong längs E45 ca: 5 km. Figur 1: Orienteringskarta för anläggningarna i med omnejd 8 (25)
7.1 Fjärrvärmenätet Värmebehovet i fjärrvärmenätet i centrala är i dag ca. 6,5 GWh/ år. Huvudproduktionen av fjärrvärme sker i 2 st FB (fastbränsle) -pannor och en oljepanna (reserv 2,3 MW ) vid NWP-. Jämtlandsvärme äger och sköter delvis driften av pannorna men köper färdig värme av NWP för leverans ut på nätet. Jämtlandsvärme har även en egen produktionsanläggning vid Skogma som används för spetsproduktion och vid driftstörningar vid huvudanläggningen. 7.2 Dagens energibehov Jämtlandsvärme har under de senaste åren utfört mindre utbyggnader av fjärrvärmenätet i, genom anslutning av mindre servicebyggnader, industrier och egnahem, men för att öka värmeleveranserna med ytterligare 3,0 GWh/år krävs inte bara anslutning av intressenterna som ingår i denna utredning utan en offensivare utbyggnad. Det kan också bli aktuellt att se över dimensioneringen av befintligt nät vid en eventuell sammankoppling med både Sikås och Fyrås. Energibehov för alla fjärrvärmeanslutningar i i dag. Samt värmebehovet för träindustrierna i, Sikås och Fyrås inräknat. Värmebehovet toppas överlägset av NWP- Sikås som med sina 20,2 GWh/år, står för nära 60 % av det totala värmebehovet. Näst störst är behovet för fjärrvärmekunder i centrala med Jämtlandsvärme och NWP- som tillsammans står för ca: 25% av behovet. Fyrås Trä står i dagsläget enbart för ca: 12-13 % av det totala värmebehovet. NWP Sikås 20 200 MWh/år NWP s 2000 MWh/år Energibehovet i, Sikås och Fyrås 2009 Totalt ca: 35 000 MWh/år Jämtlandsvärme () 6 500 MWh/år Görviks Lövträ 700 MWh/år Attacus Jämtlandshus 780 MWh/år Norrlands Trähus 160 MWh/år Fyrås Trä 4 450 MWh/år s Betong 280 MWh/år Figur 1 : Intressenternas totala energibehov och värmeproduktionens fördelning idag. Beräkningar av varje intressents totala värmeproduktionskostnad etc. i dag och efter en eventuell egen investering redovisas i bilagor. 9 (25)
7.3 Alternativen i korthet Klimat- och energipolitiken är väldigt aktuella frågor i dessa dagar och vi hoppas att denna utredning kan vara ett vägledande underlag för ett utbyggnadsbeslut. Under mötena och samtalen med alla olika intressenter i är det väldigt roligt att se verksamheten och den Gnosjöanda som trots finanskris lyser igenom när man hör om de satsningar som planeras av företagen i. En utbyggnad skulle säkerställa energibehovet för intressenterna i med omnejd, och därmed skapa en del av grundförutsättningar för fortsatt industriell verksamhet, och samtidigt minska beroendet av fossila bränslen. Det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen framöver med de stora satsningarna på alternativa energislag som planeras i området dels med denna fjärrvärmeutbyggnad men även utbyggnaden av vindkraft. 7.3.1 Alt 0: Potentiella intressenter i alternativen 1,2 och 3 tillgodoser sina framtida värmebehov genom att var och en gör sin egen investering Investeringsbehoven och storleken på dessa varierar mellan intressenterna och även planering och tidsperspektivet. Några står inför stora investeringar i ny anläggning inom en mycket snar framtid för att inte produktionen i deras huvudverksamhet ska drabbas, medan andra inte alls är i samma akuta situation och/eller enbart vill komma ur sin dyra värmeproduktion och sitt fossil - bränsleberoende. Men även efter en utbyggnad av torkar etc. toppas värmebehovet överlägset av NWP-Sikås som med sina 40 GWh/år står för ca: 60 % av det totala energibehovet. Efter en utbyggnad antas Fyrås Trä bli näst största värmeförbrukare med sina beräknade 15 GWh/år, motsvarande ca. 22 % av behovet. NWP Sikås 40 000 MWh/år NWP s Trä 2 000 MWh/år Alt 0: Energibehovet i, Sikås och Fyrås efter egna utbyggnader. Totalt ca: 66 500 MWh/år Jämtlandsvärme () 7 400 MWh/år Görviks Lövträ 700 MWh/år Alt 0: Intressenternas totala energibehov och värmeproduktionsfördelning efter egen utbyggnad. Attacus Jämtlandshus 1 000 MWh/år Fyrås Trä 15 000 MWh/år s Betong 280 MWh/år Norrlands Trähus 160 MWh/år 10 (25)
7.3.2 Alt 1: Modifiering av befintlig fjärrvärmeproduktion, med tillhörande möjligheter att ansluta fler kunder till befintligt fjärrvärmenät, i s tätort Vilket nämnt ovan så ligger anläggningarna som ännu ej anslutits till fjärrvärmenätet geografiskt ganska utspritt förutom anläggningarna i. Deras värmebehov inte så stort, Jämtlandsvärme har fram tills nu därför inte funnit det ekonomiskt försvarbart att ansluta dessa till fjärrvärmenätet. Anläggningarna och intressentarena i fråga är Norrlands Trähus och s Betong söder om, dessa två har tillsammans ett totalt värmebehov av 440 MWh/år. Båda tillgodoser i dag sitt värmebehov genom egna oljepannor. s Betong har dock långt gångna planer på att själv investera i en mindre fastbränsleanläggning för eget behov. Dessa planer kommer med stor sannolikhet att sättas i verket om inte ett beslut om fjärrvärmeanslutning snart fattas. Nordväst om centrum ligger Görviks Lövträ och Attacus Jämtlandshus, tillsammans finns ett värmebehov på 1,7 GWh/år. Görviks Lövträ har en egen FB-panna som är överdimensionerade för deras nuvarande verksamhet. Attacus Jämtlandshus använder till dels eldningsolja för sin uppvärmning, men har även relativt stora lokaler som uppvärms med el. Planer har funnits på att dra en kulvert emellan dessa två, för att utnyttja Görviks Lövträs överkapacitet, detta har ännu inte realiserats. Ingen av ovan fyra intressenter har någon grundläggande baslast utan behöver enbart värme för uppvärmning av kontor och verkstadslokaler, förutom Attacus Jämtlandshus uppger ingen av dessa att de kommer att öka sitt värmebehov inom den närmaste framtiden. Jämtlandsvärme har angett en framtida utbyggnadspotential till 3,0 GWh/år från nuvarande 6,5 GWh/år, med ovan nämnda anläggningar på sammanlagt 2,1 GWh inräknat. Detta innebär att det krävs ytterligare anslutningar och kulvertförtätningar på närmare 1,0 GWh. Vi har nedan i beräkningar, tillsammans med Jämtlandsvärme försökt att göra en uppskattning av kostnader för dessa förtätningar. NWP Sikås 40 000 MWh/år Alt 1: Energibehovet i ca: 11 500 MWh/år Sikås och Fyrås Trä egen produktion NWP s Trä 2 000 MWh/år Jämtlandsvärme () 9 500 MWh/år Fyrås Trä 15 000 MWh/år Alt 1: Totala energibehov och värmeproduktionsfördelning efter utbyggnad i. 11 (25)
7.3.3 Alt 2: NWP Sikås och s tätort knyts samman med ett gemensamt system för produktion och distribution av värme Norrskog Wood Products (NWP)-Sikås, som energibehovsmässigt är den största anläggningen, är kanske i störst behov av en utbyggnad. Deras anläggning ligger nordväst drygt 9 km från ev. inkopplingspunkt i s centrum. NWP-Sikås har bara det senaste åren gjort stora investeringar i sin huvudverksamhet med helt ny såglinje och utbyggd råsortering, det innebär att kapaciteten i dagsläget uppgår till ca. 90.000 m 3. Investeringen medger att framtida kapacitet kan ökas till 140.000 m 3 allt eftersom efterfrågan ökar och råvarutillgång medger. En förutsättning för att klara detta är också att kapacitet i värmeanläggning och torkar byggs ut. Torkkapaciteten räcker i dagsläget inte till vid en ytterligare ökning i produktionen, det finns redan i dag tillfällen när virke måste torkas vid anläggningen i Hissmofors. NWP-Sikås har i dag ett eget värmebehov på drygt 20 GWh/år, vid en expansion i verksamheten med produktionsökning upp emot 140.000 m 3 beräknar NWP sitt framtida värmebehov till ca: 40 GWh/år. Deras huvudverksamhet inom träförädling medför att största delen av deras värmebehov åtgår till virkestorkar, vilket är baslast som ligger som grund under i stort sett hela året. Vid en utbyggnad med fjärrvärmekulvert mellan och NWP-Sikås ligger Görviks Lövträ och Attacus Jämtlandshus längs den tilltänkta kulvertstäckningen. Värmeunderlaget vid en utbyggnad av detta system, (centrala enl. alt 2 fullt utbyggt) är ca: 51,5 GWh/år. Beräkningar och uppskattningar av kostnader för nya anläggning i Sikås och för kulvert förtätningar redovisas nedan. Alt 2: Energibehovet i och Sikås, Totalt ca: 51 500 MWh/år Fyrås Trä eget nät NWP Sikås 40 000 MWh/år Fyrås Trä 15 000 MWh/år NWP s Trä 2 000 MWh/år Jämtlandsvärme () 9 500 MWh/år Alt 2: Totala energibehov efter utbyggnad i och anslutning av Sikås 12 (25)
7.3.4 Alt 3: NWP Sikås, s tätort och Fyrås Trä och knyts samman med ett gemensamt system för produktion och distribution av värme Efter vad som angivits av intressenterna kommer energibehov i och för träindustrierna NWP-Sikås och Fyrås trä att stiga kraftigt under det kommande åren. Nedan redovisas det totala energibehovet efter en utbyggnad och sammankoppling av hela fjärrvärmenätet enligt Alt 3. Fyrås Trä ligger invid E45 ca: 5 km söder om en eventuell inkopplingspunkt i s centrum. Fyrås Trä har som enskild intressent det näst största värmebehovet av träindustrierna, genom ökad efterfrågan och expansion i huvudverksamheten inom träsvarvning och tryckimpregnering är de i behov av att bygga ut sin befintliga värmeanläggning. Trots att deras befintliga fastbränsleanläggning inte är mer än 5 år gammal har deras huvudverksamhet öka dramatiskt under de senaste åren och en fortsatt produktionsökning förväntas, vilket betyder att värmeanläggningen inom de närmaste åren inte kommer att räcka till för att täcka behovsökningen. I dag är värmebehovet ca: 4,5 GWh/år men en beräknad expansion i huvudverksamhet under de närmaste åren kommer att ge ett framtida energibehov på ca: 15,0 GWh/år. Då är det också huvuddelen värme till virkestorkar, en baslast som ligger som grundbehov under hela året. Alt 3: Energibehovet i, Sikås och Fyrås sammankopplat Totalt ca: 66 500 MWh/år NWP Sikås 40 000 MWh/år Fyrås Trä 15 000 MWh/år NWP s Trä 2 000 MWh/år Jämtlandsvärme () 7 400 MWh/år Görviks Lövträ 700 MWh/år s Betong 280 MWh/år Norrlands Trähus 160 MWh/år Attacus Jämtlandshus 1 000 MWh/år Figur 2: Intressenternas totala energibehov efter full utbyggnad Vid en utbyggnad med fjärrvärmekulvert mellan och Fyrås Trä ligger Norrlands Trähus och s Betong. Det finns även flera potentiella kunder längs den tilltänkta kulvertstäckningen. Värmeunderlaget vid en utbyggnad av detta system, (centrala enl. alt 1 och mot Sikås alt 2 fullt utbyggt) är ca: 66,5 GWh/år. Beräkningar och uppskattningar av kostnader för nya anläggningar och kulvertförtätningar redovisas nedan. 13 (25)
8 Beräkningsförutsättningar Underlag för våra beräkningar har bestått av sammanställning av underlag från Energikontoret och Jämtlandsvärme och material från tidigare möte med intressenter i. Dessutom har ytterligare underlag och uppgifter erhållits vid platsbesök och intervjuer av de olika intressenterna i med omnejd, samt tillhandahållna ritningar och tidigare utredningar och rapporter. Utifrån detta har uppgifter som angivits och tagits fram för nuvarande värmeproduktionskostnad kunnat beräknats. Detta har sedan satts i relation till den värmeproduktionskostnad som varje intressent skulle få efter en egen investering. Dessa beräkningar redovisas i separata datablad se bilagor. Med våra beräkningar som underlag för ombyggnadens omfattning har vi med vår samlade erfarenhet och tillsammans med konstruktörer och tillverkare kommit fram till den tekniskt mest rimliga placering av huvudproduktionen bör ligga vid NWP-Sikås. 8.1 Fjärrvärmeprislista för Jämtlandsvärme AB 8.1.1 Småhus Gäller från den 1 januari 2009 i Strömsund, Backe,, Hoting, Kyrktåsjö och Rossön. Grundpris Energipris 3500 kr/år 61,5 öre/kwh 8.1.2 Företag Grundpris 525 kr/år Den fasta avgiften skall täcka kostnaden för administration och mätaravläsning. Effektavgift E mellan 0-50 kw 1 838 + 299 x E E mellan 51-500 kw 3 675 + 275 x E E mellan 501-2000 kw 26 250 + 229 x E Effektavgiften, som skall täcka kostnaden för fastighetens maximala värmeeffektbehov, baseras på abonnemangseffekten här benämnt E (kw). Effektavgiften indelas i ovanstående grupper av abonnentstorlekar. Energipris 41,7 öre/kwh Energiavgiften motsvarar i huvudsak den rörliga kostnaden för värmeproduktionen Flödesavgift, nov-apr 180 öre/m 3 Priser och avgifter är exklusive mervärdesskatt och gäller tills vidare. I energipriset ingår nu gällande energi- och miljöskatter. 14 (25)
8.2 Bränsledata Tabell 2. Omvandlingstabell för trädbränslen och olja. Bränsle Effektivt värmevarde MJ/kg TS Fukthalt % Effektivt värmevarde MJ/kg Effektivt värmevarde MWh/ton Grot 19,2(1) 45 9,5 2,6 Effektivt värmevarde MWh/m 3 0,75 Askhalt % Svavel % 1,5 0,05 Flis 19,2 50 12 2,5 0,4-1,6 0,8 0,03 Torrflis 19,2 12 16,6 4,6 >1,6 0,8 0,03 Barkflis 19,2 55 7,3 2 0,5-0,8 3 0,05 Kutterspån 19,2 10 17 4,7 0,6-0,8 1,5 0,03 Sågspån 19,2 50 8,4 2,3 0,6-0,7 1,5 0,03 Frästorv 21,5 50 9,5 2,6-2 0,24 Stycketorv 21,5 40 12 3,3-2 0,24 Träpelletter 19,2 10 16,8 4,7 2,2-3,5 1,5 0,04 Träbriketter 19,2 10 16,8 4,7 2,2-3,5 1,5 0,04 Träpulver 19,2 7 17,7 4,9 1,0-1,3 1 0,04 Brännved 19,2 25 13,8 3,8 1 0,03 EO 1 35,9 GJ/m3 0,01 42,7 11,9 9,96 0,005 0,1 Anmärkningar Tabell 2 ovan. Angivna bränsledata för biobränslen är medelvärden eller typiska värden för respektive bränsle och bör endast betraktas som vägledande. Det kan förekomma mycket stora variationer inom varje bränsleslag beroende på bränslets ursprung, hantering, lagring samt årstidsvariationer. (Källa: Sveriges lantbruksuniversitet avdelningen för kemi och biomassa, Umeå.) Med bakgrund av detta och på grund av att biobränslet som eldas in anläggningarna inte i denna förstudie analyserats vad det gäller värmevärde och fukthalt har det i beräkningarna därför antagits ett gemensamt och generellt värmevärde för ingående bränslen för alla anläggningar gemensamt. Desamma gäller även för totalverkningsgrader som uppskattats separat för varje intressent, verkningsgrader redovisas i bilagor. Antagna värmevärden för aktuella bränslen och till grund för beräkningarna: Kutterspån 0,7 MWh/m 3 Sågspån 0,7 MWh/m 3 Flis 0,85 MWh/m 3 Torrflis 1,0 MWh/m 3 Bark 0,7 MWh/m 3 Olja 10,0 MWh/m 3 15 (25)
9 Produktionsanläggningar /Kulvertnät 9.1 Produktionsanläggningar Alternativa produktionsanläggningar avses utföras i s.k. industristandard, dvs. med enklare byggnader, begränsade personalutrymmen etc. I alternativ 2 och 3 har vi i denna studie förutsatt att placeringen av anläggningen är i anslutning till NWP Sikås. Baserat på värmebehovet och våra erfarenheter bedömer vi att det kan vara lämpligt. Kalkylering av kostnader för pannanläggningar baseras på prisindikationer från leverantörer och erfarenhetsvärden från liknande anläggningar i Grontmij:s uppdrag. I den specifika anläggningskostnaden som används ingår en komplett panncentral med biopanna, oljepanna, bränslesystem, askutmatningssystem, skorsten, hus mm. Dessutom erfarenhetsvärden för kostnader för mark och grundläggning, vatten-, avlopps- och elanslutningar. 9.1.1 Värmeverk alt 2 Pannor för fuktiga bränslen ( i huvudsak bark ) Obs! låg industriell standard, begränsat kontrollrum mm. Bränslehantering förutsätter skrapor i botten, maskin ingår i pannleveransen. Hetvattenpanna 2 x 7 MW, Oljepannor 2 X 7 MW RGK 2-3 MW dvs. för 50% av värmeeffekten Hjälpsystem El, FJV, VA, VE & VVS Anslutningar El, VA, & VVS Byggnad för panna med kringutrustning 500 m 2 Byggnad för bränslebunker 500 m 2 Oförutsedda poster, 10 % av ovanstående Egna kostnader, projektering, projektledning mm 5 % av ovanstående 9.1.2 Värmeverk alt 3 Förutsättningar enl. 9.1.1 Summa totalt Hetvattenpanna 2 x 8 MW, Oljepannor 2 X 8 MW RGK 3-4MW dvs. för 50% av värmeeffekten Hjälpsystem El, FJV, VA, VE & VVS Anslutningar El, VA, & VVS Byggnad för panna med kringutrustning 500 m2 Byggnad för bränslebunker 500 m2 Oförutsedda poster 10 % av ovanstående Egna kostnader, projektering, projektledning mm 5 % av ovanstående Summa totalt 36 000 000 kr 5 000 000 kr 5 000 000 kr 4 000 000 kr 5 000 000 kr 3 000 000 kr 5 800 000 kr 3 200 000 kr 67 000 000 kr 40 000 000 kr 5 000 000 kr 5 000 000 kr 4 000 000 kr 5 000 000 kr 3 000 000 kr 6 200 000 kr 3 400 000 kr 71 600 000 kr Kommentar: Som underlag för kostnadsuppskattningar har offert från liknande anläggning beaktats. Värt att notera är att NWP-Sikås egna inhämtade offerter och kostnadsberäkningar ligger under 1/2 av ovan kalkyl trots att anläggningen bör vara i storleksordningen 8,0 MW dvs. ca: 50 % av ovan, egna offerter bör därför utredas med avseende på ingående utrustning och entreprenadgränser. 16 (25)
9.2 Distributionsanläggning För att klara tryckfallet i ledningarna vid sammankopplingen i alt. 2 med ett kulvertnät mot och dessutom vidare mot Fyrås Trä alt. 3 behöver distributionssystemet också utökas med ytterligare pumpar och en utbyggnad av tryckhållningssystemet. Tillkommande system antas vara i stort sett lika för både alt. 1 och 2. Vi uppskattar kostnader för tillkommande system enl. nedan. Pumpar för distr. mot / Fyrås inkl armaturer Tryckhållningssystem inkl armaturer El, styr & regler 800 000 kr 400 000 kr 300 000 kr Summa totalt 1 500 000 kr 9.3 Kulvertkostnader /Distributionsanläggningar För respektive kulvertsträckning görs en grov dimensionering av ett fjärrvärmenät baserat på den utförda inventeringen. Kostnader för kulvertförläggning har angivits av Jämtlandsvärme AB. Trots det gör vi bedömningen att kostnaderna vid förläggning av längre sträckor och större kvantiteter, som kommer att bli aktuellt här kan komma att minska något om förläggningen upphandlas i sin helhet som separat entreprenad. Angivna kulvertförläggningskostnader enligt nedan har dock legat till grund för vidare beräkningar. 9.4 Kostnader för fjärrvärmekulvert Förläggning Asfalt Övrig mark Dimension Pris Pris Twin DN 50 2 700 kr/m 2 100 kr/m Twin DN 65 2 800 kr/m 2 200 kr/m Twin DN 80 2 900 kr/m 2 300 kr/m Twin DN 100 3 200 kr/m 2 600 kr/m Twin DN 150 4 000 kr/m 3 300 kr/m 9.5 Föreslagen ledningssträckning I figur 1 visas en karta med det av oss föreslagna fjärrvärmenät inritat med rött. Vid framtagning av investeringskostnad har vi kalkylerat med följande data för fjärrvärmenätet. Kulvertlängd Rör dimension Delta T Vmax Alt: 3 9 500 m DN 150 55 C 1,8 m/s Alt: 3 5 000 m DN 100 55 C 1,8 m/s Alt: 2 ( 4 000 m ) DN 80 50-55 C 1,5 m/s Alt: 0-2 1 000 m DN 65 50-55 C 1,5 m/s Alt: 0-2 2 000 m DN 50 50-55 C 1,5 m/s 17 (25)
10 Kalkyler för investeringar För att få en samlad kostnadsbild för alla olika utbyggnads- och investeringsalternativ har nedan totalkostnader för alt. 0 till 3 listats. Ekonomiska beräkningar har utförts enligt annuitetsmetoden där årliga kapitalkostnader beräknas som en annuitetskostnad beroende av realränta och avskrivningstid (ekonomisk livslängd) för respektive investering. Realränta och avskrivningstid för alt 0 och 1 enligt intressenternas uppgifter. För alt 2 och 3 har realräntan har satts till 6 % och den sammantagna avskrivningstiden för investeringarna har satts till 15 år. ( Fjärrvärmekulvertar: 25 år och Pannanläggningar: 10 år) Bränslekostnaderna har beräknats årsvis utifrån värmeunderlag och effektivitet i pannanläggningarna. 10.1 Investeringsbehov vid Alt. 0 Nedan en sammanställning av våra och intressenternas egna kalkyler för kommande investeringskostnader när alla parter står för sin egen investering i nya värmeanläggningar. Specifika kostnader redovisas separat även i bilagor. Anläggning Effekt Investering s Betong 0,3 MW 600 000 kr Norrlands Trähus 0,1 MW 1 000 000 kr Attacus Jämtlandshus 0,5 MW 2 000 000 kr Görviks Lövträ - Jämtlandsvärme () 5,0 MW 15 000 000 kr NWP s Trä - NWP Sikås 8,0 MW 32 000 000 kr Fyrås Trä 3,0 MW 9 000 000 kr 59 600 000 kr 18 (25)
10.2 Kostnadsbedömning av Alt. 1 Nedan en sammanställning av investeringskostnaderna för en ny panna vid NWP- samtidigt med en förtätning av kulvertnätet i centrala och anslutning av intressenter i. NWP-Sikås och Fyrås trä ej anslutna. Effektavgift för industri baserad på intressenternas antaganden för framtida energibehov, egenförbrukning till självkostnadspris. Investering Anläggning Effekt FB-Panna vid NWP- 5 MW 15 000 000 kr Distributionsanläggning Befintliga Pumpar tryckhållning etc. ev. ombyggnad ingår i FB Panna kr Alt 1: Kulvert Längd Dim kr/m Attacus - 300 DN65 Twin 2 800 840 000 kr Attacus - 700 DN65 Twin 2 200 1 540 000 kr Förtätningar i 800 DN50 Twin 2 700 2 160 000 kr Förtätningar i 1 200 DN50 Twin 2 100 2 520 000 kr Projektering 5% av ovan 353 000 kr 22 413 000 kr Intäkter: MWh/år kr/mwh Egenförbrukning 2 000 143 286 000 kr/år Industri energiavgift 2 140 417 892 380 kr/år Industri effektavgift 289 700 kr/år Hushåll energiavgift 7 400 615 4 551 000 kr/år 6 019 080 kr/år Kostnader : Tillfört bränsle totalt. (inkl. kulvert förlust) 13 744 143 1 965 445 kr/år Kostnad för drift och underhåll 1 200 000 kr/år Hjälpsystem El 526 685 360 036 kr/år 3 525 481 kr/år Täckningsbidrag : 2 493 599 kr/år Pay off kalkylränta, 6% Pay off kalkylränta, 4% Rak payoff ( utan ränta ) 13,3 år 11,3 år 8,9 år Kapitaliserat 6%, 15 år: 24 217 832 kr 19 (25)
10.3 Kostnadsbedömning av Alt. 2 Nedan en sammanställning av investeringskostnaderna för en ny anläggning i anslutning till NWP-Sikås samtidigt med en anslutning mot och en förtätning av kulvertnätet enl. alt. 1. Fyrås Trä ej anslutet till fjärrvärmenätet. Effektavgift för industri baserad på intressenternas antaganden för framtida energibehov, egenförbrukning till självkostnadspris. Investering Anläggning Effekt FB-Panna + RGK vid NWP-Sikås enl. 9.1.1 16 MW 67 000 000 kr Distributionsanläggning Pumpar tryckhållning etc. 1 500 000 kr Alt 2: Kulvert Längd Dim kr/m Sikås - 300 DN150 Twin 4 000 1 200 000 kr Sikås - 9 200 DN150 Twin 3 300 30 360 000 kr Attacus - 100 DN65 Twin 2 200 220 000 kr Förtätningar i 800 DN50 Twin 2 700 2 160 000 kr Förtätningar i 1 200 DN50 Twin 2 100 2 520 000 kr Projektering 5% av ovan 1 823 000 kr 106 783 000 kr Intäkter: MWh/år kr/mwh Egenförbrukning 40 000 129 5 160 000 kr/år Industri energiavgift 4 140 417 1 726 380 kr/år Industri effektavgift 1 716 200 kr/år Hushåll energiavgift 7 400 615 4 551 500 kr/år 13 153 580 kr/år Kostnader : Tillfört bränsle totalt. (inkl. kulvert förlust) 56 595 129 7 300 770 kr/år Kostnad för drift och underhåll 2 075 000 kr/år Hjälpsystem El 876 685 600 060 kr/år 9 678 215 kr/år Täckningsbidrag : 3 475 365 kr/år Pay off kalkylränta, 6% Pay off kalkylränta, 4% Rak payoff ( utan ränta ) - år - år 30,7 år Kapitaliserat 6%, 15 år: 33 752 748 kr 20 (25)
10.4 Kostnadsbedömning av Alt. 3 Nedan en sammanställning av investeringskostnaderna för en fullständig utbyggnad av fjärrvärmenätet med en anslutning mot både och Fyrås, den nya anläggningen placerad i anslutning till NWP-Sikås. Effektavgift för industri baserad på intressenternas antaganden för framtida energibehov, egenförbrukning till självkostnadspris. Investering: Anläggning Effekt FB-Panna + RGK vid NWP-Sikås enl. 9.1.2 18 MW 71 600 000 kr Distributionsanläggning Pumpar tryckhållning etc. 1 500 000 kr Alt 3: Kulvert Längd Dim kr/m Sikås - 300 DN150 Twin 4 000 1 200 000 kr Sikås - 9 200 DN150 Twin 3 300 30 360 000 kr Fyrås - 300 DN100 Twin 3 200 960 000 kr Fyrås - 4 700 DN100 Twin 2 600 12 220 000 kr Förtätningar i 800 DN50 Twin 2 700 2 160 000 kr Förtätningar i 400 DN50 Twin 2 100 840 000 kr Projektering 5% av ovan 2 387 000 kr 123 227 000 kr Intäkter: MWh/år kr/mwh Egenförbrukning 40 000 125 5 000 000 kr/år Industri energiavgift 19 140 417 7 981 380 kr/år Industri effektavgift 2 429 450 kr/år Hushåll energiavgift 7 400 615 4 551 000 kr/år 19 961 830 kr/år Kostnader : Tillfört bränsle totalt. (inkl. kulvert förlust) 70 900 125 8 862 519 kr/år Kostnad för drift och underhåll 2 700 000 kr/år Hjälpsystem El 1 314 685 900 090 kr/år 12 462 609 kr/år Täckningsbidrag : 7 499 221 kr/år Pay off kalkylränta, 6% Pay off kalkylränta, 4% Rak payoff ( utan ränta ) 73,1 år 27,3 år 16,4 år Kapitaliserat 6%, 15 år: 72 832 432 kr 21 (25)
10.5 Kostnadsbedömning av Alt. 3b Nedan en sammanställning av investeringskostnaderna för en fullständig utbyggnad av fjärrvärmenätet med en anslutning mot både och Fyrås, den nya anläggningen placerad i anslutning till NWP-Sikås. Effektavgift för industri baserad på intressenternas antaganden för framtida energibehov, egenförbrukning till marknadspris. Investering: Anläggning Effekt FB-Panna + RGK vid NWP-Sikås enl. 9.1.2 18 MW 71 600 000 kr Distributionsanläggning Pumpar tryckhållning etc. 1 500 000 kr Alt 3: Kulvert Längd Dim kr/m Sikås - 300 DN150 Twin 4 000 1 200 000 kr Sikås - 9 200 DN150 Twin 3 300 30 360 000 kr Fyrås - 300 DN100 Twin 3 200 960 000 kr Fyrås - 4 700 DN100 Twin 2 600 12 220 000 kr Förtätningar i 800 DN50 Twin 2 700 2 160 000 kr Förtätningar i 400 DN50 Twin 2 100 840 000 kr Projektering 5% av ovan 2 387 000 kr 123 227 000 kr Intäkter: MWh/år kr/mwh Egenförbrukning 40 000 417 16 680 000 kr/år Industri energiavgift 19 140 417 7 981 380 kr/år Industri effektavgift 3 600 700 kr/år Hushåll energiavgift 7 400 615 4 551 000 kr/år 32 813 080 kr/år Kostnader : Tillfört bränsle totalt. (inkl. kulvert förlust) 70 900 125 8 862 519 kr/år Kostnad för drift och underhåll 2 700 000 kr/år Hjälpsystem El 1 314 685 900 090 kr/år 12 462 609 kr/år Täckningsbidrag : 20 350 471 kr/år Pay off kalkylränta, 6% Pay off kalkylränta, 4% Rak payoff ( utan ränta ) 7,8 år 7,1 år 6,1 år Kapitaliserat 6%, 15 år: 197 643 772 kr 22 (25)
10.6 Investeringar och lönsamhetsbedömning På grund av avståndet mellan NWP- (vilket skulle vara placeringen för en ny panna enligt alt. 1) övriga intressenter och kunder och det ringa energibehovet är kulvertinvesteringarna relativt höga för att på kort sikt finna lönsamhet i investeringen. Vid en full utbyggnad av fjärrvärmesystemet i centrala och med en ny anläggning vid NWP- har vi kommit fram till en pay off på ca: 9 år, och med en kalkylränta på 6% på 15 år är återbetalningstiden ca:13år med givna förutsättningar. Tyvärr är avståndet ett stort problem för alternativ 2 och 3 med höga kulvertinvesteringarna vid en sammankoppling av fjärrvärmenätet och med huvudproduktionsanläggningen placerad vid NWP-Sikås. Vid en full utbyggnad av fjärrvärmesystemet och med en ny anläggning har vi kommit fram till en rak pay off på drygt 16 år. Intäktssidan påverkar också resultatet med ca: 10-11 Mkr/år när egenförbrukning vid NWP-Sikås produceras till självkostnadspris. Kalkylen för en ny anläggning förbättras däremot avsevärt om NWP-Sikås skulle betala marknadspris för sin förbrukning, då faller återbetalningstiden drastiskt, med en kalkylränta på 6% och 15 år är återbetalningstiden bara ca: 8 år med givna förutsättningar (se: ovan alt. 3b), vilket i dessa sammanhang måste anses ganska bra. 11 Fotnot Noteringar till i bilagor givna anmärkningar om framtida höjningar av CO 2,-skatt, vilket kommer att innebära höjda värmeproduktionskostnader vid fortsatt uppvärmning med olja. Produktionskostnaderna redovisade i bilagor har beräknats med dagens skattesatser. 11.1 Höjd CO 2 -skatt för uppvärmning i jordbruk, skogsbruk och i industrin utanför utsläppshandeln. Idag betalar normalkund (ex hushåll): 3.804 kr/m 3 (797kr energiskatt +3007kr koldioxidskatt) i skatt på eldningsolja. Moms tillkommer. Tillverkningsföretag betalar 0% energiskatt och 21% CO 2 -skatt vilket innebär att de betalar totalt ca. 630 kr/ m 3 i skatt. Administrativt är det så att de först betalar in hela skatten och sedan ansöker om att få tillbaka den andel de har reduktion för. 2011 kommer skattandelen att höjas från 21% till 30%. 2013 ska andelen vara 60% CO 2 - skatt, fortfarande ingen energiskatt. Det skulle i så fall innebära att de i dagens priser betalar cirka 1804 kr/ m 3 i skatt, i jämförelse med idag en höjning med ca 1174 kr/ m 3. Till detta kommer indexregleringar av olika slag men det är ju i storleksordning samma oavsett målgrupp. 23 (25)
Bilagor 1. s betong 2. Norrlands Trähus 3. Attacus Jämtlandshus 4. Görviks Lövträ AB 5. Jämtlandsvärme () 6. NWP-s Trä 7. NWP-Sikås 8. Fyrås Trä 9. Totalt Alt 2 10. Totalt Alt 3 11. Optimal 8 MW 24 (25)
Referenser Värmeforsk, Bränslehandboken VÄRMEFORSK Service AB 101 53 STOCKHOLM Tel 08-677 25 80 www.varmeforsk.se Tricorona AB Kungsgatan 32 Box 70426 107 25 Stockholm Tel 08-506 885 00 www.tricorona.se Nord Pool ASA/NASDAQ OMX Commodities AS - head office Tel +47 6752 8000 Vollsveien 19, Granfos næringspark P O Box 373 NO-1326 Lysaker Norway www.nordpool.com/asa/ Naturvårdsverket Postadress: 106 48 Stockholm. E-post: registrator@naturvardsverket.se Växel: 08-698 10 00 www.naturvardsverket.se KMW Energi AB Box 34 761 21 Norrtälje Tel. växel: 0176-20 56 00 www.kmwenergi.se HOTAB Eldninsteknik Hedentorpsvägen 16 S-291 62 Kristianstad +46 (0)44-21 84 00 www.hotab.se 25 (25)
Bilaga 1 UPPDRAG Anläggning Kontaktperson Uppgiftslämnare DATUM REV. DATUM Utredning s betong Robert Färdvall Robert Färdvall 2009-12-28 UPPDRAG NR Box 41 robert.fardvall@hammerdals-betong.srobert.fardvall@hammerdals-betong.ssign SIGN 830 70 0644-10470 C Sjöberg Översiktlig information AB s Betonggjuteri skall marknadsföra och tillhandahålla ett komplett system av betong och betongprodukterhttp www.hammerdals-betong.se/ Värmeanläggningens produktionskostnad Bränsle Eldningsolja ex. eldningsolja Årsförsbrukning eldningsolja 35 m3/år Tillförd energi tot. 350 MWh br Årsförbrukning biobränsle 0 m3/år Olja 504 kr/mwh Kostnad per enhet (eldningsolja) 5 037 kr/m3 Biobränsle 125 kr/mwh Kostnad per enhet (biobränsle) 100 kr/m3 Tillförd energi 504 kr/mwh Årskostnad bränsle 176 311 kr/år Varav Olja 100,0% Totalverkningsgrad (antaget) 80% Oljepanna från 1969 Antaget Energibehov (normalår) 280 MWh/år Lokaler 3 440 m² Energibehov värme lokaler 280 MWh/år Lokaler (139kW/m²) 81 kw/m² Installerad effekt 0,8 MW 18 kr/m² Max. effektbehov 0,3 MW Kostnad för drift och underhåll 2 000 kr/år Kostnad för DU 7 kr/mwh Kapitalkostnad bef. Anläggning kr/år Försäljning av spillprodukter Nej Ja/nej Intäkt från ev. försäljning kr/år Elförbrukning bef. Anläggning 298 MWh/år Elpris 830 kr/mwh Baslast MW Enbart Värme Tid för Baslast tim/år Medel. Baslast TOTAL KOSTNAD VÄRME 637 [kr/mwh] 178 311 kr/år Produktionskostnad efter investering Framtida energibehov 280 MWh/år Varav Olja 0,0% Framtida effektbehov 0,3 MW Status befintlig värmeproduktion Dålig, pannorna gamla ex. dålig/godkänd/bra Investeringsbehov inom 1 år Beräknad inv.kostnad egen 600 kkr inv.kostnad 2 040 kr/kwbr Kalkylränta 6 % Avskrivningsperiod 5 år Tillförd energi bränsle 329 MWh/år Bränsleförbrukning 471 m3/år Kostnad för drift och underhåll 60 000 kr/år Kostnad för DU 214 kr/mwh Energibehov värme 280 MWh/år Elförbrukning 298 MWh/år Elpris 830 kr/mwh Baslast 0 MWh/år Baslast [max] 0,00 MW Max drifttid baslast 8 000 tim / år Baslast [min] 0,00 MW Totalverkningsgrad 85% Tillgänglighet 100% TOTAL KOSTNAD VÄRME 870 [kr/mwh] exkl. förändrad skattereduktion 243 614 kr/år Anmärkning: Oljepris 8210. Har dragit av energiskatt 797 samt 79% koldioxidskatt á 3007 kr/m3
Bilaga 2 UPPDRAG Anläggning Kontaktperson Uppgiftslämnare DATUM REV. DATUM Utredning Norrlands Trähus Eva Nässén Eva Nässén 2009-12-28 UPPDRAG NR Box 52 eva@norrlandstrahus.se eva@norrlandstrahus.se SIGN SIGN 830 70 0644-100 39 070-2177817 C Sjöberg Översiktlig information Hustillverkning prefab, Anställda i dag ca: 12man, Vår affärsidé är att till kunden leverera husstommar av trä. I vårt åtagande ingår att konstruera samt tillverka och leverera ytterväggar, bjälklag och tak samt övriga bärande komponenter på husstommen. Våra kunder har egna, färdiga arkitektritningar på minst 5 likadana hus för tillverkning i serie. Värmeanläggning: Oljepanna 1973 vattenburen airotemprar i verkstad Värmeanläggningens produktionskostnad Bränsle Eldningsolja ex. eldningsolja Årsförsbrukning eldningsolja 20 m3/år Tillförd energi tot. 200 MWh br Årsförbrukning biobränsle 0 m3/år Olja 504 kr/mwh Kostnad per enhet (eldningsolja) 5 037 kr/m3 Biobränsle 125 kr/mwh Kostnad per enhet (biobränsle) 100 kr/m3 Tillförd energi 504 kr/mwh Årskostnad bränsle 100 749 kr/år Varav Olja 100,0% Totalverkningsgrad (antaget) 80% Antagen för oljepanna från 1975 Antaget Energibehov (normalår) 160 MWh/år Lokaler 2 500 m² Energibehov värme lokaler 160 MWh/år Lokaler (*139kW/m²) 64 kw/m² Installerad effekt 0,1 MW Max. effektbehov 0,1 MW Kostnad för drift och underhåll 5 000 kr/år Kostnad för DU 31 kr/mwh Kapitalkostnad bef. Anläggning kr/år Försäljning av spillprodukter Producerar spill men säljer ej Ja/nej Vedspill ca. - m³/vecka Intäkt från ev. försäljning kr/år Elförbrukning bef. Anläggning MWh/år Elpris 830 kr/mwh Baslast MW Enbart Värme Tid för Baslast tim/år TOTAL KOSTNAD VÄRME 661 [kr/mwh] 105 749 kr/år Produktionskostnad efter investering Framtida energibehov 160 MWh/år Varav Olja 100,0% Framtida effektbehov 0,1 MW Status befintlig värmeproduktion Dålig, pannorna gamla ex. dålig/godkänd/bra Investeringsbehov inom 3 år Beräknad inv.kostnad egen 1 000 kkr inv.kostnad 8 500 kr/kwbr Kalkylränta 5 % Avskrivningsperiod 20 år Tillförd energi bränsle 188 MWh/år Bränsleförbrukning 19 m3/år Kostnad för drift och underhåll 5 000 kr/år Kostnad för DU 31 kr/mwh Energibehov värme 160 MWh/år Elförbrukning MWh/år Pris 830 kr/mwh Baslast 0 MWh/år Baslast [max] 0,00 MW Max drifttid baslast 8 000 tim / år Baslast [min] 0,00 MW Totalverkningsgrad 85% Tillgänglighet 100% TOTAL KOSTNAD VÄRME 1 125 [kr/mwh] exkl. förändrad skattereduktion 180 057 kr/år Anmärkning: Oljepris 8210. Har dragit av energiskatt 797 samt 79% koldioxidskatt á 3007 kr/m3
Bilaga 3 UPPDRAG Anläggning Kontaktperson Uppgiftslämnare DATUM REV. DATUM Utredning Attacus Jämtlandshus P-M Olofsson P-M Olofsson 2009-12-28 UPPDRAG NR Box 30 perra@jamtlandshus.se perra@jamtlandshus.se SIGN SIGN 830 70 0644-64 21 00 C Sjöberg Översiktlig information Hustillverkning prefab, Anställda i dag 42man, ( normalt 65-80man ) Totalt 5250m², Verkstad 3600m², Måleri 600m², kaphall 600m², kontor 450m². Värmeanl. Oljepanna 350kW tillverkad 1974, Elpanna 330kW, Måleriet 42 kw elkassett i ventilationen, Kaphallen elpanna 40 kw. När det gäller vår oljepanna på 350 kw så går den själv under året och spetsas ej av vår elpanna. Elpannan när den är fullt uppsäkrad till 350 kw klarar själv av att värma vår anläggning. Värmeanläggningens produktionskostnad Bränsle Eldningsolja+el ex. eldningsolja Årsförsbrukning eldningsolja 60 m3/år Tillförd energi tot. 900 MWh br Årsförbrukning el 300 MWh/år Olja 504 kr/mwh Kostnad per enhet (eldningsolja) 5 037 kr/m3 El 830 kr/mwh Kostnad per enhet (el) 830 kr/mwh Tillförd energi 612 kr/mwh Årskostnad bränsle 551 248 kr/år Varav Olja 66,7% Totalverkningsgrad (antaget) 80% Antagen för oljepanna från 1974 Antaget Energibehov (normalår) 780 MWh/år Lokaler 5 250 m² Energibehov värme lokaler 780 MWh/år Lokaler (*139kW/m²) 149 kw/m² Installerad effekt 0,8 MW Max. effektbehov 0,5 MW Kostnad för drift och underhåll 15 000 kr/år Kostnad för DU 19 kr/mwh Kapitalkostnad bef. Anläggning kr/år Försäljning av spillprodukter Producerar spill men säljer ej Ja/nej Vedspill ca. 2-3ton, 40m³/vecka Intäkt från ev. försäljning kr/år Elförbrukning bef. Anläggning MWh/år Elpris 830 kr/mwh Baslast MW Enbart Värme Tid för Baslast tim/år TOTAL KOSTNAD VÄRME 726 [kr/mwh] 566 248 kr/år Produktionskostnad efter investering Framtida energibehov 1 000 MWh/år Varav Olja 66,7% Framtida effektbehov 0,5 MW Status befintlig värmeproduktion Dålig / Godkänd ex. dålig/godkänd/bra Investeringsbehov inom 5 år Beräknad inv.kostnad egen 2 000 kkr inv.kostnad 3 400 kr/kwbr Kalkylränta 10 % Avskrivningsperiod 10 år Tillförd energi bränsle 1 176 MWh/år Bränsleförbrukning 1 681 m3/år Kostnad för drift och underhåll 15 000 kr/år Kostnad för DU 15 kr/mwh Energibehov värme 1 000 MWh/år Elförbrukning 300 MWh/år Pris 830 kr/mwh Baslast 0 MWh/år Baslast [max] MW Max drifttid baslast 0 tim / år Baslast [min] MW Totalverkningsgrad 85% Tillgänglighet 100% TOTAL KOSTNAD VÄRME 1 062 [kr/mwh] exkl. förändrad skattereduktion 1 062 063 kr/år Anmärkning: Oljepris 8210. Har dragit av energiskatt 797 samt 79% koldioxidskatt á 3007 kr/m3
Bilaga 4 UPPDRAG Anläggning Kontaktperson Uppgiftslämnare DATUM REV. DATUM Utredning Görviks Lövträ Leif Jonsson Leif Jonsson 2009-12-28 UPPDRAG NR Görvik 825 per@gorvikstra.se per@gorvikstra.se SIGN SIGN 830 70 0644-100 90 C Sjöberg Översiktlig information Görviks Lövträ AB grundades 2005. I samband med att Görviks Trä HB utvecklades så delades verksamheten i två företag, och Görviks Lövträ AB flyttade till större lokaler i. Sågverksdelen drivs som tidigare i form av Görviks Trä HB som har funnits sedan 1994, Och vidareförädlingen som idag drivs av Görviks Lövträ AB. Görviks Lövträ AB och Görviks Trä HB drivs idag av bröderna Leif och Per Jonsson. De har för tillfället 5 anställda i företagen. Värmeanläggning FB-panna 425kW Danstoker från 1989 Värmeanläggningens produktionskostnad Bränsle Biobränsle ex. eldningsolja Årsförsbrukning eldningsolja 0 m3/år Tillförd energi tot. 820 MWh br Årsförbrukning biobränsle 1 025 m3/år Olja 504 kr/mwh Kostnad per enhet (eldningsolja) 5 037 kr/m3 Biobränsle 125 kr/mwh Kostnad per enhet (biobränsle) 100 kr/m3 Tillförd energi 125 kr/mwh Årskostnad bränsle 102 500 kr/år Varav Olja 0,0% Totalverkningsgrad (antaget) 85% Antagen för FB-panna från 1989 Antaget Energibehov (normalår) 700 MWh/år Lokaler 5 250 m² Energibehov värme lokaler 700 MWh/år Lokaler (*139kW/m²) 133 kw/m² Installerad effekt 0,5 MW Max. effektbehov 0,1 MW Kostnad för drift och underhåll 50 000 kr/år Kostnad för DU 71 kr/mwh Kapitalkostnad bef. Anläggning kr/år Försäljning av spillprodukter Ja Ja/nej Vedspill ca. 2-3ton, 40m³/vecka Intäkt från ev. försäljning 50 000 kr/år Elförbrukning bef. Anläggning MWh/år Elpris 830 kr/mwh Baslast MW Enbart Värme Tid för Baslast tim/år TOTAL KOSTNAD VÄRME 218 [kr/mwh] 152 500 kr/år Produktionskostnad efter investering Framtida energibehov 700 MWh/år Varav Olja 0,0% Framtida effektbehov 0,1 MW Status befintlig värmeproduktion Bra ex. dålig/godkänd/bra Investeringsbehov inom år Beräknad inv.kostnad egen kkr inv.kostnad 0 kr/kwbr Kalkylränta % Avskrivningsperiod år Tillförd energi bränsle 824 MWh/år Bränsleförbrukning 1 176 m3/år Kostnad för drift och underhåll 50 000 kr/år Kostnad för DU 71 kr/mwh Energibehov värme 700 MWh/år Elförbrukning 300 MWh/år Pris 830 kr/mwh Baslast 0 MWh/år Baslast [max] 0,00 MW Max drifttid baslast 8 000 tim / år Baslast [min] 0,00 MW Totalverkningsgrad 85% Tillgänglighet 100% TOTAL KOSTNAD VÄRME 218 [kr/mwh] exkl. förändrad skattereduktion 152 941 kr/år Anmärkning: Oljepris 8210. Har dragit av energiskatt 797 samt 79% koldioxidskatt á 3007 kr/m3