Figur 12 Bäcken rinner mot Kåbdalisjaure

Figur 10 Bäck under E45 Figur 11 Bäck under E45 Figur 12 Bäcken rinner mot Kåbdalisjaure En pågående naturvärdesinventering håller på avslutas. Det har påträffats äldre barrträd och lummer i anslutning till utredningsområdet. Vidare resultat från inventeringen kommer att redovisas och hanteras i ett senare skede i planläggningsprocessen. Artskyddsförordningen omfattar många arter i flera olika organismgrupper, till exempel kärlväxter, mossor, lavar, svampar, insekter, fåglar, groddjur, reptiler och däggdjur. En rödlistad art, sädgås, har noterats i Artportalen i närhet till utredningsområdet. Artrika vägkanter finns cirka 400 meter norr om utredningsområdet. Skogsstyrelsen har inga dokumenterade nyckelbiotoper, sumpskogsobjekt eller naturvärden i nära anslutning till E45 i Kåbdalis. Länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI) har heller inga objekt registrerade i närheten. Inga områden som omfattas av biotopskydd eller generellt biotopskydd finns i närområdet. Utanför utredningsområdet finns andra områden av särskild betydelse för naturmiljön, se figur 14. 16

Figur 13 Bäcken rinner från Varvojaure mot Kåbdalisjaure, korsar E45 under vägen via en trumma. Norr om utredningsområdet återfinns artrika vägkanter. Figur 14 Översiktskarta över värdefulla natur- och kulturområden 17

Rekreation och friluftsliv I nordöstra delen av orten finns Kåbdalis Skidliftar, som är en stor attraktionskraft för turister. Förutom utförsåkningen finns ett 10 km långt längdskidsspår och ett stort nät av skoterleder, se figur 16. En skoterled korsar även E45 från öst till väst vid bensinmacken i de centrala delarna av Kåbdalis. I Kåbdalis finns även en idrottsanläggning, ishockeybana samt elljusspår, se figur 15. Det finns även god tillgång för fiske och jakt i närområdena samt skogar och sjöar som kan nyttjas för rekreation och friluftsliv. Figur 15 Rekreation och friluftslivområden inom Kåbdalis. 18

Figur 16 De röda linjerna representerar skoterleder i Kåbdalis. Skoterleder korsar E45 i norra delen av utredningsområdet, samt i söder (visas ej på kartan) till bensinmacken. Källa: www.kabdalis.com Hushållning med mark- och vattenområden inklusive vatten 4.8.1. Förorenade områden (mark och vatten) Det finns inga utpekade områden som är potentiellt förorenade inom utredningsområdet, eller några uppgifter om att beläggningen innehåller stenkolstjära. Vid ortens bensinmack finns en cistern som ligger ovanpå marken, se figur 17 och 18. För att säkerställa om förorening förekommer eller inte, kommer detta utredas vidare i senare skeden. Figur 17 Plats där förorening kan förekomma 19

Figur 18 Område där det kan finnas risk för förorening i marken 4.8.2. Rennäring Utredningsområdet ligger inom Udtjas sameby. Hela området utgörs av samebyns vår-, och sommarland, samt året runt land. Inga utpekade riksintressen för renskötseln finns inom projektområdet, se figur 19. 20

Figur 19 Kartan visar samebyns årstidsland vår, sommar och året runt Jord- och skogsbruk Ingen jordbruksmark finns i anslutning till E45 genom Kåbdalis. Skogsbruk kan bedrivas i området. Byggnadstekniska förutsättningar E45 genom Kåbdalis ligger längs långa sträckor i nivå eller i låg bank till omgivande mark. Där vägen sträcker sig längs sjön är vägen i något högre bank. Längs aktuell sträcka förekommer korsande och längsgående vatten- och spillvattenledningar, dessa ledningar ligger till största del på den norra sidan av E45. I den allra sydligaste delen av utredningsområdet finns en luftburen kraftledning. Genom hela sträckan finns belysningsstolpar på den västra sidan av E45. Inga borrande brunnar finns registrerade i SGU:s brunnsarkiv, men det förekommer brunnar och avstängningsventiler inom vägområdet. SGU jordartskarta visar på att de geotekniska förhållandena i området utgörs av morän, som normalt har en varierad finjordshalt. I undersökningar gjorda i den befintliga vägen bedöms den befintliga moränen till sandig slit. Moränen bedöms även innehålla en hel del stora stenar. Vägen närmast järnvägen är ombyggd under 70-talet. På sträckan närmast järnvägen består fyllning under befintligväg av krossat material. 21

Klimat och energi Alla förändringar, av ny- och reinvesteringar i anläggningen utförs ur ett LCC perspektiv med målsättning att minimera livscykelkostnaderna. Alla förändringar i anläggningen utförs även med målsättningen att minska energianvändningen och koldioxid i ett livscykelperspektiv. Den miljöbelastning som finns i projektet närområde utgörs i huvudsak av utsläpp från vägtrafiken. 5. Effekter och deras tänkbara betydelse Konsekvenserna av de planerade arbetena kommer att utredas och redovisas i en kommande miljöbeskrivning/miljökonsekvensbeskrivning. Nedan redovisas översiktligt vilka konsekvenser som i detta skede kan förutses till följd av planerade åtgärder. Transportpolitiska mål Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att de transportpolitiska målen uppfylls: Vägåtgärderna förbättrar framkomligheten, transportkvaliteten och trafiksäkerheten för både fordonstrafiken och för oskyddade trafikanter. Vägåtgärderna görs i nära anslutning till befintlig väg så att markintrång och övriga intrång minimeras. Skyddade och skyddsvärd områden Natura 2000, riksintressen och naturreservat Natura 2000-området Kåbdalisjaure, bedöms inte påverkas långsiktigt av de planerade åtgärderna. Den största risken för negativ påverkan bedöms vara under byggskedet. För att undvika utsläpp av eventuella föroreningar kommer skyddsåtgärder inarbetas i kommande skeden. Riksintresset gällande kommunikationer (E45) bedöms inte bli negativt påverkad av projektet. Markanvändning En ny gång- och cykelväg innebär att ny mark tas i anspråk. Breddningen av vägrummet kommer att medföra ett begränsat intrång. Boende miljö och hälsa Baserat på antalet fordon bedöms inga riktvärden för luft eller buller komma att överskridas. Den planerade åtgärden innebär ingen ökning av mängden trafik och ingen förändring av ljudnivåerna längs vägen. Barriäreffekten bedöms minska med den planerade gång- och cykelvägen. 22

Kulturmiljö Fornlämningarna som ligger utanför utredningsområdet bedöms inte bli påverkad av projektet. Det finns inga övriga skyddsområden gällande kulturmiljö inom utredningsområdet som kan bli negativt påverkad. Naturmiljö Projektet berör strandskyddet vid en plats, eftersom minsta avstånd är cirka 100 meter från sjön Kåbdalisjaure. Dock bedöms inte projektet påverka strandskyddets syfte negativt. Bäcken som rinner mellan sjöarna Varvojaure och Kåbdalisjaure, under E45 via en trumma, kan komma att påverkas. Vidare utredningsarbete kommer se över om trumman behöver förlängas eller bytas ut. Om en åtgärd behöver vidtas kommer det säkerställas att vandringshinder ej uppstår i den nya/förlängda trumman. Allt grävande och byggande i vattenområden definieras som vattenverksamhet enligt 11 kap 9 miljöbalken. Utgångspunkten i miljöbalken är att vattenverksamheter är tillståndspliktig. Projektet bedöms inte påverka de ekologiska eller kemiska förutsättningarna i vattendragen. Den rödlistade arten utanför utredningsområdet, sädgås, bedöms inte bli påverkad av projektet. Inte heller de artrika vägkanterna norr om utredningsområdet bedöms beröras. Det har påträffats äldre barrträd och lummer, men bedöms inte beröras av gång- och cykelvägen. Ytterligare resultat från naturvärdesinventeringen hanteras i kommande skeden. För att genomföra åtgärder som riskerar att påverka skyddade eller fridlysta arter krävs dispens från artskyddsförordningen. För att minimera påverkan på sjön under byggskedet, kommer skyddsåtgärder och försiktighetsmått inarbetas i kommande miljöbeskrivning/miljökonsekvensbeskrivning. Inga övriga naturintressen bedöms bli påverkade av projektet. Rekreation och friluftsliv Områden och leder för rekreation och friluftsliv kommer inte påverkas negativt av de planerade åtgärderna. Tillgängligheten till dessa platser ökar med projektet. Projektet kommer förbättra möjligheten för oskyddade trafikanter att ta sig till områden för rekreation och friluftsliv. Hushållning med mark- och vattenområden (inklusive vatten) Längs den planerade gång- och cykelvägen kommer trånga sektioner behöva hanteras. Dessa trånga sektioner gäller framförallt vegetation, där befintliga träd kommer behöva tas ner i samband med ny dragning. Förorenade område Det finns en risk att marken är förorenad vid den befintliga bensinstationen (se beskrivning under avsnitt 4.8.1). Det kommer utredas vidare för att säkerställa om det finns föroreningar eller inte. 23

Rennäring Den föreslagna åtgärden innebär en mycket liten påverkan på rennäringen. Störningar kan förekomma framförallt under byggtiden. Några bestående negativa konsekvenser för rennäringens bedrivande bedöms inte uppstå, eftersom ny mark endast tas i anspråk i direkt anslutning till befintlig väg. Det är lämpligt att anläggningsarbetena planeras i samråd med samebyn så att vägförbättringsåtgärderna anpassas efter renarnas förflyttning. Ytor som används ska så långt det är möjligt återställas till ursprunglig karaktär. Byggnadstekniska förutsättningar Beroende på val av placering för gång- och cykelvägen kan vissa sträckor behöva utföras med stödmur, för att minimera markintrånget. För att det inte ska bli problem med avvattning kommer detta utredas vidare under projekteringen. Klimat och energi Energianvändningen i byggande, drift och underhåll av infrastrukturen står för en betydande del av transportsystemens totala energianvändning. I ett vägprojekt handlar klimat och energifrågorna till stor del av optimering av byggskedet. I det fortsatta arbetet med vägplanen kommer klimat- och energifrågan beaktas vid val av vägsträckning där hänsyn tas till massbalans, masshanteringsåtgärder samt transportmetoder. Konsekvenser under byggtiden Påverkan under byggtiden är begränsad men kan under vissa perioder innebära störningar för boende, trafikanter och rennäringen. De negativa effekter som kan uppstå under byggtiden handlar främst om störningar i form av tillfälligt buller från arbetsfordon, vibrationer och damm. Vägen kommer vara öppen för trafik under byggtiden men med periodvis begränsad framkomlighet. Arbeten nära bostadsbebyggelse genomförs dagtid så störningarna är så små som möjligt. Upplagsplatser och uppställningsytor får inte väljas invid sjön Kåbdalisjaure eller vid bäcken som rinner under E45. Miljöbalken Miljöbalken ska tillämpas så att: Människors hälsa och miljön kan skyddas mot skador och olägenheter Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas Den biologiska mångfalden bevaras En långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas Återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås 24

Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls. Nedan är exempel på hur de allmänna hänsynsreglerna är planerade att beaktas i projektet: Bevisbörderegeln (MB 2 kap. 1 ) miljöbeskrivning/miljökonsekvensbeskrivning upprättas till vägplanen. Kunskapskravet (MB 2 kap. 2 ) Projekteringen och miljöarbetet görs av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Kunskap och underlag inhämtas via samråd och genom fördjupade utredningar. Försiktighetsprincipen (MB 2 kap. 3 ) - Trafikverket ställer omfattande miljökrav på sina entreprenörer för byggtiden. Åtgärder som föreslås utreds och beaktas noggrant för att mildra intrång och olägenheter. Produktvalsprincipen (MB 2 kap. 4 ) Val av produkter och metoder utifrån risker för människans hälsa och miljö beaktas i projektet. Hushållningsprincipen (MB 2 kap. 5 ) God masshantering eftersträvas, där delar av schaktade massor om möjligt planeras att användas i projektet. Åtgärder som projektet föreslår sker så att ianspråktagande av ny mark begränsas. Lokaliseringsprincipen (MB 2 kap. 6 ) Val av alternativa lösningar och lokaliseringar utreds under planeringsprocessens gång. Ny lokalisering planeras med hänsyn till minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Skälighetsregeln (MB 2 kap. 7 ) Åtgärder kommer att föreslås för att begränsa de negativa konsekvenserna projektet medför för vissa aspekter. De huvudsakliga konsekvenserna kommer identifieras i vägplanen och skadeförebyggande åtgärder kommer att vidtas där det är motiverat och skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser. Skadeansvaret (MB 2 kap. 8 ) Åtgärder för att hjälpa och motverka att skada eller olägenhet som uppkommer ska utredas och övervägas under projektets gång. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalkens 5 kap. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft Omgivningsbuller Fisk- och musselvatten Vattenförekomster 25

Projektet omfattas inte av miljökvalitetsnormen för buller som gäller för buller från större vägar (över 3 miljoner fordon/år). Normerna för utomhusluft bedöms inte överskridas på denna vägsträcka p.g.a. låg trafikmängd. Inga vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormerna för fisk- eller musselvatten finns i anslutning till E45 i Kåbdalis. Kåbdalisjaure (Se734427-168882) omfattas av miljökvalitetsnormen vattenförekomst: Ekologisk status: Status 2009: God ekologisk status Kemisk status (exklusive kvicksilver): Status 2009: God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav: God ekologisk status 2015 Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus 2015 Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår naturoch kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologisk hållbar. Nationella och regionala miljömål omfattar: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv I detta projekt berörs främst målen God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålen bedöms inte motverkas. Det markintrång som är nödvändigt för projektets genomförande kommer så långt som möjligt minimeras. Vidare vidtas försiktighet så att påverkan på omgivande miljöer blir så liten som möjligt. Åtgärderna bedrivs i så pass begränsad omfattning att de inte medför något hot mot bevarande av den biologiska mångfalden inom området. 26

6. Fortsatt arbete Planläggning Samrådsunderlaget kommer att användas för inledande samråd med myndigheter och de enskilda som särskilt berörs av projektet. Nästa skede i planläggningsprocessen är att samrådsunderlaget sänds till länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan. Även under vägplanens upprättande kommer samråd att ske med särskilt berörda, fastighetsägare, kommun, länsstyrelse, samt andra berörda och allmänheten. Utöver detta samråd tar Trafikverket löpande emot inkomna synpunkter, samtliga synpunkter redovisas i en samrådsredogörelse som biläggs vägplanen. Synpunkter som är av betydelse för det fortsatta arbetet inarbetas i vägplanen. Ett samråd kommer genomföras på orten under våren 2016. Efter beslut om betydande miljöpåverkan kommer en vägplan med status samrådshandling samt en miljöbeskrivning alternativt miljökonsekvensbeskrivning att tas fram. Samrådsredogörelsen kompletteras. Om en miljökonsekvensbeskrivning blir aktuell kommer planförslaget tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen och den uppdaterade samrådsredogörelsen skickas till länsstyrelsen med begäran om godkännande. Ett godkännande innebär att länsstyrelsen anser att miljökonsekvensbeskrivningen har tillräcklig kvalitet. Däremot innebär det inte något ställningstagande till om miljökonsekvenserna kan godtas eller om projektet bör genomföras. Efter kungörelse och granskning kan vägplanen genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på vägplanen. Vägplanen, samrådsredogörelsen och granskningsutlåtande översänds sedan till länsstyrelsen för yttrande. Efter att länsstyrelsen tillstrykt planen kommuniceras den med berörda. Efter kommunikationen kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Viktiga frågeställningar I detta skede bedöms viktiga frågeställningar i det fortsatta arbetet vara, val av sida för att anlägga den planerade gång- och cykelvägen samt utformning och läge för passager, åtgärder för att förtydliga entrén till orten och busshållplatsernas utformning. I samrådet kring vägplanen är det viktigt att uppmärksamma eventuell påverkan på bäcken, det eventuella förorenade området samt eventuell påverkan på natura 2000. Vissa verksamheter och åtgärder enligt en fastställd väg- eller järnvägsplan är undantagna från krav på prövning enligt miljöbalken. Det gäller dispens från generella biotopskyddet, strandskydd och anmälan för åtgärder som kan väsentligt förändra naturmiljön, enligt 12 kap 6. Om vägplanen berör sådana bestämmelser måste den som avser att bygga väg ta upp dessa frågor med länsstyrelsen eller kommunen under samrådet. Samråd under planläggning omfattar endast de delar i en plan som fastställs. 27

7. Källor Bristanalys E45 Kåbdalis, Vägverket 2009. Fakta om vägar: http://nvdb.se/ Jokkmokk Kommun: www.jokkmokk.se Kåbdalis skidliftar. http://www.kabdalis.com/skidakning.php @Lantmäteriet, Geodatasamverkan Länsstyrelssen. GIS-datan: gis.lst.se/lstgis/ Länsstyrelsen Norrbotten: http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten Länstrafiken i Norrbotten: http://www.ltnbd.se/ Olycksstatistik STRADA Naturvårdsverket. Strandskydd: http://www.naturvardsverket.se/var-natur/skyddadnatur/strandskydd/ Naturvårdsverket. Natura 2000: http://www.naturvardsverket.se/natura2000 Norrbottens-Kuriren. http://www.kuriren.nu/nyheter/4-jubileumsar-med-stora-nyaplaner-8595881.aspx Riksantikvarieämbetet Fornsök: www.fmis.raa.se Sametinget. https://www.sametinget.se/8744 SLU Artdatabanken. http://www.artportalen.se/ SGU Jordartskarta: http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100-tusensv.html Vattenkartan, miljökvalitetsnormer för vatten, förorenade områden: www.viss.se/mappage.aspx 28

Trafikverket, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 4. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se