Svenska Brukshundklubben Gäller fr o m 860101 / Omarbetad layout 1999 ANVISNINGAR MENTALTEST Anvisningen som använts på försök en period har efter mentaltestdomarekonferenserna 1984 och 1985 reviderats efter rekommendation av dessa konferenser och slutligen fastställts av förbundsstyrelsen.
INLEDNING Svenska Brukshundklubbens mentaltest är en vidareutveckling av Statens Hundskolas testsituation 1966. Enligt etologisk terminologi är beteendena grupperade i funktionskretsar. De funktionskretsar som förmodas vara av största intresse för brukshundars nyttjande är flock, jakt, undersökning och försvar. Ur både avels- och utbildningssynpunkt är det viktiga att få en uppfattning om varje hunds motivation och retningströskel i de olika funktionerna och delar av dem. Det är nödvändigt att kontrollera hundens förmåga att koppla mellan retningar och handlingar samt att kontrollera förmågan till koncentration och avreaktion. En annan del av testet är att beskriva olika typer av rädsla. Allmänt gällande Om en värdering av beskrivningen skall vara meningsfull måste testerna genomföras enhetligt. Testsituationerna skall vara så konstruerade att de utlöser reaktioner som gör det möjligt att beskriva avsedda anlag. Ändras momenten i sin ytformning, måste den som vidtar ändringen vara övertygad om att den retningssituationen utlöser tänkta instinkthandlingar i funktionen. Påverkas fel instinkthandlingar omöjliggör detta en riktig bedömning. Exempelvis om figuren i dominansprovet dras med ryckiga rörelser mot hunden utlöser detta kamp och inte dominans. Medhjälpare vid testet skall vara instruerade och på sina platser när hunden kommer till moment. Testledare och figuranter skall vara auktoriserade enligt gällande bestämmelser. Publik får närvara vid test och skall befinna sig på anvisad plats samt informeras om momenten innan hunden anländer. Sent ankommande funktionär kan åsamka menliga följder för en försvarsbetonad hund. Hunden skall bekanta sig med omgivningen innan testat tar sin början. Föraren Skall informeras om momentets genomförande bakom utgångsläget för momentet.
Innehållsförteckning Kap 1 Kap 2 Testmomentans ordningsföljd Sida 4 Genomförande Sida 3 Kap 3 Kontaktvillighet Sida 5-6 Kap 4 Leklust Sida 7 Kap 5 Jaktkamplust (litet byte) Sida 8-9 Kap 6 Jaktkamplust (Stort byte) 0 Kap 7 Flockkänsla 1 Kap 8 Flockkänsla med störning 2 Kap 9 Överraskning 3-14 Kap 10 Ljudkänslighet 5-16 Kap 11 Social kamplust 7-18 Kap 12 Dominans 9 Kap 13 Försvarslust Sida 20-21 Kap 14 Skottprov Sida 22 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bestämmelser för korning Mall för bedömning
GENOMFÖRANDE Varje moment (retningssituation) omfattar tre skeenden: Fas 1. Väckning (moments start) Fas 2. Handlingsprogram (momentets genomförande) Fas 3. Avreaktion (momentets avslutning) Fas 1. Varje testsituation måste startas lika för alla hundar. Visar en hund litet eller inget intresse skall provet inte göras annorlunda eller intressantare för att få hunden till aktivitet. Varieras starten förloras bl.a. bedömningsunderlag temperament. Fas 2. Retningssituationerna som utlöser handlingarna skall ha samma utformning och styrka för varje hund. Exempelvis i social kamplust skall figuranten inte agera kraftfullare för en hund som inte engagerar sig. Fas 3. Avreaktionerna måste genomföras så att den inte blir en ny retningssituation. T.ex., förare eller testledare rycker i hunden, en figurant rör sig i fel ögonblick eller stirrar hunden i ögonen. Tidsfaktorn har stor betydelse för hundens avreaktion. Underlättande åtgärder skall ske i tidsintervaller, ca 15 sek i varje sekvens. 1. Passivitet, hunden får utreda utan hjälp. 2. Någon hjälp av föraren som går halvvägs till objektet. 3. Förare tar närkontakt. 4. Föraren talar till figutanten eller objektet. 5. Föraren hjälper ev. figurant att ta av sig förklädnaden. 6. När hunden har tagit kontakt, oavsett om den är mycket snabb, skall den inte tvingas fram för ytterligare undersökning. Motivation för vidare kontakt finns ej. Hunden kommer i konflikt då den inte kan uppfatta vad som krävs av den. Så har avreaktionen blivit en stressituation. När hunden tagit första kontakten kopplas den och får följa med föraren förbi platsen ett par gånger för kontroll av eventuellt kvarstående obehag. Hunden som har mycket svårt att avreagera kan inte tvingas till detta utan att ovan beskrivna situation uppstår. En sådan hund bör lämna moment och följa sin förare på promenad för att återkomma och passera platsen några gånger tills rädslan har sjunkit.
TESTMOMENTENS ORDNINGSFÖLJD Momentens ordningsföljd har avgörande betydelse för testet. Hänsyn måste tas till att en upplevelse kan blockera möjligheten att utlösa nästa handling. Av denna anledning har testmomenten en bestämd inbördes ordning. Testet skall arrangeras på sådant sätt att momenten inte stör varandra. Exempelvis får hunden inte se figuranten förrän den kommit till momentet. Avdelning 1. Moment 1-5 Test av inte stressande funktioner utan aggressiva inslag. Momenten får inte genomföras så att hunden upplever hot. Exempelvis skulle oriktig påträngande kontakt eller felaktig lek med trasan kunna innebära rädsla eller aggressivitet. Utlöses detta i tidigt skede är risken stor att möjligheten till jakt blockeras. Avdelning 2. Moment 6-8 Överraskning och konfliktsituationer. Överraskningarna får ej komma så tidigt att hunden hinner uppta eventuellt försvar eller att effekten uteblir. Utlöses inte längre från hunden än 3 meter. Avdelning 3. Moment 9-11 Situationer med aggressiva inslag. Retningen avslutas i tid så att avreaktionen ej äventyras, d.v.s. att hotet upphör 4 meter från hunden. Avdelning 4. Moment 12 Situationer med skottlossning. Skottprovet kommer som sista moment för varje hund. Hundar som har obehag av skott skulle löpa risken att få en missvisande beskrivning om skottprovet gjordes först. Skotträdda hundar kommer lätt ur balans och behöver lång tid för avreaktion.
KONTAKTVILLIGHET - moment nr 1. Avser Att beskriva hundens förmåga att ta kontakt med och besvara kontakt från främmande människor. Utformning / materiel Funktionärer och åskådare skall vara på plats innan hunden anländer Genomförande 1) Hunden passerar runt åskådarna. (Bild 1) 2) Hunden går fram till testledaren, minst 10 meter från åskådarna. 3) Testledaren är passiv. (Bild 2) 4) Testledaren hälsar på föraren. (Bild 3) 5) Testledaren hälsar på hunden. (Bild 4) a) Visar hunden försiktighet skall du inte tränga dig på. Vänd sidan från hunden och försök smeka den på huvudets sida. a) Undvik att sitta på huk och se hunden i ögonen eller räcka ut handen mot hunden, reserverade hundar upplever det som hot. b) Avsluta när hunden tagit kontakt eller besvarat kontakten, undvikit eller avvisat den. Långvariga försök att nå en reserverad hund kan hämma den i det fortsatta testet. 6. Testledaren tar en kort promenad med hunden, sätter den utan kommando samt kontrollerar ID-märkning och återlämnar därefter hunden till föraren. (Bild 5 o 6)
LEKLUST - moment nr 2. Avser Att "värma upp" och aktivera både hund och förare. I leken med ett föremål kan också iakttagas hundens lust att engagera sig i samarbete. Utformning Utrymme och lämpliga föremål för leken. Trasa, handske, boll eller liknande. Genomförande Momentet utföres ca. 20 meter från åskådarna. Momentet börjar med att föraren väljer ett föremål och startar leken. Hunden görs intresserad av föremålet genom att det hastigt gömmes bakom ryggen. (Bild 1) Låt det snabbt dyka fram så att hunden kan fånga det i farten. (Bild 2) Föraren tar utan kommandon föremålet från hunden och slänger det så långt som möjligt, för att hunden skall ges tillfälle att rusa efter och ta föremålet. (Bild 3) I samma ögonblick hunden griper föremålet ropar föraren, vänder sig om och springer från hunden.(bild 4) Om hunden kommer till föraren med föremålet skall denne ha en mycket liten dragkamp med hunden och därefter överlämna föremålet till testledaren. Testledaren leker på samma sätt med hunden. Rusar hunden runt utan att vilja lämna föremålet så avled genom att visa ett nytt föremål. Leken skall vara kort och inte trötta ut hunden. Tillgrip ej påträngande och hotfulla beteenden för att få igång en ovillig hund. Flykt och undanmanövrar väcker lättast leklusten.
JAKTKAMPLUST moment nr 3. (litet byte) Avser Att testa hundens lust att springa efter och gripa ett litet byte (föremål) i rörelse. Utformning Sätt ned i marken 10 st järnstenar som anpassas för att applicera plasthjul på. Plasthjulen skall löpa lätt och tyst, samt vara utformade så att linan kan löpa utan att lätt falla ur (se nedanstående skiss). Splitsa fast en bitvänlig trasa i en tillräckligt lång lina. Lägg linan i sicksack mellan hjulen (se placeringen av hjulen på skissen). Linan skall ha lång startsladd för att funktionären skall ha full fart då linan sträcks. På detta sätt får också bytet full fart ur sitt gömställe. Funktionären skall vara dold för föraren och hunden och ej kunna avslöjas av vinden. Funktionären springer i högsta fart till ett utsett ställe och stannar. Linan skall vara så avmätt att bytet stannar på rätt plats synligt för domarna. När funktionären stannat tar denne i linan och gör två ryck i bytet. Bytet skall vara synligt för hunden hela tiden. Genomförande Bytet måste ha hög fart och knyckig flykt för att ge den rätta retningen som kan utlösa en jakt. Provet utföres alltid två gånger oavsett första gångens retnings resultat. Hunden förs undan när bytet åter lägges på plats. Uteblir reaktion första gången kan det vara en tillfällighet. Låt hunden gå tillsammans med föraren till sista hjulet i banan. Fungerar hunden första gången vill man se om intensiteten förändras den andra gången. Visar hunden rädsla för bytet går föraren och ger stöd i avreaktionen.
Material moment nr 3. Momentet bör förläggas till någorlunda plan mark. Hjulen måste sättas på rak linje och med inbördes avstånd enl. skissen. Det femte hjulet märks ut med en liten snitsel eftersom hunden skall släppas när trasan passerar detta hjul. Lämplig lina är en 40 cm lång, 3 mm plastbelagd stålwire, skarvad med en ca 10-20 m lång vanlig lina, exempelvis spårlina. Trasan skall vara bitvänlig och inte sno sig sunt hjulen, ca 50 cm lång. En vanlig skurtrasa går bra i torr väderlek. Vid blött väder fungerar en trasa av VCT-tyg bra. Absolut inte plast. Detaljbild av hjul Plasthj Låssprint Stålplatta mot marken Axeltapp av stål Utgångsläget för föraren med hund skall markeras. Var noga med vindriktningen. Detta moment är svårt att få att fungera tillfredsställande. Det måste provas noggrant före beskrivningen.
JAKTKAMPLUST (Stort byte) moment nr 4 Avser Att åter testa hundens lust att springa efter ett byte, men i en ny situation. Bytet är stort. Lusten och intresset kan förändras på grund av bytesstorlek. Utformning Det stora bytet fingeras av en figurant vars förklädnad består av en filt eller tygstycke, så stort att det täcker figuranten från huvudet till fötterna. Förklädnaden hålles fast runt kroppen för att inte fladdra under språngmarschen. 20 meter från hunden startar figuranten ur sitt gömställe och flyr i sick-sack bort från hunden. Ungefär vid fjärde knycken stannar figuranten i sittande ställning i ett par sekunder och fortsätter sedan i samma tempo till ett utsett gömställe. (Se skissen) Bytet skall vara synligt för hunden hela tiden. Genomförande Föraren håller hunden i halsbandet och släpper hunden efter bytets stopp och på testledarens tillsägelse. När hunden fullföljt jakten och tagit kontakt tar figuranten genast av sig förklädnaden. Har hunden svårighet att avreagera skall föraren flytta sig närmare. Figuranten sitter helt stilla tills hunden är framme. När hunden tar kontakt skall figuranten prata med hunden och inte göra några häftiga rörelser, sträcka fram händer eller se hunden i ögonen. Avreaktion 1.Hunden går fram utan hjälp. 2. Föraren går halva sträckan. 3. Föraren går fram till figuranten. 4. Föraren talar med figuranten. 5. Föraren klär av figuranten.
FLOCKKÄNSLA moment nr 5 Avser Att testa hundens lust att återfinna en försvunnen flockmedlem (föraren). Att testa hundens förmåga att agera i en konfliktsituation. Utformning Minst 10-talet s.k. ½ figurer (skyttefigurer) ordnas i ett trattformigt system på en stig eller liknade. Figurerna skall riktas något inåt (mot centrumlinjen). Om möjligt bör figurerna helst ställas upp i terräng, där terrängen utanför figurområdet bör vara svårframkomligt. I slutet av figurraden skall det finnas ett markerat gömställe för föraren. Genomförande Hunden och föraren placeras ca 30 meter framför figurraden. Testledaren håller i hunden. Föraren tar med sig kopplet. Framför första figurerna ropar föraren på hunden men skall därefter vara tyst. Föraren gömmer sig på den anvisade platsen. När föraren är ur synhåll släpps hunden. Får hunden problem att komma igenom eller förbi figurerna skall den ges god tid. Så länge den målmedvetet koncentrerar sig på att hitta föraren skall den inte brytas. Tappar hunden intresset eller går tillbaka till åskådargruppen sker följande: 1. Föraren ropar på hunden 2. Testledaren går med hunden fram till figurerna Föraren kopplar hunden och går tillbaka genom figurerna, och låter hunden gå fram till dessa.
FLOCKKÄNSLA MED STÖRNING moment nr 6 Avser Att testa intensiteten i flockkänslan vid oväntad störning. Att testa hundens förmåga att agera i en konfliktsituation. Utformning Samma moment som prov. Överraskning kommer i form av en liggande figur som placeras bredvid stigen i första figurraden. Figuren skall monteras så att den snabbt kan resas upp. Genomförande Momentet genomföres på samma sätt som i prov 5, ända till hunden är 3 meter framför den liggande figuren. Figuren rycks då hastigt upp och hålles absolut stilla. Kommer hunden i konflikt skall den som tidigare ges gog tid. Föraren ombedes kalla på hunden om den splittras i annan verksamhet. Föraren kopplar hunden och tar kontakt med den uppflygande figuren på återvägen.
ÖVERRASKNING moment nr 7. Avser Att testa hundens förmåga att agera i en överraskande situation då den ej är engagerad i en annan handling. Utformning Enuppstoppad overall utan huvud arrangeras så att den kan ryckas upp framför handen som en överraskning. Dockan skall vara dold så att hunden inte förvarnas. Täcks lämpligen med ris Genomförande Föraren går med hunden i långt löst hängande koppel mot platsen för överraskningen. Tre meter framför hunden rycks dockan upp och skall förbli helt stilla. Ny rörelse i dockan utgör åter en retning. Föraren skall instrueras att släppa kopplet när dockan dyker upp. Föraren förhåller sig helt passiv och handlar först efter tillsägelse från testledare. Har hunden stora svårigheter i avreaktionen förs den från platsen medan dockan lägges ned på marken. Ekipaget återkommer och passerar dockan några gånger tills rädslan avtar. Avreaktion 1. Föraren passiv 2. Föraren halva avståndet 3. Föraren fram till dockan 4. Föraren pratar och tar i dockan utan att skada den 5. Föraren lägger ned dockan
Överraskning forts. Dockan måste placeras så att den kommer upp fritt. Den får inte hängas framför trädstammar eller dyl. Dockan tillverkas lättast av en overall. Sy en söm vid benen. I övre delen av dockan skall finnas ett träkors som stabiliserar dockans överkropp och armar. Benen måste fästas vid marken. En metod är att sy fast karbin hakar i dockans ben, som sedan kan fästas vid fasta öglor. I övre delen av träkorset sätts två krokar som draglinan kan fästas i. Dockan måste stå absolut stilla när den är uppryckt. Gör en liten markering i naturen var hunden skall vara när dockan rycks upp.
LJUDKÄNSLIGHET moment nr 8. Avser Att testa hundens reaktioner i bullersituationer. Utformning Ljudet Skall utformas så att det kommer helt oförmodat. Hunden får ej förvarnas pga avvikande anordningar. Ur avreaktionssynpunkt bör själva skrammelhärden ej vara förenade med människor. Reserverade hundar undviker och tillgängliga övervinner obehaget lättare. Avreaktionen blir ett tillgänglighetsprov. Skramlet kan lämpligen vara upphängt i en lina och falla ned på plåtunderlag. Eller en liggande plåt som en kedja dras över.
Genomförande Ekipaget passerar platsen och bullret skall komma precis då hunden passerar. Hunden får fritt agera och undersöka var ljudet kom ifrån. Visar den rädsla eller bristande initiativ hjälper föraren hunden till avreaktion. Föraren instrueras att släppa kopplet när skramlet börjar. 5.3 Avreaktion 1. Passiv förare 2. Föraren minskar avståndet till hälften 3. Föraren går fram till skramlet 4. Lägger handen på skramlet utan att skada det
SOCIAL KAMPLUST moment nr 9 Avser Att testa hundens lust att svara mot och uppmana kampbeteenden. Utformning Retningssituation för social kamplust skapas genom att en figurant har sådan klädsel att denne i mesta möjliga mån avviker från det normala. Lång rock eller slängkappa, som döljer benen och huvudbonad. Figuranten startar i dold terräng. Vinden får inte avslöja att figuranten är människa. Vid starten åstadkommer figuranten några ljud. Detta ingår inte i testet av social kamplust men är ett utmärkt tillfälle att pröva hundens uppmärksamhet (temperament). Provet för social kamplust börjar när hunden ser figuranten. Förflyttningen mot hunden sker i ett smygande maner och låg kroppsställning med utmanande häftiga rörelser.
SOCIAL KAMPLUST forts. Genomförande Figuranten blir synlig 20 meter från hunden och gör där ett första kampbeteende. Figuranten fortsätter mot hunden och uppmanar då och då till kamp, stannar några gånger och vänder bort huvudet för att ge hunden tillfälle att själv uppmana. Uppmanar hunden skall figuranten svara. Figurantens uppträdande får ej utformas som ett rent hot. Provet skall genomföras med samma styrka och omfattning för alla hundar. Figuranten avbryter provet ca 4 meter från hunden, reser sig upp och vänder sig från hunden. Går några steg och tar av förklädnaden. Tas inte förklädnaden av omgående är det lätt att hunden kommer in i en ny, icke avsedd retningssituation. Figurantarbetet kräver utbildning och erfarenhet och skall vara inövat. Avreaktion Enligt standardmodell.
DOMINANS moment nr 10 Avser Att testa hundens lust att bestämma över en artfrände ( människa). Utformning Dominans framkallas genom låg, bred figur som har markerade ögon och tänder. Figuren skall röra sig sakta i jämnt tempo mot hunden. Dominansfiguren tillverkas lätt av en ½-figur monterad på någon typ av släde. Figuren föres med en minst 20 meter lång lina. Figuren kan med fördel vara påklädd. Genomförande Figuren placeras dold 15 meter från hunden och blir synlig då den sätts i rörelse mot hunden. Figuren dras sakta, jämt och utan ryck. Gör figuren ryck mot hunden utlöser detta social kamp och provet är förfelat. Om hunden inte engagerar sig får heller inte draglinan användas som väckningsmedel. Figuren stannas 4 meter från hunden, dock ej närmare än 4 meter från föraren. Hunden kopplas loss (ett släpande koppel kan fastna i figuren). I dominansprovet kräver hundar ofta lång avreaktionstid. Låt hunden agera fritt och undersöka figurens såpr. Föraren flyttas efter tidigare anvisningar närmare figuren. Det kan bli nödvändigt att föraren döljer figurens ögon med handen för att hunden skall komma till avreaktion. Avreaktion 1. Hunden går fram utan hjälp. 2. Föraren går halva sträckan. 3. Föraren går fram till figuren. 4. Föraren talar till figuren. 5. Föraren lägger handen över figurens ögon.
FÖRSVARSLUST moment nr 11. Avser Att testa hundens lust att försvara och förmågan att stoppa en inkräktare. Utformning Försvarslust kan framkallas i situationer där hunden utsätts för något främmande och avvikande som uppträder hotfullt mot hunden själv, flockmedlemmar eller reviret. Erfarenheten har visat att höga smala figurer med avgränsade huvuden försedda med markerade ögon och mun upplevs som hotfulla. Figurerna skall röra sig stereotypt. Detta minskar lusten till imponerbeteende. På så sätt kan hundens verkliga försvarslust bättre avläsas. Förklädnaden bör helst tillverkas av vitt tyg för att få en avvikande effekt. I provet används två figuranter som är gömda 20 m från hunden. Vinden får ej avslöja figuranterna.
FÖRSVARSLUST moment 11. forts. Genomförande Figuranterna rör sig sakta och stereotypt utan häftiga rörelser, mot hunden. Efter testledarens anvisningar förflyttar sig figuranterna växelvis en i taget. Figuranterna stoppas ca 4 meter från hunden. Dock ej närmare föraren än 4 meter. Vid avreaktion vänder figuranterna sig om och står absolut stilla tills de förstår att hunden tar kontakt eller testledaren ber dem prata till hunden. I övrigt sker avreaktionen efter gängse mönster. OBS: Avreaktionen börjar med den figurant hunden själv väljer, (skall ej styras upp).
SKOTTPROV - moment nr 12. Avser Att testa hundens reaktioner och förmåga att aktivera sig under skottlossning. Utformning / materiel Skytten skall befinna sig 20 m från hunden. Vinden får inte vara sådan att ev krutrök distraherar hunden. Lämpliga lekföremål skall finnas på platsen. Genomförande Föraren engagerar hunden i lek (bild 1). När hunden startat leken ordentligt avlossas första skottet. Kan hunden inte förmås till någon aktivitet prövas hunden under passivitet. Om hunden varit aktiv under första skott- lossningen skall den även prövas under passivitet. Föraren håller hunden i långt koppel utan att påverka den med kommandon (bild 2). Har hunden varit påverkad av skotten är det lämpligt att aktivera den på något sätt innan den lämnar platsen.
MALL FÖR MENTALBEDÖMNING Kodnyckeln är utarbetad av korningskommittén med underlag från mentaltestdomarkonferensernas grupparbeten. Texten är kort och komprimerad och avsedd som en riktlinje. Den kan inte täcka upp hela registret av en hunds beteenden. I testet förekommer bedömningar av såväl renodlade anlag som egenskaper (består av flera anlag). Detta försvårar betygssättningen. Tillgänglighet. Beskriver anlaget för att ta kontakt och besvara kontakt med främmande människa. Förmågan bedöms inte enbart i moment 1. Hunden observeras under hela testet. Det bör iakttagas om tillgängligheten förändras vid belastning i nervsystemet. Jaktkamplust. Beskriver anlaget att springa efter ett byte. Redan under den inledande leken i moment 2 avslöjas hundens benägenhet till jaktlekar. I själva jaktmomenten 3 och 4 kan beteendet variera pga. intresset eller rädsla för bytet. Provet avser att beskriva intensiteten i själva jakten. Uppträdandet vid bytet måste hänföras till slutsammanställningen under dådkraft och hårdhet. Social kamplust. Beskriver anlaget att svara mot och uppmana med kampbeteenden. Hur hög intensitet hunden har i anlaget framgår i moment 9. I moment 2 kan tendenser till social kamp lätt väckas. Men de får inte bevaras och utvecklas så tidigt i testet. Den sociala kampen uttryckes i huvudsak i låga stötande rörelser i sidled med låg kroppsställning. Hunden vänder också bort huvudet för att ge motparten (figuranten) tillfälle att svara. Temperament. Beskriver retningströskel och motivation i funktioner och delar av dem. D.v.s. hundens förmåga att starta en handling och förmåga att anpassa sig i nya situationer. Hundens förmåga att starta en handling i retningssituationer (moment) kan variera i de olika funktionerna och även i delar av dem. Betyget i temperament, för hundar som varierar i startsnabbhet, måste bli ett avgörande i hur många situationer hunden har reagerat positivt eller negativt. Hundens sätt att engagera sig mellan momenten och förmågan att anpassa sig i nya testsituationer skall också observeras.
Skärpa. Skärpa avser aggressivitet. Aggressivitet är förmågan att lägga tyngd och kraft i ett handlande. Aggressiviteten framträder mest i de sociala funktionerna såsom social kamp, dominans, försvar och i kontakttagande. Aggressiviteten kan variera i de olika funktionerna. Här blir också bedömningen en avvägningssak. Försvarslust. Beskriver anlaget i hundens förmåga att försvara och förmåga att stoppa. Underlag för bedömningen fås framförallt i moment 11 men även i 7,9 och 10. Typiskt för försvarsbeteenden är de attacker hunden gör för att skrämma bort hotet. Hundar som har låg social kamplust och dominans visar ofta försvarsbeteenden i dessa prov. Nervkonstitution. Nervkonstitution mätes i tre avseenden: Kopplingsförmåga = rätt handling, intensitet och mängd mot upplevelsen. Koncentrationsförmåga = vidmakthålla intresse och genomföra en handling. Avreaktionsförmåga =a) förmågan att undersöka och ta kontakt efter det att en retning upphört. b) förmågan att koppla av efter upplevelse och att kunna lösa nya situationer. Hundens förmåga i de olika nervanlagen kan vara olika. Exempel: Kopplingsförmågan kan vara bristfällig medan koncentrationsförmågan kan fungera riktigt. Nervanlaget kan också variera i de olika funktionerna. En hund kan exempelvis ha bra koncentrationsförmåga i jaktfunktionen medan den sviktar i försvarsfunktionen. Kopplingsförmågan sätts i huvudsak på prov under konfliktsituationer. Ex. i provet för flockkänsla där hunden vill till sin förare och stöter på hinder i form av figurerna och överraskning. Koncentrationsförmågan avspeglar sig i hela provet men speciellt i konfliktsituationer. Förmågan kan variera mellan då hunden är i passivitet eller aktivitet. Avreaktionsförmågan måste bedömas både under nerver och i stor del under dådkraft och hårdhet. Bedömningen göres i två skeden: a) Från det retningen upphört till det hunden har undersökt och tagit kontakt. Avgörande för bedömningen är på vilket sätt hunden når kontakt och vilken tid det tar. b) Hundens reaktioner efter det att den tagit kontakt och tiden den behöver för att övervinna eventuell rädsla avgör betyget.
Hårdhet. Beskriver en egenskap och består av några anlag bl.a. avreaktionsförmågan d.v.s. minnesbilden av obehag som den beskrivs under nervkonstitution. Hundens anlag i dominans har inverkan. Bedömningen görs i beteenden vid efterkontrollen då hunden har undersökt och tagit kontakt. Hundens reaktioner måste iakttagas noggrant. Uppträdandet vid avreaktion kan vara betingat av miljöpåverkan. Hundar som genom lydnad lärt att underordna sig kan uppleva omotiverad underkastelse i avreaktionen. Förmågan kan variera i olika funktioner och skall observeras genom hela testet. Bedömningen graderas efter den tid och den hjälp hunden behöver för att eventuell rädsla skall avta eller försvinna. Hårdheten får inte bedömas i inlärda dressyrsituationer som exempelvis regelrätt linförighet med kommandon eller koppelryck. 5.3 Dådkraft. Är en egenskap bestående av många anlag. Viktiga faktorer är anlagen i nervkonstitution, retningströsklar/motivation (att starta handling) aggressivitet (tyngd och kraft), dominans (lust att bestämma och hävda sig), försvarslust (att avvisa och försvara). Dessa anlag samverkar till att hunden kan övervinna rädsla och genomföra ett funktionellt handlande. Hundens dådkraft sätts på hårdast prov under 2:a och 3:e avdelningens moment. Bedömningen i dådkraft skall i ett betyg återspegla hundens förmåga att lösa alla testsituationerna.
Tillgänglighet koeff 15 Mall för mentaltestbedömning Kod och värdetabell - 3-2 - 1 + 1 + 2 + 3 Lömsk Aggressiv Reserverad Överdrivet tillgänglig Mindre tillgänglig Tillgänglig, öppen Avvisar kontaktsökande Avvisar kontakt med människa aggressiva med aggressiv beteenden. attack. Undandrar sig kontakt från människa vid testets inledande moment. Reservationen fortsätter i kontakttagandet med övr. fig. Söker kontakt utan anledning. Överdrivet inställsam i kontakttagande med figuranter under testet. Accepterar kontakttagande från vänlig människa utan att besvara den. Har samma passivitet i avreaktionen i moment med figuranter. Tar kontakt när anledning finns. Ex. när föraren tar kontakt eller figuranten bjuder kontakt i avreaktion. 5.3 Jaktkamplust koeff 8 *Mom.3 genomförs 2ggr. Bästa resultat bedöms. Obefintlig Obetydlig Liten Mycket stor Måttlig Stor Intresserar sig inte för rörliga föremål eller flyende objekt. Svagt intresse som avbrytes snabbt. Något intresse utan att fullfölja. Startar mycket snabbt. Hög fart. Obetydligt eller inget bytesintresse. Startar något tveksamt, men kan fullfölja gripa bytet. Startar målmedvetet. Har bytesintresse och kan fullfölja gripa bytet.. * Social kamp koeff 6 Obefintlig Obetydlig Mycket stor Liten Stor Måttlig Svarar inte mot kampattityder. Svarar svagt mot kampattityder. Svarar mycket snabbt mot kampattityder. Uppmanar själv till kamp. Svarar mot kampattityder. Svarar snabbt mot kampattityder. Uppmanar själv gärna till kamp. Svarar mot kampattityder. Uppmanar själv till kamp. Slö Något slö Impulsiv Mycket livlig Mindre livlig Livlig
Temperament koeff 10 Utebliven reaktion i testsituationerna. Brister i uppmärksamheten. Oengagerad. Startar långsamt mot retningarna. Överdrivet uppmärksam. Svarar mycket snabbt mot retningar. Störs av omgivningen. Mycket uppmärksam. Svarar mycket snabbt mot retningar. Störs något av omgivningen. Något uppmärksam. Svarar något långsamt mot retningar. Anpassar sig en aning långsamt i testsituationerna. Uppmärksam. Svarar snabbt mot de flesta retningssituationerna. Anpassar sig i testsituationerna. 5.3
Mall för mentaltestbedömning Kod och värdetabell Skärpa koeff 5-3 - 2-1 + 1 + 2 + 3 Stor med kvarstående aggressivitet Svarar omedelbart med stor aggressivitet. Måttlig med kvarstående aggressivitet Svarar aggressivt mot hotsituationer. Kan ej avreagera när hotet upphört. Obetydlig utan kvarstående aggressivitet. Svarar ej med aggressivitet i hotsituationer. Kan visa uppgivenhet Liten utan kvarstående aggressivitet Svarar så småningom med aggressivitet mot hotsituationer. Kan visa tendenser till uppgivenhet. Stor utan kvarstående aggressivitet Svarar med tyngd och kraft i agerandet. Avreagerar. Måttlig utan kvarstående aggressivitet. Svarar med riktigt avpassad aggressivitet i hotsituationer. Avreagerar. Försvarslust koeff 5 Obefintlig Obetydlig Mycket stor Liten Stor Måttlig Flyr eller underkastar sig. Engagerar sig ej i hotet. Stannar kvar men kan underkasta sig eller visar flykttendenser. Avvisar mycket snabbt med kraftiga attacker. Pendlar mellan avvärjande och uppgivenhet. Eventuell flykttendens. Avvisar snabbt med attacker Avvisar måttligt med några attacker utan flyckttendenser. Nervkonstitution koeff 35 Höggradigt nervös Nervös Något nervös Nervösa tendenser Relativt nervfast Nervfast Överslagshandlingar. Flykter. Oförmåga till koncentration. Kan ej avreagera mellan momenten. Kan vara omotiverat gnällig. Överslagshandlingar. Svårighet med koncentrationen såväl i aktivitet som passivitet. Stressar mellan mon. eller aktiviteten avtar markant efter hand. Kan vara skällig, gnällig. Upprepade omorienterade beteenden från, under många moment. Enstaka flykter. Stressar upp sig. Koncentrationssvårigheter.Svårighet med avreaktionsförmågan. Kan vara skällig och gnällig. Inslag av omriktade beteenden mot, i några moment. Någon svårighet med avreaktionen. Kan koncentrera sig under aktivitet. Vissa koncentrationssvårig heter under passivitet. Någon enstaka störning i form av omriktade beteenden mot objektet. Utan inslag av störning.
5.3
Mall för mentaltestbedömning Kod och värdetabell Hårdhet koeff 8-3 - 2-1 + 1 + 2 + 3 Mycket hård Mycket vek Vek Hård Något vek Måttligt hård Mycket självständig. Svår att engagera. Okänslig. Svårighet att övervinna obehag. Tar lång tid. Behöver mycket hjälp för att övervinna testsituationerna. Svårighet att övervinna många situationer. Behöver hjälp. Övervinner något för snabbt och självständigt. Tveksamhet i att övervinna enstaka testsituationer. Övervinner självständigt. Någon enstaka gång med fördröjning. Dådkraft koeff 8 Obefintlig Obetydlig Liten Måttlig Stor Mycket stor Oförmåga att lösa testsituationerna trots förarhjälp. Behöver lång tid och förarhjälp för att lösa huvuddelen av testsituationerna. Behöver förarhjälp för att lösa huvuddelen av testsituationerna. Löser självständigt men med tidsfördröjning de flesta testsituationerna. Löser självständigt och snabbt huvuddelen av testsituationerna. Löser direkt och självständigt samtliga testsituationer. Skottfasthet - - + Skotträdd Skottberörd Skottfast Rädslan tilltar efter varje skott. Vill lämna platsen. Avbryter verksamhet. Har svårigheter att återta den avbrutna verksamheten. Berördheten avtar ej efter flera skott. Obefintlig reaktion. Naturlig reaktion som minskar efter hand. Kan avbryta men uppta verksamhet igen. Fortsätter verksamhet även efter 2-4 skott.
Bilaga 2 31 (4)