På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg

uv väst rapport 2008:23 arkeologisk förundersökning På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg Västergötland, Göteborgs stad, kvarteret Redaren och kvarteret Verkstaden, RAÄ 216 Viktor Svedberg

uv väst rapport 2008:23 arkeologisk förundersökning På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg Västergötland, Göteborgs stad, kvarteret Redaren och kvarteret Verkstaden, RAÄ 216 Viktor Svedberg

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Växel: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13 e-post: uvvast@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se (tidigare www.raa.se/uv) Bildredigering Eva Crafoord Layout Eva Crafoord Omslagsbild Utsiktsbild över Göteborg med Skeppsbron i centrum. Kopiering av bilden är ej tillåten i digital form. Fotot nyttjas ej i kommersiellt syfte. Bildkälla: Eniros webbplats Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2008-08-04. Dnr 601-2008/2034. 2008 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2008:23 ISSN 1404-2029

Innehåll Inledning 7 Stadshistorik och det historiska kartmaterialet 7 Inledande förundersökning 9 Genomförande 9 Resultat 9 Schakt 1 9 Schakt 2 9 Schakt 3 10 Schakt 4 10 Georadarundersökning 10 Genomförande 11 Resultat 11 Efterkontroll 11 Resultat 12 Schakt 5 12 Schakt 6 12 Schakt 7 12 Schakt 8 13 Sammanfattning 13 Referenser 14 Administrativa uppgifter 15

Fig. 1. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B:04 Göteborg, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000.

I spåren av att Götatunneln har öppnats för trafik så har också stora områden friställts för kommande exploateringar och trafikomläggningar. En första etapp kommer att omfatta kvarteret Verkstaden och delar av kvarteret Redaren vid Skeppsbron på den södra älvstranden i Göteborg. Längs älven har tidigare stadens försvarsverk sträckt sig i form av befästningsmurar och andra anläggningar som här skulle skydda staden vid angrepp från sjön. Vid en förundersökning som utfördes i juli 2007 kunde lämningarna av den s.k. Badstugubastionen lokaliseras på tre punkter. Däremot påträffades inga lämningar i ett schakt längre ut mot älven där vi hoppades finna spår av ett sänkverk. I oktober följdes förundersökningen upp i form av en georadarundersökning i syfte att täcka upp ett större område och då dels försöka fastställa om muren finns bevarad i hela sin sträckning, dels försöka spåra andra eventuella lämningar som sänkverket eller rester av båtar och liknande. I mars 2008 grävdes sedan fyra kompletteringsschakt dels för att kontrollera partier av muren där georadarn inte hade givit utslag, dels för att försöka spåra en pålspärr och en äldre osäker mur som finns angiven på en odaterad karta från omkring 1650. Inledning Riksantikvarieämbetet UV Väst och UV Teknik har med anledning av kommande byggnation utfört arkeologisk förundersökning respektive prospekteringsundersökning i kvarteret Verkstaden och delar av kvarteret Redaren vid Skeppsbron i Göteborg. Undersökningarna har utförts enligt tre delbeslut av länsstyrelsen i i Västra Götalands län (Dnr 431-22942-2007). Undersökningarna har omfattat sökschaktsgrävning med maskin, samt avsökning med georadar av delar av kvarteret Verkstaden i syfte att lokalisera befästningsmurar och andra lämningar i området. Undersökningarna kommer att ligga till grund för länsstyrelsens fortsatta handläggning avseende byggnationens utformning i relation till bevarandekrav. Stadshistorik och det historiska kartmaterialet Grundandet av staden Göteborg på dess nuvarande plats initieras redan 1619 och två år senare, den fjärde juni 1621, utfärdas stadens privilegier. För att snabbt kunna befästa och befolka staden så värvades holländska stadsbyggare och ingenjörer till staden och både inhemska och utländska handelsmän och hantverkare lockades med tullfrihet och andra förmåner. I främst krigsarkivet, men även i andra arkiv, finns ett stort antal kartor av varierande slag som illustrerar stadens faktiska eller tänkta utveckling från dess etablering och framåt i tiden. Dessa olika kartor ger i stora drag en god bild av den befästa stadens framväxt och förändringar fram till dess att den kommer att avrustas under loppet av 1800-talets första del. Ett stort problem vid tolkningen av kartorna är att de i många fall saknar datering och att det i många fall också tycks röra sig om kopior baserade på äldre förlagor. Kartorna kan ändå i stora drag delas in i två huvudgrupper där de äldre kartorna från tiden fram till ca 1670 illustrerar stadens äldsta enklare befästningar i kombination med planerna på ett stor 5-uddigt citadell vid Gullbergsvass ungefär där centralstationen ligger idag. Vi kan också se att På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg 7

8 UV Väst Rapport 2008:23. Arkeologisk förundersökning befästningen av landsidan har fullbordats vid början av 1640-talet medan befästningen av sjösidan inte når sin fullbordan förrän fram emot 1670-talet. När vi sedan detaljstuderar kartbilderna av sjösidan så kan vi se att vid tiden fram till 1636 finns enkla provisoriska murar eller vallar dels från Gullbergsvass och fram till Kvarnberget, dels från Pustervik och fram till i höjd med Rosenlundsverket. Även vid Stora bommen tycks det ha funnits smärre provisoriska befästningar, men i övrigt saknas befästning utanför Kvarnberget och Otterhällan. Vad som däremot är intressant är att det nedanför Otterhällan i höjd med Skeppsbron tycks ha funnits två stycken så kallade masthagar eller masthamnar. Det vill säga med pålar inhägnade områden ut i älven där man har våtförvarat timmer (fig. 2). Från 1640-talet finns några kartor som visar att man åter har påbörjat planeringen och utbyggnaden av sjösidans befästningar. Generalkvartermästare Olof Hansson. Örnehufvuds planförslag från 1643 (fig. 3) uppvisar bl.a. nya befästningsmurar från båda håll nedanför Otterhällan, men med en lucka längs hela den sträcka som ligger inom kvarteret Verkstaden. Däremot berörs här kvarteret Redaren i form av en liten bastion, vilken endast delvis sammanfaller med befästningens senare slutgiltiga utformning. Därutöver uppvisar denna karta också för första gången en pålspärr längs hela sjösidan Den tidigast daterade kartan som visar Badstugubastionen i dess slutgiltiga form (fig. 4) är daterad till 1655. En förmodligen ännu äldre men odaterad karta (fig. 5) visas dels Badstugu bastionen men också Örnehufvuds lilla bastion med en annan mur som fortsätter österut men närmare berget. Detta kan tyda på att Örnehufvuds förslag verkligen fullföljts av Johan Andersson Wärnschöld som övertog uppdraget som generalkvartermästare efter Örnehufuds död 1644. Vidare visar kartmaterialet att man redan kort därefter måste ha börjat planera för en förstärkning och modernisering av befästningarna ut mot älven i form av det som sedan blev Badstugu bastionen. Omkring 1661 förstärktes stadens befästningar i form av bl.a. högre vallar och raveliner på landsidan och mot hamnen byggdes nya bastioner, vilket då troligen också omfattade den nya Badstugu bastionen. År 1675 inspekterade generalkvartermästare Erik Jönsson Dahlbergh Göteborg och upprättade därvid en fullständig karta över befästningsstaden (fig. 6). Denna karta visar också för första gången både pålspärrar och sänkverket i närmast fullständigt utbyggt skick. Influerad av den franska befästningsskolan framlade Erik Dahlbergh 1683 en genomgripande ombyggnadsplan för Göteborgs befästningsverk. Denna kom sedan att till delar genomföras under 1600-talets slut och 1700-talets början. I brist på underhåll så kom befästningarna att under loppet av 1700-talet allt mer förfalla. År 1807 togs beslut om att riva befästningarna ner till gatunivå.

Inledande förundersökning Genomförande Undersökningen utfördes med hjälp av en större grävmaskin och berörde parkeringsytor i kvarteret Verkstaden och i delar av kvarteret Redaren. Den sydvästra delen undersöktes i maj månad och den nordöstra delen undersöktes i juli månad 2007. Som utgångspunkt för schaktens lokalisering hade vi dels en karta över befästningarnas läge som Göteborgs kommun upprättat, dels en egen tolkning som vi gjort som antydde att lämningarna var att söka något längre upp på land. Inmätning av schakt och lämningar har gjorts av Vägverkets mättekniker. Tyvärr har mätningarna inte genererat några höjdvärden, varför lämningarna istället fått relateras till den befintliga markytan. Den första förundersökningsetappen omfattade fyra schakt (fig. 7), varav ett schakt (nr1) förlades längs den nordöstra kanten i kvarteret Redaren där vi kunde förvänta oss spetsen på bastionen. Ytterligare två schakt (nr 2 och 3) förlades i vardera änden av kvarteret Verkstaden i sträckningen utmed bastionens långsida. Det fjärde och sista schaktet (nr 4) grävdes parallellt med Lilla Badhusgatan i norra delen av kvarteret Verkstaden där vi hoppades hitta rester av sänkverket. Resterna efter bastionmurar framkom i de tre första schakten medan det fjärde schaktet saknade lämningar. Resultat Schakt 1 Schaktet var ca 8 meter långt och låg i kvarteret Redaren ett par meter innanför Verkstadsgatan. Schaktet visade sig komma att hamna i en igenfylld källare som sträckte sig drygt 2 meter ner under mark. Under källargolvet vidtog orörd sjölera, som i den norra delen av schaktet var kraftigt förorenad av brännolja. I det övre sydöstra hörnet av schaktet påträffades bastionens rustbädd (fig. 8) Denna låg strax under källargolvet, ca 2,5 meter under mark och bestod av en delvis rubbad plankläggning som utgjort underlag för själva stenmuren och med plankläggningen orienterade i murens sträckning. Däremot fanns här inga spår av själva stenmuren. Lämningen visade sig därmed ligga något längre upp ifrån älven än vad både kommunens karta och vår egen förhandstolkning hade indikerat. Rustbädden var uppenbarligen av samma konstruktion som vi tidigare kunnat dokumentera i S:t Eriksgatan och i Kanaltorgsgatan (fig. 9). Eftersom undersökningen främst syftade till att lokalisera lämningarna och klarlägga deras bevarandestatus så fanns det heller ingen anledning att förlänga schaktet eller att riva upp plankläggningen för att undersöka de underliggande delarna av rustbädden. Schakt 2 Schaktet var ca 9 meter långt och låg mitt för schakt 1 på den andra sidan av Verkstadsgatan och ett par meter in från gatan. Sökschaktet grävdes till stor del genom rivningsmassor och kompakta stenfyllningar som tycks ha utgjort underlag för tunga verkstadsmaskiner. Enligt uppgift har Götaverken ursprungligen legat i området. På knappt 2 meters djup kom sedan påförd lera och på ca 2,5 meters djup ren sjölera. På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg 9

På ca 0,8 meters djup framkom resterna av bastionmuren. Denna var ca 2,5 meter bred med en kort strävmur in mot land. Efter att muren lokaliserats i plan schaktade vi ner på utsidan av denna för att kunna fastställa dess djup och för att se hur den var uppbyggd från botten och uppåt (fig. 10).Muren var som mest bevarad till drygt 1,5 meters höjd och uppbyggd som en skalmur med huggen kvadersten i fasaden ut mot älven och med ett undre utskjutande stenskift. Omedelbart framför muren stod glest nerslagna pålar i leran som mothåll. Fasaden in mot land utgjordes av ett mer blandat och endast delvis tillhugget stenmaterial. Förklaringen kan vara att denna del av muren har legat under mark, eller att muren generellt har haft att annat utseende in mot land. Konstruktionsmässigt tycktes muren helt överensstämma med den mur som vi tidigare har dokumenterat i S:t Eriksgatan (fig. 11) och som därmed också bör vara av ungefär samma ålder. Schakt 3 Schaktet var ca 13 meter långt och låg i det östra hörnet av kvarteret Verkstaden strax innanför Lilla Badhusgatan. De övre lagren i schaktet utgjordes av tunnare grus- och raseringslager, medan de undre tjockare lagren utgjordes av mörk jordblandad lera som övergick i ren sjölera på ca 2,5 meters djup. På ca 0,35 meters djup framkom resterna av bastionmuren som sedan sträckte sig ner till drygt 2 meter under mark. Även denna mur var av skalmurstyp, ca 2,5 meter bred och likaså med en kort strävmur på insidan (fig. 12). För övrigt saknades dock likheter med muren i schakt 2. Muren var i fasaden ut mot älven byggd av grov natursten och med mindre skärvsten som utfyllnad i fogarna. Muren saknade också ett undre utskjutande stenskift och tycktes ligga direkt på en packning av grov skärvsten istället för på en rustbädd av trä. Packningen sträckte sig i sin tur knappt 2 meter ut från muren fram till en gles pålrad som tycks ha utgjort ett mothåll. Utanför pålraden låg sedan ett lager med upp till 0, 25 meter stor rund sjösten på botten vars funktion kan ha varit att motverka erosion. Denna mur var uppenbart av helt annat slag än både muren i andra änden av kvarteret Verkstaden och de murar som vi tidigare stött på i området vid Lilla Bommen. Detta talar för att denna del av muren utgör en rest från det tidigaste befästningsskedet från omkring 1640-talet. Schakt 4 Schaktet var ca 15 meter långt och låg i det norra hörnet av kvarteret Verkstaden strax innanför Lilla Badhusgatan. Schaktet grävdes i hela sin längd genom raseringsmassor ner till ca 2,5 meter under mark. Längs hela schaktbotten framkom ett kraftigt trägolv av tjocka plankor/stockar som låg orienterade efter dagens gatusystem. Detta källargolv låg direkt på eller ner i den rena bottenleran vilket tyder på att om sänkverket har legat här så har det också helt tagits bort. Det kan dock inte uteslutas att delar av sänkverket finns kvar under Skeppsbron eller Lilla Badhusgatan. Georadarundersökning Genom förundersökningen hade vi kunnat spåra muren i vardera änden av kvarteret Verkstaden och därmed också fastställa dess sträckning genom om- 10 UV Väst Rapport 2008:23. Arkeologisk förundersökning

rådet. Därutöver kunde vi enbart spekulera i om muren också fanns bevarad i hela sin sträckning genom kvarteret, samt om det trots allt också fanns andra lämningar i kvarteret, som exempelvis en pålspärr eller rester av sänkta båtar. För att kunna fastställa hela murens status skulle det krävas ett stort antal nya schakt och för att kunna lokalisera eventuella fartygslämningar e.d. skulle vi tvingats leta i blindo. Därför beslutades att man istället för att gräva ytterligare provschakt skulle göra en georadarundersökning för att i första hand kontrollera murens bevarandegrad, men också för att få en heltäckande bild av området. En förhoppning fanns då också att kunna spåra andra lämningar trots georadarns begränsningar i en sådan miljö som den i Göteborg med djupa utfyllnadslager i form av lera och rivningsmassor. Uppdraget att utföra georadar undersökningen gavs till UV Teknik i Stockholm som genomförde detta i början av oktober 2007 (fig. 13). Resultatet från undersökningen har presenterats i en separat teknisk rapport, varför undersökningens genomförande och resultat endast kortfattat kommer att presenteras här. Genomförande Undersökningen kom att i stort sett omfatta hela kvarteret Verkstaden med undantag för ett mindre område längs den nordvästra långsidan av kvarteret ut mot Skeppsbroleden. Dessutom kom också Verkstadsgatan och stora delar av Lilla Badhusgatan att omfattas. Förutom att detta täckte in hela mursträckningen så fanns nu dessutom förutsättningar att kunna spåra eventuella lämningar av sänkverket ute i Lilla Badhusgatan eller längre åt sydväst i kvarteret. Undersökningen täckte även in stora delar av vattenområdet närmast nedanför muren där eventuella sänkta eller strandade båtar skulle kunna finnas. Resultat Reflektionerna från georadarsignalerna har separerats i 10 centimeters intervaller från markytan och ner till 2,5 meters djup. Redan ytligt börjar en mängd strukturer att framträda i form av olika ledningsschakt och andra störningar. På ca 0,7 meters djup börjar muren framträda i den nordöstra halvan av kvarteret samt bitvis också ute i Lilla Badhusgatan, varefter den mer eller mindre tydligt kan följas ända ner till ca 1,8 meters djup fig. 14). Däremot gick det inte att identifiera muren i den sydvästra halvan av kvarteret, d.v.s. inte ens i anslutning till schakt 2 där vi tidigare hade påvisa välbevarade lämningar av muren. Det gick heller inte att identifiera några övriga lämningar i området varför vi åtminstone bör kunna utesluta att lämningar av sänkverket finns bevarat. Däremot är det nog fortfarande möjligt att lämningar av pålspärren eller smärre båtlämningar ändå skulle kunna finnas eftersom trä inbäddat i lera knappast ger några tydliga reflektioner. Efterkontroll Eftersom muren åtminstone på en punkt fanns bevarad trots att georadarn inte hade gett några utslag så beslutades att göra en efterkontroll för att se om rester av muren eller åtminstone dess rustbädd trots allt fanns bevarad På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg 11

inom området där den inte hade kunnat spåras med georadarn. Ytterligare två schakt togs därför upp i mursträckningen på den sydvästra halvan av kvarteret (schakt 6 och 8). Samtidigt passade vi på att ta upp ytterligare två schakt, dels i den antagna sträckningen för pålspärren (schakt 5) och dels upp mot Stora Badhusgatan (schakt 7) där den äldre muren från 1643 års karta eventuellt skulle kunna finnas. Efterkontrollen utfördes under vecka 10 i mars 2008. Resultat Schakt 5 Schaktet var ca 7 meter långt och låg relativt centralt på den nordöstra halvan av kvarteret. Schaktet grävdes till stor del genom raseringsblandad fyllning av grus och lera ner till den orörda bottenleran som framkom ca 2,5 meter under mark. I schaktet framkom inga spår av någon pålspärr, men däremot två snett nerslagna pålar i bottenleran mot vilka några mindre plankor låg lutade (fig. 15). Troligen är det frågan om resterna av en bockkonstruktion av liknande slag som vi tidigare påträffat vid Lilla Bommen och som troligen tillkommit i samband med utfyllnadsarbetena när Skeppsbron anlades. Schakt 6 Schaktet var ca 8 meter långt och låg i mursträckningen nära mitten av kvarteret där georadarn tappat kontakt med muren. I den nordöstra kanten av schaktet framkom muren på ett djup av ca 0,8 meter under mark. Mot sydväst avlöstes muren av ett ca 0,7 meter tjockt tegelfundament eller tegelgolv som sträckte sig ut åt alla håll. Detta låg sedan direkt på en 0,4 meter tjock betongsula under vilken muren återkom. Muren fortsatte sedan ner till ca 2,5 meter under mark. Det innebär att muren var bevarad till ca 1,8 meters höjd i nordöst, men endast till ca 0,7 meters höjd i resterande del av schaktet (fig. 16). Den över en meter tjocka tegel- och betongsulan som överlagrade muren torde förklara varför muren inte framträdde vid georadarundersökningen. Murens uppbyggnad visade sig utgöra en blandning av de murar som fanns i schakt 2 respektive schakt 3. Underdelen av muren upp till ca 0,45 meters höjd var som i schakt 3 uppbyggd av meterstor och endast delvis tillhuggen natursten med inkilad mindre flissten i skarvarna. Överdelen däremot var som i schakt 2 uppbyggd av välhuggen kvadersten till en slät fasad ut mot älven (fig. 17). Detta talar för att det har funnits en äldre mur som från nordöst sträckt sig ner genom en stor del av kvarteret och som då kan ha haft den sträckning son anges på den odaterade kartan (fig. 5). Den äldre muren tycks sedan delvis komma att få utgöra underlag när man senare bygger badhusbastionen eller, vilket syns mindre troligt, att man mitt under bygget av badhusbastionen övergår till en ny byggteknik. Schakt 7 Schaktet var ca 10 meter långt och sträckte sig åt väster in från Stora Badhusgatan i det södra hörnet av kvarteret. Schaktet grävdes genom varierande fyllnads- och raseringsmassor ner till vad vi kunde bedöma orörd mark på nära 2,5 meters djup. Inga äldre murlämningar eller spår av att sådana har funnits framkom i schaktet. De undre fyllnadslagren utgjordes av mörk 12 UV Väst Rapport 2008:23. Arkeologisk förundersökning

lera som kan antas vara en del av den lervall som bör ha funnits på insidan av den senare 1600-talsmuren. Schakt 8 Schaktet var ca 9 meter långt och låg 15 meter från Verkstadsgatan i mursträckningen. Muren framkom här på ett djup av ca 2 meter och sträckte sig sedan ner till ca 3,5 meter under markytan. Muren täcktes av ett ca 0,6 1,0 meter tjockt lerlager som i sin tur överlagrades av ca 1,4 meter tjocka fyllnads- och raseringslager. I sydöst fanns en recent stenmur som framträdde vid georadarundersökningen (fig. 14) och som åtminstone delvis vilade uppe på bastionmuren. Att själva bastionmuren inte framträdde vid georadar undersökningen kan troligen förklaras med det överliggande lerlagret som dödat signalerna. Muren var här minst 4 meter tvärs över, varför detta mått förmodligen också omfattar en invändig strävmur. För övrigt var muren uppbyggd på samma sätt som i schakt 2, d.v.s. med en slät fasad av kvadersten ut mot älven och med ett utskjutande undre stenskift (fig. 18). Sammanfattning Förundersökningarna vid Skeppsbron, som omfattat sökschaktsgrävning i två etapper och en mellanliggande georadarundersökning, har påvisat relativt välbevarade murlämningar efter Badstugubastionen. Dessa var bevarade till mellan 0,8 och 1,8 meters höjd och sträckte sig genom hela kvarteret Verkstaden och bitvis också ut i Lilla Badhusgatan. I kvarteret Redaren med dess sentida källarbebyggelse kunde däremot kunde inga murar påvisas utan endast dess underliggande rustbädd. Troligen har muren rivits bort helt eller till stora delar i kvarteret. Undersökningarna har heller inte kunnat påvisa några andra lämningar efter exempelvis sänkverket, pålspärren eller tidigare befästningsverk. Det innebär dock inte att dylika lämningar helt kan uteslutas eftersom sökschakten endast öppnat upp mindre ytor och georadarn har begränsade möjligheter att upptäcka lämningar i lera och på stort djup. Förmodligen kan man utan större risk räkna bort sänkverket. Däremot kan vi inte helt utesluta att smärre lämningar av i första hand pålspärren och kanske även äldre murverk upp mot Stora Badhusgatan kan dyka upp. Därför bör man också fortsättningsvis ha en viss beredskap för att om nödvändigt kunna ta om hand och dokumentera dessa i samband den framtida byggnationen. Oavsett om Badstugubastionens murar kommer att bevaras eller tas bort, så bör de bli föremål för en mer omfattande dokumentation. Denna bör förutom att datera olika delar av muren också undersöka olikheter i grundläggnings- och byggnadsteknik, samt söka fastställa om den äldre delen av muren i enlighet med kartan (fig. 5) har haft en anslutning upp mot Stora Badhusgatan På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg 13

Referenser Svedberg Viktor, Förstudier och förundersökningar inför bygget av Götatunneln. UV Väst Rapport 2002:7. Bramstång Carina (red), Fästningen Göteborg, samlingar till stadens arkeologi. Kalmar 2006. Trinks Immo, Birwall Anders, Göteborg Skeppsbron, Arkeologisk prospekteringsundersökning. UV Teknik, Rapport. 14 UV Väst Rapport 2008:23. Arkeologisk förundersökning

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-1590-2007 resp. 424-3739-2007. Länsstyrelsens dnr: 431-22942-2007. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 10207 resp. 20040 Intrasisprojekt: V2007:034. Undersökningstid: 9 10 maj, 4 5 juli 2007 och 11 14 mars 2008, resp. 1 4 oktober 2007. Projektgrupp: Viktor Svedberg och Carina Bramstång, resp. Immo Trinks, och Anders Biwall. Underkonsulter: Dipl. Ing. Alois Eder-Hinterleitner, Archeo Prospections, Wien. Läge: Fastighetskartan, blad 7B:04, edition 1991. Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6404194 y 1270605. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg 15

Fig. 1. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B:04 Göteborg, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000. 16 UV Väst Rapport 2008:23. Arkeologisk förundersökning

Fig. 2. Karta från krigsarkivet daterad 1636 visande inhägnade masthamnar ut i älven nedanför Otterhällan. Notera att de historiska kartorna ligger med norr nedåt i bild. Fig. 3. Generalkvartermästare Olof Hansson Örnehufuds planförslag från 1643. På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg 17

Fig. 4. Den äldsta daterade kartan från 1655 som visar Badstugubastionen så som kom att utformas. Fig. 5. Äldre karta av okänd ålder som visar både Örnhufuds befästningsförslag och den senare Badstugubastionen. 18 UV Väst Rapport 2008:23. Arkeologisk förundersökning

Fig. 6. Den äldsta daterade kartan från 1675 som visar det yttre sänkverket ute i älven, den innanför liggande pålspärren finns dock redan på en karta från 1643. På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg 19

Fig. 7. Plankarta över undersökningsområdet visande schaktens placering. Skala 1:1000. 20 UV Väst Rapport 2008:23. Arkeologisk förundersökning

Fig. 8. Schakt 1 med rustbäddens övre plankläggningen i botten av schaktet. Fig. 9. En del av rustbädden som togs fram i S:t Eriksgatan vid Götatunnel undersökningen. Foto:Carina Bramstång. På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg 21

22 UV Väst Rapport 2008:23. Arkeologisk förundersökning Fig. 10. (a och b) Schakt 2 med befästningsmuren från nordöst respektive nordväst. Foto: Viktor Svedberg.

Fig. 11. Befästningsmuren med ett antal strävmurar frampreparerad i S:t Eriksgatan. Foto: Carina Bramstång. På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg 23

Fig. 12. (a och b) Schakt 3 med befästningsmuren från nordväst respektive sydöst. Foto: Viktor Svedberg. 24 UV Väst Rapport 2008:23. Arkeologisk förundersökning

Fig. 13. Georadar undersökningen genomfördes med hjälp av en vagn på vilken sändare/mottagare var placerad. Foto: Anders Biwall, UV Teknik. På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg 25

Fig. 14. Exempel på radarbild från djupintervallet 150-160 cm under mark, där befästningsmuren framträder strax innanför den högra kanten på den övre ytan. 26 UV Väst Rapport 2008:23. Arkeologisk förundersökning

Fig. 15. Schakt 5 med resterna av en eventuell landgångsbock från utfyllnadsarbeten eller senare byggnadsarbeten. Foto:Viktor Svedberg. Fig. 16. Schematisk profilritning som visar muren och lager i schakt 6. Lagerbeskrivning 1. Asfalt 2. Sand och grus 3. Tegelläggning 4. Betong 5. Mur, släthuggen kvadersten 6. Mur, oregelbunden natursten 7. Bottenlera På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg 27

28 UV Väst Rapport 2008:23. Arkeologisk förundersökning Fig. 17. (a och b) Schakt 6 med befästningsmuren från norr respektive väster. Av bilderna framgår d massiva lock av tegel och betong som täckt den lägre delen av muren. Foto: Viktor Svedberg.

Fig. 18. (a och b) Schakt 8 med bastionmurens överdel från sydöst respektive ytterfasaden från nordväst. Foto:Viktor Svedberg. På spaning efter Badstugubastionen vid Skeppsbron i Göteborg 29

Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B:04 Göteborg, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000... 6/16 Fig. 2. Karta från krigsarkivet daterad 1636 visande inhägnade masthamnar ut i älven nedanför Otterhällan. Notera att de historiska kartorna ligger med norr nedåt i bild... 17 Fig. 3. Generalkvartermästare Olof Hansson Örnehufuds planförslag från 1643... 17 Fig. 4. Den äldsta daterade kartan från 1655 som visar Badstugubastionen så som kom att utformas... 18 Fig. 5. Äldre karta av okänd ålder som visar både Örnhufuds befästningsförslag och den senare Badstugubastionen... 18 Fig. 6. Den äldsta daterade kartan från 1675 som visar det yttre sänkverket ute i älven, den innanför liggande pålspärren finns dock redan på en karta från 1643... 19 Fig. 7. Plankarta över undersökningsområdet visande schaktens placering. Skala 1:1000... 20 Fig. 8. Schakt 1 med rustbäddens övre plankläggningen i botten av schaktet... 21 Fig. 9. En del av rustbädden som togs fram i S:t Eriksgatan vid Götatunnel undersökningen. Foto:Carina Bramstång... 21 Fig. 10. (a och b) Schakt 2 med befästningsmuren från nordöst respektive nordväst. Foto: Viktor Svedberg... 22 Fig. 11. Befästningsmuren med ett antal strävmurar frampreparerad i S:t Eriksgatan. Foto: Carina Bramstång... 23 Fig. 12. (a och b) Schakt 3 med befästningsmuren från nordväst respektive sydöst. Foto: Viktor Svedberg... 24 Fig. 13. Georadar undersökningen genomfördes med hjälp av en vagn på vilken sändare/mottagare var placerad. Foto: Anders Biwall, UV Teknik... 25 Fig. 14. Exempel på radarbild från djupintervallet 150-160 cm under mark, där befästningsmuren framträder strax innanför den högra kanten på den övre ytan... 26 Fig. 15. Schakt 5 med resterna av en eventuell landgångsbock från utfyllnadsarbeten eller senare byggnadsarbeten. Foto:Viktor Svedberg... 27 Fig. 16. Schematisk profilritning som visar muren och lager i schakt 6.... 27 Fig. 17. (a och b) Schakt 6 med befästningsmuren från norr respektive väster. Av bilderna framgår d massiva lock av tegel och betong som täckt den lägre delen av muren. Foto: Viktor Svedberg... 28 Fig. 18. (a och b) Schakt 8 med bastionmurens överdel från sydöst respektive ytterfasaden från nordväst. Foto:Viktor Svedberg... 29 30 UV Väst Rapport 2008:23. Arkeologisk förundersökning

I spåren av att Götatunneln har öppnats för trafik så har också stora områden friställts för kommande exploateringar och trafikomläggningar. En första etapp kommer att omfatta kvarteret Verkstaden och delar av kvarteret Redaren vid Skeppsbron på den södra älvstranden i Göteborg. Längs älven har tidigare stadens försvarsverk sträckt sig i form av befästningsmurar och andra anläggningar som här skulle skydda staden vid angrepp från sjön. Vid en förundersökning som utfördes i juli 2007 kunde lämningarna av den s.k. Badstugubastionen lokaliseras på tre punkter. Däremot påträffades inga lämningar i ett schakt längre ut mot älven där vi hoppades finna spår av ett sänkverk. I oktober följdes förundersökningen upp i form av en georadarundersökning i syfte att täcka upp ett större område och då dels försöka fastställa om muren finns bevarad i hela sin sträckning, dels försöka spåra andra eventuella lämningar som sänkverket eller rester av båtar och liknande. I mars 2008 grävdes sedan fyra kompletteringsschakt dels för att kontrollera partier av muren där georadarn inte hade givit utslag, dels för att försöka spåra en pålspärr och en äldre osäker mur som finns angiven på en odaterad karta från omkring 1650. ISSN 1404-2029