Nordiska Alkoholfakta 1
Innehåll Förord... 3 Återförsäljningssystemen i de nordiska länderna... 4 Europeiska alkoholskatter... 5 Konsumentpriser - en jämförelse... 6 Alkoholkonsumtionen i Norden... 7 Den illegala marknaden... 8 Hembränning och smuggling... 9 Införselkvoter av alkohol i Norden... 10 Alkoholinformation... 10 2
Traditionellt har alkoholpolitiken i de nordiska länderna skiljt sig väsentligt från de övriga europeiska länderna, dels genom begränsad tillgång på alkohol, dels genom höga priser.,, och har fortfarande statliga försäljningsmonopol och alkoholskatter som ligger en bra bit över det europeiska genomsnittet. som också haft en strikt alkoholpolitik, har under 1990-talet sakta närmat sig övriga Europa, influerad av EU och närheten till den mer fria tyska marknaden. I denna faktasamling har s och s branschorganisationer för vin och sprit (SVL och VBF) gjort såväl en beskrivning av alkoholpolitiken i Norden som ett försök till utvärdering av de effekter den haft på konsumtionen. Generellt kan vi i de nordiska länderna se ett speciellt alkoholkonsumtionsmönster, där konsumenterna i stor utsträckning vänder sig till mer eller mindre illegala marknader för att förse sig med alkohol. I och utgör dessa oregistrerade källor för sprit (gränshandel, smuggling och hembränning) upp till hälften eller mer än hälften av all sprit som konsumeras. Det är tydligt att den mycket restriktiva alkoholpolitiken har skapat detta unika dryckesmönster i de nordiska länderna. Sedan slutet av 1970-talet har alla de nordiska länderna, utom, haft en stark ökning av den totala alkoholkonsumtionen. En stor del av denna ökning kommer från oregistrerade källor för alkohol. Vi anser att tillgängliga fakta och de framtida större möjligheterna till privat införsel av alkohol bör leda till en fortsatt modernisering av den nordiska alkoholpolitiken. Det är vår förhoppning att den europeiska integrationen ska öka öppenheten och viljan hos de nordiska beslutsfattarna att förändra sin alkoholpolitik. Vi menar att en övergripande reform av den nordiska alkoholpolitiken måste börja nu. Vi vill bidra till den nordiska alkoholdebatten genom att förorda att samhället har full kontroll över alkoholdistributionens alla led och genom att själva demonstrera att vi har ett stort socialt ansvar som legala leverantörer av alkoholdrycker. Vi är mycket oroade av den dramatiska konsumtionsökningen av oregistrerad, ofta illegal sprit, speciellt från smuggling. Vi är likaledes oroade över allt fler tecken på ökad alkoholkonsumtion bland ungdomar. 3
Återförsäljningssystemen i de nordiska länderna Under mellankrigsåren byggde,, och upp statliga monopol med exklusiv rätt att producera, importera, exportera, distribuera och sälja alkoholdrycker (med undantag av öl). valde att gå en annan väg, och anammade en mer liberal alkoholpolitik. Dock införde, i likhet med övriga nordiska länder, en hög skatt på alkoholdrycker. Under mitten av 1990-talet har alkoholpolitiken i Norden liberaliserats något. De statliga försäljningsmonopolen finns fortfarande kvar, men de övriga funktionerna har öppnats upp för konkurrens. Monopolen själva har även de förändrats i riktning mot en högre servicegrad, fler försäljningsställen, längre öppettider, lördagsöppet, självbetjäning och internetförsäljning. Monopolets namn: Alko Antal försäljningsställen: 256* Monopolprivilegier: Försäljning av sprit, vin och starköl (>4,70%) Självbetjäning: Ja, sedan 1998 Lördagsöppet: Ja Internetförsäljning: Ja, alkoholdrycker <22% Reklam: Ja, alkoholdrycker <22% Sprittillverkning: Ingen övre gräns för antalet licenser Ytterligare information: www.alko.fi Monopolets namn: Systembolaget Antal försäljningsställen: 411* Monopolprivilegier: Försäljning av sprit, vin och starköl (>3,50%) Självbetjäning: 46 butiker (samtliga drycker) och 70 självbetjäningsavdelningar Lördagsöppet: På försök under 2001 Internetförsäljning: Ja, på försök i Stockholm Reklam: Nej Sprittillverkning: Ingen övre gräns för antalet licenser Ytterligare information: www.systembolaget.se Monopolets namn: Vinmonopolet Antal försäljningsställen: 135* Monopolprivilegier: Försäljning av sprit, vin och starköl (>4,75%) Självbetjäning: 14 självbetjäningsbutiker på försök. Skall utvärderas under 2001. Lördagsöppet: Ja Internetförsäljning: Ja Reklam: Nej Sprittillverkning: Endast en licens utfärdad (Arcus) Ytterligare information: www.vinmonopolet.no *) Från 1 januari 2001. Källa: NAD Publication No. 39 2000. 4
Europeiska alkoholskatter I enlighet med den restriktiva alkoholpolitik som tillämpas i de nordiska länderna, skall höga skatter i kombination med en i övrigt restriktiv alkoholpolitik leda till minskad konsumtion. Samtliga nordiska länder följer denna politik. har emellertid, och i viss utsträckning och, sedan slutet på 1990-talet anpassat sig till EU genom att sänka skatter och gradvis höja de tillåtna införselkvoterna. och tillämpar däremot fortfarande samma alkoholpolitik som tidigare, med vad som sannolikt är världens högsta alkoholskatter och inga omedelbara planer på att höja införselkvoterna. Sprit (40% alkohol) Alkoholskatten i Euro per liter 2001 34,382 Starkvin (22% alkohol) Alkoholskatten i Euro per liter 2001 14,762 Vin (12% alkohol) Alkoholskatten i Euro per liter 2001 8,052 29,228 9,804 5,348 22,458 7,064 3,036 20,183 5,042 Storbritannien 2,362 14,748 Storbritannien 3,235 2,355 Storbritannien 12,104 1,534 0,945 Nederländerna 6,003 1,414 Nederländerna 0,491 5,202 Nederländerna 1,034 0 Nordiska alkoholskatter 2001 600 500 400 300 200 100 Sprit Starkvin (15-22%) Källa: Finansdepartementen i Norden. Valutor per den 15 februari 2001. Index =100 Vin (11%) Nordisk alkoholbeskattning För närvarande står, och inför krav från EU att anpassa sig till europeisk alkoholskattepolitik genom att beskatta öl och vin på lika villkor och tillämpa EU:s införselkvoter från och med år 2004. Samtliga nordiska länder är medvetna om att den europeiska integrationen även kommer att påverka den alkoholpolitiska situationen i regionen. (i danska kronor) Sprit: 2,75 per volym% per liter Vin: 10,55 per liter (>15%) 7,05 per liter (6-15%) 4,50 per liter (<6%) (i finska mark) Sprit: 3,00 per volym% per liter Starkvin: 42,00 per liter (> 15%) 25,50 per liter (<15%) Vin: 14,00 per liter (i svenska kronor) Sprit: 5,01 per volym% per liter Vin: 45,17 per liter (>15%) 27,50 per liter (8,5-15%) 18,98 per liter (7-8,5%) 13,80 per liter (4,5-7%) (i norska kronor) Sprit: 7,04 per volym% per liter Vin: 3,65 per volym% per liter (<22%) (i isländska kronor) Sprit: 57,50 per volym% per liter Vin: 52,80 per volym% per liter (<22%) Källa: Finansdepartementen. 5
Konsumentpriser en jämförelse Priset är, tillsammans med den begränsade tillgängligheten, de traditionella instrumenten i den nordiska alkoholpolitiken. Men priset blir allt svårare att kontrollera i takt med att, och successivt anammar EU:s regelverk. Avskaffandet av tullfria varor 1998, åtföljs nu av gradvis höjda införselkvoter fram till år 2004 och en trolig harmonisering av öl- och vinskatten. I enlighet med den restriktiva beskattningen av alkohol, läggs i varje land mervärdesskatt till det pris som konsumenten får betala. Nedan följer en jämförelse av priserna i de nordiska länderna och. Gordons Dry Gin, 37,5 volym%, 100 cl Skatt Moms Produktpris 34,4 10,4 9,1 27,4 8,9 7,9 18,9 5,8 13,3 21,0 7,3 8,0 13,8 6,8 13,5 4,9 2,4 10,2 Baileys Irish Cream, 17,0 volym%, 100 cl 11,4 6,4 14,5 5,0 6,3 20,4 7,1 4,6 18,3 1,4 5,6 20,8 1,5 2,9 16,8 Skatt Moms Produktpris 7,6 5,4 14,9 53,9 44,2 38,0 36,3 34,1 17,5 32,3 31,7 30,0 27,9 27,8 21,2 Nordisk prisdomino Generellt sett kan man säga att priserna stiger ju längre norrut man kommer. Den nordiska vinskatten är relativt hög på nästan i klass med spritskatten. I överensstämmelse med EUintegrationen har emellertid bland annat s skatteminister nu föreslagit en sänkning av spritskatten med 58 procent. Den danska målsättningen är att harmonisera sina priser med till år 2004, när den så kallade 24-timmars regeln avskaffas. Vidare har den svenska finansministern tillkännagivit behovet av att den svenska skatten på vin bör sänkas för att jämställas med ölet. Om så blir fallet, kommer en flaska vin att bli i genomsnitt 10 svenska kronor billigare. och ser dock fortfarande ut att vilja beskatta vinet högre än ölet. För närvarande ligger priset på vin i 40-50 svenska kronor över danska priser och 20-30 kronor över svenska priser. Spritskatten i är den dubbla jämfört med och 59 procent högre än den svenska. Faustino VII Rioja vin, 12,5 volym%, 100 cl Skatt Moms Produktpris 5,3 3,8 10,4 8,1 3,5 6,4 2,4 2,0 8,6 0,9 2,4 8,9 3,0 2,4 6,4 1,4 8,8 Priser i Euro per den 15 februari 2001. Källor: De statliga försäljningsmonopolen, Nayberg och Webwineonline (), Kaufhof (). Konsumentpris Konsumentpris Konsumentpris 19,5 18,0 13,0 12,2 11,8 10,2 6
Alkoholkonsumtionen bland nordiska ungdomar Traditionellt sett konsumerar befolkningen i Norden mindre alkohol än övriga européer, men uppvisar ett annat dryckesmönster. Vin är mindre vanligt, medan öl och sprit tillsammans med den illegala alkoholen utgör den största delen av den totala konsumtionen. Nordiska ungdomar i toppen av alkoholmissbruksligan Enligt studien ESPAD (European School Survey Project), toppar nordiska 16-åringar listan över ungdomars alkoholkonsumtion i de 30 ingående länderna. Samtliga nordiska länder ligger inom topp-tio (1999) vad gäller storkonsumtion (så kallat berusningsdrickande ) vid mer än två tillfällen de senaste 30 dagarna och berusadfrekvensen under den senaste månaden är lika hög. Procent av 16-åringar, berusade mer än två gånger den senaste månaden. Kraftigt Land Pojke Flicka berusad 1. 36 26 30 2. Irland 27 23 31 3. Storbrit. 23 25 30 4. Grönland 26 17.. 5. 19 17 18 6. 14 13 24 7. 15 11 17 8. Tjeckien 18 9 17 9. 12 12 17 10. Slovenien 13 9 25 11. Ukraina 14 10 10 12. Polen 14 6 31 13. Färöarna 13 6 15 14. Litauen 12 6 9 15. Slovakien 10 6 8 16. USA 13 7.. 17. Bulgarien 12 4.. 18. Estland 12 6 14 19. Moskva 7 7.. 20. Kroatien 9 3 12 Källa: ESPAD 2001. Noterbart är även att de två nordiska länder med högst skatter ( och ), återfinns bland de sex europeiska länder som har högst tillväxt 1995 till 1999 inom kategorin kraftigt berusad bland 16-åringar (ESPAD). Alkoholkonsumtionen i Norden Enligt den officiella statistiken för Norden, ligger den genomsnittliga alkoholkonsumtionen betydligt under det europeiska genomsnittet. Men det antas också att en betydande andel av alkoholkonsumtionen i Norden är oregistrerad. har den högsta alkoholskatten och den lägsta registrerade konsumtionen i Norden, medan uppvisar motsatt situation. Ett direkt samband finns dock inte mellan hög skatt och låg konsumtion. och till exempel har den näst högsta respektive den tredje högsta spritskatten i Europa, men spritkonsumtionen tillhör den högsta i Europa. Registrerad alkoholkonsumtion 1980-1998 Mätt i liter ren alkohol per capita, samtliga åldersgrupper. 14 12 10 8 6 4 2 1980 1990 1998 Källor: Registrerad, World Drink Trends 1999, Stakes Fickstatistik 2000, ECON 1999. Konsumtionsmönster Höga alkoholskatter åtföljs ofta av höga nivåer av oregistrerad alkoholkonsumtion. Högskatteländer som och uppvisar även mycket höga nivåer av alkoholkonsumtion bland ungdomar (ESPAD 1999). Ovan och nedan återgiven statistik återger registrerad alkohol. Registrerad alkoholkonsumtion 1999 Mätt i liter ren alkohol per capita, samtliga åldersgrupper. Totalt 5,23 5,56 5,80 8,60 11,64 Sprit 1,04 1,74 1,30 2,30 1,37 Vin 1,39 1,18 2,00 1,58 4,24 Öl 2,89 2,64 2,50 4,38 6,51 Storkonsumtion mer än 3 gånger senaste månaden, % Studenter 25 17 17 18 30 Berusade mer än 3 gånger senaste månaden, % Ungdomar 13,5 12 13 18 30,5 Källor: Stakes nordisk alkoholstatistik 2000, ESPAD 1999. Storbritannien Frankrike 7
Den illegala marknaden Den höga beskattningen har med all sannolikhet bidragit till att de nordiska länderna har en stor och växande illegal marknad för alkohol. En marknad som saknar motstycke i andra delar av Västeuropa. Enligt den omfattande studien ECAS, är,, och de fyra länder med högst uppskattad illegal marknad för alkohol. I och utgör den oregistrerade marknaden för sprit (dvs den sprit som säljs vid sidan av Systembolaget/Vinmonopolet och via restauranger) mellan 45 och 55 procent av den totala konsumtionen av sprit. Den oregistrerade konsumtionen av vin uppskattas till närmare 30 procent. Det säger sig självt att den illegala marknaden (reseinförsel, smuggling, hembränning, privat import osv) är mycket svår att kvantifiera. Men ett flertal skattningar har genomförts och de pekar samtliga åt samma håll. Illegal marknad och uteblivna skatteintäkter Liter ren alkohol per capita (15 år och äldre) Land Konsumtion liter /capita 15 år och äldre Uteblivna skatteintäkter 1998 Totalt Rese- Smugg-Hem-Svart, milj. (milj. Euro) införsel ling bränning liter per Euro Skatt Moms capita * 7,3 1,0 0,5 0,5 2,0 310 425 60 * 6,3 1,9 7,9 1,2 0,4 0,5 2,1 600 900 120 8,9 1,0 0,3 0,5 1,8 300 200 40 * 9,5 2,3 0,1 0,0 2,4 320 195 65 : ECON Rapport 61/1998, sid 18. Vinmonopolet 1999. Finansdepartementet 2000. *Uppskattning från HSH 1996 och UDV-undersökningar 2000. : World Drink Trends 1999. UDV-uppskattningar. *Endast uppskattning. : KALK 1997. TEMO 1998. Stakes nordisk alkoholstatistik 2000. Systembolaget 2000. CAN.se.2001. : Stakes nordisk alkoholstatistik 2000. Fickstatistik 2000. : Stakes nordisk alkoholstatistik 2000. * Skatteministeriet, Rapport om gränshandel 2000. Siffror från 1999/2000. I har den oregistrerade spriten gått om den registrerade spriten (ECON 1998), medan det i är mer eller mindre dött lopp. Registrerad (blå) och oregistrerad (röd) sprit Konsumtion i liter ren alkohol per capita (15 år och äldre). 3 2,5 2 1,5 1 0,5 73 79 85 91 94 97 99 Oregistrerad Registrerad 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 73 79 85 91 94 97 99 Oregistrerad Registrerad Illegal marknad i procent av total konsumtion Sprit: 55% Bordsvin: 32% Öl: 3% Källa: ECON, 1998. * Illegal marknad i procent av total konsumtion Sprit: 33% Vin: 33% *Endast uppskattat. Illegal marknad i procent av total konsumtion Sprit: 46% Starkvin: 40% Bordsvin: 24% Öl: 20% Källor: KALK 1997, TEMO 1998. * Illegal marknad i procent av total konsumtion Sprit: 25% Vin: 30% Öl: 15% Källor: Uppskattat med utgångspunkt i Stakes, Fickstatistik 2000 och nordisk alkoholstatistik december 2000. * Illegal marknad i procent av total konsumtion Sprit: 25% Vin: 18% Öl: 14% * Enbart gränshandel. Källa: Skatteministeriet, Rapport om gränshandel 2000. : ECON 98, SIFA 99. : Kolk 92, KALK 97, TEMO 96/98. 8
Uppskattningar av den totala gränshandeln Uppskattad gränshandel: : 11 miljarder svenska kronor : 1,4 miljarder svenska kronor Källa: HSH/Danska Skatteministeriet, 2000. Uppskattad gränshandel: : 3,2 miljarder svenska kronor Källa: Danska Skatteministeriet, 2000. Uppskattad gränshandel: : 6,3 miljarder svenska kronor Källa: Danska Skatteministeriet, 2000. Den nordiska kedjereaktionen Skillnaderna i skatter och priser på varor som alkohol, tobak och kött har medfört en avsevärd gränshandel mellan de nordiska länderna. Danskar handlar i, svenskar i och norrmän i både och. Hembränning och smuggling I, och finns det en betydande illegal alkoholmarknad bestående av hembränd och smugglad alkohol, särskilt sprit. I är 46 procent av den konsumerade spriten illegal; 20 procent är hembränt, 16 procent medtagen vid utlandsresor och 10 procent är smugglad. (Källa: KALK 1997) Den illegala marknaden är ännu större i. Där är 55 procent av den konsumerade spriten illegal; 19 procent är hembränd, 19 procent medtagen vid utlandsresor och 10 procent är smugglad. (Källa: ECON 1998) Den illegala marknaden för vin är mycket begränsad i länderna, medan smugglad öl utgör en stor del av marknaden i och. Hembränningskulturen Hembränning har långa traditioner i och på. Däremot existerar den nästan inte i. Enligt en norsk undersökning (Din Mening, september 2000), är intresset för hembränd sprit störst på landsbygden, men i det närmaste obefintlig i Oslo. Däremot, är konsumtion av hembränt (cirka 2 procent) lika vanlig bland hög- som låginkomsttagare. Den dåliga försäljningsstatistiken i de norra regionerna och längs med gränsen mellan och, tyder på att hembränning är vanligare i de regionerna. I, stod hembränning för 0,47 liter av ren alkohol per vuxen 1997 (ECON 1998). Den nordiska smugglingskedjan Per capita konsumtionen av smugglad alkohol (mest sprit) i de nordiska länderna toppas av med en halv liter ren alkohol per år, därefter följer finnarna med 0,3 liter och. En uppskattning av mängden smugglad alkohol får man genom tullens statistik av beslagtagen alkohol, även om en hel del av det som beslagtas i och troligen är avsett för ett grannland, särskilt. Beslagtagen sprit Liter per miljoner invånare 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 1996 1997 1998 1999 2000 Källa: Tullverkets statistik 2000 och 2001. Rörelseriktning på invånare som söker billigare alkoholdrycker. 9
Införselkvoter av alkohol i Norden I enlighet med EU:s lagstiftning, håller, och på att anpassa införselnivåerna av alkohol i överensstämmelse med EUdirektiven för ökad införselkvot efter avskaffandet av tax-free handeln 1998. Medan har antagit nya införselkvoter och stegvis frångår 24-timmars regeln, har och valt motsatt strategi. Nedan redovisas nuvarande och kommande införselnivåer i Norden: Införelsekvoter för medborgare i Norden Liter Februari 2001 Sprit 1 1 1 1 1,5 Starkvin 1 1 6 1 Ingen gräns Vin 2 1 26 Ingen gräns Öl 2 6 32 32 Ingen gräns Januari 2004 Sprit 1 1 10 10 10 Starkvin 1 1 20 20 Ingen gräns Vin 2 1 90 90 Ingen gräns Öl 6 6 110 110 Ingen gräns Källor: Finansdepartementen i Norden och Tullverket 2001.. Alkoholinformation Statliga alkoholmonopol Systembolaget () www.systembolaget.se Alko () www.alko.fi Vinmonopolet () www.vinmonopolet.no ATVR () www.atvr.is Sociala aspektorganisationer* Century Council (USA) www.centurycouncil.org DIFA () www.difa-forum.de Éduc alcool (Kanada) www.educalcool.qc.ca Enterprise & Prevention (Frankrike) www.soifdevivre.com FORUM (Belgien) www.forum-taste-education.com Goda () www.goda.dk OPGA (Italien) www.alcol.net Portman Group (Storbritannien) www.portmangroup.co.uk STIVA (Nederländerna) www.stiva.nl Forskningsinstitut SIRUS () - tidigare SIFA www.sifa.no Våren 2001: www.sirus.no STAKES () www.stakes.fi SORAD () www.sorad.su.se *Organisationer som drivs av alkoholnäringen med syfte att propagera för ansvar och måtfullhet vid alkoholkonsumtion. 10
Bakgrund SVL Svenska Sprit & Vinleverantörsföreningen (SVL) bildades 1998 och är branschorganisation för godkända tillverkare och importörer av sprit och vin i. Medlemmar i föreningen är s ledande sprit- och vinföretag. SVL är medlemmarnas språkrör i gemensamma frågor och prioriterar alkoholpolitik, alkoholbeskattning, relationer med Systembolaget samt det sociala ansvaret för alkoholen. SVL assisterar också press, radio och TV samt allmänheten i gemensamma frågor om sina medlemmars produkter. För ytterligare information: http://www.svenskhandel.se/svl Kontaktinformation SVL Bertil Swartz VD Sprit & Vinleverantörsföreningen Adress: 103 29 Stockholm, Telefon: + 46 8 762 77 00 Fax: + 46 8 762 76 27 E-post: swartz.svl@svenskhandel.se Bakgrund VBF Norska Vin- og Brennevinsimportørenes Forening (VBF) bildades 1909. Föreningen har idag 19 medlemmar, som representerar världens ledande vin- och spritproducenter på den norska marknaden. För att bli medlem, måste ett företag utföra affärer i och bli vald av föreningen efter godkännande av de andra medlemmarna. VBF samarbetar med det norska Vinmonopolet och är medlem i regeringens nationella råd för alkohol- och drogfrågor. VBF leds av en styrelse som väljs vid föreningens möte i maj. För ytterligare information: http://www.aperitif.no/vbf Kontaktinformation VBF Ivar Amundsen Ordförande Gunnar Amundsen AS Adress: Box 555, Skøyen 0214, Oslo, Telefon: + 47 22 51 49 60 Fax: + 47 22 51 49 51 E-post: ivar.amundsen@gunnar-amundsen.no Inge Hilland Vice ordförande UDV Adress: Box 377, Skøyen 0214, Oslo, Telefon: + 47 22 51 59 00 Fax: + 47 22 51 59 01 E-post: inge.hilland@udv.com 11
12