MAGASINET EKOMUSEUM BERGSLAGEN NUMMER 1, 2014 TEMA: Strömsholms kanal
Strömsholms kanal, Bergslagens livsnerv Strömsholms kanal är idag inte bara en turistisk sevärdhet och ett intressant industrihistoriskt kulturminne utan en symbol för hur sammanhållning och gemensamma ansträngningar gav företagen och regionen en positiv framtid. STRÖMSHOLMS KANAL ANVÄNDS inte längre för transport av varor till och från Bergslagen. Kanalen har istället fått en viktig uppgift i en alltmer växande kulturturism och utnyttjas flitigt av många resenärer under sommarhalvåret. Kanalen löper genom hjärtat av Bergslagen och passerar såväl vackra kulturmiljöer och välbevarade industrimiljöer som livskraftiga företag. Strömsholms kanal förenar bygder och människor och ger en möjlighet att uppleva Bergslagens kulturarv i tid och rum. NÄR JOHAN ULFSTRÖM, strax efter 1700-talets mitt fick uppdraget att leda byggandet av Strömsholms kanal blev han ansvarig för en av de största infrastrukturella satsningarna som gjorts i Västmanland. Ulfström gavs titeln mekanikus och som projektledare skulle han se till att de storslagna planerna fullföljdes. Avsikten var att förbinda det inre av Bergslagen med Mälaren genom en vattenburen transportled och öppna en smidig väg ut i Europa för regionens exportvaror. Projektet skulle ta över 20 år att förverkliga och kantades av en rad svårigheter såväl tekniskt som ekonomiskt. Båtar skulle inte bara ta sig ca 15 mil från Mälaren upp i Bergslagen, de skulle också lyftas ca 100 meter genom 20 slussar. För detta krävdes en högteknologisk kraftsamling av sällan skådat slag. Ulfström gick mycket noggrant tillväga i sina förberedelser och de historiska dokumenten vittnar om hur mark och landområden undersökts, mätts och analyserats. Till detta kommer allt det som rör slussbyggnadskonstens olika moment. Hundratusentals anställda och mängder av underentreprenörer sysselsattes under de två decennier bygget pågick. Arbetet har där stora likheter med dagens pågående utbyggnad av trafiksystem i Mellansverige. Den erkänt skicklige och driftige Ulfström fullföljde sina planer och gav Bergslagen den livsnerv som många längtat efter. Under 1600-talet hade en framsynt industripolitik och kapital från utländska investerare lett fram till att många bruksrörelser och samhällen etablerats i Bergslagen. Dessa bergverk, bruk och manufakturer gjorde att regionen Sverige ryckte fram som en av de främsta industrinationerna i Europa. Men vid tiden för slussbyggnationen hade Bergslagen redan passerat sin höjdpunkt som kärnan i svenskt näringsliv. Vid mitten av 1700-talet medför den tekniska och ekonomiska utvecklingen, bland annat i England och Ryssland, att ställningen för den svenska järnhanteringen sviktade och åtgärder behövde vidtas för att förbättra läget. Ett av de stora bekymren som hämmade tillväxten var primitiva transportförhållanden, dåliga vägar, slädar och båtar med minimala laster, nyckfulla forbönder och ideliga omlastningar. Det var i det här läget som bruksägarna i Bergslagen och särskilt i trakterna kring Kolbäcksån enades om en långsiktig strategi för ett nytt transportsystem. Med gemensamma ansträngningar och kapital samt stöd från staten skapade bruksägarna den livsnerv som regionens företag så väl behövde. År 1795 kunde bruksägarna och andra intressenter göra den efterlängtade jungfruresan och inspektera kanalsystemet. Jämfört med andra delar av Bergslagen blev Strömsholms kanal den injektion som gjorde att bruk och samhällen fick ny framtid. Kanalens betydelse var oomtvistad tills tekniken ännu en gång ledde fram till nya och snabbare trafiksystem. TEXTUNDERLAG OCH BILD: KANALBOLAGETS ARKIV
Det är snart trettio år sedan det hela drog igång och jag tänker förstås på Ekomuseum Bergslagen. Då var det ett nytt begrepp, nu finns det många ekomuseer i världen på olika teman. MEN VAD ÄR egentligen ett ekomuseum? Jo det är kort och gott ett område i landskapet med en historia att berätta, på plats där det verkligen hände, tillgängligt för dig att uppleva. Ekomuseum Bergslagen handlar om järnets historia, från malmen i berget till transporten ut i världen. Det finns 61 besöksmål, alla olika en del stora med välbesökta arrangemang, andra mindre. Du är välkommen till alla. Gör din egen järnrutt i sommar och ta del av guidade turer i djupa gruvgångar, se smedjor, hammare som slår, vattenhjul som snurrar och slussportar som öppnas. På herrgårdar, hembygdsgårdar och kaféer äter eller fikar man gärna. Nu håller du första numret av Ekomuseum Bergslagens magasin i din hand. Kanske sparar du det, läser och bläddrar då och då, eller så slukar du rubbet på direkten. Här kan du på ett lättsamt sätt ta del av historiska fakta, men också om livet här och nu runt Ekomuseum Bergslagens besöksmål. I det här numret handlar det om Strömsholms kanal, en verklig turistattraktion, för många kanske en doldis. En elva mil lång vattenväg med 26 slussar vars teknik fungerar på samma sätt idag som för 200 år sedan. En sevärdhet i sig, en del av Bergslagens historia och besöksmål nummer 61 i Ekomuseum Bergslagen. Varmt välkommen. Anna Falkengren Verksamhetschef Ekomuseum Bergslagen Magasinet Nummer 1, 2014 UTGES AV Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen Nils Nils gata 7, 771 53 LUDVIKA Telefon: +46 (0)240 66 30 82 www.ekomuseum.se REDAKTÖR Anna Falkengren anna@ekomuseum.se FORMGIVNING/ ILLUSTRATIONER Jenny Findahl, Snowtrail jenny@snowtrail.net KORREKTUR Christina Lindeqvist TRYCK Elanders Fälth & Hässler, 2014 Mölnlycke, Sverige ISSN 2001-9149 OMSLAGSBILD Fotograf: Anders Geidemark www.andersgeidemark.se Båtliv på Strömsholms Kanal Om inget annat anges tillhör bilderna Ekomuseum Bergslagens arkiv. Ekomuseum Bergslagen är ett nätverk i två län, Dalarna och Västmanland. Två länsmuseer Dalarnas museum och Västmanlands läns museum samt kommunerna Ludvika, Smedjebacken, Norberg, Fagersta, Skinnskatteberg, Surahammar och Hallstahammar samverkar kring en gemensam kultur- och industrihistoria. Verksamheten i stort bygger på engagerade föreningar och ideella insatser. 1
Västerkvarns sluss och slussvaktarbostad FOTO: ANDERS GEIDEMARK 2
Innehållsförteckning 2 Strömsholms kanal, Bergslagens livsnerv 4 Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen 5 Lästips 6 Fakta Strömsholms kanal 8 Ekomuseum Bergslagens besöksmål längs kanalen 12 Kanaler, landets blodådror! 16 På vatten 18 Carina, kanalens nya Mekanikus 23 Kanalbyggnadshyttan i Hallstahammar 24 Slussarna 26 Åka båt uppför 32 Utflykt med lövad pråm 33 För barn 34 Elektricitetens genombrott 36 Smultronställen 38 När Åkerhielmarna flyttade till Högfors 41 Prinsessan och slussen 42 Att vara slussvakt 44 Håll öppen Strömsholms kanal 45 Bra att ha info SID 8: Kanaler, landets blodådror! SID 18: Carina, kanalens nya Mekanikus SID 28: Åka båt uppför 3
Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen EKOMUSEUM BERGSLAGEN är ett område, ett samarbete och 61 spännande besöksmål med gemensamma nämnaren Bergslagens industrihistoria. Området och samarbetet består av sju kommuner Hallstahammar, Surahammar, Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg, Smedjbacken och Ludvika samt länsmuseerna i Dalarna och Västmanland som 1990 gick samman och bildade Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen. Stiftelsens uppdrag är kort och gott att belysa Bergslagens unika historia genom besöksmålen som tillsammans ger en helhetsbild av områdets historiska betydelse. Alla besöksmålen är olika, en del stora och öppna året om, andra små och tillgängliga bara under sommarsäsongen. Tillsammans bjuder de på upplevelser av vitt skilda slag alltifrån gruvor, hyttor, hammare smedjor med gudingar och större evenemang till stilla vandringar på egen hand. En del platser drivs av kommuner eller företagare och andra av föreningar. Förutsättningarna är olika men alla platser är lika intressanta. Järnrutten Upptäck Ekomuseum Bergslagen i sommar. Gör din egen Järnrutt i det industrihistoriska trakterna från Mälardalen och Strömsholm i söder till vidsträckta skogar och Finnmarken i norr. Välj mellan häftiga hyttplatser och hisnande gruvmiljöer i landskapet där det en gång hände på riktigt. Järnrutten tipsar också om fikaställen och övernattning i anslutning till besöksmiljöerna. Här får du även tips om bra ställen att fika på, var du kan sova över och var det finns speciella aktiviteter för barn. www.jarnrutten.se VISSTE DU ATT? Ekomuseum Bergslagens besöksmål hade mer än 600 000 besökare 2013. Ekomuseer finns i hela världen. De första ekomuseerna startades i Frankrike. Eko i ekomuseum kommer från grekiskans oikos som betyder hushåll och är detsamma som i ekonomi och ekologi och beskriver att det handlar om helhetssyn inom det aktuella området. 4
Lästips Hör fåglarna kvittra, sjunk ner i solstolen, stäng av telefonen och ta fram boken. Här kommer några tips på hur Ekomuseum Bergslagen kan hjälpa dig få en riktigt bra stund med en bok i handen. Böckerna hittar du på många av våra besöksmål och kansli, utvalda bokhandlar samt www.adlibris.se. Trevlig sommar! Guideboken Ekomuseum Bergslagens guidebok har genom åren utvecklats från ett enkelt häfte till en läcker och behändig bok. Här kan du fördjupa dig om de olika besöksmiljöernas historia. Ett avsnitt med övergripande bergslagshistoria finns också. Under året kommer den tredje upplagan med delvis ny form och uppdaterade fakta. Alla Ekomuseums böcker är utgivna på förlag Ekomuseum Bergslagen. Järnladies Vår bergslagshistoria handlar mycket om gruvarbetare och bergsmän. Kvinnorna skymtar bara här och där, men det har funnits många järnkvinnor överallt på järnbruken, i byarna och i Finnmarken. Läs Järnladies och inspireras av dessa kvinnors kraft och framgång. Älskade Mathilda En bok som bygger på 100 brev om kärlek, slit och nöd. Läs om familjen som levde i kanten av gruvsamhället Norberg och som hade förlorat allt och skulle bygga upp ett nytt gott liv. Men livsvillkoren var hårda i 1880-talets Bergslagen. BOKTIPS: Tvärs igenom Västmanland fram till Smedjebacken i södra Dalarna går Strömsholms kanal. Med Per Helges lilla bok kan du i lugn och ro ströva längs kanalen utan att ta ett steg, sitt still och läs om spåren efter 200 års spännande och dramatiska händelser. Förlag: Rallarros Från Berg till spik En bok för hela familjen. Visste du att en smed kan blåsa bort det onda om du slagit dig? Eller att barn förr i tiden ofta fick arbeta vid gruvorna, och hur gick det egentligen till när en bit stenmalm förvandlades till spik? Lästips: Engelsforstrilogin Cirkeln, Eld och Nyckeln heter tre fantasyböcker som handlar om Engelsfors - ett påhittat samhälle i Bergslagen med tydliga drag av Fagersta, Norberg och Ängelsberg. Författarna Mats Strandberg (uppväxt i Fagersta) och Sara Bergmark Elfgren har med sina böcker gjort succé världen över och 2015 kommer berättelsen ha filmpremiär. Förlag: Raben & Sjögren. 5
FOTON: ANDERS GEIDEMARK Fakta - Strömsholms kanal STRÖMSHOLMS KANAL följer Kolbäcksåns vattensystem och passerar genom historiska bruksbygder. En färd längs kanalen ger både natur- och kulturupplevelser utöver det vanliga. Den 110 km långa farleden passerar 14 sjöar, från Barken i norr till Mälaren i söder. Kanalen är ett byggnadsminne med 12 km byggda kanalsträckor och 26 slussar som sammanlagt ger hela 100 m nivåskillnad! Längs kanalen finns gamla slussvaktarbostäder och historiska byggnader, som fulländar bilden av den pittoreska farleden. Strömsholms kanal stod färdig 1795. Fram till mitten av 1900-talet betjänade kanalen bruken och det omgivande samhället med gods- och persontransporter. I slutet av 1800-talet fraktades 200 000 ton gods och 13 000 passagerare årligen. Man kunde resa den ena dagens morgon från Stockholm och anlända till Smedjebacken i Dalarna kvällen därpå. På den tiden var det en mycket snabb och bekväm resa! NU ÄR KANALEN främst en turistkanal som erbjuder en avkopplande färd genom en viktig del av vårt lands industriella och ekonomiska historia. Kanalen är en del av Ekomuseum Bergslagen. På vägen betjänas resenären av slussvaktande ungdomar som har ett intressant och ansvarsfullt sommararbete. Slussvakterna ser till att båtfärden sker på ett säkert och smidigt sätt. De kan också informera om den service som finns tillgänglig ett stenkast från kanalen i de moderna samhällen som passeras. Kanalen passerar genom de fyra kommuner som idag ansvarar för att det mer än 200-åriga kanalbolaget lever vidare. Det är Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar. Andra större orter som passeras är Söderbärke, Virsbo, Ramnäs, Kolbäck och Strömsholm. Sommartid finns en mängd olika evenemang och aktiviteter att välja mellan utefter hela kanalsträckan. Farleden är mycket attraktiv även för kanotister och för dem finns det anläggningar för smidig passage av slussarna. Gästhamnar, campingplatser, övernattningsoch rastplatser finns anordnade i nära anslutning till kanalen. Längs kanalen går också en skyltad cykelled som utnyttjas flitigt. Kanalen invigdes som turistled 1970. Under åren 2000-2007 har en kraftig upprustning skett med hjälp av EU-medel. Kanalen byggnadsminnesförklarades 1992. Kanalens tillgänglighet Konvojslussning 18-19 juni. Föranmälan på tel: 0220-100 11. Seglingssäsong 2014: 19 juni - 17 augusti enligt tidtabell. För slussning utanför säsong kontakta Kanalbolaget 0220-100 11. För passage genom slussar och under fasta broar gäller följande begränsningar: Längd 18 m, bredd 5 m, höjd 2,5 m. Djupgående: 1,35 m. Broar med lägre segelfri höjd än 2,5 m öppnas i samband med slussning vid Västerkvarn, Skantzen, Trångfors och Ramnäs. ALL TRAFIK PÅ KANALEN SKER PÅ EGEN RISK. 6
Relax, slussning och fiske vid Skantzen, Hallstahammar Avgifter slussning 2014 Slussning enligt tidtabellen: 80 kr/sluss Minst 20 slussningar, en riktning: 1300 kr Minst 20 slussningar, t o r (säsongsbiljett): 2300 kr Åmänningen Barken (säsongsbiljett): 800 kr Kanot: 50 kr/sluss Grupp om minst 10 stycken: 30 kr/styck Kyrkbåt: 60 kr Avgift betalas vid 1:a slussningstillfället för planerad färdsträcka. Slussavgiften kan även betalas i Borgåsunds och Smedjebackens gästhamnskontor. Vid varje slusstation ska slussbiljetten signeras av en slussvakt. Betala gärna med kort. Gästhamnar & pris 2014 Borgåsund 160 kr/dygn + el 40 kr Hallstahammar 120 kr/dygn Surahammar 100 kr/dygn Ramnäs frivillig avgift Ängelsberg frivillig avgift Västanfors båtklubb 80-100 kr/dygn Västanfors 80 kr/dygn Semla, Fagersta frivillig avgift Söderbärke frivillig avgift Smedjebacken 100 kr/dygn Gladtjärn 80-120 kr/dygn Avgift ska betalas till hamnvärden. Slussning Slussningen utförs av slussvakter vars instruktioner ovillkorligen ska följas av varje båtbesättning. Vid behov, då slussvakten begär assistans, skall någon av besättningen hjälpa slussvakten med slussningen. För förtöjning av slusskamrarna försedda med fasta linor. Båt ska under slussning styras via linorna i för och akter. Varje båt ska vara försedd med kraftiga fendrar, eget gott förtöjningsgods samt en kraftig båtshake. Gästbryggor Strömsholm: I kanalen 300 m norr om slussen. Kolbäck: NO om landsvägsbron. 300 m till post, bank samt affärer. Hallstahammar: Mellan Sörkvarn och Skantzen. Surahammar: Nedan slussen. Affärscentrum 1 km. Virsbo: 200 m NV om slussen. Drivmedel/ minilivs 100 m. Affärer 700 m. Även vid Brukshotellet. Västanfors: Nedan slussen vid Hembygdsgården. Drivmedel 100 m. 7
Ekomuseum Bergslagens Smedjebackens hamn & lokstall Johan Ahlbäcks ateljé Söderbärke kyrkby & hembygdsgård Västanfors hembygdsgård Semlaområdet SMEDJEBACKEN SÖDERBÄRKE FAGERSTA Flatenbergs hytta Fagersta brukssamhälle Smedjebackens hamn & lokstall/johan Ahlbäck Här börjar Strömsholms kanal. Hamnområdet har därför historisk betydelse för trakten med utskeppning av järn och som handelsplats. Här håller Barkens ångbåtar till och det gamla lokstallet finns kvar, ett före detta magasin är ett hamnmuseum. TIPS: Sommarrestaurang vid vattenbrynet med milsvid utsikt över Barken. Ta en tur till ME- KEN och Arkivhuset, industrihistoriska byggnader som idag är fina lokaler för nutidskonst. I biblioteket i centrum ligger Ahlbäcksalen med en permanent utställning om arbetets målare, Johan Ahlbäck. Flatenberg hytta I före detta bergsmansbyn Flatenberg ligger fortfarande hyttplatsen kvar. Driften upphörde för snart hundra år sedan men mycket är kvar. Att vandra runt när vårflodens vatten forsar fram i bäckfåran får en att ana det tunga och intensiva arbetet med att producera järn. I byn bodde bergsmännen som tillsamman ägde hyttan. TIPS: Ta med fikakorg och strosa på området. Söderbärke kyrkby & hembygdsgård Hembygdsgården har anor från 1700-talet, ligger på ursprunglig plats och var en gång i tiden en bergsmansgård. Kvar idag är det ståtliga bostadshuset med vacker sal på övervåningen, loftbod och bagarstuga som nu är kafé och ett uthus som gjorts om till handelsbod. TIPS: Gästbrygga för dig med båt. Stanna till och ta en fika och en promenad till kyrkan med ursprung från 1300-talet. Se Paul Erikssonmuseet som visar träskulpturer och målningar av konstnären från Saxe som skänkte allt till Söderbärke församling när han dog 1939. Semlaområdet Kanalens översta sluss. Här har en gång funnits gruvor, hytta, hammarsmedjor, Semla bruk med herrgård och kraftstation. TIPS: Vandra den fyra km långa Flobostigen, en kultur- och naturstigen i området. 8
besöksmål längs kanalen Världsarvet Engelsbergs bruk ENJ och Järnvägen Dunshammar Borgåsunds hamn Västerkvarn med Kvarnmuseum Skantzen Strömsholms slott ÄNGESLBERG HALLSTAHAMMAR BORGÅSUND Oljeön Stationssamhället Ängelsberg Trångfors Knytpunkten Strömsholm Fagersta bruksamhälle Ett modernt samhälle som växte upp runt bruket från mitten av 1900-talet. Stadsplanen ritades av Cyrillus Johansson och hans byggnader är fortfarande synliga i centrum som till exempel brandstationen och klockstapeln i Vilhelminaparken. TIPS: Se Bruksmuseet som är inrymt i brandstationen. Oljeön Världens äldsta bevarade oljeraffinaderi. Här tillverkades bland annat fotogen, smörjolja och paraffin. TIPS: Ta färjan Petrolia över till Oljeön och gå på guidad tur. Västanfors hembygdsgård Hembygdsgård med perfekt läge. Vackert intill Strömsholms kanal och strategiskt vid vägkorsningen. Här är det kul att strosa runt och titta på alla hus, lilla torpstugan, bergsmansgården och herrgårdsflygeln. Att det finns handelsbod och kafé gör saken ännu bättre. Alltid något att se eller göra för hela familjen. TIPS: Se Rune Lindströmmuseet eller komponera en bukett snittblommor från odlingarna och betala i handelsboden. Missa inte att ta med barnen till lilla kanalen och testa med barkbåtar hur slussning fungerar. Världsarvet Engelsbergs bruk En bit från kanalen, men ändå. Ett världsarv är ett världsarv och något speciellt. Det handlar om en komplett och mycket välbevarad bruksmiljö med bland annat hyttplats, smedja, herrgård och unika slaggstensbyggnader, allt i en vacker parkmiljö. TIPS: Promenera till Skulpturparken med moderna konstverk i skön natur. ENJ och Järnvägen Engelsberg och Norbergs järnvägshistoriska förening ENJ arbetar med att bevara linjen Ängelsberg-Kärrgruvan med tillhörande byggnader och trafikerar banan sommartid med rälsbuss. För tidtabell och mer info: www.enj.se eller www.facebook. com/enjengelsbergnorbergs- JarnvagshistoriskaForening. TIPS: Nostalgitur på vatten, räls och asfalt, läs mer på www.barkensangbatar.se. 9
Stationssamhället Ängelsberg Allt hände då järnvägslinjen SWB, Stockholm-Västerås-Bergslagen drogs fram. Stationshuset, som är ritat av Erik Lallerstedt, är ett av hans stationshus efter banan. Fler finns i Smedjebacken, Söderbärke och Fagersta. Ängelsbergs stationssamhälle är unikt med sina fantasifulla hus, som framgångsrika industrimän och konstnärer lät bygga under slutet av 1800-talet. TIPS: Se de tre villorna Ulvaklev, Hvilan och Odensnäs, ritade av Isac Gustav Classon. OBS villorna är privatägda. Dunshammar Välbevarade så kallade blästerugnar för mycket tidig järnframställning samt kolnings- och rostningsgrop och slaggvarpar på ursprunglig plats. Ugnarna är daterade 495-655 e.kr och 385-830 e Kr. TIPS: Se det lilla museet. Knytpunkten Besökscentrum för Strömsholmsområdet med utställning, kafé och turistinformation. Skantzen Skantzen var en gång Strömsholms kanals centrum där chefen, den så kallade Mekanikus, bodde och arbetade. Till Mekanikusbostaden som fortfarande står kvar, hörde jordbruk, arbetarbostäder, stall och verkstäder. Nu har kanalen för första gången en kvinnlig Mekanikus eller VD, som det lite modernare heter. Kontor och verkstad ligger nu i nybyggda lokaler, Kanalbyggnadshyttan, en bit bort från Skanzen. TIPS: Är du på Skanzen så passa på att kika in på Kanalmuseet och missa inte redskapsmuseet med historia från tiden då kanalen byggdes. En samling arbetsstövlar, mycket väl använda med leran från bygget kvar, är lätt att fastna framför. Det är trevligt att fika på Kanalkaféet. Trångforsområdet På området finns smedja, kraftstation och ett av få bevarade kolhus. Här i trakten av Hallstahammar finns de flesta slussarna och det flesta metrarna av Strömsholms kanal som verkligen är en grävd kanal. Vattenhjul och hammare i smedjan restaureras varsamt av ett gäng äldre herrar som träffas en gång i veckan. Allt visas på Trångforsdagen. TIPS: Promenera eller cykla och upplev verklig kanalkänsla. Västerkvarn med kvarnmuseum Kvarnen har anor från 1400-talet och drevs då av munkar. Sedan dess har den utvecklats till en stor kvarn med fem kvarnstenar som användes ända fram till 1974. TIPS: Passa på att äta eller fika i Kvarnrestaurangen. Strömsholms slott Det här är ett av de kungliga slotten, ett barockslott ritat av Tessin den äldre och byggt 1669. Slottet står på en stensatt holme i Kolbäcksån precis där ån rinner ut i en av Mälarens vikar. Här finns en stor slottspark att ströva i och ett slottskafé. TIPS: Guidad visning på slottet med bevarad 1700-talsinredning och konstsamling. Borgåsunds hamn Borgåsunds hamn är infarten till Strömsholms kanal och var under lång tid den största hamnen i Mälaren med skeppare, hamnarbetare och vågmästare. Här börjar eller slutar färden på Strömsholms kanal. TIPS: Ta en fika på hamnkafét. 10
Alla Ekomuseum Bergslagens besöksmål 247 Vansbro Mora 26 1 2 3 Grangärde 50 Borlänge Falun 26 Karlstad Filipstad Fredriksberg Fredriksberg 5 245 1. Mårtens & Kullens kyrkstigar 2. Nyhammars herrgård 3. Grangärde kyrkby 4. Skattlösberg & Luossastugan 5. Gravendal 6. Strömsdal 7. Finngården Rikkenstorp 8. Bränntjärnstorpet 9. Cassels 10. Grängesbergs gruvområde 11. Lokmuseet 12. Stora Hagen 13. Klenshyttan 14. Lekombergs gruva 15. Hammarbacken 16. Ludvika gammelgård & gruvmuseum 17. Schisshyttans vandringsled 18. Stollbergs gruva 19. Flogbergets gruvor 20. Johan Ahlbäcks ateljé 21. Smedjebackens hamn & lokstall 22. Flatenbergs hytta 23. Stimmerbo & Torrbo bergsmansbyar 24. Söderbärke kyrkby & hembygdsgård 25. Malingsbo bruksmiljö 26. Thorshammars verkstad 27. Kärrgruvans gruvmiljö 28. ENJ & Järnvägen 29. Gamla Norberg & Engelbrekt 30. Nya Lapphyttan & Karlberg 6 4 7 8 14 17 18 15 Ludvika 19 20 21 23 16 Smedjebacken 9 10 13 11 12 Grängesberg 50 63 Örebro Kopparberg 233 25 22 Lindesberg 24 Söderbärke 31. Klackbergs gruvfält 32. Olsbenning & Lapphyttan 33. Högfors bruk 34. Landforsens hytta 35. Bråfors bergsmansby 36. Semlaområdet 37. Fagersta brukssamhälle 38. Västanforsområdet 39. Världsarvet Engelsbergs bruk 40. Stationssamhället Ängelsberg 41. Oljeön 42. Dunshammar 43. Ebba Brahes lusthus 44. Skinnskattebergs herrgårdsmiljö 45. Kolarbyn 46. Bastnäs gruvfält 47. Kopparverket 48. Lokstallet & KURJ 49. Lienshytte masugn 50. Röda jorden 35 36 37 38 Norberg Norberg 26 31 27 30 28 32 29 Fagersta 46 43 48 44 Skinnskatteberg 49 45 50 47 Riddarhyttan 54 68 51 66 52 53 250 Hedemora 270 33 39 41 40 42 66 34 61 Surahammar Örebro Oslo E18 Avesta 68 256 Sala 55 56 57 58 59 Hallstahammar 60 66 E18 53 Eskilstuna 51. Krampen 52. Uttersbergs bruksmiljö 53. Karmansbo bruksmiljö 54. Färna bruksmiljö 55. Skantzen 56. Trångforsområdet 57. Västerkvarn med kvarnmuseum 58. Strömsholms slott 59. Knytpunkten Strömsholm 60. Borgåsunds hamn 61. Strömsholms kanal Västerås Stockholm MER INFORMATION OM ALLA EKOMUSEUM BERGSLAGENS BESÖKSMÅL HITTAR DU PÅ: www.ekomuseum.se & www.jarnrutten.se 11
Kanaler, landets blodådror! Hans-Lennart Ohlsson, Museichef på Sjöhistoriska museet i Stockholm, är en sann vän av kanaler. Här berättar han kanalernas historia och hur Smedjebacken står i direktförbindelse med New York, Kapstaden och Shanghai. SVERIGE HAR ALLTID varit ett skogklätt, glest befolkat land i Europas norra utkant. Hela vår utveckling från jord- och skogsbrukssamhälle till industrisamhälle och välfärdsstat har varit beroende av att varor kunnat transporteras enkelt och säkert genom landet. Sommartid på slingriga landsvägar och vintertid, när isar och tjäle ligger tjock, kunde man ordna tyngre transporter. Vi moderna människor kan knappast ana hur mycket som burits fram och tillbaka. Det sägs att en häst klarar lite drygt 100 kg på ryggen. Får den en vagn för lasten kan man lägga på 2000 kg, går vagnen på räls upp till 10 000 kg. Men drar hästen en pråm på en å eller en kanal kan man lasta upp till 70 000 kg 70 ton bakom en enda häst! Tack vare transporter på åar, sjöar och också kanaler har våra vanligaste produkter, tjära, malm och järnvaror kunnat gå på export och gett landet möjligheten till det handelsutbyte vi är beroende av än idag. OM VI DÅ tänker oss ett land utan stensatta eller asfalterade vägar så förstår vi lätt att kustnära orter eller orter med sjöförbindelser hade lättare att utväxla gods. Om vi sedan också förutsätter att våra föregångare var entreprenörer så förstår vi också varför man började fundera om inte just vattenvägarna kunde byggas ut. De första kända kanalbyggena sker i Egypten, mellanöstern och Kina. Från början kanaler för bevattning och de äldsta från 4000 f Kr. Den första kanalen som ska ha haft slussportar är från Egypten och från år 282 f Kr. I Sverige och Europa är det nästan övervägande kanaler för sjötransporter som byggs. Först ut i Europa med en FOTO: ANDERS GEIDEMARK 12
Det var valkiga, seniga, beniga labbar på valkiga, seniga, beniga grabbar. Tåligt gnagde de hål på sitt fosterlands skal, de händer som grävde på Göta kanal Tage Danielsson transportkanal var romarna som kring år 100 f.kr. byggde en kanal i Sydfrankrike och därefter började kejsar Nero år 66 e.kr. att bygga Korintkanalen. Han anade nog inte att den skulle bli klar först 1800 år senare. Men det är framförallt holländska kanalbyggare under tidig medeltid som blir förebild för övriga europeiska kanaler. DEN FÖRSTA svenskbyggda kanalen är Drags kanal i Småland, en kanal utan nivåskillnad och slussar. Inte att förväxla med Dragets kanal söder om Nynäshamn. Gustav Vasa beställde i mitten av 1500-talet kanalen dels för att de kringboende skulle göra tjänst åt staten och dels för att kunna få säkra transporter genom Kalmarsund, inte minst till Kalmar slott. Äldsta kanalbygget med slussar gick mellan Eskilstuna och Mälaren. Kanalen byggdes 1596-1610 och man anlitade tysk hjälp. Den ska ha haft 14 slussar och följde i stort sett Hyndevadsåns sträckning från Hjälmaren via Eskilstuna ut till Mälaren. Ett kostsamt projekt, de timrade slussarna av trä gick sönder och efter bara 20 år slutade man i stort sett underhålla och använda kanalen. Men den som vandrar längs ån kan ännu se spåren av det som ibland kallas Karl IX:s kanal. Karl IX:s kanal är intressant då det är en kanal som byggs uteslutande för att kunna transportera gods från smedjorna i Eskilstuna till Mälaren, Stockholm. Det var en lukrativ export. Den är inte till för att underlätta för sjöfarten eller ge en säker led utan för att den infrastruktur man hade på 1500- och 1600-talet bara var leriga landsvägar och skulle produktionen och inkomsterna öka behövde man andra lösningar. Karl IX:s kanal ersattes på sätt och vis med Hjälmare kanal som stod klar 1639. FÖRUTOM STRÖMSHOLMS kanal, som stod färdig 1795 och Trollhätte kanal, klar år 1800, var 1700-talet inget stort kanalbyggarsekel. Det som slår en när man läser om de olika kanalbyggena är att sträckningarna, som egentligen borde vara lättgrävda genom jord, lera och sankmarker, gav stora problem. Kanter rasade, grävda delar vattenfylldes och inget fanns att grundlägga slussarna på. Att hacka sig rakt genom berg tog visserligen tid men där fick man senare de lättskötta delarna av kanalen. Strömsholms kanalbyggare hade på så sätt tur. Stora delar skulle dras genom berg och är det något vi kunnat i detta land är det att sakta men säkert bryta oss igenom urberget med tillmakning, det vill säga att med eld och vatten spräcka sönder stenen. Det vi sedan generationer behärskade från gruvorna kunde överföras till kanalbyggena. Något som också framgår är att kanalsträckningar, som följde befintliga vattendrag, var problematiska och man klarade inte naturens egna vattenflöden, hög- och lågvatten eller vårfloder. Det var alltså bättre att gräva en kanal vid sidan om. KANALBYGGENA SKJUTER fart under 1800-talet. Ska landet klara sig i ett förändrat Europa måste det industrialiseras ytterligare och det kan bara ske genom bättre transporter. Kanaler byggs nästan i hela landet. I en sammanställning som Föreningen för Inre Vattenvägar gjorde 1978 hittar man drygt 150 olika kanalprojekt. Några gånger handlar det om korta sträckor, ibland om röjda och fördjupade vattendrag eller om stora projekt som vid Göta kanal eller yngre delarna av Trollhätte kanal. En del blev inte mer än ett par spadtag i jorden och andra finns fullt fungerande än idag. Under första delen av 1800-talet började man också ta in engelsk expertis och då övervanns många av de tidigare problemen. Av störst betydelse var när Göta kanals byggherre Baltzar von Platen anlitade den brittiske kanalexperten Thomas Telford. Han hade lång erfarenhet av stora och komplicerade kanalbyggen och kom med nya lösningar. En sådan lösning var just att undvika befintliga vattendrag och sankmark. Hellre bygga kanalerna högre upp, invallade och på stabil berggrund. Besök till exempel Göta kanal när den går förbi Söderköping eller Hjälmare kanal närmast Mälaren. I båda fallen undvek man de närliggande åarna och byggde istället invallade kanaler högre upp och med slussar för att klara nivåskillnaderna. 13
FOTO: ANDERS GEIDEMARK Tv Slussarna vid Skanzenområdet. Överst Bild ur Kanalbolagets arkiv. STRÖMSHOLMS KANAL intar en särställning inte bara då den är en 1700-talskanal utan också genom kombinationen av grävd kanal och sjösystem, som fick en hel rad gruvor, hyttor, hammare och bruk att stå i förbindelse med omvärlden och detta längs en sträcka av 11 mil! Kanalen är en föregångare till dagens olika infrastruktursatsningar på järnväg och motorväg, och till stora delar svenskbyggd. Det kan vara intressant att tänka på att alla dessa kanaler är byggda uteslutande med handkraft. Enorma arbetsinsatser och enorma mängder sten, jord och berg har förflyttats med spade, spett och skottkärra. Vi kan lika gärna nu ta död på en myt att många kanaler skulle byggts av ryska krigsfångar. Dels skedde många kanalbyggen efter att vi slutit fred och sänt hem de flesta krigsfångarna och dels skedde det med inhyrd arbetskraft och framförallt kommenderade soldater. Men det finns ju inget som säger att inte en och annan rysk krigsfånge valde att stanna kvar i landet och kanske söka jobb på kanalerna, för där fanns det jobb för många. Bara för bygget av Göta kanal mellan 1810 och 1832 beräknar man att 50 000 indelta soldater deltog. ÄVEN BYGGET AV Strömsholms kanal kantades av problem. Men den var klar i sin hela sträckning 1795 och full-gjorde sedan sitt syfte. Troligen gjordes senare tillägg och ombyggnader av Strömsholms kanal med de erfarenheter man fått från andra kanaler och det är extra roligt att detta erfarenhetsutbyte fortgår än idag. Strömsholms kanal har goda kontakter med både svenska och norska kanaler via Föreningen Sveriges och Norges kanaler där slussportsreparationer, kalkbruk med mera fortsätter diskuteras i ett viktigt kanalskrå. Reparationer av slussportar i Strömsholms kanal har även fått vara förebild för reparationer och nytillverkning vid andra kanaler. Hur vet vi då så mycket om kanalbyggena? Tacka vår svenska byråkrati för det! Både Hjälmare kanal och Strömsholms kanal har ett fantastiskt arkivmaterial bevarat. Allt skrevs ner och bokfördes. Inte bara ritningar och kartor utan uppgifter om dagsverken, antal huggna stenar, byggda portar, beställningar, räkningar och skrivelser sparades. Kanaldirektionerna byggde även speciella arkivbyggnader för att samla handlingarna. I Hallstahammar hittar ni det fantastiska kanalarkivet för Strömsholms kanal och en nästan identisk byggnad för Hjälmare kanalarkiv står nära den gamla kanalsträckningen. Och även om byggnaderna är vackra är det skönt att veta att materialet idag förvaras i modernare arkivlokaler med bättre tillsyn. Byggnaden för kanalarkivet i Strömsholm kan även användas som kapell, ännu en anledning att uppleva en äkta kanalmiljö. STRÖMSHOLMS KANAL tappade sin tänkta funktion när järnvägar och lastbilar tog över transporterna och inte minst förlorade den sina framtida möjligheter när allt fler fasta broar började begränsa fartygsstorleken. Men kanalerna har en roll även i 2000-talets Sverige. När hamrarna tystnat, masugnarna slocknat och bruken läggs ner kan kanalen, med fortsatt underhåll och skötsel, bidra till att ge ägarkommunerna en ny näring när de gamla sakta försvinner. Besöksnäringen är Sveriges snabbast växande industri! Kanalen fylls under ett antal sommarmånader av båtar och besökare från hela världen. Gästhamnar, vandrarhem och restauranter fylls och ger nya jobbtillfällen. Brohöjderna är bara en mindre och kanske tillfällig begränsning som dagens entreprenörer säkert kan hitta lösningar på. Kanalerna är inte bara blodådror i vårt skogklädda land, de är sjöfartens svar på bredband med oändlig uppkoppling. Stick handen i vattnet i Smedjebacken och känn att Du står i direktförbindelse med New York, Kapstaden och Shanghai! FOTO: ANDERS G WARNE 14
15
På vatten NOSTALGITURER PÅ VATTEN, RÄLS & ASFALT FÖRENINGEN BARKENS ÅNGBÅTAR arrangerar för andra sommaren i rad de populära nostalgiturerna med ett innehållsrikt och omväxlande program. En heldag utlovas med ångbåt, rälsbuss och Volvo 50-talsbuss. Turen börjar på Strömsholms kanal med sex slussningar, sen byter man transportmedel till ENJ rälsbuss mellan Ängelsberg och Norberg. Sist men inte minst får man färdas i 50-talsbuss från Norberg tillbaka till Smedjebacken. I turen ingår även visning av unika Oljeön i Ängelsberg och i priset ingår både fika och lunch, som finns med på schemat under dagen. Turerna går 27 juni, 28 juni, 9 juli, 14 juli, 14 augusti samt 15 augusti. För mer information läs på föreningens webbplats: www.barkensangbatar.se KYRKBÅTSRODD SÖDERBÄRKE KYRKBÅTSFÖRENING började bygga kyrkbåtar 2011. Idag har man två båtar som rymmer 14 personer och en styrman i varje. Nu vill föreningen se till att det skapas möjligheter för folk att prova på att ro. Varje sommar i samband med Möljan i Söderbärke arrangeras en kapprodd mellan kommunerna utmed kanalen och varje söndag under sommaren kan man hänga med på motionsrodd. Föreningen hyr dessutom gärna ut sina båtarna till föreningar, företag eller enskilda. Dessutom planeras det för en större rodd, en fyra dagars kanalutflykt från Smedjebacken till Hallstahammar med båda båtarna. Tanken är att kunna haka på den sträcka som verkar roligast beroende på om man gilla mycket rodd eller massor av slussar, om man inte helt enkelt vill uppleva hela sträckan förstås. För mer information: www.kyrkbat.weebly.com 16
ÅNGBÅTSMÖTE DEN 12 JULI kommer ångbåtar från när och fjärran till Skanzensjön i Hallstahammar. Det är Sveriges Ångbåtsförening som håller sitt stora sommarmöte. Samlingen sker redan den 10 juli i Borgåsund. Information hittas på: www.steamboatassociation.se ÅNGANS DAG ÅNGFESTEN FORTSÄTTER helgen därpå, den 19 juli i Smedjebackens hamn med Ångans dag. Passa på att ta en tur med ångbåtarna Runn och Kuriren. Mer information om Ångans dag hittar du på: www.barkensangbatar.se PADDLA LÄNGS KANALEN STRÖMSHOLMS KANAL ÄR en av Sveriges populäraste kanotleder. Leden betraktas som lätt. Vanligast är att paddla nedströms och det går bra att slussa. Däremot avråds slussning uppströms. Kanoter finns att hyra i Smedjebacken, Söderbärke, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar. En utförlig karta finns att beställa från turistbyråerna i Hallstahammar, Surahammar, Fagersta och Ludvika/Smedjebacken. Nya kanotbryggor Kanotbryggorna finns före eller efter varje sluss längs kanalen. I år har det byggts 12 nya bryggor som läggs ut längs kanalen. Dessutom är 50 skyltar på väg upp för att anvisa kanotgäster rätt väg. Strömsholms kanal har blivit sponsrade av AB Karl Hedin för att kunna möjliggöra dessa nya bryggor och skyltar. FOTO: HALLSTAHAMMARS KOMMUN PASSAGERARTRAFIK BARKENS ÅNGBÅTAR kör kanalturer med slussning genom 11 slussar den 10/7 från Ängelsberg till Hallstahammar och den 14/7 från Hallstahammar till Ängelsberg. För mer information besök deras webbplats: www.barkensangbatar.se 17
Carina, kanalens nya Mekanikus 18
Ny Mekanikus eller som det idag heter VD på Kanalbolaget är sedan 2013 Carina Bergqvist Janzon, en hästälskande projektledare med stora visioner för Kanalens framtid. Yvonne Gröning har träffat henne för att höra om hennes planer. 19
Carina vid Väsmans strand i Ludvika. Här låg tidigare Ludvika hamn från vilken en smalspårig järnväg var förbindelsen till Smedjebackens hamn och Strömsholms kanal. hela kanalen går genom ett helt underbart kulturlandskap med rik växtlighet och varierat djurliv HON ÄR FULL AV entusiasm, idéer och framtidsförhoppningar Strömsholms Kanal AB:s nya VD Carina Bergqvist Janzon. Hon hoppas Strömsholms kanal får mycket båttrafik till sommaren och kanske, men bara kanske, vill Ernst Kirchsteiger åta sig att rusta upp en av Kanalbolagets små stugor som ligger längs kanalen. Den skulle sedan kunna bli inspiration för renovering av de andra husen. Kanalbolaget äger inte mindre än 88 fastigheter av varierande storlek och kvalitet. Alla med bästa kanal/sjöläge, flera stycken är för uthyrning. CARINA BERGQVIST JANZON är nöjd med kunna arbeta med Strömsholms kanal på heltid. Det behövs, det är mycket att göra, många aktörer som är inblandade i hela det stora kanalprojektet, som sträcker ut sig och är 11 mil långt. Kanalen ägs bland annat av de fyra kommunerna Hallstahammar, Surahammar, Fagersta och Smedjebacken. Förutom Carina så är en snickare och tre kanalreparatörer anställda och så alla slussvaktare på sommaren, totalt 20 vakter på 26 slussar. Strömsholms Kanalbolag omsätter 5 miljoner per år. De får in ungefär 150 000 kr i slussavgifter. Resten bidrar kommuner och landsting med (förutom lite inkomster av hyror, fallrätter, kulturbidrag från länsstyrelsen, statliga pengar för renovering av slussportar med mera). KANALBOLAGETS NYA CHEF har en bred erfarenhet med sig i ryggsäcken, Carina har arbetat i kommuner och landsting. Hon har jobbat som personalchef, projektledare och haft egna företag. Erfarenheter som hon kommer att ha stor nytta av nu. Hon kommer i kontakt med människor av alla de slag som på olika sätt arbetar för kanalens framtid och utveckling. Vi driver inte mycket själva, vi samarbetar med företag och föreningar längs med kanalen. Vi jobbar efter en vårdplan och en utvecklingsplan. Alla slussarna måste vårdas, tas om hand så att de fungerar när turistsäsongen börjar. Vår säsong är ungefär nio veckor varje sommar. Vi samarbetar också med kommunernas hembygdsföreningar och med många andra föreningar. I HALLSTAHAMMAR HAR till exempel hembygdsföreningen Svedvi Berg planer på att levandegöra kulturmiljön vid kanalen med teaterguidade visningar. Så som man redan gör i Ängelsberg vid Världsarvet där. Vi är en katalysator, vi förmedlar kontakter och försöker göra det lättare för alla aktörer att få kontakt med varandra. Så alla vet vad alla gör och på så sätt få lättare att samarbeta, säger Carina Bergqvist Janzon. Just nu byggs en ny hemsida upp, den hoppas Carina Bergqvist Janzon, ska underlätta samarbetet och kontakterna ytterligare. Den ska stärka vårt varumärke, säger hon, och underlätta för folk som besöker kanalen både till lands och till sjöss. Vi kommer också att informera om allt som finns omkring kanalen, vad man kan göra, så som äta och bo. DET FINNS EN förening inom Kanalbolaget, den har funnits i många år, den heter Kanalsystrarna och har fyra medlemmar (tre kvinnor och en man!), en från varje ägarkommun och de jobbar tillsammans med att utveckla kanalens möjligheter samt med marknadsföring. Vi sitter på caféet i Åsby och pratar Carina Bergqvist Janzon och jag. Det är den första strålande vårvinterdagen. Solen lyser och för första gången på flera veckor kan man se en blå himmel. Det känns helt rätt att sitta här och tala sommar och vatten. Passagerartrafik är något som jag tycker låter lockande, jag ser framför mig hur man skulle kunna sitta på 20
21
en stadig trygg båt och glida fram genom det vackra landskapet med en bok och en kopp te framför sig. Hmmm, skrattar hon, det är inte mitt uppdrag att satsa på passagerartrafik, vi ska samarbeta med entreprenörer längs kanalen, ångbåtar från Smedjebacken till exempel. Men just nu är det lite problem med den båt som har trafikerat kanalen tidigare, men det ska nog lösa sig, hoppas jag. Och jag som aldrig åkt på kanalen undrar hur det ska gå att komma under med stora båtar, när man byggt så snäva broar över kanalen lite här och var. Men det blir inga problem, försäkrar hon, man kan bygga båtar med flat botten som lätt kan ta sig fram under de broar som finns. Carina Bergqvist Janzon ser också möjligheter för alla som vill cykla eller paddla kanot. Då är det lätt att ta sig fram och göra strandhugg där man tycker att det passar. Vi renoverar upp kanotbryggor inför säsongen just nu, berättar hon. Så önskar hon sig ett nära samarbete med värdshus och herrgårdar som ligger längs kanalen. Kanalpaket, precis som man kan köpa ett hotellpaket, är en tanke. Och naturen, hela kanalen går genom ett helt underbart kulturlandskap med rik växtlighet och varierat djurliv. Man kan till och med få se havsörnar sväva över kanalen säger hon helt lyriskt. OCH JAG FYLLER på med Lars Gustafsson, ingen har beskrivit Västmanland så som han har gjort. Han har diktat otaliga skrönor om kanalen och landskapet omkring den. Tänk, att efter en dag med slussar och sol få checka in på ett trevligt värdshus och äta lite god mat. Kanske en av alla våra skådespelare skulle kunna komma och underhålla på kvällen med att läsa från Lars Gustafssons Västmanland. Det skulle verkligen vara kulturturism av högsta klass. Vi är helt överens Carina och jag. Västmanland har massor att erbjuda, det gäller bara att ta det tillvara. I DN kunde man för ett tag sedan läsa att av alla landskap i Sverige så är det just i Västmanland som turismen ökar mest. Kulturturism och upplevelseturism kommer stort, man vill göra något mer av sin semester, säger Carina, och berättar om en kanalresa, Nostalgitrippen, som fanns i somras. Då kunde man åka på kanalen med ångbåten Runn från Smedjebacken till Ängelsberg och därifrån fick man åka med den gamla rälsbussen som trafikerar sträckan Ängelsberg Norberg för att därifrån åka med en gammal landsvägsbuss tillbaka till Smedjebacken. Det var ett mycket populärt resepaket, säger Carina Bergqvist Janzon. I Västerfärnebo har man lyckats locka fågelintresserade från England att komma för att skåda fåglar både sällsynta och vanliga som finns i Svartådalen. Vi har också ett rikt fågelliv, säger hon. Sjön Gnien har en stor koloni av sällsynta svarttärnor. Utvecklingsmöjligheterna är enorma! OCH JAG TÄNKER på den klassiska romanen Tre män i en båt av Jerome K Jerome. Tre unga grabbar som lever båtliv på Themsen. Det skulle vara lika spännande att få glida fram på Strömsholms kanal, men man kanske inte behöver fullt så många upplevelser som Themsenfararna. Det är en resa från det låglänta, grönskande jordbrukslandskapet vid Mälaren upp genom Västmanland, man stiger mer än hundra meter på en sträcka av hundra kilometer och så slutar färden på Barkensjöarna omgivna av Dalarnas blånande berg. Vilket Äventyr det kan bli! CARINA BERGQVIST JANZON BOR: Söder om Kungsör FAMILJ: Gift, utflugen son och två bonusdöttrar samt två bonusbarnbarn ÅLDER: Årgång 1966 INTRESSEN: Ridsport sedan jag var 8 år, tävlat i dressyr. Äger fyra islandshästar. Driver en hästoch skogsgård som hobby. Naturpromenader med vår irländska setter. Kultur och konst. DRÖMRESA: Galapagosöarna UTMANINGAR: Att vara närvarande för att, varje dag, se och uppskatta de människor som finns omkring mig, både hemma och på arbetet. Undvika sötsaker! 22
Rolf Mylläri och Patrik Ramsten ansvarar för renovering av slussportar under vinterhalvåret. Kanalbyggnadshyttan i Hallstahammar Anna Falkengren har kikat in i Kanalbyggnadshyttan det är här kanalens beståndsdelar vårdas ömt för att kunna hålla i många hundra år till. HÄR INNE I Kanalbyggnadshyttan doftar det av trätjära och linolja. Det är nu på vintern som slussportar repareras. Varje slussport måste ses över minst vart trettionde år, kanske oftare, och man har kapacitet att reparera en port per vinter. Eftersom Strömsholms kanal har 26 slussar, och varje sluss har flera portar och varje port har två blad så är det ett under att allt hinns med. Just nu i februari finns två slussblad på plats och här har de legat sedan i höstas då de hämtades in från Westerqvarn. En slussport är en gigant, den har två blad, som en pardörr, och varje blad är sju meter högt och väger 5,5 ton. Det tar ungefär en månad för bladen att torka efter att de kommit in i verkstaden. Därefter ska de besiktigas av en antikvarisk kontrollant och med hjälp av denne tar man beslut om vad som ska åtgärdas och hur. Hela Strömsholms kanal är ett byggnadsminne och därför är det noga med vad och hur man gör. Bara kärnvirke från furu får användas när man byter ut delar, alltså tallar som växt långsamt i 2-300 år. I det här fallet är det virke från Skinnskattebergsskogarna som används. I övrigt är det trätjära, linolja, lindrev, linoljefärg och beck som gäller, precis som 1795, när kanalen invigdes. Visst är det fantastiskt och unikt. KANALBYGGNADSHYTTAN ÄR, sedan den stod klar 2004, en verklig resurs för kanalens skötsel och högsäsong är det året om. Inomhus på vintern med slussportar, bryggor och broar som ska underhållas. Man hjälper även Hjälmare kanal med renovering av deras slussportar, gjorda av gjutjärn. När det blir vår kör utomhusarbetet igång och pågår tills hösten kommer. Gräs ska klippas och sly röjas utmed kanalen, hus underhållas och ett 20-tal slussvakter utbildas och handledas. Kanalhyttans Rolf Mylläri sköter också om det viktiga arbetet att markera farleden, se till att de röda och gröna prickarna är hela och på rätt plats. Det ansvaret har man hela vägen fram till och med Semla, därefter tar Smedjebackens båtklubb över farleden genom Barken. Arbetet i Kanalbyggnadshyttan är omväxlande och kräver både erfarenhet och idérikedom, särskilt under den intensiva turistsäsongen då det ju är omöjligt att förutsäga vad som ska hända. Väder, vind och vattenmängd påverkar både kanalarbetare och semesterfirare. De som arbetar i Kanalbyggnadshyttan är: Rolf Mylläri och Patrik Ramsten, som båda ansvarar för restaureringen av slussportarna samt Christer Ahlbäck, Martin Grün och för tillfället tjänstledige Niklas Sjöstrand. 23
Smedjebacken Fagersta 4 Söderbärke Semla 1 2 3 5 Uddnäs 6 Västanfors Virsbo 7 11 m 5 m 3 m 5 m 2 m Slussarnas namn 1 2 Konung Gustav III 14 Konung Karl Gustaf 3 Hertig af Östergötland 15 Hertiginnan af Södermanland 4 Kronprinsen Gustaf Adolf 16 Prinsessan Sofia Albertina 5 Drottning Sofia Magdalena 17 Lovisa Charlotta 6 Kronprinsessan Viktoria 18 19 Konung Gustaf IV Adolf 7 Riksrådet Friherre Carl Sparre 20 21 22 Svea, Götes, Vendes 8 9 Hertig Karl af Södermanland 23 Konung Karl XI 10 Konung Gustav Adolf 24 25 Konung Karl XII 11 Konung Gustav I 26 Konung Karl XV 12 13 Landshövding af Ugglas 24
Slussarna 12 13 Surahammar 8 Seglingsberg 15 Trångfors 9 Färmansbo 16 17 Lustigkulla, Övre & Nedre 10 11 Ramnäs Ålsätra 14 18 19 Skantzen 4 m 20 21 22 Sörkvarn 10 m Kortfakta 5 m 3 m 16 m 10 m 23 Sörstafors 24 25 12 m Strömsholms kanal invigdes 1795 3 m Kanalen reparerades och byggdes ut 1832-1860 7 m Kanalen är 11 mil lång 4 m 14 sjöar från Barken i norr till Mälaren i söder passeras 12 km byggda kanalsträckor ingår Kanalen har 26 slussar 100 meter är nivåskillnaden mellan Semla till Strömsholm Den sista skeppningen av gods gjordes 1948 Kanalen blev byggnadsminne 1992 1970 återinvigdes Strömsholms kanal som turistled Strömsholms kanal är en del av Ekomuseum Bergslagen Kung Gustav III namngav slussarna från Semla till Lustigkulla vid en resa 1787. Övriga namnen gavs på uppdrag av Hertig Karl. Vid invigningen av den nya kanalen 1860 fick slussen vid Strömsholm sitt nya namn (innan hette den Konung Adolf Fredrik). Kronprinsessan Viktoria gav sitt namn till slussen vid Västanfors i samband med 200-årsjubileet 1995. Västerkvarn 26 Strömsholm Borgåsund 25
Åka båt uppför Hans Arbman färdades en dryg vecka på Strömsholms kanal och barnen Teodor och Ottilia blev rutinerade gastar. Slussarna manövreras för hand precis som de gjorde för 200 år sedan. FOTO: ANDERS G WARNE 26
27
28 FOTON: ANDERS G WARNE
Följ med på en klättring på över hundra meter med båt. Strömholms kanal har 26 slussar och många fler lugna, vackra vattendrag. Det är lite magiskt när vi lämnar den första slussen bakom oss och glider fram genom låglandskapet. Till höger ståtar Strömsholms slott. Vi har just påbörjat färden i Strömsholms kanal en elva mil lång vattenled invigd 1795 som med start längst in i Mälaren går som en pulsåder rakt genom Sveriges äldsta bruksmiljöer ända till Smedjebacken. DE 26 SLUSSARNA hanteras av ungdomar som cyklar eller kör bil mellan slussarna när de följer oss båtar uppåt. Det är ett populärt sommarjobb. Vi hade över 200 sökande på 20 platser i år, säger Rolf Mylläri som är slussvakternas arbetsledare. SAKTA FÄRDAS vi på Kolbäcksån i vasslandskap och skog, förbi bondgårdar och fabriker, villakvarter och sommarstugor. I Kolbäck passerar vi ett äldreboende. Några boende vinkar glatt från balkongen när vi passerar. Över broar vi kör under hastar bilar förbi. Det här känns betydligt lugnare. Men i Hallstahammar är det dags för kanalens högsta sluss: Sörkvarn, en trippelsluss med tolv meters höjdskillnad. Vattnet väller över de stängda slussportarna som ett vattenfall. När slussluckorna nertill öppnas rycker det till i båten. Det vill till att hålla ett stadigt grepp om linorna som hänger ned längs slussmuren. Vattnet forsar och frustar ut genom de två luckorna. När vattennivån stigit över slussluckorna lägger sig tystnaden. Men mycket vatten har fortfarande att strömma in och fylla slussen innan vi kommer upp till nästa nivå. Så plötsligt öppnas de mäktiga slussportarna och vi kan stilla glida in i Hallstahammars gästhamn tolv meter högre upp. När vi nu vänder oss om och tittar ned mot Kolbäcks ån där nere känns höjdskillnaden i magen. Hallstahammar är med sina åtta slussar Strömsholms kanals centrum. Här ligger också Kanalmuseet som med text och bilder berättar om kanalens historia. VI ÄR GANSKA möra när vi många timmar senare efter nio slussningar och en stigning på 55 meter lämnar dagens sista sluss i Surahammar bakom oss. Gästhamnen vid campingbadet Dalkarls i Magsjön, norr om Surahammar, visar sig vara en liten pärla. Här serverar Pavarisa Yindee god thailändsk husmanskost till bra priser. I en servicebyggnad för båtgäster och tältare finns fräscha toaletter och duschar, samt ett kök med ett kylskåp. Längs kanalen finns ett dussin gästhamnar med toaletter och oftast dusch. Ibland även tvättmaskin. I VÄSTANFORS ligger ena gästhamnen vid det trevliga hembygdsområdet öppet alla dagar utom julafton. På Hamnkrogen framför gästbryggan är stämningen hög långt in på natten, liksom musiken. Men musikvalet är bra. DET KÄNNS NÄSTAN overkligt att nästa dag efter 26 slussar plötsligt befinna sig i Dalarna i sin egen båt, hundra meter över Mälaren. Efter ett par timmars färd på de avlånga sjöarna Södra och Norra Barken siktar vi kanalens vändpunkt: Smedjebacken. I Smedjebacken finns kanalens enda båtmack dock stängd under vårt besök. En båtklubbsmedlem, Hans-Ove Strömberg, hör talas om belägenhet, lånar ut ett par dunkar och skjutsar oss till bilmacken. Vid ett par 29