Projektplan Interkommunal havsplan för Blekinge Fördjupning av Blekinges kustkommuners översiktsplaner 1 (15)
2 (15)
Innehållsförteckning Bakgrund 5 Statlig havsplanering 5 Interkommunal havsplan för Blekinge 5 Projektbeskrivning 7 Projektets syfte 7 Planeringsmål 9 Avgränsning 11 Tidplan 12 Organisation 12 Resurser 13 Personella resurser 13 Finansiering 13 Genomförande 14 3 (15)
4 (15)
Bakgrund Statlig havsplanering Havsplaneringen kan beskrivas som en process för att analysera och organisera verksamheter i havsområdena för att uppnå miljömässiga, näringspolitiska och sociala mål. Det handlar om att i en öppen process och med inriktning mot framtiden skapa möjligheter för och göra avvägningar mellan olika intressen för nyttjande, utveckling och bevarande. Enligt EU:s ramdirektiv för havsplanering ska medlemstaterna senast den 31 mars 2021 ha upprättat havsplaner. Den 1 september 2014 infördes därav en bestämmelse i miljöbalken om statlig havsplanering i Sverige som innebär att det ska finnas tre statliga havsplaner; för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Blekinges vattenområde ingår i havsplaneområde Östersjön. Den statliga havsplaneringen leds av Havs- och vattenmyndigheten i samverkan med berörda nationella myndigheter och landets kustlänsstyrelser. Målsättningen är att genomföra samråd hösten 2017 till våren 2018 och att överlämna förslag till havsplaner till regeringen mars 2019. Havsplanerna ska omfatta Sveriges ekonomiska zon och svenskt territorialhav från en nautisk mil (1 852 meter) utanför den svenska baslinjen med undantag av fastighetsindelat vatten. Detta innebär att kommunerna och staten har överlappande planeringsansvar i större delen av territorialhavet. Planeringsansvar i havet. Bild: Havs och vattenmyndigheten 5 (15)
Interkommunal havsplan för Blekinge Havet och kusten är kopplat till många starka intressen ifrån både stat, näringsliv och allmänhet. Hänsyn behöver bland annat tas till intressen för exempelvis fiske, försvaret, det rörliga friluftslivet och naturvärden. Många av intressena är av utpräglad mellankommunal karaktär och Blekinges kustkommuner ser ett stort värde i att arbeta gemensamt med ett interkommunalt projekt. Länsstyrelsen i Blekinge och biosfärområdet Blekinge Arkipelag tog under hösten 2014 initiativ till interkommunal havsplanering för kustkommunerna i Blekinge. Kommunerna inledde sedan ett arbete under 2015 med att, i samverkan med länsstyrelsen, inventera kunskapsunderlag, undersöka möjligheterna att söka projektmedel och att hitta strukturerna för samarbete för att ta fram en gemensam havsplan i form av fördjupad översiktsplan. Genom att arbeta med kommunal havsplanering parallellt med att de statliga havsplanerna tas fram har kommunerna större möjligheter att påverka dessa. Eftersom havsplanerna, liksom kommunernas översiktsplaner ska vara vägledande är regeringen angelägen om att planerna stämmer överens när havsplanerna antas. Havsoch vattenmyndigheten har därför avsatt pengar till så kallat KOMPIS-bidrag (KOMmunal Planering I (statlig) Samverkan) för 2016 och 2017. Pengarna fördelas till landets kustlänsstyrelser som ansvarar för utlysning och prövning av ansökningar från kommunerna. Blekinges kustkommuner avser att göra en gemensam ansökan om KOMPIS-bidrag. 6 (15)
Projektbeskrivning Projektets syfte Planarbetet syftar till en mellankommunal och regional planering av havet i de fyra kustkommunerna Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg i Blekinge län. Havets gränslösa karaktär kräver en helhetssyn, vilket i sin tur ställer krav på samverkan över såväl sektorsintressen som administrativa och geografiska gränser. Arbetet ska resultera i en fördjupad interkommunal översiktsplan för havet i Blekinge, integrerad med den statliga havsplanen för Östersjön. Samspela med den statliga havsplaneringen Östersjöns havsplaneområde är det största av de tre statliga planområdena och sträcker sig från Ålands hav, runt Skånes kust och upp genom Öresund till kommungränsen mellan Helsingborg och Höganäs. I Östersjöns planområde finns 7 länsstyrelser och 30 kommuner, av vilka fyra finns i Blekinge län. Bild: Havs och vattenmyndigheten Indelning av havsplaneområden. Bild: Havs och vattenmyndigheten Östersjöns planområde. De nationella havsplanerna kommer, när de är antagna, att vara vägledande för kommunernas planläggning. Mot denna bakgrund är det viktigt att bedriva en parallell kommunal planering av havet för att uppnå ett samspel med och kunna vara aktivt delaktig i den statliga havsplaneringen. Kommunerna får genom arbetet med den interkommunala havsplanen en bra samlad grund för dialog och påverkan när den 7 (15)
statliga planen för Östersjön tas fram. Detta gäller i den zon där det kommunala och statliga planeringsansvaret överlappar varandra men också utanför territorialvattengränsen, i det rent statliga planeringsområdet. Avvägning mellan olika intressen Havet har stor betydelse för bland annat näringslivsutveckling, sjöfart, yrkesfiske, energi men också för friluftsliv, turism och fritidsboende etcetera. Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade till med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning ur ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt. I plan- och bygglagen beskrivs vad som räknas som allmänna intressen i kommunal planering, bland annat natur- och kulturaspekter, hänsyn till omgivningen samt vissa bestämmelser i miljöbalken. En del av de allmänna intressena är riksintressen enligt miljöbalken. Såväl områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella värden som områden och anläggningar som är av betydelse för ett speciellt nyttjande kan vara utpekade som riksintresse. Även allmänna intressen som inte kan utgöra riksintresse, exempelvis områden för vattenbruk, kan vara viktiga i havsplaneringen. Den interkommunala havsplanen ska redovisa vilka områden som är av riksintresse och andra allmänna intressen av väsentlig betydelse. Planen ska ge uttryck för kommunernas samlade syn på hur havsområdena ska förvaltas och innebär ställningstagande till hur olika allmänna intressen ska tillgodoses. I vissa områden finns överlappande anspråk på riksintressen och olika användning kan vara i konflikt med varandra. I den statliga havsplaneringen ska en noggrann avvägning göras för vad varje enskilt område är mest lämpat för. Här är det viktigt att den interkommunala havsplanen kommer med inspel till den statliga planeringen. Ett riksintresseanspråk behöver inte innebära ett förbud mot andra åtgärder i eller i närheten av området, men dess värden ska skyddas i planeringen. Om det finns motstridiga riksintresseanspråk ska den statliga havsplanen innehålla en avvägning och en prioritering av den användning som bäst främjar en långsiktig hushållning med havet. Havsplanering är en tvärsektoriell rumslig planering där avvägningar görs mellan olika intressen och områden för nyttjande utifrån politiska målsättningar och givna förutsättningar. Den interkommunala havsplanen ska skapa beredskap för framtiden och förebygga konflikter mellan olika intressen. Ge rumsliga förutsättningar för nyttjande och bevarande Havsplanering, på såväl statlig som kommunal nivå, hanterar främst de rumsliga aspekterna. Havsplaneringen har flera rumsliga dimensioner; utrymmet i och på havsbotten, i vattenpelaren samt på havsytan och utrymmet där ovanför. Det handlar om att utifrån ett helhetsperspektiv ge rumsliga förutsättningar för olika typer av verksamheter eller skydd i havet. 8 (15)
Havsplaneringen har flera rumsliga dimensioner. Bild: Havs och vattenmyndigheten Syftet med såväl den statliga som den kommunala planeringen är att tydliggöra hur olika havsområden kan användas, vilket bland annat underlättar för de aktörer som bedriver eller avser att bedriva verksamhet i havet. Planerna blir ett viktigt instrument för utvecklingen av havsanknutna näringar, inte minst genom att öka förutsägbarheten för aktörer som avser att bedriva verksamhet till havs. Havsplaneringen förbättrar möjligheterna att ta hänsyn till ekosystemens förutsättningar och trygga de värden som är grund för näringar som exempelvis turism. Liksom i de statliga planerna avser kommunerna tillämpa en ekosystemansats i sitt arbete, det vill säga hitta en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser. Ekosystemansatsen är en internationell strategi och målet är att säkerställa att användningen av ekosystemen sker utan att äventyra deras långsiktiga fortlevnad avseende deras struktur, dynamik och funktion. Planeringsmål Målet är att havsplanen ska leda till en ökad kunskap om havet så att bra avvägda beslut kan fattas. Generellt vet man mycket mer om landområden än om havsbotten och därmed finns ett större kunskapsbehov. Avsikten är att planen ska innehålla rekommendationer för hur havsområdet långsiktigt ska användas för att säkerställa en hållbar användning och nyttjande av våra gemensamma resurser. Statligt havsplaneringsmål Planeringsmålen för den interkommunala havsplanen bör utgå ifrån den statliga havsplaneringens mål. Den övergripande statliga målsättningen är att: Skapa förutsättningar för god havsmiljö och hållbar tillväxt 9 (15)
Detta planeringsmål bedöms ansluta väl till de kommunala viljeinriktningarna för havet i de fyra kommunerna. Planeringsmålen i den statliga havsplanen är även att skapa förutsättningar för: - Regional utveckling - Marin grön infrastruktur och främjande av ekosystemtjänster - Hållbar sjöfart - God tillgänglighet - Utvecklad energiöverföring och förnybar elproduktion i havet - Ett yrkesfiske som är hållbart - Försvar och säkerhet Den statliga havsplanen ska även skapa beredskap för: eventuell framtida utvinning av mineraler, för koldioxidlagring samt framtida etablering av hållbart vattenbruk med minimerad negativ miljöpåverkan. Även dessa mål bör ingå i den interkommunala havsplanen. Miljökvalitetsmål Havsplaneringen ska också bidra till uppfyllelse av miljömålen. Av de 16 svenska miljökvalitetsmålen är det främst Hav i Balans samt Levande kust- och skärgård, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv som är centrala för havsplaneringen. Dessa mål påverkar i större eller mindre omfattning havsplanen. Havsplaneringen är ett verktyg för att anpassa användningen av havet så att utvecklingsbehov tillgodoses samtidigt som miljömålen, inklusive god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen, nås och upprätthålls. Miljökvalitetsmålen beskrivs av ett antal preciseringar. Några preciseringar är särskilt relevanta för havsplaneringen. Det gäller exempelvis bevarade ekosystemtjänster, gynnsam bevarandestatus, hotade arter, fungerande grön infrastruktur, värnande av friluftslivet och bevarade kultur- och naturvärden. Interkommunala mål Projektet har även som mål att skapa former för samverkan mellan kommunerna i projektet och ska resultera i en samsyn på nyttjande och bevarande av kust- och havsområdet, vilket gynnar Blekinge som helhet. Anspråken i havsområdet berör ofta ett större område än en enskild kommun, varför det är en fördel att kommunerna samverkar. Genom att formulera en politisk samsyn på den så kallade "blå tillväxten", det vill säga tillväxten i havsområdet, skapas synergieffekter och gränsöverskridande möjligheter. 10 (15)
Avgränsning Tematisk Havs- och vattenmyndigheten tog fram ett kunskapsunderlag i form av en nulägesbeskrivning under 2013-2014 i samverkan med kustlänsstyrelser och centrala myndigheter för att inhämta underlag från olika sektorsintressen. Materialet var sedan utgångspunkt för ett inriktningsdokument med avgränsning för miljöbedömning som Havs- och vattenmyndigheten skickade på remiss under halvåret oktober 2015 till mars 2016 till samtliga berörda. I inriktningsdokumentet presenteras de sektorsintressen som de statliga havsplanerna kommer att behandla och avsikten är att den interkommunala havsplanen för Blekinge ska ha samma tematiska avgränsning. De sektorsintressen som kommer att behandlas i planen är: sjöfart, infrastruktur, energi, utvinning och lagring av material, yrkesfiske, vattenbruk och blå bioteknik, försvar, friluftsliv och besöksnäring, kulturmiljö, naturskydd, klimat, säkerhet och risker. Geografisk För de statliga havsplanerna är avgränsningen en nautisk mil från baslinjen ut till och med svensk ekonomisk zon. Den kommunala översiktsplaneringen sträcker sig ut till och med territorialhavet. Det innebär en överlappning av den statliga havsplanen och kommunernas översiktsplaner. Den geografiska avgränsningen för den interkommunala havsplanen kommer att omfatta såväl territorialhavet som del av inre vatten, då många sektorsintressen berör en större del av kommunernas havsområden än bara territorialhavet. Plangränsen anpassas i respektive kommun till rådande planförhållanden. Karlshamn Ronneby Karlskrona Sölvesborg Överlappande område mellan statlig havsplanering och kommunal översiktsplanering. 11 (15)
Tidplan Enligt havsplaneringsdirektivet ska de statliga havsplanerna vara upprättade senast den 31 mars 2021. Arbetet med den interkommunala planen ger kommunerna en bra möjlighet att påverka utvecklingen inom havsområdet i den riktning man önskar förutsatt att tidplanen anpassas till tidplanen för de nationella planerna. Kommunerna får därmed möjlighet att ta initiativ till att påverka hur havsområdet ska användas och medverka till en hållbar samhällsutveckling. Tidplanen för den interkommunala havsplanen är samordnad med den statliga havsplaneringsprocessen, se bilaga 1. Om det sker förändringar i tidplanen för den statliga havsplaneringsprocessen kommer tidplanen för den interkommunala havsplanen att justeras. Organisation Arbetet med den interkommunala havsplanen drivs av en arbetsgrupp med representanter från varje kommun där också länsstyrelsen medverkar. De kommunala tjänstemännen skriver planhandlingen och länsstyrelsen bidrar med stöd och expertis. Projektledarrollen roterar mellan de fyra kommunerna. Projektet har en styrgrupp på respektive kommun, företrädesvis kommunstyrelsens arbetsutskott. Varje kommun har även en referensgrupp sammansatt av tjänstemän med strategiska funktioner. 12 (15)
Resurser Personella resurser Respektive kommun bidrar med planarkitektkompetens om 15 % arbetstid av en heltidstjänst för deltagande i den interkommunala arbetsgruppen. Varje kommun utser även en referensgrupp med tjänstemän som anpassas för respektive kommun, exempelvis inom följande områden: fritid, turism, miljö, hamn och näringsliv. Finansiering Kommunernas översiktsplaner och havsplanen kommer att överlappa från en nautisk mil ut till området där svensk ekonomisk zon tar vid. Då både de statliga havsplanerna och kommunernas översiktsplaner är vägledande är regeringen angelägen om att planerna stämmer överens. Havs- och vattenmyndigheten har därför avsatt pengar till KOMPIS-bidrag (KOMmunal Planering I (statlig) Samverkan) under 2016 och 2017 för att hjälpa kommunerna att komma igång med sin havsplanering. Havs- och vattenmyndigheten har fördelat bidraget till landets kustlänsstyrelser som i sin tur ansvarar för utlysning och prövning av ansökningar från kommunerna. Blekinges kustkommuner avser att göra en gemensam ansökan om KOMPIS-bidrag och Blekinge har fått fördelat 687 000 kr för 2016 och 570 000 kr för 2017. Länsstyrelsen ser gärna att kommunerna söker för en tvåårsperiod eftersom det förenklar bidragshanteringen. Efter avdrag för länsstyrelsens administration om 10 % innebär det ett bidrag på 1 131 300 kr under perioden (2016 och 2017). Kommunerna kan söka bidrag från KOMPIS-bidraget för 50 % av projektets kostnad, eller 75 % om det finns särskilda skäl. Bedömning är att det finns särskilda skäl för den interkommunala havsplanen för Blekinge. Personalkostnader för projektet är 15 % arbetstid av en heltidstjänst. Kostnaden per kommun blir därmed 105 000 kr/år (beräknat på 700 000 kr för en heltidstjänst). Utöver personalkostnader beräknas projektet ha kostnader på totalt 650 000 kr för externa tjänster och övriga kostnader (annonsering, lokalhyra, tryckkostnader etcetera). Externa tjänster, kända i dagsläget, är konsulttjänst för miljöbedömning och för kartstöd. Övriga kostnader inträder vid samrådet och utställningen, vilket sker under 2017 respektive 2018. KOMPIS-bidraget kommer att användas till i första hand externa tjänster och övriga kostnader och till personalkostnader i den mån det finns utrymme. Exempelvis för 2016, vid en finansiering med KOMPIS-bidrag med 75 %, blir personalkostnaden för respektive kommun ca 38 700 kr istället för 105 000 kr. Med KOMPIS-bidrag med 50 % blir personalkostnaden ca 77 300 kr för respektive kommun. För 2017 är KOMPIS-bidraget 513 000 kr (efter att länsstyrelsens administration om 10 % dragits bort) och då innehåller projektet andra kostnader som miljöbedömning och samråd. I nuläget finns inget beslut om statligt bidrag för 2018 och 2019, men den statliga havsplaneringsprocessen har förlängts efter att beslut om KOMPIS-bidrag togs. Den interkommunala havsplaneringsprocessen är anpassad efter tidplanen för den statliga havsplaneringen och har därmed också förlängts. 13 (15)
Genomförande Processen för att ta fram den interkommunala havsplanen för Blekinge följer Plan- och bygglagens process för framtagandet av en översiktsplan (PBL 3 kap). De olika skedena i processen är samråd, utställning och antagande. Planeringsarbetet bedrivs gemensamt för de fyra kommunerna, men den färdigställda antagandehandlingen ska framläggas för beslut i respektive kommuns fullmäktige för den egna kommunens planområde. Länsstyrelsen är en aktiv part i projektet och bistår med expertis inom sina kunskapsområden. Under hösten 2016 arbetar Länsstyrelsen med att ta fram kunskapsunderlag för havet inom ramen för projektet Marin Grön Infrastruktur. Informationen utgör grund till arbetet med den interkommunala havsplanen. För projektet kommer en behovsbedömning/avgränsning av miljöbedömning att upprättas. Denna tas fram parallellt med samrådshandlingarna och genom externt konsultstöd. I projektet används ett roterande projektledarskap där sammankallande kommun ansvarar för dagordning och nästkommande kommun ansvarar för minnesanteckningar. Arbetsuppgifter fördelas till samtliga kommuner. För handlingar används ett molnbaserat projektverktyg (SharePoint) där de gemensamma handlingarna kan sparas och hanteras. 14 (15)
15 (15)