Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Relevanta dokument
Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Försjön. Försjön, södra delen

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Virserums- Gårdvedaån

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Hammarskogsån-Danshytteån

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Murån Koord: X: / Y:

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Allmänt om Tidanöringen

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

ELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Åtgärdsområde 004 Västerån

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Vattendragsvandringar. Bäcken från Hallångssjön

SKÖTSELPLAN FÖR. Naturreservatet Moån. Kalix kommun

Biotopinventering av Albäcken 2003

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010

Elfisken Vojmån 2010

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun.

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)

Natur- och kulturvärden som berörs av förläggning av VAledning i Mycklaflon samt landledningens vattenpassager i mindre vattendrag

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Figur 5-1 Älvar och bäckar som påverkas av projektet i Hannukainen på den finska sidan.

Saneringen av Svartsjöarna erfarenheter

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Blå målklasser i skogsbruksplan

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Damminventering inom Avasund

Projektområde Fängsjön

Samtliga inventerade vattendrag

Transkript:

Pauliströmsån Pauliströmsån är ett biflöde till Emån och rinner upp nordost om Eksjö i Jönköpings län och har sitt utlopp i Emån strax väster om Järnforsen. Uppströms finns bl.a. sjöarna Mycklaflon och Bellen. Den del som ingår i denna naturvärdesbedömning är ca 6 km lång och sträcker sig från Nedre Svartsjöns utlopp till åns utlopp i Emån. Vattendraget är här omväxlande med blockstenspartier där vattnet forsar och lugnare partier. För det mesta omges ån av barrskog med lövträd närmast ån men nedre delen rinner genom åkermark och här meandrar ån en aning. Berggrunden utgörs av graniter men vid Åängen finns basiska bergarter i ett massiv som tvärar över ån. Dominerande jordart är morän men ån rinner igenom ett par torvområden. I nedre delen rinner ån strax öster om en isälvsavlagring. Pauliströmsån är påverkad av utsläpp från Pauliström, dels kvicksilverkontaminerade fibrer från Pauliströms bruk, dels vatten från avloppsreningsverket i Pauliström. Kvicksilverutsläppen har upphört men följderna av dessa finns kvar i sedimenten i Övre och Nedre Svartsjöarna. Från sedimenten läcker okända mängder ut i Pauliströmsån och vidare ut i Emån. Fisken har varit svartlistad från Pauliström till Emåns mynning i Östersjön. En förundersökning om sanering av de kvicksilverbemängda sedimenten påbörjas under 1996. Påverkan från skogsbruket är måttligt men här föreligger stora hot. Åns biologiska funktion är mycket hög. Här finns safsa, gotlandsag, flodpärlmussla och stationär öring. Bottenfaunan har ett mycket högt naturvärde pga ett mycket högt artantal (ett av de högsta i jämförelse med 500 andra vattendrag i södra Sverige), en hög diversitet, en rödlistad (hotkategori 4) skalbaggsart samt förekomst av flera sällsynta nattsländearter och en sällsynt bäcksländeart. Utter har iakttagits uppströms i systemet. Höga raritetsvärden finns med flera sällsynta arter som flodpärlmussla och gotlandsag. Den biologiska mångformigheten är stor med relativt många fiskarter, många växtarter, ett stort antal bottenfaunaarter och en relativt varierande omgivning samt åbotten. Pauliströmsån har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning men kan få det i och med den eventuella saneringen av Svartsjöarna.

Koordinater (enligt SMHI): 636491-148790 Huvudavrinningsområde: 74, Emån Delavrinningsområde: 74 10,Pauliströmsån Topografisk karta: 6F SO Ekonomisk karta: 6 F 2h (6527), 6 F 3h (6537) Totalt avrinningsområde: 219 km 2 Delsträcka: från utloppet ur Nedre Svartsjön till inloppet i Emån. Längd: hela vattendraget:? km delsträcka: ca 6 km Vattendragets bredd: större än 5-6 m: ca 4 km mindre än 5-6 m: ca 2 km Höjd över havet: max:147 m min: 99 m Sammanlagd fallhöjd: 48 m Medelvattenföring: 1,58 m 3 /s Påverkan Reglering: Nej Dammar: Nej Kanalisering: Nej Rensning: Vet ej Dikning: Obetydligt. Utsläpp: Ån är recipient för bl.a. ett avloppsreningsverk och ett pappersbruk i Pauliström. Åkrar vid stranden: Vid nedre loppet finns åkermarker. Strandnära hyggen: Flera hyggen finns bl.a. väster om Lövö, söder om Åängen och vid Bjurängen. Dessa är relativt små men hotet mot kvarvarande skog är stort. Förbud mot strandnära avverkningar är kanske en nödvändig åtgärd för att skydda de höga naturvärden som finns här. Kalkning: Sjön Ramsen söder om Pauliström och med utlopp till Pauliströmsån uppströms Svartsjöarna har kalkats. Kvicksilver: Pauliströmsåns fisk har varit svartlistad med avseende på kvicksilver. Främmande arter: Signalkräfta (inplanterad 1992). Utdöda arter: Flodkräfta. Vägar, järnvägar: Vid åns utlopp i Emån korsar väg 127 ån. Övriga ingrepp:-

Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alkanitet färgtal kond tot-n tot -P (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) (mg/l) (mg/l) 820511 * 6,8 0,14 -- -- -- -- 890612 * 7,1 0,28 -- -- -- -- 920120 6,7 0,26 30 10,9 0,720 <0.005 940118 6,7 0,20 43 9,5 0,789 0,012 940823 7,2 0,43 23 11,0 0,369 0,010 *= prov taget ovan reningsverket i Pauliström. Övriga vid bron vid riksväg 127. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0) Biologisk funktion Vattendragsberoende däggdjur och fåglar: Uppströms Övre Svartsjön har utterspår iakttagits 1991 - betydelse för arten i landet, strömstare övervintrar - betydelse för arten i regionen. Fiskar: Öring - betydelse för arten i vattensystemet Bottenfauna: Ett fint bestånd med flodpärlmussla finns här - betydelse för arten i landet. Vid en bottenfaunaundersökning 1992 gavs bottenfaunan ett mycket högt naturvärde. Insekter: - Kärlväxter: Här finns bestånd av safsa, gotlandsag - betydelse för arterna i regionen Övrigt: - Bedömning: Mycket hög biologisk funktion vilket ger 2+ poäng. (0, 1+, 2+) Raritet Biotisk: Flodpärlmussla - sällsynt i landet. Safsa - sällsynt i regionen. Gotlandsag - sällsynt i regionen. Abiotisk: - Bedömning: Höga raritetsvärden vilka ger 1+ poäng. (0, 1+)

Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskbestånd: Vid elfiske 1986 fångades öring, elritsa, lake, gädda, abborre och mört Vattendragsberoende däggdjur: Utterspår uppströms Övre Svartsjön 1991 Vattendragsberoende fåglar: Strömstare övervintrar i forsarna Bottenfauna: Vid en bottenfaunaundersökning 1992 befanns Pauliströmsåns bottenfauna vara av mycket högt naturvärde (klass A) - ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organisk belastning samt ej eller obetydligt påverkad av försurning. Det totala antalet arter är mycket högt, ett av de högsta som uppmätts jämfört med ca 500 vattendrag i S och Mell. Sverige, såväl individtäthet som tillgång på föda för fisk bedöms som mycket hög. Antalet arter/taxa var 72 st. Kärlväxter: Bl.a. safsa, gotlandsag, ängsnycklar, kransalg sp., hårslinga, igelknopp, nate sp. Övrigt: - Abiotiska delkriterier Strandnära områden (inom 100 m från strand) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Lövskog x Barrskog x Åker x Våtmark x Förekomst av översvämningsmark: Ja, Lövängen och Bjurängen. Åfårans förlopp Lugnflytande: ca 2-2,5 km Strömmar: ca 3,5-4 km Fall: - läge: - Höljor: - läge: - Ringlande: 6 km läge: hela loppet Grenat: 0,3 km läge: vid Lövö Meander: 0,75 km läge: nedre loppet läge: Åängen-Stjärneberg, Bjurängen, från ca 1 km uppströms utloppet till utloppet läge: Lövö-Åängen, Stjärneberg- Bjurängen, nedströms Bjurängen ca 0,5 km, samt vid utloppet.

Åbottens geologi Isälvsavlagringar: - läge: - Svallsediment: - läge: - Morän: - läge: - Berg: - läge: - Vinteröppna avsnitt: - läge: - Bedömning: Tämligen mångformig vilket ger 1+ poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Vissa undersökningar har gjorts rörande flodpärlmusslor från Pauliströmsån (Mutvei-Duncan 1992). Framstående exempel på åtyp: Ursprungligen näringsfattig skogså. Bedömning: Presumtiv betydelse som forskningsobjekt, t.ex. rörande flodpärlmussla. Detta ger 1+ poäng. (0, 1+) Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 2+ Raritet 1+ Biologisk mångformighet 1+ Betydelse för forskning och undervisning 1+ Summa: 4+ Bedömning Naturvärdesklass I, Särskilt högt naturvärde. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde =5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde =3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt =1+, 0