Mattias Bisaillon Johan Sundberg Ebba Löfblad Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet. Götaforsliden 13 Dr Kristinas väg 67 431 34 Mölndal 114 86 Stockholm www.profu.se
Klimatbokslut för energiföretag Hantera utvecklingsarbetet Utvärdera åtgärder Följa upp och redovisa utvecklingen Marknaden och kundernas miljövärdering Värmepump eller fjärrvärme? Miljöpolicy hos storkunder Miljöklassning av byggnader Köpt energi enligt boverkets regler
Klimatbokslut för energiföretag Energiföretag med klimatbokslut (2013-2016) Umeå Energi Halmstad Energi och Miljö Mälarenergi Jönköping Energi Uddevalla Energi Varberg Energi Mölndal Energi Tekniska Verken Linköping Falu Energi & Vatten Sysav Borås Energi och Miljö Växjö Energi Hässleholm Miljö Karlstads Energi Söderenergi Borlänge Energi Lidköping Värmeverk Skövde Värmeverk Öresundskraft
Klimatbokslut för energiföretag Greenhouse gas protocol Utökat klimatbokslut Konsekvensmetoden Visar företagets nettoklimatpåverkan i samhället Kan användas för att utvärdera systemet och genomförda åtgärder
http://www.ghgprotocol.org/ World Resources Institute World Business Council for Sustainable Development Greenhouse gas protocol Scope 1 (Direkta emissioner) Scope 2 (Indirekta emissioner från inköpt energi) Scope 3 (Övriga indirekta emissioner) Avoided emissions (Undvikna indirekta emissioner)
Systemgräns för miljövärdering Bokföringsperspektivet Konsekvensperspektivet Stödverksamheter uppströms (bränsleprod., transporter kemikalier, mm) Stödverksamheter nedströms (t.ex. botten- och flygaska) Alternativ uppvärmning Alternativ råvaruproduktion (pga återvinning) Alternativ elproduktion Energi- och avfallsföretaget Alternativ avfallsbehandling Minskad nyproduktion (pga återanvändning) Alternativ kylaproduktion
Hur beräknas klimatpåverkan? CO2e CO2e Direkt klimatpåverkan (Företagets egna utsläpp) Tillförd indirekt klimatpåverkan Undviken indirekt klimatpåverkan
Klimatbokslut 2015
Klimatbokslut 2015
Klimatbokslut 2015 Alternativ uppvärmning?
Hur värms bostäderna om vi inte använder fjärrvärme? Vi antar att alternativet till fjärrvärme är klimateffektiva uppvärmningssystem som är ekonomiskt konkurrenskraftiga. Grundfall: Andel Uppvärmningsalternativ 20 % Biobränsle (pellets). En mindre andel kan tänkas vara solvärme 45 % Bergvärmepumpar 28 % Luft-vatten värmepumpar 7 % Luft-luft värmepumpar
Klimatbokslut 2015 Alternativ elproduktion?
Vad är alternativ elproduktion? Det Nordeuropeiska elsystemet - Ett sammankopplat elsystem med elhandel över gränserna. Vid förändrad produktion/konsumtion av el så ökar eller minskar den dyraste elproduktionen, dvs marginalelproduktionen. Den alternativa elproduktionen är en mix från olika produktionslag som under året ligger på marginalen. Baskraft som t.ex. vattenkraft och kärnkraft utnyttjas fullt ut och påverkas inte av klimatarbetet inom ett fjärrvärmeföretag. Illustration: Tekniska verken Linköping
Alternativ elproduktion Elproduktion i det nordeuropeiska Marginal electricity elsystemet production in the (marginal, electricity kortsikt grid of 2015) northern Europe. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% High Low Grundfall 750 630 kg CO2-ekv./MWh kg CO2/MWh el el 810 kg CO2-ekv./MWh el (inkl uppströms emissioner) 400 kg CO2/MWh el Känslighetsanalys Låga Wind emissioner: 650 kg CO2-ekv./MWh el Biofuels 700 kg CO2-ekv./MWh el (inkl uppströms emissioner) Natural gas Höga Coal emissioner: +CCS 850 kg CO2-ekv./MWh el Coal 920 kg CO2-ekv./MWh el (inkl uppströms emissioner) The high and low alternatives are assumptions based on results from a scenario analysis with the MARKAL model (Elforsk 2008:30). The results shows average marginal electricity production for the
Elproduktion Vanlig elproduktion i Europa Elproduktion från fossila bränslen där värmen kyls bort. Elproduktion i kommunala energiföretag i Sverige Kombinerad el- och värmeproduktion från biobränsle och avfall Kol och naturgas El Biobränsle och avfall El Kylning Fjärrvärme
Marginalelproduktion (IVL-studie) Källa: IVL-rapporten Miljövärdering av energilösningar i byggnader - Metod för konsekvensanalys (nov 2015) Referensscenario Klimatpåverkan från marginalelproduktion Klimattungt scenario Klimatsnålt scenario
Vad vi vill studera avgör hur vi ska räkna Bokföringsperspektivet Konsekvensperspektivet Miljöredovisning för produkter, fjärrvärme enligt VMK, m.m. Redovisning av miljöpåverkan utifrån ett systemperspektiv Miljövärdering inför beslut om förändringar Dåtid/nutid Framtid Avgränsat system Direkta effekter Antaganden får stor påverkan Flera allokeringar Adderbara resultat Vid systemgräns Direkta och indirekta effekter Antaganden får liten-stor påverkan Inga allokeringar Ej adderbara resultat Medelvärden, ursprungsmärkta värden, residualvärden Värden för konsekvenser av förändring på kort sikt Värden för konsekvenser av förändring på lång sikt
http://www.ghgprotocol.org/ World Resources Institute World Business Council for Sustainable Development Greenhouse gas protocol Scope 1 (Direkta emissioner) Scope 2 (Indirekta emissioner från inköpt energi) Scope 3 (Övriga indirekta emissioner) Avoided emissions (Undvikna indirekta emissioner)
GHG Protocol Standard on Quantifying and Avoided Emissions. Summary of online survey results, March 2014 When asked if a company or organization has quantified avoided emissions, 58% of survey respondents said yes, 35% said no but would be interested in doing so if a methodology was available, and 7% said no. This indicates a strong preference for the practice, with 93% of all respondents either currently quantifying avoided emissions or interested in doing so if a methodology is available.
Källa: Kander & Jiborn, Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen, presentation vid Riksdagen, 30 sep 2015
Källa: Kander & Jiborn, Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen, presentation vid Riksdagen, 30 sep 2015 Profus tillägg: Utöver detta binder den svenska skogens nettotillväxt årligen mellan 30 och 45 Miljoner ton CO2. Virkesförrådet har ökat med mer än 80 % sedan 1920-talet.
Källa: Kander & Jiborn, Utrikeshandelns effekter på koldioxidutsläppen, presentation vid Riksdagen, 30 sep 2015
Energimyndigheten, tilldelningsbeslut, juni 2015 Teknikjusterade koldixidfotavtryck som klimatpolitiskt verktyg. Projektledare är Astrid Kander, verksam vid Lunds universitet. Projektet syftar till att demonstrera hur metoden för beräkning av koldioxidfotavtryck kan användas praktiskt som MRV-verktyg för att säkra att nationella klimatmål bidrar till globala utsläppsminskningar, dvs att minska risken för carbon leakage. Det ska även identifiera sektorer där utrikeshandel kan bidra till mer CO2-effektiv global produktion, och undersöka hur metoden påverkar några av klimatförhandlingarnas nyckelländer, i syfte att identifiera gemensamma intressen och möjligheter till nya, konstruktiva koalitioner i förhandlingarna. Projektet är ett fortsättningsprojekt och har beviljats 5 500 000 kr i stöd (ackumulerat stöd: 8 500 000 kr). DNr: 15-2475.
Stena Recycling hållbarhetsredovisning 2015 Undvikna utsläpp genom att återvunnet material ersätter jungfrulig produktion - 3 miljoner ton CO2 Direkta och indirekt tillförda utsläpp från egen verksamhet - Knappt 0,04 miljoner ton CO2 (år 2015)
Holmen årsredovisning 2014 Utsläpp av fossil koldioxid från skogsbruksmaskiner, tillverkning av insatsråvaror och transporter av råvaror och produkter: ca 325 000 ton koldioxid Årlig nettoinbindning av koldioxid i egna skogar (ej använd tillväxt): 525 000 ton koldioxid Holmens produktion av sågade trävaror under 2014 motsvarar cirka 610 000 ton koldioxid bundet i produkter med en livslängd på mer än 50 år. Holmens trävaror bidrar också med en substituerande effekt i de fall de ersätter klimatpåverkande byggnadsmaterial. För 2014 skulle denna substitutionseffekt kunna uppgå till knappt 1 200 000 ton koldioxid.
Klimatbokslut 2015 Jämförelsetal Är 150 100 ton CO2e en stor eller liten reduktion?
Klimatbokslut 2015 Falu Energi & Vattens bidrag till att sänka klimatpåverkan motsvarar utsläppen från drygt en tur och returresa med flyg till New York för alla invånare i kommunen.
Q11: Skulle du kunna offra t ex en resa till Thailand för att minska din klimatpåverkan? Svarande: 1 101 Hoppade över: 22 Ja Nej 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Earth Hour Klimatbarometer 2015
Klimatbokslut 2015 Om alla invånare i kommunen avstod från att shoppa under drygt 2,6 år skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som Falu Energi & Vatten bidrog med under 2015.
Q12: Skulle du kunna tänka dig att ha ett konsumtionsfritt år för att minska din klimatpåverkan (du konsumerar då endast mat och förbrukningsvaror som schampo etc)? Svarande: 1 101 Hoppade över: 22 Ja Nej 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Earth Hour Klimatbarometer 2015
Primärenergi för energiföretag
Ökad resurseffektivitet i energisystemet innefattar exempelvis: Energieffektivisering, minskad användning av primärenergi, minskad energianvändning, ökad användning förnybar energi, minskad användning av knappa resurser, minskade utsläpp,.. Stort fokus på primärenergi!
Primärenergi Källa: Mölndal Energi
Primärenergibokslut för energiföretag Utveckling hösten 2015 Primärenergi för energiföretag, Svensk Fjärrvärme Metod och modellutveckling, Profu Falu Energi och Vatten, Växjö Energi, Söderenergi Primärenergi enlig konsekvensmetoden Energiföretagets nettopåverkan på primärenergianvändningen Aktuellt kring primärenergi Energieffektiviseringsdirektivet (EU) Miljöklassning Svensk Fjärrvärmes miljöredovisning (VMK) Debatt ang Boverkets byggregler Värmepumpar kontra fjärrvärme.
Systemgräns för miljövärdering Bokföringsperspektivet Konsekvensperspektivet Stödverksamheter uppströms (bränsleprod., transporter kemikalier, mm) Stödverksamheter nedströms (t.ex. botten- och flygaska) Alternativ uppvärmning Alternativ råvaruproduktion (pga återvinning) Alternativ elproduktion Energi- och avfallsföretaget Alternativ avfallsbehandling Minskad nyproduktion (pga återanvändning) Alternativ kylaproduktion
Energiföretagets påverkan på användningen av primärenergi Använd primärenergi Bränslen El Fordonsbränslen Förbrukningsmtrl m.m. Undviken primärenergi Alternativ produktion av: El Uppvärmning Kyla Avfallsbehandling Bränsleproduktion Biogas m.m.
Summa Använd och Undviken Primärenergibokslut 2015 Undviken primärenergi Använd primärenergi El Värme El Summa primärenergipåverkan GWh PE -600-500 -400-300 -200-100 0 100 200
Summa Använd och Undviken Primärenergibokslut 2015 Undviken primärenergi Använd primärenergi Förnybar Icke förnybar GWh PE -600-500 -400-300 -200-100 0 100 200
Summa Använd och Undviken 2014 Undviken primärenergi Undviken primärenergi Använd primärenergi Använd primärenergi Använd och Undviken El Värme El Summa Summa primärenergipåverkan GWh PE -600 2015-500 Undviken -400 primärenergi -300-200 -100 0 Använd primärenergi 100 200 El Värme El Summa primärenergipåverkan Summa primärenergipåverkan Primärenergibokslut 2014 och 2015 GWh PE -600-500 -400-300 -200-100 0 100 200
Mattias Bisaillon Johan Sundberg Ebba Löfblad Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet. Götaforsliden 13 Dr Kristinas väg 67 431 34 Mölndal 114 86 Stockholm www.profu.se