Miljörapport 2010 Liljeholmens hetvattencentral

Miljörapport 2010 Liljeholmens hetvattencentral

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING... 2 1.1.1 Lokalisering... 2 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 3 1.1.3 Reningsutrustning... 3 1.1.4 Bränslelager... 3 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 3 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 4 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 4 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 5 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN... 5 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 5 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 6 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 6 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 6 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 6 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 6 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 6 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER... 8 4.3.1 NFS 2002:26... 8 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 8 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 8 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL... 9 6.1 FORTUM VÄRME... 9 6.2 LILJEHOLMENS HETVATTENCENTRAL... 9 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 9 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 10 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING... 10 8.1.1 Fortum Värme... 10 8.1.2 Liljeholmens HVC... 11 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN... 12 9 KEMISKA PRODUKTER...12 9.1 FORTUM VÄRME... 12 9.2 LILJEHOLMENS HVC... 13 10 AVFALLSMÄNGDER... 13 11 RISKHANTERING... 13 11.1 FORTUM VÄRME... 13 11.2 LILJEHOLMENS HVC... 14 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER... 14 13 ÖVRIG INFORMATION... 14 14 UNDERSKRIFT... 15

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning Liljeholmens värmeverk är en av flera produktionsenheter för fjärrvärme i Södra fjärrvärmenätet. Den lättoljeeldade anläggningen används för spetslast och som reserv för övriga anläggningar inom nätet där Hammarbyverket och Högdalenverket utgör baslastanläggningen. I nätet ingår bl. a. spetslastanläggningarna Skarpnäcks värmeverk, Årsta värmeverk, Långe Jan HVC, Krigsrådet HVC samt Energianläggning Södersjukhuset. Betydande miljöpåverka kan uppstå vid olyckor vid hantering och förvaring av bränsle och kemikalier. Det finns tydliga rutiner för kontroller, rapportering och övningar för hantering av dessa risker. 1.1.1 Lokalisering Anläggningen är belägen sydväst om Liljeholmens godsstation och väster om Södertäljevägen. Läget är utsatt för buller från trafiken på Södertäljevägen. Bostadsbebyggelse finns inom något hundratal meter från hetvattencentralen. På tomten finns även en fördelningsstation för högspänd elkraft. 2(15)

1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Liljeholmens hetvattencentral består av fem oljeeldade hetvattenpannor, varav tre med effekten 10 MW och två med effekten 5 MW. Pannorna är försedda med moderna brännare med låga utsläpp av stoft och oförbränt. Rökgaserna avleds från pannorna i separata rökrör till en 60 meter hög skorsten. Pannorna torrsotas vid behov, av externt anlitad personal. Det sotavfall som uppkommer hämtas av godkänd entreprenör som transporterar sotet till deponi. Inga kemikalier eller kemiska produkter av betydelse för miljön hanteras på anläggningen. I Liljeholmens hetvattencentral sker ingen matarvattenberedning eftersom pannorna är direktkopplade till fjärrvärmenätet. Det vatten som åtgår används för rengöring och till personalutrymmen med mera. Vatten från sanitära utrymmen leds till det kommunala spillvattennätet medan dagvattnet leds till stadens dagvattennät. 1.1.3 Reningsutrustning Produktionen är begränsad enligt tillstånd till ett tillfört bränsleflöde motsvarande 30 GWh per år. Om produktionen under två år i följd skulle överstiga 25 GWh/år ska initiativ tas till samråd med tillståndsmyndigheten för diskussion av det eventuella behovet att förbereda utsläppsbegränsande åtgärder. Den totala värmeproduktionen vid Liljeholmen hetvattencentral under år 2010 uppgick till 6,1 GWh, jämfört med 2,8 GWh 2009 1.1.4 Bränslelager Liljeholmens HVC har en fristående cistern på 400 m3 som används för lättolja. Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. Besiktning av cisternerna görs minst vart tolfte år, då dessa uppfyller SÄIFS 1997:9 krav på korrosionsskydd. 1.2 Förändringar av verksamheten under året En organisatorisk förändring har skett under 2009 hos Fortum värme. Spetslast ingick organisatoriskt tidigare i respektive nätdel (geografiskt indelat); PoD södra, PoD city, PoD nordvästra och PoD Sverige. För att lägga mer fokus och för att kunna förbättra och utveckla anläggningarna som ingår i spetslast placeras dessa numera organisatoriskt i PoD distribution. I denna organisation ingår även, närvärme/kyla, pumpstationer och fjärrvärme-/fjärrkylanätet. Ingen förändring har skett personalmässigt eftersom personal som tidigare arbetade på spetsanläggningarna har placerats i den nya organisationen. Under 2010 har inte skett någon förändring i organisationen. 3(15)

2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Eftersom anläggningen inte är utrustad med någon svavelrening kan svavelutsläppen beräknas utifrån svavelhalten i oljan. Övriga utsläpp beräknas med schablon (emissionsfaktorer) efter den mängd olja som har används till energiproduktion. Anläggningen har inga utsläpp som passerat tröskelvärdena enligt NFS 2006:9, bilaga 2. I tabellen nedan redovisas utsläppen till luft från Liljeholmens HVC. Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöd Totalt e Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NOx Svavel Stoft CO2fossil kg P1-P5 2116,3 mg/ 75 MJ kg P1-P5 329,6 mg/ 11,8 MJ kg P1-P5 66 mg/ 2,4 MJ ton P1-P5 2058,2 g/mj 182,2 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter bränslets egenskaper samt emissionsfaktorer. C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter bränslets egenskaper samt emissionsfaktorer. C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter bränslets egenskaper samt emissionsfaktorer. C NRB Beräknas med hjälp av bränsleförbrukningen, som fastställts med massbalans. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 4(15)

2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Utsläpp från transporter vid Liljeholmens PC 2010 Bränsletransporter Asktransporter Transporter med Transporter totalt kemikalier (inkl sand) CO2 (ton) 6 0 0 6 NO x (kg) 127 0 0 127 S (kg) 66 0 0 66 PM (kg) 7 0 0 7 Drivmedel 2 0 0 2 (M3) Drivmedel (MWh) 22 0 0 22 Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då Liljeholmens panncentral inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och enbart är aktivt vid kall väderlek. 2.3 Utsläpp till vatten Vid normal drift sker inget utsläpp till vatten. 3 Gällande tillstånd Datum 1992-11- 16 Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Tillstånd enligt Miljöskyddslagen (1969:387) 2008-04-17 Stadsbyggnadsnämnden 13 i Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor 2009-07-17 Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid Beslut avser Fortsatt drift av fem oljeeldade värmepannor för sammanlagt 38 MW tillförd bränsleeffekt vid fastigheten Gröndal 2:11 vid Lövholmsvägen sydväst om Liljeholmens godsstation. Tillstånd till hantering av brandfarlig vara vid kraft/värmeverk Tillstånd för utsläpp av koldioxid 5(15)

3.1 Anmälda ändringar under året Datum Tillståndsgivande myndighet Anmälan enligt 21 förordningen Beslut avser Inga inrapporterade ändringar under året. 3.2 Föreläggande och förbud Varken föreläggande eller förbud vilar över anläggningen i dagsläget. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Miljöförvaltningen Brandförsvaret Länsstyrelsen Tillsyn avser Miljötillstånd Tillstånd till hantering av brandfarlig vara Utsläpp av koldioxid 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Bränsleförbrukning vid Liljeholmens HVC jämfört med föregående år. Bränsle 2009 2010 Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh Eldningsolja 1, Nm 3 298,2 2824 773,3 6127 4.2 Villkor i miljötillstånd Nedan kommenteras tillståndet från Länsstyrelsen i Stockholms län 1992-11-16, att enligt miljöskyddslagen (1969:387) och miljöskyddsförordningen (1989:364) fortsatt driva fem oljeeldade värmepannor för sammanlagt 38 MW tillförd bränsleeffekt. Villkor nr Villkorstext 1 Att driften sker utan väsentligt avsteg från beskrivning i bolagets ansökan jämte kompletteringar. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. 2 Att vådliga kemikalier och lösningsmedel förvaras så, att de vid olyckshändelse 6(15)

Villkor nr Villkorstext eller felmanöver svårligen kan komma att tillföras avloppsnätet eller omgivningen i övrigt. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i samband med miljöprövningar. 3 Att eventuell förvaring på bolagets fastighet av miljöfarligt avfall sker på ett ändamålsenligt sätt (torrt och slätt). Kommentar: Ingen förvaring av farligt avfall sker vid anläggningen. 4 Att kemikalier märks tydligt i överensstämmelse med till envar tid gällande föreskrifter (idag KIFS 1986:3). Kommentar: Det finns ingen förvaring av kemikalier på anläggningen. 5 Att halten av mineralolja i verkets avloppsvatten till spillvattennätet begränsas till (högst) 50 g per m3 (övre gränsvärde) samt att ändamålsenligt dropp- och spillskydd, som förebygger stötutsläpp av olja till spill- och dagvattennätet, finns. Kommentar: Alla anläggningsdelar där oljespill kan uppkomma är försedda med spillskydd. 6 Att pannornas skorsten har separata rökrör och en höjd över mark på minst 60 m. Kommentar: Skorstenen är 60 meter hög. 7 Att stoftutsläppet begränsas till högst 1,0 g per kg olja som riktvärde. Kommentar: Röktäthetsmätare övervakar så att stoftutsläppen begränsas. 8 Att eldningsoljans svavelhalt begränsas till högst 0,4 % som gränsvärde Kommentar: EO 1, som är det använda bränslet vid anläggningen, har en svavelhalt på < 0,05 %. 9 Att sådana möjligheter att reducera utsläppet av kväveoxider, som erbjuder låg gränskostnad, tages tillvara. Kommentar: Några ombyggnader av brännare har ej varit aktuell under året. 10 Att eventuellt buller begränsas inom följande gränsvärden för ekvivalenta ljudnivåer intill närmsta bostad eller rekreationsytor i bostäders grannskap. dagtid, kl 07.00 18.00 55 db(a) kvällstid, kl 18.00-22.00 50 db(a) sön- och helgdag, kl 07.00 18.00 50 db(a) nattetid, kl 22.00 07.00 45 db(a) momentana ljud får nattetid uppgå till maximalt 55 db(a) 7(15)

Villkor nr Villkorstext Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 db(a)-enheter. Kommentar: Regelbunden rondering genomförs. Inga klagomål rörande anläggningen eller buller har under åter kommit till vår kännedom. 11 Att verket drivs endast för att täcka spets- och reservbehov. Kommentar: Anläggningen har enbart varit i drift vid behov av spetslast. 12 Att produktionen begränsas till ett tillfört bränsleflöde motsvarande 30 GWh per år och att bolaget därest den sålunda definierade produktionen under två år i följd skulle överstiga 25 GWh/år tager initiativ till samråd med tillståndsmyndigheten för diskussion av det eventuella behovet att förbereda utsläppsbegränsande åtgärder. Kommentar: Värmeproduktionen vid anläggningen uppgick under året till 6,1 GWh 13 Att bolaget därest det skulle bli aktuellt att byta brännare tager initiativ till samråd med tillståndsmyndigheten för diskussion av möjligheten att välja låg- NOx-brännare med då etablerad teknik. Kommentar: Det har inte varit aktuellt med byte av brännare under året. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 4.3.1 NFS 2002:26 Liljeholmens hetvattencentral har endast en installerad tillförd effekt på 38 MW och utsläpp redovisas därför i punkt 2.1. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Periodisk besiktning utförts vid anläggningen om drifttiden överstiger 2000 timmar per år och panna, eller vart 5:e år. Inga mätningar utförda 2010. Datum Utförare Uppdrag 2010-06-30 ÅF-Kontroll Periodiskbesiktning 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Senaste periodiska besiktningen genomfördes juni 2010 av ÅF-Kontroll. Synpunkter som fördes fram var att miljöinstruktionen för produktion bör gås igenom, eftersom senaste uppdateringen gjordes 2004. Tätningsmattor saknas vid Liljeholmen. 8(15)

6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1 Fortum Värme Main-X utgör samlingsnamn för ett stort antal pågående initiativ inom enheten Produktion och Distribution, dit vära större produktionsanläggningar hör. Det yttersta syftet med Main-X är att uppnå maximal tillgänglighet på våra produktionsenheter och distributionssystem - på lönsamma grunder. Main-X-programmet för även med sig spin off såsom bättre arbetsmiljö, yttre miljö, sänkta kostnader och bättre kultur i form av personligt ansvarstagande och helhetstänkande. Genom bättre underhåll och planering minskas stopptider pga tekniska störningar, något som leder till bättre miljöprestanda. Stora framsteg har skett. Utmärkande är det systematiska arbetet med att åtgärda grundorsakerna till störningar, så att förmågan till förebyggande underhåll ökas. Inte minst har en ny modell för att undersöka grundorsaken till allvarliga tillbud, olyckor och miljöstörningar och sprida erfarenheterna börjat tillämpas över hela verksamheten. Under 2010 genomfördes 852 förbättringsförslag. Systematiskt arbete för att utveckla och uppdatera rutiner pågår hela tiden, och ett omfattande koncept för att rondera och åtgärda olika brister som kan utgöra potentiella miljörisker är i bruk. 6.2 Liljeholmens hetvattencentral Liljeholmen HVC ronderas varje dag vid drift, tre gånger i veckan när den är driftklar och en gång i veckan när den avställd. Vid rondering kontrolleras pannornas status för eventuellt uppstart. Vid rondering identifieras också eventuella störande bullerkällor. Samt större och mer omfattande skyddsrondering görs minst en gång per år. Några direkta åtgärder i anläggningen under 2010 som underlättar drift och underhåll. Sotning av pannorna Inre besiktning Pannorna Inspektioner på oljepannor Kontroll av murverk Reparera brännardysa Åtgärd av eloljevärmare 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har ingen rapport registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål för händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. 9(15)

8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns för anläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. För att utveckla våra rutiner och förbättringar ytterligare har Fortum Värme under år 2010 arbetat med att införa även OHSAS 18001, arbetsmiljöledningssystem. Certifiering kommer att ske under år 2011. Verksamhetsplanen för Liljeholmens hetvattencentral baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningens betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider, miljöstörningar och klagomål. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 8.1.1 Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området I det dagliga arbete utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. Exempel på detta är optimering av förbränningsprocessen bränsleval där faktorer som bl a förnyelsebarhet, värmevärde, utsläpp, utnyttjande av reningsutrustning, sotning av pannor och varmhållning vägs in byta ut glödlampor till lågenergilampor Energihjälpen energirådgivning genom aktiv hjälp till kunder att använda energi effektivare och på så sätt minska miljöpåverkan åtgärder som ger ökad tillgänglighet i basproduktionsanläggningarna I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som 10(15)

levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs systemverkningsgraden i samband med ledningens genomgång av verksamheten. Som första steg krävs därför att mätningen av systemverkningsgraden kvalitetssäkras. Detta pågår i ett separat projekt där anläggningen i Brista utgör ett pilotprojekt. Med en kvalitetssäkrad mätning av systemverkningsgraden är det vår bedömning att delmål kan sättas på respektive verksamhet som ingår i systemverkningsgraden. Till exempel kan anläggningen i Brista ha som långsiktigt mål att öka sin verkningsgrad med 2 %-enheter. Detta kan då ske antingen genom att minska sin egenförbrukning av el, eller genom åtgärder i själva pannan. Dessa förslag ställs sedan i relation till den nytta de genererar. Målsättningen under 2011 är att nyckeltalet systemverkningsgrad ska vara kvalitetssäkrat för de tre system som finns i Stockholm; Södra, Central och Nordvästra. Med dessa som grund kommer handlingsplaner att utarbetas på både central och lokal nivå. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. 8.1.2 Liljeholmens HVC Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för anläggningen i Liljeholmen. Fortum Värme har beslutat att starta ett projekt under år 2011 för energikartläggning av spetsanläggningarna. Kartläggningarna kommer att genomföras utifrån en prioriteringsordning. Ordning beror på om anläggningen ska vara kvar eller om den kommer att avvecklas till fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. Returtemperaturåtgärder Trots en kall vinter så har returtemperaturen sjunkit i prioriterade områden. Över 50 FVC och 25 rundgångar är åtgärdade hittills i år. Den största var i en tom lokal i Akalla som förbrukade ett flöde som motsvarar behovet för ett flerbostadshus med 300 lägenheter. Värdet har hittills gjorda åtgärder 2010 är över 7 MSEK. Åtgärder är också planerade på interna värmesystemen i produktionsanläggningar, t ex Årsta Värmeverk som även den liksom Bredäng ligger i det södra nätet. Värdet är sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre pumpel till distributionspumparna. Lägre värmeförluster leder till att vi inte behöver producera lika mycket i våra anläggningar. Reglerförbättringar Söder Energi-Fortum För att möjliggöra större värme utbyte har flera korrigerande åtgärder genomförts, bl. a. ny framledningstemperatur från Igelstaverket samt förändrad styrning och ombyggnad av pumpstationer. 11(15)

8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara biologiska oljor. Vid upphandling av bränsle ställs hållbarhetskrav (FSC-krav), när så är möjligt, på fasta biobränslen. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalie. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. Vintern 2009-2010 blev kallare än vanligt och vinter 2010 inleddes under hösten med ovanligt kallt väder. Värmebehovet år 2010 ökade med 20 % jämfört med tidigare år. Framför allt ökade antalet dygn med riktigt kallt väder, vilket tvingade oss att starta oljepannor för att hålla värmen i fjärrvärmenätet. Därför har våra egna utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ökat för Fortum Värmes, dels på grund av kylan men även på grund av brist på biobränsle. Dock ökade andelen tillförd förnybar och återvunnen energi från 76 procent till 80 procent. Vi har i högre grad än tidigare utnyttjat egenproducerad förnybar el för produktion av fjärrvärme. Därför blev den sammantagna klimateffekten ändå att CO2- andelen per kwh minskade från 95 gram 2009 till 82 gram 2010 när vi inkluderar indirekta utsläpp d.v.s. utsläpp som ligger utanför vår egen verksamhet. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har vi även tagit angreppssättet genom att minska antalet unika kemikalier för att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunna jämföra kemikalier inom företaget för att styra att vi använder mindre skadliga kemikalier. Arbetet kommer att fortgå under år 2011. Vi har även köpt in en modul till Chemsoft som ska göra det lättare att genomföra riskbedömningar av kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom företaget. 12(15)

Vi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen och rensar ut de produkter som innehåller ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV 9.2 Liljeholmens HVC Även på spetsanläggningsnivå arbetas enligt substitutionsmetoden. Om en kemikalie redan används så undersöks möjligheten att byta ut den. Skall en ny kemikalie tas in måste den godkännas i flera led innan inköp. Detta för att dels säkerställa att inga miljöoch hälsofarliga kemikalier köps in och dels är det möjligt att se över om vi redan har en alternativ kemikalie. Inga kemiska produkter har hanterats vid anläggningen under året. En förteckning över samtliga hanterade kemiska produkter finns upprättad och kommer att delges tillsynsmyndighet och mottagare av avloppsvatten i särskild ordning. 10 Avfallsmängder Små mängder avfall bildas på anläggningen och dessa förvaras endast tillfälligt där innan de transporteras bort. Under denna förvaringstid skall avfallet stå på sådan plats att det hålls avskiljt från avlopp (för att förhindra läckage till avloppssystemet) samt ej står i vägen för arbetet på verket. Farligt avfall ska märkas. Den som utför aktiviteter som leder till uppkomst av avfall är ansvarig för att det märks, sorteras och förvaras på korrekt sätt. Avfallsslag Farligt avfall EWC-kod enl bil 2 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden enl bil 4 och 5 AF - EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen 2001:1063. - EWC koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. Inget avfall har transporterats från Liljeholmen under 2010. Det har inte gjorts några direkta åtgärder för att minska mängden farligt avfall eftersom att verksamhetens uppkomna mängder inte är stora. 11 Riskhantering 11.1Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas 13(15)

planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 11.2 Liljeholmens HVC En riskanalys har genomförts för anläggningen i Liljeholmen under 2008. I denna riskanalys har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Riskanalysen uppdateras regelbundet. En uppdaterad riskbedömning gjordes under år 2010 för Liljeholmen. Inga ändringar av betydelse i verksamheten har skett sedan förra riskbedömningen som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. Åtgärder har genomförts, vilket minskat risknivån. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 13 Övrig information Förutom denna miljörapport för Liljehomens HVC, finns det en miljörapport för år 2010 för Högdalenverket, Hammarbyverket, Årsta Värmeverk, Farsta Värmeverk, Nacka Strand Värmecentral, Bredäng PC, Ludvigsberg Värmeverk, Skarpnäck Värmeverk, Energianläggning SÖS, Orminge PC samt Vårberg PC som också är tillståndspliktiga anläggningar i detta fjärrvärmenät. Grunddelen till redovisas separat i Svenska Miljörapporteringsportalen. 14(15)