Anvisningar till elitlicensens ekonomikriterier

1 Anvisningar till elitlicensens ekonomikriterier 1. Inledning 3 2. Omfattning 4 3. Ikraftträdande 4 4. Organisation och beslutande organ 5 5. Påföljder för förening som inte efterlever ekonomikriterierna 6 6. Krav för elitlicens utifrån ekonomikriterierna 7 6.1 Auktoriserad eller godkänd revisor 6.2 Räkenskapsår och verksamhetsår 1 januari 31 december 6.3 Årsmöte senast den 15 mars 6.4 Uppgifter om styrelse, firmatecknare, revisorer samt kansliadress 6.5 Rapportering av verksamheter som bedrivs inom ramen för annan juridisk person 6.6 Räkenskaperna skall följa föreskriven kontoplan 6.7 Redovisning av spelartrupp i årsredovisningen 6.8 Ekonomisk rapportering enligt fastställda blanketter samt insändande av årsredovisning, inklusive förvaltnings- och revisionsberättelse senast den 5 mars 6.9 Åtgärdande av negativt eget kapital 6.10 Betalningar av skatter och allmänna avgifter samt betalningar till SvFF, SDF och annan medlemsförening under löpande år 6.11 Betalningar av skatter och allmänna avgifter samt betalningar till SvFF, SDF och annan medlemsförening per 31 augusti Sida 7. Ekonomiuppföljning och åtgärder vid negativt eget kapital 9 8. Redovisningsprinciper vid upprättande av årsbokslut/årsredovisning 11 8.1 Allmänna principer 8.2 Redovisning och värdering av spelare samt avskrivningar 8.3 Flersektionsföreningar 8.4 Servicebolag, anläggningsbolag m.m. 8.5 IdrottsAB 8.6 Koncernredovisningsprinciper Bilagor

2 1. Kontoplan, 10 sidor 2. Anvisningar kontoplan, 3 sidor 3. Anvisningar blanketter för rapportering till SvFF, inklusive blanketter, 9 sidor 4. Krav på årsredovisningens utformning, 2 sidor 5. Kontobeskrivningar, 23 sidor 6. Blankett för handlingsplan till följd av negativt eget kapital, 2 sidor

3 Anvisningar till elitlicensens ekonomikriterier 1. Inledning UEFA ställer krav på medlemsförbunden att ta ansvar för den ekonomiska utvecklingen i klubbarna, eftersom dålig klubbekonomi kan äventyra fotbollens trovärdighet. Som en följd härav har Svenska Fotbollförbundet infört särskilda ekonomikrav på klubbarna i de två högsta herrserierna och på klubbarna i Damallsvenskan. Dessa föreningar benämns i det följande elitföreningar. I Svenska Fotbollförbundets (SvFF) stadgar föreskrivs att föreningarna skall bedriva sin verksamhet med sund ekonomi och iaktta god redovisningssed. Detta innebär bl.a. att gällande lagar, regler och rekommendationer inom redovisningsområdet skall följas. 1999 beslutades att skärpa kvalitetskraven beträffande klubbekonomi på elitnivå i herrfotboll, och 2001 beslutades motsvarande för de damallsvenska föreningarna. Vad som sägs om föreningar äger därvid motsvarande tillämpning på IdrottsAB, undantaget likvidationsinstitutet där aktiebolagslagens tvingande regler har företräde. I korthet innebär kraven följande. Räkenskapsår och verksamhetsår skall följa kalenderår. Årsmötet skall senast hållas den 15 mars. Räkenskaperna skall följa en av Förbundsstyrelsen föreskriven kontoplan. Spelartrupp skall i årsredovisningen redovisas enligt en av Förbundsstyrelsen föreskriven ordning. Varje elitförening skall ha minst en godkänd eller auktoriserad revisor. Senast den 16 mars skall varje elitförening till SvFF lämna in den av styrelsen och revisorerna godkända årsredovisningen, inklusive förvaltnings- och revisionsberättelse, samt den av SvFF fastställda ekonomirapporten avseende det gångna verksamhets- och räkenskapsåret. Elitföreningarna får inte ha negativt eget kapital i årsbokslutet/årsredovisningen. Om en förening inte uppnår detta mål skall i första hand upprättas en handlingsplan, och i andra hand ett periodiserat bokslut per den 31 augusti. Representationslag i Allsvenskan, herrar, Superettan och Damallsvenskan, för klubbar som i detta periodiserade bokslut har ett negativt eget kapital, skall, såvida inte synnerliga skäl föreligger, degraderas i seriesystemet (nedflyttning en serie). Dessa anvisningar omfattar de ekonomikriterier som fr.o.m. år 2001 ingår i den s.k. elitlicensen för elitföreningar i herrfotboll, och från och med år 2004 för damallsvenska föreningarna. Anvisningarna utgår från de vid representantskapsmötet i november 1999 beslutade bestämmelserna, jämte samtidigt gjorda kommentarer. För flersektionsföreningar avses med styrelse i dessa anvisningar och dess bilagor huvudstyrelse. Det finns anledning att framhålla att förevarande anvisningar inte gör anspråk på att vara

4 uttömmande. Vid bedömning av uppkomna fall som inte berörts här är utgångspunkten alltid vad god redovisningssed kräver. Det kan därför under inga omständigheter godtas att en förening försöker skaffa sig redovisningsfördelar genom vad som måste bedömas som otillbörliga åtgärder. Gjorda erfarenheter kommer naturligtvis att föranleda fortlöpande kompletteringar av anvisningarna. 2. Omfattning Elitlicensen omfattar alla föreningar som inför nästkommande säsong skall delta i Allsvenskan herrar, Superettan och/eller Damallsvenskan. Elitlicensens ekonomikriterier omfattar hela den juridiska person som bedriver fotbollsverksamhet. För flersektionsföreningar innebär detta att det är hela föreningens samlade egna kapital som mäts vid bedömningen av det egna kapitalets storlek, alltså inte enbart fotbollsverksamhetens egna kapital. På Riksidrottsstämman 1999 beslutades att Specialidrottsförbund (SF) äger medge att medlemsföreningar, under givna villkor, får upplåta rätten att delta i SF:s tävlingsverksamhet till ett aktiebolag (IdrottsAB). SvFF har reglerat detta i stadgarna. Detta innebär att fotbollsverksamheterna, oavsett i vilken associationsform de bedrivs, behandlas lika. Och som en följd härav gäller även elitlicensens ekonomikriterier all fotbollsverksamhet oberoende av associationsform. Det är således den juridiska person där fotbollsverksamheten bedrivs som skall mätas. IdrottsAB har för övrigt att följa vad som föreskrivs i aktiebolagslagen och därtill anknytande allmänna författningar. Av de frågor som tas upp i elitlicensens ekonomikriterier torde endast likvidationsinstitutet kräva en något striktare behandling vad gäller IdrottsAB än förening. 3. Ikraftträdande Elitlicensens ekonomikriterier trädde för herrföreningar i de två högsta serierna i kraft den 1 januari 2002. Detta innebär för dessa föreningar att krav på räkenskapsår, revisorer, kontoplan och redovisningsprinciper skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari år 2001. Åtgärder vid negativt eget kapital utifrån bokslut per december 2001 tillämpas således fr.o.m. 2002. För föreningar i Damallsvenskan trädde elitlicensens ekonomikriterier i kraft från och med år 2005. Detta innebär för dessa föreningar att krav på räkenskapsår, revisorer, kontoplan och redovisningsprinciper skall tillämpas fr.o.m. den 1 januari år 2004. Åtgärder vid negativt eget kapital utifrån bokslut per december 2004 tillämpas således fr.o.m. 2005. 4. Organisation och beslutande organ

5 Svenska Fotbollförbundets Licensnämnd (LicN) och Appellationsnämnd (AppN) är direkt underställda Svenska Fotbollförbundets förbundsmöte. Licensnämnden, som ska bestå av kvinnor och män, utgörs av ordförande, vice ordförande och fem övriga ledamöter, ska som första instans handlägga och besluta i ärenden enligt dels Förbundets svenska elitlicens avseende anläggnings- och ekonomikriterier för Allsvenskan, herrar, Superettan samt Damallsvenskan, dels UEFA:s klubblicens för deltagande i UEFA:s klubbtävlingar, samt dels Förbundets spelaragentbestämmelser. Av nämndens ledamöter, som alla skall vara insatta i verksamheten inom elitfotbollen, ska minst två ha ekonomisk och minst två juridisk sakkunskap. Ordföranden ska även ha förenings- och näringslivserfarenhet. Förbundsstyrelsen fastställer reglementet rörande Licensnämnden. Part som är missnöjd med Licensnämndens beslut avseende den svenska elitlicensen och UEFA:s klubblicens får, inom två veckor från dagen för beslut, påkalla prövning hos Appellationsnämnden. Licensnämndens beslut beträffande Förbundets spelaragentbestämmelser får, inom två veckor från dagen för beslut, överklagas hos Förbundsstyrelsen. Appellationsnämnden, som ska bestå av kvinnor och män, utgörs av ordförande, vice ordföranden och tre övriga ledamöter, tillika skiljemän. Därutöver skall påkallande part samt motpart utse vardera en skiljeman. Appellationsnämnden ska, efter påkallan av missnöjd part, pröva tvist avseende Licensnämndens beslut i ärenden avseende den svenska elitlicensen och UEFA:s klubblicens. De av årsmötet valda ledamöterna ska vara insatta i verksamheten inom elitfotbollen. Ordföranden skall besitta juridisk och övriga ledamöter juridisk och/eller ekonomisk sakkunskap. SvFF:s förbundsmöte fastställer reglementet rörande Appellationsnämnden. Appellationsnämndens dom, som är offentlig, är slutlig och får inte överklagas. SvFF:s Tävlingskommitté (TK) ansvarar för förslag till seriesammansättningar, och skall fastställa vilka föreningar som skall spela i Allsvenskan herrar respektive Superettan samt Damallsvenskan. Det är således TK som, utifrån Licensnämndens och Appellationsnämndens ställningstagande, föreslår beslut om degradering i de fall det blir aktuellt med tillämpning av elitlicensens ekonomikriterier och SvFF:s representantskapsmöte som beslutar. Detta beslut kan komma under Riksidrottsnämndens prövning endast efter prövningstillstånd enligt 6 kap. 3 Riksidrottsförbundets (RF) stadgar. 5. Påföljder för förening som inte efterlever ekonomikriterierna. Elitlicens skall av Licensnämnden ej beviljas, såvida inte synnerliga skäl föreligger, när förening

6 grovt åsidosatt vad som ålegat föreningen genom att i avsevärd omfattning underlåta att betala skatter och allmänna avgifter (observera regler fr.o.m. år 2006 nedan), underlåtit att i rätt tid till SvFF betala klar och förfallen fordran på betydande belopp, som inte kan kvittas enligt 11 SvFF:s stadgar (observera regler fr.o.m. år 2006 nedan), underlåtit att i rätt tid till SDF eller annan medlemsförening betala klar och förfallen fordran på betydande belopp (observera regler fr.o.m. år 2006 nedan), har negativt eget kapital med iakttagande av den av Förbundsstyrelsen föreskrivna ordningen för upprättande av periodiserat bokslut (se vidare avsnitt Ekonomiuppföljning och åtgärder vid negativt eget kapital nedan), från och med år 2006 får förening per 31 augusti ej ha förfallna skulder avseende skatter och allmänna avgifter, skulder till SvFF, SDF eller annan medlemsförening som inte kan kvittas mot fordringar. Detta leder såvida inte synnerliga skäl föreligger till påföljden degradering. Om Licensnämnden ej beviljar licens och eventuell prövning i Appellationsnämnden ej kommer fram till annan slutsats, skall Tävlingskommittén föreslå degradering vid dess förslag till serieindelning (nedflyttning en serie). Beträffande förening på obestånd, vilket lett till ackordsförfarande, se vidare Tävlingsbestämmelserna Kapitel 1 8. En förening kan undgå degradering om det föreligger synnerliga skäl. Med synnerliga skäl avses att föreningens degraderingsgrund uppstått på grund av omständigheter som föreningen inte kunnat förutse eller på annat sätt kunnat råda över, t ex en huvudsponsors konkurs, brottsligt förfarande av anställd eller enskild styrelseledamot. Som synnerliga skäl anses inte omständigheter som har sin grund i sedvanligt risktagande i verksamheten. Vid bedömningen av om förening grovt åsidosatt sina åligganden skall beaktas inte endast skatteskuldernas storlek, som är minst 100.000 kr, utan även om föreningen gjort sig skyldig till bokförings-, skatte- eller uppbördsbrott. Underlåtenhet att i rätt tid betala klar och förfallen fordran omfattar såväl betalningsovilja som betalningsoförmåga. Med betydande belopp avses här två basbelopp (för år 2005 är basbeloppet 39.400 kr och för år 2006 är basbeloppet 39.700 kr). Eftersom elitlicensen omfattar Allsvenskan herrar, Superettan och Damallsvenskan kan både herrlag och damlag i dessa föreningar degraderas inom ramen för elitlicensen, om båda lagen spelar i dessa serier. Se vidare kapitel 7, Ekonomiuppföljning och åtgärder vid negativt eget kapital, avsnitt 6.10 Betalning av skatter och allmänna avgifter samt betalningar till SvFF, SDF och annan medlemsförening under löpande år, samt avsnitt 6.11 Betalningar av skatter och allmänna avgifter samt betalningar till SvFF, SDF och annan medlemsförening per 31 augusti. 6. Krav för elitlicens utifrån ekonomikriterierna. 6.1 Auktoriserad eller godkänd revisor.

7 Förening skall ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor. Detsamma gäller i förekommande fall för IdrottsAB. Detta krav ställs för övrigt även i Tävlingsbestämmelserna på föreningar i närmast underliggande serie under serie som licensprövas. 6.2 Räkenskapsår och verksamhetsår 1 januari 31 december. Förenings räkenskapsår och verksamhetsår skall följa kalenderår. Detta krav ställs för övrigt även i Tävlingsbestämmelserna på föreningar i närmast underliggande serie under serie som licensprövas. 6.3 Årsmöte senast den 15 mars. Årsmötet skall avhållas senast den 15 mars. Detta krav ställs för övrigt även i Tävlingsbestämmelserna på föreningar i närmast underliggande serie under serie som licensprövas. 6.4 Uppgifter senast den 5 april om styrelse, firmatecknare, revisorer samt kansliadress Uppgifter om styrelse, firmatecknare, revisorer samt kansliadress har redan lämnats före elitlicensens införande. Genom att ta in dessa uppgifter i elitlicensens ekonomikriterier bryts dessa ut från den allmänna bestämmelsen om föreningars uppgiftsskyldighet. 6.5 Rapportering senast den 16 mars av verksamheter som bedrivs inom ramen för annan juridisk person Förening som bedriver delar av sin verksamhet i aktiebolag, stiftelse eller inom ramen för annan juridisk person, skall årligen senast den 16 mars inrapportera detta till SvFF. 6.6 Räkenskaperna skall följa föreskriven kontoplan Förening skall följa den av SvFF föreskrivna kontoplanen. Den föreskrivna kontoplanen avser själva koddelen konto. För övriga koddelar i bokföringen är användningen frivillig. I bilaga 2, Anvisningar kontoplan, återfinns förslag till hur man kan använda sig av fler konteringsdimensioner än konton för att ytterligare förbättra greppet om ekonomin. Den föreskrivna kontoplanen återfinns i bilaga 1, Kontoplan. Anvisningar till kontoplanen återfinns i bilaga 2, Anvisningar kontoplan. I den föreskrivna kontoplanen finns möjligheter för dem som så önskar till ytterligare finfördelad redovisning inom ramen för kontoplanens struktur. Till de i kontoplanen angivna kontona är även kopplat beskrivningen av kontona på de olika raderna i rapporteringsblanketterna till SvFF. Se vidare bilaga 3, Anvisningar blanketter för rapportering till SvFF. Underhållet av kontoplanen ombesörjs av LicN, till vilken således eventuella förslag till kompletteringar skall meddelas. 6.7 Redovisning av spelartrupp i årsredovisningen I not i årsredovisningen skall lämnas information om externa spelarförvärv. Se vidare bilaga 4, Krav på årsredovisningens utformning. Beträffande redovisningsprinciper avseende spelarförvärv, se vidare kapitel 8.2. 6.8 Ekonomisk rapportering enligt fastställda blanketter samt insändande av års redovisning inklusive förvaltningsberättelse och revisionsberättelse senast den 16 mars Varje år senast den 16 mars skall förening till SvFF ge in den av styrelsen och revisorerna samt årsmötet godkända årsredovisningen, inklusive förvaltningsberättelse och revisionsberättelse, samt budget för det kommande verksamhets- och räkenskapsåret. Samtidigt skall, på för

8 ändamålet särskilt framtaget formulär den av SvFF fastställda ekonomirapporten avseende det gångna verksamhets- och räkenskapsåret ges in. Se vidare bilaga 3, Anvisningar blanketter för rapportering till SvFF, inklusive blanketter. 6.9 Åtgärdande av negativt eget kapital Förening med negativt eget kapital den 31 december skall senast den 5 april nästföljande år till LicN ge in en handlingsplan som beskriver hur föreningen under innevarande kalenderår skall eliminera det negativa egna kapitalet. Se vidare kapitel 7, Ekonomiuppföljning och åtgärder vid negativt eget kapital, inklusive arbetsschema, samt bilaga 6, Blankett för handlingsplan till följd av negativt eget kapital. 6.10 Betalning av skatter och allmänna avgifter samt betalningar till SvFF, SDF och annan medlemsförening under löpande år. Förening skall sköta betalning av skatter och allmänna avgifter. Vid bedömningen av om förening grovt åsidosatt sina åligganden skall beaktas inte endast skatteskuldernas storlek (minst 100.000 kr) utan även om förening gjort sig skyldig till bokföringsbrott, skatte-, eller uppbördsbrott. Förening skall i rätt tid till SvFF betala klar och förfallen fordran på betydande belopp, som inte kan kvittas enligt 11 i SvFF:s stadgar. Om förening underlåter att i rätt tid betala klar och förfallen fordran till SvFF, har SvFF rätt att enligt 11 i SvFF:s stadgar kvitta sådan fordran mot föreningens fordran mot SvFF. Genom detta i elitlicensen tillkommande krav kan om kvittningsmöjlighet saknas och det rör sig om betydande belopp annan påföljd tillgripas. Förening skall i rätt tid till SDF eller annan medlemsförening betala klar och förfallen fordran på betydande belopp. Med betydande belopp avses här två basbelopp (prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring). Se vidare kapitel 5, Påföljder för förening som ej efterlever reglerna för elitlicensens ekonomikriterier. 6.11 Betalning av skatter och allmänna avgifter samt betalningar till SvFF, SDF och annan medlemsförening per den 31 augusti. Förening skall sköta betalning av skatter och allmänna avgifter samt betalningar till SvFF, SDF och annan medlemsförening. Per den 31 augusti får inga klara och förfallna skulder avseende skatter och allmänna avgifter, skulder till SvFF, SDF eller annan medlemsförening, som inte kan kvittas mot fordringar, vara obetalda. Detta skall styrkas genom skriftligt intyg av såväl föreningsstyrelse som föreningens revisorer. En skuld anses vara förfallen när förfallodagen passerats och skulden inte reglerats. En skuld anses vara klar när den inte är tvistig. 7. Ekonomiuppföljning och åtgärder vid negativt eget kapital Ekonomiuppföljningen och åtgärderna vid negativt eget kapital sker enligt följande schema.

9 Bokslut 31/12 år 0 Positivt eget kapital Negativt eget kapital Ingen åtgärd 5/4 år 1 handlingsplan licensnämnden tillhanda Bedömning av handlingsplan sker i licensnämnden Realistisk handlingsplan Orealistisk handlingsplan Förening antecknas på bevakningslista hos licensnämnden Periodiserat bokslut per 31/8 år 1 licensnämnden tillhanda senast 1/10 år 1 Bokslut 31/12 år 1 Positivt eget kapital Negativt eget kapital Positivt eget kapital Negativt eget kapital Ingen åtgärd Synnerliga skäl finns Synnerliga skäl finns ej Ingen åtgärd Periodisterat bokslut per 31/8 år 2 licensnämnden tillhanda senast 1/10 år 2 Ingen åtgärd Degradering from år 2 Positivt eget kapital Negativt eget kapital Ingen åtgärd Synnerliga skäl finns Synnerliga skäl finns ej Ingen åtgärd Degradering from år 3 Utöver detta schema finns möjligheten för part som är missnöjd att påkalla prövning i Appellationsnämnden. Förening med negativt eget kapital den 31 december skall senast den 5 april nästföljande år till LicN ge in en handlingsplan som beskriver hur föreningen under innevarande kalenderår skall eliminera det negativa kapitalet. Om LicN bedömer handlingsplanen som uppenbart orealistisk eller om föreningen själv anger att det är omöjligt att eliminera det negativa egna kapitalet, skall föreningen senast den 1 september till nämnden ge in en kontrollbalansräkning per den 30 juni. Förening vars handlingsplan bedömts vara realistisk

10 skall antecknas på en av LicN upprättad bevakningslista. Handlingsplanen skall vara uppställd enligt bilaga 6. För att LicN inte skall godkänna handlingsplanen, krävs att den är uppenbart orealistisk. Härmed avses att det vid en objektiv bedömning av handlingsplanen framgår att den bygger på antaganden och åtgärder vilkas realiserande är otillräckliga för att eliminera det negativa kapitalet under återstoden av året. Om en förening som är antecknad på bevakningslistan även detta år har ett negativt eget kapital den 31 december skall föreningen senast den 1 oktober påföljande år till LicN ge in ett periodiserat bokslut per den 31 augusti. Det periodiserade bokslutet per den 31 augusti skall upprättas efter samma redovisnings- och värderingsprinciper som ordinarie årsbokslut/årsredovisning. Den ovan nämnda handlingsplanen skall innehålla de åtgärder, som föreningen avser att företa under året för att eliminera det negativa egna kapitalet. Om planen innehåller åtgärden att avyttra spelare, skall föreningen i planen ange en egen marknadsvärdering av aktuella spelare. Se vidare kapitel 8, Redovisningsprinciper vid upprättande av årsbokslut/årsredovisning. 8. Redovisningsprinciper vid upprättande av årsbokslut/årsredovisning 8.1 Allmänna principer; I SvFF:s stadgar sägs att föreningarna skall bedriva sin verksamhet med sund ekonomi

11 och iaktta god redovisningssed. Detta innebär bl.a. att gällande lagar, regler och rekommendationer inom redovisningsområdet skall följas. Detta gäller t.ex. krav på bokföringsmässig redovisning, att periodiserings/matchningsprincipen tillämpas, att försiktighetsprincipen tillämpas etc. Observera att föreningar som omfattas av elitlicensen i praktiken också omfattas av bokföringslagen (1999:1078). Enligt 2 kapitlet 2 bokföringslagen är föreningar som har tillgångar överstigande trettio prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring bokföringsskyldiga. Dessa föreningar definieras i 1 kapitlet 2 som företag. Som bokslutsföretag definieras senare i samma paragraf företag i vilka den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till mer än ett belopp motsvarande tjugo prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Se vidare bokföringslagen (1999:1078) 1 kapitlet 2 och 2 kapitlet 2 samt ikraftträdande och övergångsbestämmelser i anslutning till denna lag, för vidare information om omfattande av bokföringslagen. Observera vidare att föreningar som omfattas av elitlicensen i praktiken också omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554) från och med att de omfattas av bokföringslagen enligt ovan. Enligt årsredovisningslagens 1 kapitel 1 är den tillämplig på sådana företag som anges i 6 kapitlet 1 bokföringslagen. I 6 kapitlet 1 anges att bokslutsföretag (definierat enligt ovan) i vilka antalet anställda i verksamheten under de senaste två räkenskapsåren i medeltal har uppgått till mer än tio, skall avsluta räkenskapsår med en årsredovisning enligt 6 kapitlet 2, d v s enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Detta innebär att förening i tillämpliga delar har att iaktta årsredovisningslagen, bokföringslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd, rekommendationer och uttalanden, samt god redovisningssed. 8.2 Redovisning och värdering av spelare samt avskrivningar. Det som är unikt för fotbollen och som inte regleras i lag eller någon rekommendation är hur fotbollsspelarna skall redovisas och värderas. För externa spelarförvärv (inte egna produkter) kan en övergångssumma kostnadsföras direkt eller redovisas som en tillgång i balansräkningen. Anskaffningsvärdet för spelare skall motsvara den vid förvärvstillfället kända övergångssumman (inte villkorade delar som tillägg efter visst antal spelade matcher etc). Anskaffningsvärdet skall, om det redovisas som tillgång i balansräkningen, skrivas av linjärt över ursprunglig kontraktstid. Det är viktigt att notera att den metod som väljs under räkenskapsåret skall användas avseende samtliga externa spelarförvärv. Och såvida inte synnerliga skäl föreligger skall samma princip tillämpas mellan åren. Nedan beskrivs hur externa spelarförvärv skall redovisas om man väljer att redovisa externa spelarförvärv som en tillgång i balansräkningen. Se vidare även bilaga 4; Krav på årsredovisningens utformning. Gränsdragning omsättningstillgång -anläggningstillgång I förarbetena till bokföringslagen framgår att det avgörande för tillgångens klassificering är avsikten med innehavet. FAR tolkar detta så att med anläggningstillgång förstås sådan tillgång som inte omsätts i den normala affärsprocessen. Aktiverade utgifter för spelarförvärv skall redovisas som immateriell anläggningstillgång.

12 För konto vid bokföring av dessa utgifter se vidare bilaga 1, Kontoplan. Anskaffningsvärde Anskaffningsvärdet består av det enligt avtalet kända transferbeloppet som den förvärvande föreningen betalar för spelaren till annan förening. Om transfersumman är i utländsk valuta bör denna omräknas till den vid varje betalningstillfälle gällande valutakursen. Vid betalning under kommande räkenskapsår skall balansdagskurs 31 december användas. Om transfersumman terminsäkrats skall terminvalutans kurs användas. Det är inte ovanligt med tilläggsköpeskilling (alltså ett enligt avtalet icke känt belopp), t.ex. efter visst antal spelade matcher. Tilläggsköpeskilling skall läggas till anskaffningsvärdet då den blir känd. Tilläggsköpeskilling hanteras på samma sätt som ursprunglig transfersumma vad gäller eventuell omräkning av valuta. I anskaffningsvärdet kan också moms komma att ingå. Vid förvärv av utländska spelare kan t.ex. förvärvsmoms aktualiseras. Detsamma blir fallet då en förening förvärvar en spelare från ett IdrottsAB som är skyldigt att ta ut moms på försäljningen. Signing-on fee skall inte ingå i anskaffningsvärdet utan skall kostnadsföras direkt. Avskrivningar På i balansräkningen upptagna externa spelarförvärv skall avskrivning göras. Till grund för avskrivningen ligger anskaffningsvärdet på de externa spelarförvärven som beskrivits ovan. Avskrivningen skall vara konstant (linjär) och avskrivningstiden skall motsvara ursprunglig kontraktstid för aktuell spelare. Tilläggsköpeskilling skall skrivas av på återstående ursprunglig kontraktstid. För konto vid bokföring av dessa avskrivningar se vidare bilaga 1, Kontoplan. Observera att avskrivningsmetod och avskrivningstid skall anges i not i årsredovisningen. Avskrivning utöver plan I de fall avskrivningar utöver den fastställda planen (se under avskrivningar) görs bör dessa redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen och inte som en verksamhetskostnad. I balansräkningen redovisas ackumulerade avskrivningar utöver plan bland fonder/eget kapital. För konto vid bokföring se vidare bilaga 1, Kontoplan. Uppskrivning Som nämnts ovan under anskaffningsvärde finns möjlighet att som tillgång i balansräkningen redovisa erlagda transferbelopp för externa spelarförvärv. Dessa skall skrivas av linjärt över ursprunglig kontraktstid. I linje härmed ligger att någon uppskrivning utöver erlagda transferbelopp inte är möjlig.

13 Redovisning vid försäljning av spelare När en spelare säljs skall såväl anskaffningsvärdet som ackumulerade avskrivningar föras bort från balansräkningen. Vinst eller förlust redovisas under egen rubrik i resultaträkningen. För konto vid bokföring se vidare bilaga 1, Kontoplan. Om förening säljer andel av spelarvärde inklusive kommande eventuella övergångsersättningar, t.ex. till riskkapitalbolag skall nedskrivning ske med motsvarande andel av anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar. Redovisning av när spelare med värde i balansräkningen slutar spela fotboll När en spelare slutar spela fotboll skall såväl anskaffningsvärdet som ackumulerade avskrivningar föras bort från balansräkningen. Förlust redovisas under egen rubrik i resultaträkningen. För konto vid bokföring se vidare bilaga 1, Kontoplan. Hyra av spelare Ett alternativ till att förvärva spelare är att hyra spelaren. För att öka jämförbarheten ska föreningen som hyr spelare lämna uppgift om detta i not i årsredovisningen. Uppgift som ska lämnas är hur stor hyreskostnaden varit under det gångna året, hyrestid och hur stora de framtida hyreskostnaderna är fördelat per år. Se vidare bilaga 4, Krav på årsredovisningens utformning. Egen ungdomsverksamhet Endast utgifter för externa spelarförvärv får redovisas som tillgång i balansräkningen. Motiveringen för detta är att både i fallet externa spelarförvärv och i fallet egen ungdomsverksamhet är det inte fråga om att aktivera någon form av marknadsvärde utan det handlar om periodisering av kostnader. I båda fallen har föreningen löpande kostnader för respektive verksamhet. Dessa kostnader innebär normalt sett inga redovisningsproblem eftersom de kommer löpande och man därigenom erhåller rätt matchning av intäkter och kostnader med automatik. Vid externa spelarförvärv uppkommer emellertid en merkostnad i form av transferbeloppet. Principen ovan tar sikte på att periodisera transferbeloppet över ursprunglig kontraktstid, för att uppnå en mer rättvisande redovisning och en bättre matchning av intäkter och kostnader. Såväl den förening som förvärvar externt som den som tar fram och förädlar egna spelare tillgodogörs i redovisningen, ett eventuellt (upparbetat) övervärde på spelarna först i samband med en extern försäljning. Allt detta följer av försiktighetsprincipen som i det här fallet innebär att ett övervärde får redovisas först då det realiserats här i form av en extern försäljning. 8.3 Flersektionsföreningar Vissa föreningar bedriver flera sporter inom samma förening och verksamheter är ofta uppdelat i sektioner. För flersektionsföreningar gäller att dessa behandlas lika med övriga föreningar vad beträffar elitlicensens ekonomiska kriterier. Vid den årliga rapporteringen av ekonomin är dock tillämpningen följande. Balansräkningen rapporteras in för hela föreningen, d v s avseende samtliga sektioner. Resultaträkningen rapporteras in avseende fotbollsverksamheten. Det senare därför att man skall kunna göras jämförelser mellan olika föreningars intäkter, kostnader och nyckeltal

14 avseende resultaträkningen. Se vidare bilaga 3, Anvisningar blanketter för rapportering till SvFF, inklusive blanketter. 8.4 Servicebolag, anläggningsbolag m.m. Redovisningen i servicebolag och anläggningsbolag styrs av i första hand aktiebolagslagen och därtill anknytande allmänna författningar och i tillämpliga delar bokföringslagen, årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd, rekommendationer och uttalanden samt god redovisningssed. Dessa bolags verksamhet kräver inga speciella regler anpassade för fotbollsverksamhet. I de fall servicebolag och anläggningsbolag förekommer, och det också föreligger ett koncernförhållande, är det ett krav att koncernredovisning upprättas. Den ekonomisk rapporteringen skall i de fall koncernförhållande föreligger krävas in från både servicebolag, anläggningsbolag och förening (och Idrotts AB när så är aktuellt) samt för koncernen. Se vidare bilaga 3, Anvisningar blanketter för rapportering till SvFF, inklusive blanketter samt kapitel 8.6, Koncernredovisning. 8.5 Idrotts AB Aktiebolagslagen IdrottsAB skall följa vad som föreskrivs i aktiebolagslagen och därtill anknytande allmänna författningar. Redovisning, årsbokslut och årsredovisning IdrottsAB skall i tillämpliga delar följa bokföringslagen, årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd, rekommendationer och uttalanden samt god redovisningssed. Tillämpning av elitlicensens ekonomikriterier Samma regler gäller för Idrotts AB som för förening vad beträffar tillämpning av elitlicensens ekonomikriterier. Detta innebär samma krav på kontoplan i IdrottsAB som i förening. Kontoplanen i bilaga 1, är konstruerad så att den även klarar av redovisning för ett IdrottsAB. Transaktioner mellan AB och förening skall kunna särredovisas. I kontoplanen skall särredovisning på separat konton ske avseende fordringar och skulder mellan IdrottsAB och förening. Utgifter för spelarförvärv inom koncern, d v s mellan förening och Idrotts AB får inte tas upp i som tillgångspost i balansräkningen hos den förvärvande parten. Den ekonomisk rapporteringen skall i de fall IdrottsAB förekommer krävas in från både förening och Idrotts AB samt för koncernen. Se vidare bilaga 3, Anvisningar blanketter för rapportering till SvFF, inklusive blanketter.

15 8.6 Koncernredovisningsprinciper Koncernredovisning skall upprättas i de fall som koncernförhållande föreligger mellan olika juridiska personer inom samma fotbollsverksamhet. Detta kan t.ex. uppstå när ett av förening majoritetsägt servicebolag sköter viss fotbollsverksamhet såsom t.ex. marknadsföring åt föreningen. Koncernförhållande kan också uppstå om anläggning som förening bedriver verksamhet i finns inom en egen juridisk person, som är majoritetsägd av föreningen. Idrotts AB skall enligt gällande regler vara majoritetsägt av förening. Koncernredovisning skall då upprättas mellan IdrottsAB och förening. Koncernredovisning skall upprättas enligt förvärvsmetoden. Se vidare Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00 Koncernredovisning.