Kulturnämnden, Västra Götalandsregionen Västra Götalands regionala kulturplan 2013 2015 Remissutgåva, framtagen och beställd av kulturnämnden, politiskt obehandlad i väntan på remissvar
Innehållsförteckning Inledning 4 Sammanfattning 5 Kulturpolitiska utgångspunkter 9 EU 2020, kultur för individ och samhälle 10 Nationella kulturpolitiska mål 10 Västra Götalands vision och kulturpolitiska strategi 10 Kulturens infrastruktur och dimensioner 11 Gemensam strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 12 Kulturpolitiska fält 12 Folkbildningen 12 Kulturarvet 13 Konstartsutveckling 13 Medier 14 Litteratur 15 Handlingsprogram 15 Rätt att vara med 16 Natur- och kulturturism 16 Maritimt och industriellt kulturarv 16 Lust att lära 16 Att näringslivsutveckla kultursektorn 16 Strategiska områden 17 Ett vidgat deltagandet 17 Ett jämlikt kulturliv 18 Jämställdhet 18 Mångfald 18 Minoriteter 19 Tillgänglighet 19 Barn och unga 20 Folkbildningen 22 Idéburen sektor/social ekonomi 22 Utveckla kapaciteter 23 Gynna nyskapande 23 Nyttja tekniken 24 Öka internationaliseringen 24 Tvärsektoriell samverkan 26 Kommunal och delregional samverkan och utveckling 26 Kulturen i andra politikområden 29 Kulturmiljö 29 Kultur, utbildning och akademi 29 Kultur och arbetsmarknad 31 Kultur och hälsa 32 Kultur och näring 32 Områden i samverkansmodellen 33 Scenkonst 33 Kulturarv och regionala museer 36 Samtidskonst 37 Hemslöjd 38 Arkiv 39 2
Film och filmfrämjande verksamhet 39 Bibliotek 41 Konst- och kulturfrämjande verksamhet 42 Uppföljning och utvärdering 43 Särskilda utvecklingsområden 43 Dialoger och nätverk 45 Ekonomi 45 3
Inledning I Västra Götalandsregionens vision Det goda livet är kulturen ett av fem fokusområden. Det innebär att kulturen har en stark position i Västra Götaland. Kulturstrategin En mötesplats i världen bygger på visionen och pekar ut några viktiga kulturpolitiskt strategiska områden. Den regionala kulturplanen är ett verktyg för att förverkliga vision och strategi. Planen är kulturnämndens instrument för att vidareutveckla kulturpolitiken i Västra Götaland tillsammans med årsbudget och uppdrag till olika verksamheter. Den regionala kulturplanen anger den kulturpolitiska riktningen för den kommande treårsperioden. Den utgör i vissa delar även ett förhandlingsunderlag med staten för anslagsposten bidrag till regional kulturverksamhet. Att uppnå samverkansmodellens vision om ökad måluppfyllelse av de nationella kulturpolitiska målen samt ökad möjlighet till regional prioritering och variation innebär på sikt en förändrad kulturpolitisk fördelning. Ett mer tvärsektoriellt tänkande kring kulturens roll i samhället och för individen och en alltmer genreövergripande kulturverksamhet är incitament för en sådan utveckling. Kulturplanen, som är fastställd av regionfullmäktige, speglar hela det kulturpolitiska fältet i Västra Götaland. Det betyder att flera instanser samverkar för att utveckla kulturpolitiken i regionen. Nationella myndigheter och organisationer är tillsammans med kommuner och övriga regionala nämnder parter i arbetet. Samverkan med och mellan regionala kulturaktörer, civilsamhälle och näringsliv är andra viktiga beståndsdelar. Utvecklingsarbetet är långsiktigt: att skapa samverkan på djupet tar tid. Formaliserade dialoger har förts med Västra Götalands 49 kommuner och cirka 100 utförare. Kommunerna har det grundläggande ansvaret för viktiga delar av kulturlivet. Varje kommun skapar sin kulturpolitik utifrån sina förutsättningar. En regional kulturplan måste bygga på lokala utvecklingsinitiativ och ta vara på de krafter som kulturaktörer och ideella organisationer bär. Den regionala insatsen består i att stödja och komplettera samt bygga och stärka en infrastruktur för att skapa geografisk balans i regionens kulturliv. Kulturpolitikens utformning ska ge ett regionalt mervärde för alla invånare i Västra Götaland. Västra Götalandsregionen tillämpar en beställar-utförarmodell, vilket innebär armlängds avstånd mellan kulturnämnden och verksamheterna. Kulturnämnden formulerar inriktningar och mål i treåriga uppdrag som följs upp årligen. Beställningen utgår från de kulturpolitiska prioriteringar kulturnämnden fastställt. På så sätt skapas en tydlig ansvarsfördelning mellan politiken och de utförande verksamheterna. 4
Sammanfattning Västra Götalands regionala kulturplan vilar på de kulturpolitiska utgångspunkter som EU, Sverige och regionen slagit fast. Västra Götalands vision Det goda livet fokuserar på fem samhällsområden för förverkligandet av det goda livet utifrån ett hållbart utvecklingsperspektiv. Ett av dessa är kultur. Visionens ramverk bildar ett slags infrastruktur för den regionala utvecklingen. En mötesplats i Välden, kulturstrategi för Västra Götaland 2012-, pekar i sitt infrastrukturella perspektiv ut fem bärande fundament för kulturpolitiken, demokratisk öppenhet, konstnärlig kvalitet, social relevans, ekonomisk potential och regional profilering. I kulturplanen beskrivs de kulturpolitiska fält och de handlingsprogram som Västra Götalandsregionen antagit för att operativisera kulturpolitiken och stärka samhällsutvecklingen. Det är utifrån dessa avsnitt som insatser senare beskrivs i strategiska områden, kulturen i andra politikområden och områden i samverkansmodellen. I avsnittet Strategiska utgångspunkter har förslag på insatser preciserats för den kommande treårsperioden. I det första området, Vidgat deltagande, ska: I en särskild struktur, benämnd Den stora kulturen många skall bli fler, systematiskt analysera och forska kring aktiviteter som stärker ett vidgat deltagande. nya dialogforum skapas för lokala och regionala politiker och tjänstemän. För ett jämlikt kulturliv ska: En kartläggning av jämställdheten och mångfalden i kulturnämndens långsiktiga uppdrag genomförs för perioden 2013-2014. Underlaget kommer att analyseras och sammanställas 2015. En kvalitativ fördjupning av resultaten som framkommer i kulturnämndens rapport (O)jämn kultur? en kartläggning av jämställdheten i de uppdrag, projekt och stipendier som kulturnämnden beviljat medel 2008-2010 genomförs på ett urval av kulturnämndens långsiktiga uppdrag. Kulturnämndens långsiktiga uppdrag för perioden 2012-2014 innehåller mål om att öka jämställdheten, mångfalden och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. Dessa utvärderas 2015. För ökad mångfald ska: En konferens genomföras Att störa homogeniteten. En internationell El Sistema-konfererens arrangeras. Ett särskilt utvecklingsområde om interkulturella möten påbörjas, se sida 43 : Nya möten i nya fönster. För ökad tillgänglighet ska: Riktlinjerna Förmedlingsteknisk tillgänglighet för utställningar och scenkonst, som kulturnämnden antog 2002 uppdateras. För barn och unga: 5
Samverkan mellan kultur och skola: utifrån erfarenheterna från KLIV 2.0 ska en regional plattform skapas för att fortsatt utveckla metoder och organisering för samverkan mellan kulturens och skolans resurser. Särskild satsning på läsande, skrivande och berättande: en satsning för att inspirera unga till läsande, skrivande och berättande. Satsningen planeras i samverkan mellan intresserade kommuner, skolor, författare, bibliotek och berättarnätverk. Ansökan om gemensamt EU projekt diskuteras och förhoppningen är att konkreta insatser kan presenteras och iscensättas under perioden. Ökad delaktighet, under perioden 2013-2015 kommer en utvärdering av nu pågående delaktighetsprojekt genomföras. Resultatet kommer att utgöra riktningen för hur ett ökat deltagande i offentligt stödda kulturverksamheter kan utformas. Ökad rörlighet, en satsning på ökad internationell rörlighet: handlar om att förenkla och synliggöra möjligheter för fler unga att delta i internationella sammanhang. Under perioden 2013-2015 är målet att formera en tydlig infrastruktur för detta som bygger på gemensamma mål och strategier mellan den regionala och kommunala nivån. Kulturens roll i arbetsmarknadspolitiken, under perioden kommer projektet Kompetensväxling att vidgas och utvecklas till att omfatta fler kommuner, platser och sektorövergripande samarbeten. Arrangörsstödet och Skapande skola medel, dialog förs med Kulturrådet angående samsyn och samordning mellan det regionala arrangörsstödet och det statliga skapande skola-stödet. En analys har påbörjats hur stöden, var för sig och gemensamt, används, vilka effekter och resultat som uppnåtts. Lokala projektmötesplatser, Västra Götalandsregionen vill i samverkan med KEKS (nätverk för fritidsgårdar), intresserade kommuner och i dialog med Ungdomsstyrelsen arbeta för att inspirera, utvärdera och sprida kunskap om nya lokala modeller för ungdomsverksamheter. På folkbildningsområdet ska: Samarbetet med de professionella kulturinstitutionerna stärks genom insatser i handlingsprogrammet Lust att lära. Tillsammans med kommunerna diskutera folkbildningens lokala finansiering och utvärdera effekterna. Västra Götalandsregionen ska i samverkan med Västra Götalands bildningsförbund, studieförbund /folkhögskolor utforma geografiskt spridda mötesplatser mellan politik, tjänstemän och idéburen sektor. För ideell sektor ska: En översyn av organisationsstödet genomföras. Metod- och kvalitetsutveckling för samverkan mellan den ideella sektorn och den offentligt finansierade sektorn prövas. Under det strategiska området Utveckla kapaciteter ska: Uppdragsskrivningar till regionala utförare säkerställa att kompetenser står till kommunernas och de fria kulturaktörernas förfogande. Under det strategiska området Gynna nyskapande ska: Infrastrukturen för författare och bildkonstnärer stärkas. Diskussion påbörjas med kulturbryggan för att hitta samverkan kring hur nya former av kultur och dess aktörer bäst kan stödjas. 6
Undersökas, tillsamman med kommunerna, var - och om - lokaler kan användas för fria aktörers verksamhet. Under det strategiska området Nyttja tekniken ska: Ett cross media-lab skapas för att utveckla nya berättarformer, se sid 43 Nya möten i nya fönster. En konferens för utveckling av streamade föreställningar genomföras. Behov av digitala plattformar inventeras, öka kunskapen kring digitala lösningar genom seminarier och konferenser. Under det strategiska området Öka internationalisering ska: Konsultcheckar fortsatt prövas. EU-arbetet med kulturaktörerna i regionen intensifieras genom fler utbildningar och gemensamma satsningar. Medverka i arbetet för att stärka det europeiska kulturnätverket för regioner. I arbetet med Tvärsektoriell samverkan, kommunal- och delregional samverkan och utveckling ska: Cultural Planning-arbetet och metodutveckling inom samhällsplaneringen stödjas. Biblioteksutvecklingen fortsätta. Platsspecifika områden utvecklas. Diskussioner kring den samtida konsten och industri- och varvshistoria påbörjas Ett gästspelsnätverk skapas. Kulturen i andra politikområden Kulturmiljö: En mässa genomföras som delfinansieras av Riksantikvarieämbetet. Kultur, utbildning, akademi: Initiera forskningsstudier. Medverka i styrkeområdet kulturarv och därmed stärka utvecklingen mot Heritage Region West. Arbeta för nationell medfinansiering till Trappan/KKV. Kultur och arbetsmarknad: Fortsatt stödja de små aktörerna. Kultur och hälsa: Stödja pilotprojekt som initierats av Centrum för kultur och hälsa. Genom uppdragsskrivningar till regionala verksamheter säkerställa kultur och hälsoarbeten. Området Kultur och näring ska: Identifiera och analysera branscher att näringslivsutveckla. Tillsammans med ALMI arbeta för att utveckla nya stöd till den näringsorienterade kultursektorn. Arbeta för en gemensam statistikuppföljning inom EU, Tillväxtverket, Myndigheten för kulturanalys. 7
Initiera nya tvååriga kultursystem. Genomföra en kongress kring kulturdriven näringslivsutveckling. Områden i samverkansmodellen Teater: Formulera uppdrag till Göteborgs Stadsteater utifrån ett regionalt perspektiv. Belysa de ekonomiska förutsättningarna för turnéverksamhet. Förtydliga Riksteater Västs framtid och uppdrag. Digitaliserade föreställningar och minst ett interaktivt projekt ska under perioden prövas. Musik, musikteater: Exporten av musik och musikteater från Västra Götaland ska stärkas. Bevaka de stora institutionerna förutsättningar för fortsatt konstnärlig utveckling Genomlysa Västra Götalandsregionens musikpolitik. Under perioden utveckla ett så kallat barockfäste och ett blåsmusikcentrum. Stärka den samtida musiken och ljudkonsten som ett särskilt utvecklingsområde, se sid 43: Utvecklingscentrum för samtida musik och ljudkonst. Dans: Den påbörjade infrastrukturen ska stärkas med nya produktionsmiljöer. Ett nytt Dansråd ska etableras. Dans i nya sammanhang ska prövas. Kulturarv och regionala museer: Digitalisering av kulturarv i enlighet med den strategi för ABM som utarbetas. Satsning på Västsveriges industriella historia. Utveckla en forskningsplattform Heritage Region Västra Götaland. Öka ungas intresse för kulturarvet genom ett särskilt utvecklingsområde: Upplevelsebaserat lärande, se sida 43 Den samtida konsten: Ett helhetsgrepp för bildkonsten kommer att presenteras 2013 där även begreppet deltagande och bildpedagogiska insatser hanteras. Under 2013 ska dialogen med form- och konsthantverksområdet fördjupas och tydligare struktureras. Stärka samtidskonsten som ett särskilt utvecklingsområde i samverkan med bland andra Borås och Göteborg, sida 44: Den samtidas konsten. Hemslöjd: Vidareutveckla samarbetet med föreningar, nätverk, företagare och organisationer i regionens alla 49 kommuner samt öka barn och ungas utövande. Stärka hemslöjden som näringsgren samt utgöra en regional resurs inom turism både genom stöd till verksamheter och näringslivsutveckling av varor och tjänster. Främja internationalisering och kulturell pluralism. Arkiv: Arkivens roll inom släktturism ska stärkas. Samverkan mellan de olika arkiven ska öka. 8
Film och filmfrämjande: En ny plattform för unga talanger ska skapas genom samarbete mellan Film i Väst, Kultur i Väst, KulturUngdom, ABF, Bergsjöns mediaverkstad och Gothenburg Film Studios. Kulturnämnden kommer avsätta medel för att fortsatt medfinansiera digitaliseringen samt genom det regionala biografstödet säkerställa kvalitetsutvecklingen. Ett biografnätverk med ambition att utveckla lokala biografer till aktiva mötesplatser ska inrättas. Diskutera Göteborgs filmfestivals vidareutveckling med Svenska Filminstitutet i syfte att stärka festivalens regionala verksamhet. Bibliotek: Konsulentverksamhet - Konsulenternas årliga träffar med kommunbiblioteken kompletteras med annan kommunal verksamhet. Fortbildning - Fortbildningsinsatserna kommer att utgå från den regionala biblioteksplanens sex utvecklingsområden. Publicering - Under kommande år fortsätta utvecklingen av Framsidan och öka utgivningen av kunskapsöversikter och rapporter på kultur- och biblioteksområdet. Barn och unga - Öka insatserna på områdena litteraturförmedling samt barns- och ungas läsning. Fortsatt driva Barnens bibliotek och där utveckla alla former av berättelser. Stödja kommunernas skol- och gymnasiebibliotek och i detta arbete samverkan med Skolbibliotek Väst. Mötesplatser - Skapa nya modeller för samverkan. Konst och kulturfrämjande verksamhet: Stärka samverkan mellan förvaltningarna i syfte att optimera kommunala utvecklingsarbeten. Utveckla arrangörsarbetet till att omfatta alla konstarter och konstartövergripande upplevelser. Stärka dans- och konstområdet genom ett vidgat konstbegrepp så att fler invånare känner sig delaktiga, samt genom mentorskap och stöd till fria aktörer medverka till konstutveckling. Under perioden samordna Riksteater Väst och Kultur i Väst inom arrangörsutveckling och utbudsverksamhet. För att särskilt stödja ett vidgat deltagande, utveckling av vissa konst- och kulturområden och nya sätt att gestalta kulturarvet har Västra Götalandsregionen pekat ut fyra betydelsefulla utvecklingsområden i kulturplanen: Nya möten i nya fönster, Utvecklingscentrum för den samtida musik och ljudkonsten, Samverkan för utveckling av den samtida konsten och en förstudie kring Upplevelsebaserat lärande kring regionalt kulturarv. Dessa särskilda utvecklingsområden vill Västra Götalandsregionen särskilt diskutera. Dessa beskrivs på sida 43 och framåt. Kulturpolitiska utgångspunkter I inledande avsnitt presenteras de politiska dokument den regionala kulturplanen och därmed hela Västra Götalands kulturpolitik har att förhålla sig till. De olika nivåernas, den europeiska, nationella, regionala, utgångspunkter redovisas. Dessa övergripande avsnitt avslutas med Tillväxt och utveckling, den gemensamma tillväxtstrategin i Västra Götaland. 9
EU 2020, kultur för individ och samhälle Kulturen måste få en tydligare och mer framträdande roll i samhällsutvecklingen. Kulturpolitiken måste samverka med andra politikområden men även med alla nivåers politik, kommunalt, nationellt och med EU. Kulturen som en bärkraftig tillväxtfaktor måste tydligare analyseras. Enligt Europeiska rådets slutsatser om kulturens bidrag till genomförande av Europa 2020- strategin betonas kulturens bidrag till lokal och regional utveckling. Forskningsrapporter tar upp sambandet mellan ett aktivt deltagande i kulturlivet och innovationskapacitet, och visar på positiva effekter för hälsa och social sammanhållning. Många industrinäringar efterfrågar innovativa lösningar men tänker i första hand på tekniska frågor och glömmer de kreatörer som i samverkan med tekniken kanske har de bästa lösningarna. EU 2020 innehåller sju prioriterade huvudområden. Av dessa är Innovationsunionen och Digitaliseringsagendan de mest relevanta för kulturområdet. I innovationsunionen specificeras icke teknisk innovation och kreativ ekologi; och i digitaliseringsagendan mediekompetens och en ny miljö för tillgång till och skapande av kultur. Det är inom den icke tekniska innovationen som potentialen finns, här kan nya innovationer skapas som ger plats för nytänkande inom nätverkande, ledarskap, organisation, klustersamarbete och design. Här har kulturen sin självklara plats att inspirera det traditionella företagandet med sina mer flexibla och okonventionella metoder. EU-kommissionen diskuterar nu Kreativ i Europa med medlemsstaterna, ett gemensamt program för kompetensutveckling, publikbygge och samarbeten inom media- och kultur. Inom programmet finns särskilda medel avsatta för medfinansiering och riskfonder för små och medelstora företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Det individuella deltagandet i kulturskapande ökar. Den tid har passerat då man bara var konsument eller publik. Eget skapande och aktivt deltagande i ordnade eller spontana aktiviteter har betydelse för den sociala sammanhållningen och innebär ofta ett större ansvarstagande inför framtiden. Den symbolskapande aktiviteten upptar en allt större del av människans vardags-, arbets- och privatliv. Kulturer skapas i växelverkan med samhällets utveckling och den ökande internationaliseringen. Detta får konsekvenser för kulturpolitiken som både måste vidga sin träffyta och bli mer träffsäker. Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Västra Götalands vision och kulturpolitiska strategi Hållbar utveckling är sedan Västra Götalandsregionen bildades en gemensam värdegrund för utvecklings- och förändringsarbetet i Västra Götaland. Hållbar utveckling handlar om att 10
uppfylla människors behov i dag, men även om att skapa förutsättningar för kommande generationers möjligheter att förverkliga sina liv och visioner. Den gemensamma visionen Det goda livet vilar på denna värdegrund. Här beskrivs horisontella utmaningar samt långsiktiga målsättningar för ett hållbart näringsliv, kunskaps- och kompetensutveckling, infrastruktur och kommunikation, kultur och hälsa. Ett gott liv innebär att nyttja resurser som varken är rivaliserande eller exkluderande. En sådan resurs är kultur som vid sidan av frisk luft, rent vatten, full sysselsättning hälsa och utbildning är nödvändigt för både individ och samhälle. På denna grund vilar En mötesplats i världen, kulturpolitisk strategi för Västra Götaland. Kulturens infrastruktur och dimensioner Kulturpolitiken står, precis som alla andra samhälleliga områden, inför två stora utmaningar. Den demokratiska utmaningen kring segregation, arbetslöshet, utanförskap, delaktighet och den finansiella där kulturområdets samhällsekonomiska och individuella betydelse måste förtydligas. Ur En mötesplats i världen, kulturstrategi för Västra Götaland: I arbetet med att förverkliga visionen Det goda livet fokuserar Västra Götalandsregionen på fem samhällsområden: hälsa, arbete, utbildning, kommunikationer och kultur. Dessa kan alla betraktas som infrastrukturer till Det goda livet. Ett infrastrukturellt perspektiv på kultur förpliktigar. Det innebär å ena sidan en helhetssyn på kulturpolitikens olika delar och instrument, både de som har att förvalta traditioner och de som ska tillgodose nya och växlande behov. Perspektivet bygger å andra sidan på insikten att kulturpolitik kan och bör samverka med andra politikområden, liksom med den politik som bedrivs på andra nivåer: kommunalt, statligt, inom EU. Det infrastrukturella perspektivet tar framför allt ett helhetsgrepp på kulturens och konstens betydelse för såväl individ som samhällsutveckling. För att klara den uppgiften krävs dels en tydligare prioritering av kulturpolitikens uppdrag, dels en större precision hos de kulturpolitiska instrumenten. Syftet här är inte att uttömmande beskriva konstens och kulturens betydelse för enskilda eller samhället, utan just att peka ut de bärande fundamenten för Västra Götalandsregionens kulturpolitik: 1) Demokratisk öppenhet 2) Konstnärlig kvalitet 3) Social relevans 4) Ekonomisk potential 5) Regional profilering All demokratisk kulturpolitik lever i spänningen mellan demokrati och konst. Demokrati betyder folkvälde och förordar kvantitet. I val segrar den som fått flest röster. Konst är en kommunikativ handling vars kvalitet aldrig kan avgöras i omröstningar. Konst och demokrati kan så betraktade förefalla stå i motsats till varandra. Men konsten kan ställas inför demokratiska utmaningar om att nå ut till och förstås av fler än de redan invigda, och till demokratin kan ställas uppfordrande frågor om kvalitet, som erinrar om att demokrati kan vara mer än en styrelseform. 11
I förhållande till principerna om demokratisk öppenhet och konstnärlig kvalitet är de övriga principerna social relevans, ekonomisk potential och regional profilering sekundära. Men vid närmare granskning hyllar också dessa principer idealen om delaktighet och kvalitet. Gemensam strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Västra Götaland är kommunernas region. Det innebär att alla strategiska dokument som berör territoriet Västra Götaland behandlas i Beredningsgruppen för hållbar utveckling, BHU. Beredningsgruppen består av politiska företrädare från regionens fyra kommunalförbund, regionstyrelsen samt presidierna från Tillväxt och utveckling: regionutvecklingsnämnd, kulturnämnd och miljönämnd. BHU fattar inga beslut men bereder och lämnar förslag till regionstyrelsen. Västra Götalands kommunalförbunds tillväxtmedel har förstärkts med en särskild kulturmiljon från kulturnämndens budget. Kulturnämnden delfinansierar även en processledare som arbetar utifrån ett hållbart kulturellt utvecklingsperspektiv. Just nu arbetar Västra Götalandsregionen med att ta fram en ny tillväxt och utvecklingsstrategi som kommer att gälla 2014 2020. Det regionala partnerskapet i framtagandet är brett med företrädare från bland annat kommunalförbund, näringsliv, social ekonomi, högskolor och universitet, arbetsmarknadens parter och statliga myndigheter. Internt arbetar regionens kulturnämnd, folkhälsokommitté, miljönämnd, kollektivtrafiknämnd, kommittén för rättighetsfrågor samt hälso- och sjukvårdens FoU-enhet med programmet, även här är kommunalförbunden representerade. Strategin består av fyra delar: en ledande kunskapsregion, en region för alla, en region där vi tar globalt ansvar och en region som syns och engagerar. Målet är att öka Västra Götalands attraktivitet, produktivitet, kreativitet och solidaritet. Den nya tillväxtstrategin utgör grunden för hur Västra Götalandsregionen ska förhålla sig till EU:s strukturfonder under sju år. Kulturpolitiska fält Den regionala kulturplanen vilar på de fundament som ovan presenteras under Kulturens infrastruktur och dimensioner. Den demokratiska öppenheten och den sociala relevansen är viktiga dimensioner i Västra Götalands kulturpolitik. Den ekonomsiska potentialen och den regionala profileringen utvecklas bland annat genom handlingsprogrammens fortsatta arbete och genom uppdrag till regionala utförarorganisationer. Västra Götaland vill säkerställa den konstnärliga utvecklingen genom översyn och utveckling av stödsystemen samt stödja konstnärligt intressanta institutioner och verksamheter. Utvecklingsarbetet präglas av bred samverkan som involverar kommuner, utbildningssektorn, kulturaktörer, ideell sektor, nationella myndigheter och organisationer där de mänskliga rättigheterna, precis som i föregående kulturplan, står i fokus. Nedan beskrivs översiktligt de kulturpolitiska fält där kulturpolitiken verkar Folkbildningen Det viktigaste samhällsuppdraget för folkbildningen är att genom bildningsarbetet stärka demokratin och garantera mångfalden i samhället. Utan en dynamisk folkbildning och ett rikt föreningsliv dör demokratin. Ansvaret för folkbildningen ligger på ett flertal aktörer men studieförbund och folkhögskolor har ett särskilt ansvar. Samhällsuppdraget är grunden för Västra Götalandsregionens stöd till de tjugo folkhögskolor och tio studieförbund som finns i regionen. 12
För många människor har folkbildningen fungerat som en hävstång som förmått dem att bryta med givna förutsättningar. Det kan handla om allt från att ge resurser för vidare studier till att skapa nya sociala sammanhang. Folkbildning är ett effektivt sätt att utjämna bildnings- och utbildningsklyftorna i samhället. Folkhögskolorna i Västra Götaland har varit aktiva i utarbetandet av den regionala kompetensplattformen. Förbunden och skolorna har uppdraget att stödja föreningslivet. De är även viktiga resurser för sina medlemsorganisationer. Genom studieförbunden och folkhögskolorna skapas lokala resurscentra för civilsamhället. Särskilt viktigt är det att stödja resurssvaga områden eller områden med svagt föreningsliv. Ansvaret för folkbildningen är en gemensam angelägenhet för staten, kommunerna, landstingen/regionerna och huvudmännen. Västra Götalandsregionen kommer under 2013-2015 att ta sin del av ansvaret samt verka för att kommuner och huvudmän bär sin. Kulturarvet Kulturarvet är resultatet av våra gemensamma strävanden att bygga samhällen och sociala sammanhang. Därmed är det alla innevånare i samhället som kontinuerligt förvaltar, traderar och utvecklar kulturarvet. Kulturarvet är ett viktigt uttryck för delaktighet på kulturområdet. Vårt gemensamma arbete med kulturarvet tar sig många uttryck: språk, trosföreställningar, berättelser och materiella lämningar. Merparten av dessa finns naturligt i samhället omkring oss, andra förvaltas av experter. Samspelet mellan experter och medborgarna är avgörande för ett dynamiskt bruk av kulturarvet. I Västra Götaland finns uppemot sjuhundra kulturarvsverksamheter som skulle kunna liknas vid museer. De är mer eller mindre publika gränssnitt till organiserat bevarande och brukande av kulturarvet. Arkiv och bibliotek är andra verksamheter som på ett organiserat sätt erbjuder kulturarv till medborgarna. Endast en del av dessa verksamheter är offentliga institutioner. Föreningar, organisationer av olika slag och privata intressen står för merparten. De offentliga institutionerna har i uppgift att erbjuda långsiktig förvaltning, bevara och skapa möjligheter för brukande men också att samverka med alla andra kulturarvsverksamheter i samhället. Kulturarvsfrågorna hänger nära samman med frågor kring, demokrati/medborgarinflytande, attraktivitet, identitet, pedagogik, digitalisering, turism, med mera. Konstartsutveckling De konstnärliga scenkonstinstitutionerna har ett särskilt uppdrag att vidareutveckla konsten, vara en inspirationskälla och en förebild. För att motverka negativa diskussionerna kring fördelningspolitik måste en mer produktiv samverkan mellan fria aktörer och offentliga institutioner etableras. De institutioner som kulturnämnden stöder har uppdrag att samverka med fria aktörer. Detta bör vidareutvecklas. Institutioner som förebild kan ge positiva effekter, så har till exempel dansen i Göteborg utvecklats starkt de senaste åren där GöteborgsOperans danskompani varit en förebild. Operans danskompani är idag ett av Europas mest framträdande. Kompaniet har vid flera tillfällen arbetat tillsammans med fria aktörer och många nya danskonstnärer är nu verksamma i Västra Götaland. Spännande mötesplatser har skapats i Göteborg där dansen fått tillgång till nya scener, ofta i samverkan med andra samtida uttryck. Andra förebilder för ökat intresse inom ett konstområde är de nationellt och internationellt kända festivalerna. Bok- och bibliotek, Way out West, Teater- 13
och dansfestivalen, Göteborgs internationella filmfestival och Göteborgs Internationella konstbiennal är några som påverkat och påverkar ett områdes utveckling. Alla ovan nämnda festivaler har stor internationell medverkan vilket är viktigt utifrån ett kvalitetsutvecklingsperspektiv Många bildkonstnärer spridda över hela regionen påpekar att avsaknaden av en betydelsefull institution på området påverkar debatten kring konsten och intresset för den samtida bildkonsten i Västra Götaland. Fler residens och bättre förutsättningar för de konstnärer som verkar utanför institutionernas väggar måste också skapas. Den samtida konsten många uttryck behöver fler miljöer att verka i. För att främja och utveckla konstformerna i Västra Götaland behövs särskilda insatser för det fria kulturlivet. De insatserna kan vara förbättrade produktionsvillkor, stöd till understödjande infrastruktur, samarbeten med nationella organisationer och myndigheter, översyn av riktlinjer och villkor samt tydliga uppdrag till institutioner och förvaltningar. Nya former för finansiering bör prövas i framtiden. Ett försök med så kallad crowd-funding har prövats under 2012. Det finns gott om organisationer och aktörer som arbetar med att stötta det fria kulturlivet: centrumbildningar, kollektivverkstäder, producentbyråer och EU-konsulter. Om centrumbildningar och kollektivverkstäder var ett verk av 1970-talet, så är det kanske idag andra stödfunktioner av agent- och mäklarkaraktär som behöver stärkas. Behovet av platser att verka på är stort. Det är känt att en avgörande faktor för uppkomsten av kreativa fora är tillgången till billiga lokaler. I projektet hundra kontor har Västra Götalandsregionen tillsammans med näringslivet försökt frigöra kontorsytor för konstnärer och konstnärlig verksamhet att verka i. Ett faktum är att en hög andel flexibla, rörliga medel är en av de bästa förutsättningarna för att gynna konstnärlig förnyelse. Det är därför viktigt att stärka dessa medel. Resurser och nya arbetssätt, dessutom en större mångfald, rörlighet och internationalisering krävs för fortsatt kreativ utveckling. Behovet av mötesplatser, stöd till frivilliga initiativ, bättre dialog med kommunerna är möjliga vägar. Medier Den digitala verkligheten har förändrat medielandskapet i grunden. Skivbranschen var först ut men digitaliseringen är nu synlig inom alla konst och kulturområden. Filmen och den rörliga bilden som kulturform har ökat i betydelse de senaste tio åren. Idag lever vi i ett samhälle som domineras av den rörliga bilden: i TV, på bio, på datorn och på bildskärmar i det offentliga rummet. Genom film, spel och digitala läromedel har vi vant oss vid att interagera på nya sätt, vilket har påverkat hela vårt lärande. Vi lär oss allt mindre genom boken, allt mer via skärmen. Den nya tekniken har dessutom påverkat formerna för berättande genom att frammana nya genrer som exempelvis cross media och förstärkt verklighet. Kulturnämndens och regionutvecklingsnämndens satsningar på filmområdet har lett till att Västsverige har en av Europas mest utvecklade infrastrukturer för filmproduktion. Det regionala bolaget Film i Väst samproducerar över hälften av alla svenska långfilmsproduktioner. Detta gör 14
filmen till en av de starkaste kulturnäringarna i Västra Götaland. Volymen av filmproduktioner har skapat en god arbetsmarknad för filmarbetare i alla led. Göteborg International Film Festival är en av norra Europas största och mest publika filmfestivaler. Det stora publik- och branschtrycket är ett bevis på behovet av mötesplatser, både för professionen och för den filmintresserade allmänheten. Det är dessutom härifrån som stora delar av nordisk film hittar ut i världen genom branschträffen Nordic Film Market. Göteborgs filmfestival vill stärka festivalen utanför Göteborg genom digitala smygpremiärer på fyra olika platser i Västra Götaland. Västra Götalandsregionens gemensamma satsning på Film i Väst och Göteborgs filmfestival ger en tydlig signal om filmens värde som näring och regional utvecklingsfaktor vid sidan av dess lika viktiga konstnärliga och kulturpolitiska värde. Det är ingen underdrift att påstå att dessa regionala filmsatsningar har ritat om kartan för den svenska film- och kulturpolitiken. Samverkansmodellen är bara en av många effekter. De flesta innovationerna inom spel och IT-utvecklingen skapas av människor under 30 år. Denna kreativa potential behöver bra infrastruktur och stödformer. Västra Götalandregionen måste hitta nya former för samverkan med dessa kreatörer så att den digitala utvecklingen stärks. Litteratur De utmaningar som litteraturområdet står inför rör sig kring att skapa kreativa mötes- och produktionsmiljöer, ge ökade möjligheter till scener och uppläsningstillfällen, kortare uppdrag som artiklar och essäer samt ökad internationell rörlighet. Litteraturområdet i Västra Götaland stärks av Bok & Biblioteksmässan och utbildningen Litterär gestaltning på Göteborgs universitet. I regionen produceras också några av landets främsta kulturtidskrifter. Lagerhuset i Göteborg erbjuder produktionsmiljöer för dessa kulturtidskrifter som delar lokalerna med flera bokförlag och Nätverkstan. Kulturnämnden har formulerat ett särskilt uppdrag till Nätverkstan genom att erbjuda en produktions- och forskningsmiljö för småskalig publicistisk och konstnärlig verksamhet. I regionen finns även mellan 50 och 60 mindre bokförlag samt den ideella föreningen Författarcentrum Väst. Författarcentrum Väst har omkring 300 medlemmar och bedriver flera utåtriktade projekt vid sidan av sitt förmedlingsuppdrag och sin samverkan med regionens skolor. Nämnas kan uppläsningsscenen Forum för poesi och prosa och scen för invandrade författare Lost in immigration. Bibliotek, studieförbund och skolor är aktörer som arrangerar publika möten med författare och publicister, dessutom arrangeras tre återkommande aktiviteter i regionen: Winter Word festival i Strömstad, Litterär scen i Göteborg samt litteraturfestival i Åmål. Bakom litteraturfestivalen står föreningen Bokdagar i Dalsland som har årlig verksamhet och är en arrangör för författarcentrums uppläsningsscen samt Nordiska novellseminarier och Ungas bokdagar. Föreningen har ambitionen att skapa ett Nordiskt Litteraturens hus i Åmål.. Handlingsprogram Vissa kulturpolitiskt betydelsefulla områden har Västra Götalandsregionen valt att operativisera i särskilda handlingsprogram. Programmen är regionövergripande och förutsätter en bred samverkan mellan stat, region, 15
kommun, civilsamhället och näringsliv. Handlingsprogrammen stärker tillsammans eller var för sig de av regionfullmäktige prioriterade målen för kulturverksamheten: Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter och institutioner och organisationer som regionen stöder. Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka och omfatta fler perioder under året. De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter. Rätt att vara med Se vidgat deltagande Barn och Unga, sidan 20. Natur- och kulturturism Handlingsprogrammet för natur- och kulturturism har tagits fram på uppdrag av regionfullmäktige och utarbetats i nära samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Västra Götalandsregionens egna verksamheter, kommunerna samt representanter för näringslivet och civilsamhället. Programmet ska betraktas som en överenskommelse på ett allmänt plan mellan de ledande aktörerna på natur- och kulturturismområdet i Västra Götaland. Tillsammans utvecklar de destinationer, besöksmål och evenemang där naturen och kulturen utgör en självklar grund. Syftet med programmet är att visa på naturens och kulturens betydelse för turismens utveckling samt stärka förutsättningarna för aktörerna inom området att nå nya publikgrupper och en finansiell marknad. Maritimt och industriellt kulturarv Västra Götalands historia är i stor utsträckning maritim och industriell, vilket fordrar ett bra bevarande och brukande av detta kulturarv. Västra Götaland har havskust, en av Europas största insjöar och Nordens största hamn mot världen. Dessutom är man en ledande industriregion med traditioner. Planen är formulerad utifrån ett civilsamhälleligt perspektiv. Hur kan det civila samhället, näringslivet och den offentliga sektorn samarbeta för att på bästa sätt stödja innevånarnas behov och eget arbete med sitt kulturarv? Det är ofta föreningar och andra organisationer som ansvarar för ägande, drift, publikt nyttjande och utveckling av detta arv. Planen är långsiktig och syftar till bättre nyttjande och skapande av resurser. Lust att lära Fantasi, kreativitet, förundran och inte minst lust är oundgängliga för kulturen och för det livslånga lärandet. Genom samverkan mellan kulturinstitutioner och lärandets olika delar vitaliseras och breddas kulturlivet. Inom ramarna för handlingsprogrammet Lust att lära skapas nätverk och plattformar där representanter, från kulturens institutioner och lärandeinstitutioner i allmänhet och folkbildningen i synnerhet, möts. Ett viktigt område för handlingsprogrammet är att skapa möjligheter för medskapande inom ABM-sektorn, arkiv, bibliotek, museer. Genom att nyttja teknikens möjligheter breddas deltagandet i kulturlivet. En strategisk plan för ABMsamverkan kommer under perioden att utarbetas. Att näringslivsutveckla kultursektorn I sitt programförslag för perioden 2014-2020 slår EU fast att Europa skall bli bättre på att främja innovation. 16
Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden avslutade 2012 ett treårigt handlingsprogram för kulturnäringar i Västra Götaland. Programmet har bland annat vidareutvecklat så kallade kultursystem där ett antal kulturaktörer inom till exempel ett geografiskt område fortbildats att tillsammans, med sina olika kompetenser, bättre kunna utveckla speciella kulturnäringar. Precis som den europeiska tillväxt- och sysselsättningsstrategin, Europa 2020, understryker, handlar det om att skapa smart tillväxt baserad på kunskap och innovation. Programmet har även kartlagt vissa faktorer som skapar en innovativ miljö på kulturområdet. I Västra Götaland utgör kultur och upplevelsesektorn sju procent av arbetsmarknaden. Den bedöms ha stor tillväxtpotential. Västra Götalandsregionen kommer därför fortsatt utveckla kulturnäringarna i regionen. Det är viktigt att poängtera att detta arbete måste bedrivas i nära samverkan med övrig tillväxtsektor. En ökad kunskapsöverföring mellan branscher är nödvändig. Strategiska områden För att förverkliga visionen om det goda livet pekar En mötesplats i världen ut fem strategiska områden som alla kan hänföras till de dimensioner som tidigare nämnts. Två är övergripande och i allt väsentliga viktigast för kulturpolitiken att hantera; det vidgade deltagandeperspektivet och insatser för att gynna nyskapande. Övriga insatsområden som utpekas fungerar i vissa fall som metoder eller verktyg till de två övergripande. Under det första strategiska området, vidgat deltagande, beskrivs Västra Götalandsregionens arbete för att stärka de mänskliga rättigheterna, utmaningar och insatser för det prioriterade barn och ungdomsarbetet, folkbildningen samt den idéburna sektorn/sociala ekonomins roll. Ett vidgat deltagandet För regionens kulturpolitik är ett vidgat deltagande ett övergripande och därmed prioriterat mål. En stor utmaning ligger i att stärka den unga generationen och våra nya svenskars möjlighet att delta i samhällslivet. 1974-års kulturpolitik föregicks av en demokratisk process. Den länsinstitutionsetablering som blev det pratiska resultat kom dock att hantera det vidgade deltagandeperspektivet ganska homogent. Ett vidgat deltagande handlar inte bara om bredare publikgrupper och större allmän tillgänglighet, utan också om ett helt nytt sätt att tänka utifrån organisationsstrukturer, berättelser och inte minst kulturarv. Det immateriella kulturarvet bär man med sig, hur det ska formuleras är en stor fråga. Vad exkluderas och vad inkluderas? Ett vidgat deltagande innebär medvetenhet kring de maktstrukturer som finns. Vi vet genom olika rapporter att utanförskapet inte minskar, att många grupper fortfarande står utanför det demokratiska systemet. Vad och vilka premieras i offentlig bidragsgivning, vilka instrument för ett vidgat deltagande används? Västra Götalandsregionen ska utifrån ett vidgat deltagandeperspektiv fördjupa arbetet genom samverkan, forskning, nya insatser, dialog, omvärldsanalys och flexibilitet. Dialoger måste föras i hela länet för ett framgångsrikt arbete. Kulturnämnden stödjer cirka 40 utförare med så kallat Långsiktigt uppdrag. Genom att i en särskild struktur, benämnd Den stora kulturen många skall bli fler, systematiskt analysera och forska kring de aktiviteter uppdragstagarna planerar och genomför, kommer kulturnämnden att utveckla och sprida kunskaper kring vidgat deltagande. Det strukturerade arbetet drivs som en process och skall inarbetas i ordinarie verksamhet. Statens kulturråd avses delta i arbetet. Från 2013 involveras även de cirka 60 stycken så kallade Kulturstrategiska uppdrag. Utmaningen ligger 17
i att aggregerat öka kunskapen och medvetenheten kring hur ett vidgat deltagande på sikt kan gestaltas inom den offentligt stödda kulturen. Insatser 2013-2015: I en särskild struktur, benämnd Den stora kulturen många skall bli fler, systematiskt analysera och forska kring aktiviteter som stärker ett vidgat deltagande. Skapa nya dialogforum för lokala och regionala politiker och tjänstemän. Ett jämlikt kulturliv Alla människor har rätt till att delta i kulturlivet som skapare, publik och samtalsdeltagare oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund, samhällsklass, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsförmåga eller religiös övertygelse. Jämställdhet Kulturnämnden arbetar aktivt för ett mer jämställt kulturliv. Ett av nämndens främsta verktyg för att främja jämställdhet på kulturområdet är uppdragsskrivningarna och dialogen med utförarna. Kulturnämnden har även antagit en handlingsplan för mänskliga rättigheter 2010-2012. Handlingsplanen inkluderar mål och konkreta aktiviteter för att uppnå jämställdhet, främja etnisk mångfald och öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. 2013 ska handlingsplanen utvärderas. Därutöver arbetar kulturnämnden för jämställdhet genom en jämställdhetsintegrerad budgetprocess. Insatser för ökad jämställdhet 2013-2015: En kartläggning av jämställdheten och mångfalden i kulturnämndens långsiktiga uppdrag ska ske för perioden 2013-2014. Underlaget kommer att analyseras och sammanställas 2015. En kvalitativ fördjupning av resultaten som framkommer i kulturnämndens rapport (O)jämn kultur? en kartläggning av jämställdheten i de uppdrag, projekt och stipendier som kulturnämnden beviljat medel 2008-2010 ska genomföras på ett urval av kulturnämndens långsiktiga uppdrag. Kulturnämndens långsiktiga uppdrag för perioden 2012-2014 innehåller mål om att öka jämställdheten, mångfalden och tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. År 2015 ska uppdragen utvärderas. Mångfald Mångfald berikar kulturlivet. Med hjälp av etnisk och kulturell mångfald bland publik, deltagare och skapare kan kulturen lyftas till nya nivåer. Sedan 2003 finns det en mångkulturkonsulent i regionen som arbetar för att lyfta den etniska och kulturella mångfalden i kulturlivet. Konsulenten har bland annat byggt upp nätverk kring mångkultur samt presenterat verktyg och metoder för att driva arbetet framåt på olika nivåer i Västra Götaland. Kulturnämnden har under 2012 beslutat om en särskild satsning på temat interkulturella möten. Utgångspunkten är att samverkan mellan redan pågående projekt. Uppdrag ska förtydligas i de förvaltningar, föreningar, folkbildningsverksamheter och kulturinstitutioner som medverkar. Dessutom ska nya delprojekt ingå. Mångkulturkonsulenten på Kultur i Väst och Enheten för rättighetsfrågor är självklara samarbetspartners. Ett av projekten består i att utbilda ett antal samtalsledare med olika bakgrunder i storytelling som kan stimulera till eget berättande och insamlande av historier. Ett annat handlar om att gestalta 18
livsberättelser där medlemmar i en lokal gemenskap arbetar tillsammans för att uttrycka sig genom film, teater, berättande eller utställningar. Ett filmprojekt planeras också inom ramen för satsningen, där ny icke-anglosaxisk film på originalspråk ska visas på bibliotek. Folkbiblioteken kommer även vara en arena för interkulturella kulturupplevelser El Sistema är en förebild när det gäller att förena satsningar på barn och ungas musikintresse med ett integrationsarbete i förortsmiljö. El Sistema är i första hand en kör- och orkesterskola och i sin förlängning ett verktyg för social och mänsklig utveckling. 2010 startade El Sistema i den mångkulturella förorten Hammarkullen på initiativ av Göteborg Symfoniker. Idag är omkring 600 barn med tillhörande familjer medlemmar i El Sistema. Många kommuner i Västra Götaland har varit intresserade av att öka sina kunskaper kring El Sistema. Västra Götalandsregionen genomförde därför en konferens den 26 september 2012. Insatser för mångfald 2013-2015: Seminiariekonferens om att störa (bryta upp) homogeniteten. En internationell El Sistema-konfererens arrangeras i april 2013. Stärka interkulturella möten som ett särskilt utvecklingsområde., se sida 43 Minoriteter Sedan 2006 har Västra Götalandsregionen haft en särskild samrådsgrupp för de fem nationella minoriteterna. Alla fem minoriteterna finns också representerade bland de föreningar som Kommittén för rättighetsfrågor tilldelat treåriga organisationsstöd för åren 2012-2014. Det regionala engagemanget för de nationella minoriteterna har bland annat medverkat till att göra gruppen romer mer synlig. Det har lett till att Västra Götalandsregionen idag står som huvudman för den romska Agnesbergs folkhögskola i Göteborg. Det är den första romska folkhögskolan i Norden. Förutom undervisning utvecklar folkhögskolan demokratiseringsprocesser genom föreningsverksamheter. De resande romernas historia har lyfts fram genom två projekt i samarbete med Bohusläns museum, Snarsmon, en arkeologisk undersökning av en romsk boplats och Den skandinaviska resandekartan, en kartläggning av resandefolkets historia i det svensknorska gränsområdet. Röhsska museet i Göteborg har sedan 2008 uppmärksammat den internationella Romadagen den åttonde april genom utställningar och seminarier. Kulturnämnden stöttar ytterligare två minoritetsföreningar genom verksamhetsbidrag, nämligen Regional SIOS Västra Götaland, samarbetsorgan för etniska föreningar i Sverige, och Distriktsorganisationen av Sverigefinska riksförbundet. Tillgänglighet Regionen har som mål att alla människor, oavsett funktionsförmåga, ska kunna delta i såväl samhällslivet i stort som i kulturlivet. Arbetet har resulterat i en plan för handikappsfrågor, riktlinjer för information i anpassad form och en utbildning i bemötande som använts av cirka 20 000 anställda i regionen. 19
Några av kulturnämndens kulturstrategiska uppdragstagare bedriver verksamhet av, med och för personer med funktionsnedsättningar. Exempel på dessa verksamheter är Spinn Sveriges första integrerade danskompani med professionella dansare både med och utan funktionsnedsättningar, Share Music Sweden och Teater Kattma. Genom konsulentverksamheten arbetar Kultur i väst med frågor som rör funktionsnedsattas tillgång till kultur och bibliotek. De har även prövat olika former för talboksdistribution i samarbete med Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ett arbete som kommer att vidareutvecklas de kommande åren. Insatser för ökad tillgänglighet 2013-2015: Riktlinjerna Förmedlingsteknisk tillgänglighet för utställningar och scenkonst, som kulturnämnden antog 2002, ska uppdateras. Barn och unga Av regionens cirka 1,6 miljoner innevånare är cirka 25 till 30 procent barn och unga under 30 år. Kulturnämnden har regionstyrelsens uppdrag att särskilt arbeta för ungas delaktighet i i de kulturverksamheter som nämnden stödjer. Västra Götalandsregionen har också beslutat att aktivt arbeta i enlighet med Barnkonventionen. Det betyder att ett tydligt rättighets- och delaktighetsperspektiv genomsyrar alla uppdrag och utvecklingsstrategier. Vid sidan av Handlingsprogrammet Rätt att vara med som nedan beskrivs arbetar kulturnämnden för barns och ungas rättigheter genom uppdrag till institutioner och två särskilda budgetposter för målgruppen: ett arrangörsstöd och en så kallad k-peng som är kopplad till ungas eget kulturutövande. Kulturnämnden har även identifierat andra områden att särskilt utveckla under kulturplansperioden. Det kan handla om insatser för att minska kunskapsklyftorna, öka ungas rörlighet internationellt, bidra med praktikplatser eller utveckla nya mötesplatser. Handlingsprogrammet Rätt att vara med Kulturnämnden beslutade 2006 att utarbeta ett särskilt handlingsprogram, Rätt att vara med för barns och ungdomars kultur och fritid, där antogs regiongemensamma förhållningssätt och utvecklingsområden. Handlingsprogrammet har följande fem dimensioner: Barn och ungdomar har rätt till inflytande och möjlighet att påverka Alla barn och ungdomar ska ges likvärdiga möjligheter Utveckla samverkan mellan kultur och skola Ökade möjligheter till eget skapande Vidgad syn på kulturbegreppet. Tre projekt har påbörjats under 2011-2012 inom ramen för programmet: Projektet KLIV 2.0, som pågår under åren 2011-2012, tar sin utgångspunkt i hur gemensamma samhällsresurser kan användas effektivare med elevernas lärande och bästa i fokus. Hur kan kulturverksamheternas kompetensområden, arbetssätt och digitala rum utgöra en resurs i elevernas vardag och stödja skolans uppdrag. Processen har fokus på att undersöka hinder och möjligheter för samverkan mellan grundskolas uppdrag och offentliga och ideella kulturverksamheters uppdrag/verksamhetsidé och kapaciteter. En del i arbetet är formulera 20