FiUB 32/2000 rd - FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 32/2000 rd Regeringens proposition med förslag tilllag om ändring av 69 och 71 inkomstskattelagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 21 juni 2000 en proposition med förslag till lag om ändring av 69 och 71 inkomstskattelagen () till finansutskottet för beredning. Motioner I samband med denna proposition har utskottet behandlat följande motioner: LM 196/1999 rd - Juhani Sjöblom /saml. m.fl.: Lag om ändring av 69 inkomstsskattelagen LM 44/2000 rd- Irja Tulonen /sarnl. m.fl.: Lag om ändring av 64 inkomstskattelagen AM 3112000 rd - Leena-Kaisa Harkimo /sarnl. m.fl.: Motionstjänster som naturaförmån AM 162/2000 rd- Jouko Jääskeläinen /fkf m.fl.: Beskattningen av tjänstebiljetter inom kollektivtrafiken Utlåtande På finansutskottets begäran har riksdagens social- och hälsovårdsutskott lämnat ett utlåtande om den föreslagna paragrafen 69. Utlåtandet (ShUU 13/2000 rd) ingår som bilaga till detta betänkande. Beredning i delegation Ärendet har beretts av finansutskottets skattedelegation. sakkunniga skattedelegationen har hört - regeringsrådet Kirsi Seppälä, finansministeriet - sambandschef Kerstin Ekman och sakkunnige Rainer Anttila, Finlands Idrott Fl r.f. - juridiska ombudsmannen Anna Lunden, Företagarna i Finland r.f. juristen Päivi Kaari, Skattebetalarnas Centralförbund - projektchef Anna-Maria Korhonen, projektet "Kotityö leipätyöksi" l Kajana stad - verkställande direktör Jaana Salmi och försäljningschef Leena Mauno, Kodinavux. PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA Propositionen Regeringen föreslår ändringar i inkomstskattelagens bestämmelser om skattefria personalförmå- ner och skattefrihet för resekostnadsersättningar. Motioner 201087
FiUB 32/2000 rd - Motivering Begreppet sedvanlig personalförmån i 69 inkomstskattelagen föreslås bli ändrat genom tillägg av ett nytt 3 mom. om att skattepliktig in-. komst inte uppkommer när en arbetsgivare tillfälligt ordnar vård för ett sjukt barn under den tid som arbetstagaren skulle ha haft rätt till vårdledighet med fulla löneförmåner. Som tillfälligt betraktas ett vårdtillfälle på högst fyra dagar på grund av samma sjukdomsfall. I 71 föreskrivs vilka resekostnadsersättningar som är skattefria vid den slutliga beskattningen. Enligt paragrafen är kostnadsersättningar för resor, dagtraktamenten, måltidsersättningar och logiersättningar som arbetsgivaren har betalt för arbetsresor inte skattepliktig inkomst. I praktiken ersätts resekostnader också utan att lön eller något annat vederlag betalas. Mest förekommer detta inom allmännyttiga samfund. Regeringen föreslår att 71 kompletteras med ett nytt 3 mom. med detaljerade bestämmelser om beskattningen av dessa kostnadsersättningar. En resekostnadsersättning som ett allmännyttigt samfund betalat för en resa som gjorts till förmån för samfundet på uppdrag av detta skall enligt förslaget på vissa undantag när vara skattefri också när den skattskyldige inte står i anställningsförhållande till samfundet och inte heller annars får lön för det arbete som resorna ansluter sig till. Ändringen gällande beskattningen av sedvanlig personalförmån skall enligt förslaget tillämpas första gången redan vid beskattningen för 2000 och ändringen gällande skattefria resekostnadsersättningar första gången vid beskattningen för 2001. Motionerna I de lagmotioner utskottet behandlat föreslås en del ändringar visavi det i propositionen ingående förslaget till ändring av inkomstskattelagen och vissa med det direkt järnförliga bestämmelser. De åtgärdsmotioner som behandlats innehåller förslag med anknytning till propositionen eller frågor i de behandlade lagmotionerna. UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Motivering A v de orsaker som nämnts i propositionen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet lagförslaget behövligt och tillstyrker det. Propositionen har beretts av finansministeriet som tjänteuppdrag. När det gällt allmännyttiga samfunds resekostnadsersättningar har såväl skattestyrelsen som representanter för Finlands Idrott Fl r.f. hörts. Utskottet anser att saken är så pass omfattande att det hade krävts ett bredare samarbete kring beredningen av den i propositionen ingående ändring av inkomstskattelagen som gäller resekostnadsersättningar (71 ) för att också andra instanser som utför ett för samhället värdefullt frivilligarbete hade fått komma till tals och deras synpunkter blivit beaktade på lämpligt sätt. Enligt utskottets uppfattning kommer den nya bestämmelsen att behandla alla egentliga frivilligorganisationer på lika villkor. Utskottet vill understryka att den nya bestämmelsen inte får användas för att sudda ut gränsen mellan förvärvsarbete och frivilligarbete. Utskottet ställer sig avböjande till de motioner det behandlat. Detaljmotivering l Beskattning av förmån i form av vård för ett sjukt barn Enligt propositionen betraktas det inte som skattepliktig förmån om arbetsgivaren tillfälligt ordnar vård för ett sjukt barn under den tid föräldrarna med fulla löneförmåner skulle ha haft rätt att stanna hemma och sköta barnet. Finansutskottet anser att det nya systemet är positivt, eftersom det erbjuder ett nytt kompletterande alternativ med tanke på undantagssituationer. Det är främst arbetsmarknadssektorns 2
Förslag till beslut FiUB 32/2000 rd- uppgift att hålla ett öga på vilka konsekvenser ändringen får, men i förekommande fall krävs det också myndighetsinsatser, menar utskottet. Finansutskottet instämmer i det som socialoch hälsovårdsutskottet framhåller i sitt utlåtande ShUU 13/2000 rd. Föräldrarna får fler alternativ att välja mellan när arbetsgivaren ordnar vården för ett sjukt barn. För den händelse de i propositionen avsedda arrangemangen blir vanliga bör det med kraft understrykas att föräldrarna under alla omständigheter bör få besluta om de väljer den av arbetsgivaren tillhandahållna servicen eller själva stannar hemma för att vårda sitt sjuka barn. Med hänvisning till utlåtandet från social- och hälsovårdsutskottet vill finansutskottet fästa uppmärksamheten vid att den föreslagna lagändringen kan leda till en viss ojämställdhet. Tillfällig hjälp med vården av ett sjukt barn definieras som skattefri anoställni~gsförmån, om arbetsgivaren bekostar varden. Andå är det omöjligt också för många sådana föräldrar som inte erbjuds hjälp med barnvården att stanna hemma för att själva vårda sitt sjuka barn i liknande situationer som den som beskrivs i motiveringen. Föräldrarna bekostar då själva vårdhjälpen utan att för den skull ha rätt att dra av utgiften i beskattningen. En privatföretagare kan inte heller bokföra barnavårdskostnader som utgifter för inkomstens förvärvande. Propositionen är alltså problematisk med tanke på ett jämlikt skattesystem- och därmed också skattepolitiken. Finansutskottet understryker ytterligare att myndigheterna bör ge akt på hur populärt det nya systemet blir och vilka problem det eventuellt ger upphov till. Med hänvisning till motion LM 44/2000 rd finner utskottet det nödvändigt med fastställelse av ett schematiskt beskattningsvärde för hemvårdstjänster som fås som personalförmån. Utskottet har tagit ställning till frågan också i sitt betänkande FiUB 26/2000 rd. Detta är något som saknas i skattestyreisens beslut från den 27 november 2000. Utskottet skyndar på en lösning i frågan. 2 Ersättning för resor på uppdrag av allmännyttiga samfund ~tsk?ttet påpekar att det inte bara är idrottsorgamsatwner utan också andra allmännyttiga samfund som utför ett värdefullt frivilligarbete som åsamkar de deltagande personerna kostnader. Det är viktigt, menar utskottet, att resekostnadsersättningarna och dagtraktamentena till frivilliga i ett allmännyttigt samfund i skattehänseende behandlas på det i propositionen nämnda sättet när de nya skattereglerna kan tillämpas på dem. Den nya bestämmelsen gäller skattefrihetstaket för de betalda ersättningarna medan principerna för när resekostnaderna är avdragsgilla inte ändras. Med hänsyn till hur viktigt det frivilliga arbetet är anser utskottet att de föreslagna gränserna för dagtraktamenten och resekostnadsersättningar är allt för låga. Därför föreslår utskottet att det nya 3 mom. i 71 inkomstskattelagen ändras så att skattefritt dagtraktamente kan betalas för högst tjugo dagar under ett kalenderår i stället för föreslagna tio dagar och att kostnadsersättningar för resor som gjorts med något annat än ett allmänt kommunikationsmedel är skattefria upp till högst 12 000 mark under ett kalender år i stället för föreslagna 6 000 mark. Förslag till beslut Med stöd av det ovan anförda föreslår finansutskottet vördsamt att lagförslaget i övrigt godkänns utan ändringar men 71 med ändringar (Utskottets ändringsförslag), att lagförslagen i lagmotionerna LM 196/1999 rd och LM 4412000 rdförkastas, och att åtgärdsmotionerna AM 3112000 rd och AM 16212000 rdförkastas. 3
FiUB 32/2000 rd- Utskottets ändringsförslag 71 skattefria resekostnadsersättningar Med resekostnadsersättning för arbetsresa som betalats av arbetsgivaren jämställs sådan resekostnadsersättning som ett sådant allmännyttigt samfund som avses i 22 betalat för en resa som gjorts till förmån för det allmännyttiga samfundet på uppdrag av detta också i de fall när den skattskyldige inte står i anställningsförhållande till det allmännyttiga samfundet eller inte annars får lön för det arbete som resan ansluter sig till. A v denna resekostnadsersättning är dock endast följande skattefri inkomst: l) dagtraktamente för högst tjugo dagar under ett kalenderår, 2) logiersättning och 3) kostnadsersättning för resor, som utan hinder av 72 3 mom. kan betalas också för resor som gjorts från den skattskyldiges bostad; kostnadsersättningar för resor som gjorts med något annat än ett allmänt kommunikationsmedel är skattefria upp till högst 12 000 mark under ett kalenderår. Helsingfors den 28 november 2000 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Maria Kaisa Aula /cent vordf. Kari Rajamäki /sd medl. Olavi Ala-Nissilä /cent Pirjo-Riitta Antvuori /sarnl Timo Ihamäki /sarnl Seppo Kääriäinen /cent (delvis) Reijo Laitinen /sd (delvis) Markku Laukkanen /cent Hanna Markkula-Kivisilta /sarnl Ola Rosendahl /sv Matti Saarinen /sd Anni Sinnemäki /gröna (delvis) sekreterare vid behandlingen i delegationen var utskottsrådet Arv o J. Kämppi. ers. Sakari Smeds /fkf Marja-Liisa Tykkyläinen /sd Kari Uotila /vänst Jukka Vihriälä /cent Matti Huutola /vänst (delvis) Liisa Hyssälä/cent Ulla Juurola /sd Kari Kantalainen /saml Riitta Korhonen /sarnl Mikko Kuoppa /vänst Hannes Manninen/cent (delvis). 4
Bilaga- ShUU 13/2000 rd FiUB 32/2000 rd - SOCIAL- OCH HÄLSOV ÅRDS UTSKOTTETS UTLÅTANDE 13/2000 rd Regeringens proposition med förslag tilllag om ändring av 69 och 71 inkomstskattelagen Till finansutskottet INLEDNING Remiss Finansutskottet begärde den 26 september 2000 utlåtande av social- och hälsovårdsutskottet om regeringens proposition () med förslag till lag om ändring av 69 och 71 inkomstskattelagen. Begäran om utlåtande gäller lagförslagets 69. sakkunniga Utskottet har hört - regeringsrådet Kirsi Seppälä, finansministeriet - överinspektör Tarja Kahiluoto, social- och hälsovårdsrninisteriet. Dessutom har utskottet fått skriftliga utlåtanden av Finlands Fackförbunds Centralorganisation, Industrins och Arbetsgivamas Centralförbund, Servicearbetsgivarna, Företagama i Finland och Social- och hälsovårdsorganisationernas samarbetsförening SAF. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår att bestämmelserna om skattefria personalförmåner och skattefrihet för resekostnadsersättningar i inkomstskattelagen skall ändras. I 69 föreslås att tillfällig vård som en arbetsgivare ordnar för ett sjukt barn under den tid som föräldrarna skulle ha rätt att vårda barnet hemma med fulla löneförmåner inte skall betraktas som skattepliktig förmån. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits och blivit stadfäst. Ändringen i 69 inkomstskattelagen tillämpas första gången redan vid beskattningen för 2000. UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Propositionen avser att bringa klarhet i hur tillfällig vård som arbetsgivaren ordnar för ett sjukt barn skall behandlas i beskattningen. Tillfällig vård som arbetsgivaren ordnar för ett sjukt barn under den tid som föräldrarna skulle ha rätt att vårda barnet hemma med fulla löneförmåner skall inte betraktas som skattepliktig förmån. Propositionen är motiverad, eftersom det är nöd- 5
FiUB 32/2000 rd- Bilaga- ShUU 13/2000 rd vändigt att reglera behandlingen i beskattningen för att garantera att praxis är enhetlig. Enligt propositionens motivering har det blivit allt vanligare att arbetsgivaren betalar för en utomstående vårdare för barnet så att föräldrarna skall kunna sköta sitt eget arbete. Det främsta argumentet för ett sådant arrangemang lyder att den arbetsinsats som högt utbildade föräldrar i expertuppdrag står för är svår att ersätta när barnet råkar insjukna. Utskottet understryker dessutom att det är svårt för ensamförsörjare att ordna med vård för sitt sjuka barn. Social- och hälsovårdsutskottet framhåller att även om propositionen är motiverad i arbetskraftspolitiskt hänseende kan den i familjepolitiskt hänseende ge fel signaler om attityden till att stödja föräldraskap. Dessutom kan den kritiseras med tanke på barnets intresse. Trots att vård som arbetsgivaren kan ordna för ett sjukt barn betyder att föräldrarna har tillgång till fler alternativ, kan det med hänsyn till barnets behov sägas att barnets egna föräldrars omsorg är utomordentligt viktig inte minst när barnet insjuknar. Om det blir mycket vanligt med den typ av arrangemang som avses i propositionen bör föräldrarna i alla sammanhang nödvändigt ha rätt att bestämma om de antar arbetsgivarens anbud eller själva stannar hemma för att vårda sitt sjuka barn, menar utskottet. Arrangemanget måste alltid utgå från föräldrarnas vilja och får inte bli en faktisk förpliktelse eller allmän praxis i arbetsgemenskapen. Dagens föräldrar tycker rent generellt att det är svårt att kombinera arbete med familjeliv. Särskilt svårt är det att stanna hemma och vårda ett sjukt barn. Ofta anses det också svårt att ta ut den fulla rätten till andra familjeledigheter, som moderskaps-, föräldra- och faderskapsledighet, och därför används de i minskad omfattning. Utskottet ser negativt på en sådan trend i arbetslivet och understryker att föräldrarnas signaler om svårigheterna med att kombinera arbete med familjeliv måste tas på allvar. Trots att det i första hand är fråga om att förändra klimatet och attityderna i arbetslivet och arbetsgemenskapen, bör också det allmänna målmedvetet stödja föräldraskapet till exempel genom att tillhandahålla en fungerande service och utveckla familjeledigheterna och medge större flexibilitet i arbetstiderna. Utskottet har också uppmärksammat att den föreslagna lagändringen kan leda till en viss ojämställdhet. Tillfällig hjälp med vården av ett sjukt barn definieras som skattefri anställningsförmån, om arbetsgivaren bekostar vården. Ändå är det omöjligt också för många sådana föräldrar som inte erbjuds hjälp med barnvården att stanna hemma för att själva vårda sitt sjuka barn i liknande situationer som den som beskrivs i motiveringen. Föräldrarna bekostar då själva vårdhjälpen utan att för den skull ha rätt att dra av utgiften i beskattningen. En egenföretagare kan inte heller bokföra barnavårdskostnader som utgifter för förvärvande av inkomster. Propositionen är alltså problematisk med tanke på ett jämlikt skattesystem - och därmed också skattepolitiken. Utlåtande Social- och hälsovårdsutskottet anför vördsamt som sitt utlåtande att finansutskottet bör beakta det ovan sagda. 6
Bilaga- ShUU 13/2000 rd FiUB 32/2000 rd- Helsingfors den 5 oktober 2000 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Marjatta Vehkaoja /sd medl. Eero Akaan-Penttilä /saml Merikukka Forsius /gröna Tuula Haatainen /sd Saara Karhu /sd Marjukka Karttunen-Raiskio /saml Inkeri Kerola /cent Niilo Keränen /cent Sekreterare vid sammanträdet var utskottsrådet Eila Mäkipää. ers. Valto Koski /sd Marjaana Koskinen /sd Pehr Löv /sv Juha Rehula /cent Päivi Räsänen /fkf Marjatta Stenius-Kaukonen /vänst Raija Vahasalo /saml Juhani Sjöblom /saml. 7