Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Rutin och ansvar för vårdhygien 1

Fastställt av: MAS/MAR Dokumentet framtaget av: MAS/MAR För revidering ansvarar: MAS/Mar Reviderad 2016-02-25 Dokumentet gäller till och med: tills vidare. Rutin och ansvar för vårdhygien 2

Innehållsförteckning Sida Hygienansvar för enhetschef, sjuksköterska med särskilt hygienansvar och hygienombud 4 Basala hygienrutiner 5 Arbetskläder 6 Hantering av smutstvätt 6 Personalinfektioner 6 Desinfektionsrutiner 6, 7 Hantering av sterila och höggradigt rena produkter 7,8 Omhändertagande av smittfarligt avfall 8,9 Livsmedelshygien/livsmedelshantering 9 Grundutrustning 10 Hygienhantering av hjälpmedel 10 Referenslista 10 Rutin och ansvar för vårdhygien 3

Hygienansvar Enhetschefens ansvarar för att: På respektive arbetsplats har det yttersta ansvaret för att vård och omsorgsarbetet bedrivs enligt Hälso- och sjukvårdslagen med god hygienisk standard. Att hygienrutinerna är kända och efterlevs av all personal och att hygienutbildning ingår vid introduktionen. Genomgång av hygienrutiner och klädregler minst en gång per år för all personal och oftare vid behov Att det finns material och grundutrustning för att vård med god hygienisk standard kan bedrivas Hygienkontroller genomförs enligt MAS/MAR s rutiner. Resultatet delges personalen och att förbättringsåtgärder utförs. Det finns hygienombud och sjuksköterska med särskilt hygienansvar inom verksamheterna. Tid avsätts till hygienombud och sjuksköterska med särskilt hygienansvar för att arbeta med hygienfrågor. Enhetschefen skall träffa hygienombud och sjuksköterska med särskilt hygienansvar minst en gång termin. Sjuksköterska med särskilt hygienansvar ansvarar för att: Det skall finna en sjuksköterska med särskilt hygienansvar knuten till varje verksamhet Vara Vårdhygiens kommunala kontaktperson i sin verksamhet. Bilda nätverk inom kommunens vård och omsorg för att få samsyn i vissa hygienfrågor Kunna driva vårdhygieniska frågor i sin verksamhet Svara för information och utbildning i vårdhygieniska frågor till övrig personal i sin verksamhet Informera nyanställd personal om Basala hygienrutiner Delta i återträffar som Vårdhygien anordnar, 1-2 ggr/år Regelbundet ha träff med sina lokala hygienombud på varje enhet/avdelning, t ex 1-2 ggr/termin, skapa möjlighet för hygiensköterskan från vårdhygien att träffa dessa 1gång/år Vara uppdaterad om vilka lokala anvisningar och avsnitt i Handboken som kan vara till hjälp. Information mellan Vårdhygien och verksamheten Initiera till enhetschef och hygienombud att genomföra hygienkontroller enligt Vårdhygiens och MAS/MAR s rutin. Vara hygienombuden behjälpliga vid hygienregistrering och kunna ta ut resultaten. Stötta hygienombuden i dras roll. Påtala brister i hygienen för personal och enhetschef och föreslå åtgärder. Hygienombuden ansvarar för att: På varje avdelning/enhet skall det finnas ett hygienombud med särskilt ansvar. Vara övrig personal behjälpliga så att arbetet utförs med god hygienisk standard. Bevaka att vårdarbetet utförs med god hygienisk standard. Deltaga i återträffar som anordnas av Vårdhygien samt deltaga i de möten som anordnas av sjuksköterskan med särskilt hygienansvar 1-2 ggr/termin Påtala brister i hygienen för vårdpersonalen, enhetschefen och hygiensjuksköterskan och föreslå åtgärder. Ansvara för att hygienkontroller genomförs praktiskt och delge resultaten till enhetschef och Rutin och ansvar för vårdhygien 4

sjuksköterska med särskilt hygienansvar. Registrera i PPM-registret på vård och omsorgsboende och korttidsenheter inom äldreomsorgen och kunna ta ut resultaten. Påtala brister i hygienen för sjuksköterska med hygienansvar och enhetschef Basala hygienrutiner Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vård och omsorg är att konsekvent tillämpa basala hygienrutiner. Basala hygienrutiner innebär: God handhygien Handskar skall användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor Skyddsklädsel vid nära vårdkontakt Tillämpa alltid dessa rutiner. All personal, vikarier och studerande skall få information om basala hygienrutiner och klädregler i samband med introduktion. Handhygien Underarmar och händer skall hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande. Naglarna skall vara korta och fria från konstgjort material som nagellack och konstgjorda naglar. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien. De kan även skada patienten. Handdesinfektion Desinfektera alltid händerna med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel omedelbart före varje direktkontakt och efter varje direktkontakt med patienten. Händerna ska vara torra innan de desinfekteras. Händerna skall desinfekteras både före och efter användning av handskar. Tag rikligt med handdesinfektionsmedel och arbeta in spriten ordentligt tills händerna känns torra. Handtvätt Händerna skall tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion om de är eller kan antas vara smutsiga. Efter vård av eller omsorg om en person som kräks eller har diarré ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före handdesinfektion Händerna som har tvättats skall vara torra innan de desinfekteras, endast pappershanddukar skall användas. Ta rikligt med handdesinfektionsmedel och arbeta in spriten tills händerna känns torra. Skyddshandskar Använd alltid handskar vid kontakt med urin, avföring, blod, sårsekret och andra kroppsvätskor under ett vård och omsorgsmoment. Händerna skall vara torra när handskarna sätts på. Kasta handskarna efter användning och gör handdesinfektion. Tänk på att förorenade handskar också kan sprida smitta, liksom smutsiga händer. Observera! Byt alltid handskar mellan varje patient samt mellan varje vård och omsorgsmoment och mellan orent och rent arbete. Skyddskläder Använd engångsplastförkläden vid vårdnära, smutsigt och vått arbete, t.ex. bäddning, skötsel av Rutin och ansvar för vårdhygien 5

personlig hygien och såromläggning eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Plastförklädet skall kastas efter varje användningstillfälle. Arbetskläder De kläder som man arbetar i är arbetskläder oavsett om det är arbetsgivaren eller den enskilde som har inköpt dem och får bara användas på arbetet. Kläderna skall tvättas på arbetet. Om arbetet bedrivs på flera platser får dock kläderna bäras vid färd mellan dessa. Arbetskläder skall tvättas i minst 60 grader C. Arbetsklädernas ärmar ska vara så korta att de slutar ovanför armbågen för att kunna göra desinfektion. Nederdelen kan bestå av byxa eller kjol Arbetskläderna skall bytas dagligen, eller oftare vid behov. Långt hår och skägg skall sättas upp. Underarmar och händer skall hållas fria bandage, förband, stödskenor eller motsvarande Fäst upp huvudduk Hantering av smutstvätt Använd plastförkläde vid hantering av smutstvätt. Blanda inte smutsig och ren tvätt. Smutstvätt skall läggas direkt i påse/säck, inte läggas eller sorteras på golvet Blanda inte olika patienters kläder om de inte går att tvätta i + 60 C. Vid hantering av starkt förorenad tvätt, använd plastpåsar som upplöses i tvättmaskin. Glöm inte handdesinfektion. Personalinfektioner Vid hand- och nagelbandsinfektioner, eller sjukdom med symtom som diarré, kräkningar är det inte tillåtet att arbeta med livsmedel, munvård, såromläggning, kvarliggande kateter eller liknande. Infekterade sår, även om de är små, är en viktig smittkälla för kliniska infektioner, särskilt med stafylokocker och grupp A -streptokocker. Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt ska du alltid rapportera detta till arbetsledaren som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Desinfektionsrutiner Punktdesinfektion Punktdesinfektion är en viktig åtgärd för att förhindra smittspridning i vårdarbetet och skall alltid göras eftersom kroppsvätskor och utsöndringar kan innehålla stora mängder smittämnen. Punktdesinfektion skall alltid göras omedelbart vid spill. Vid spill av blod, urin, avföring eller sårsekret etc. används ytdesinfektionsmedel med tensid. Värmedesinfektion Hantering av sterila och höggradigt rena produkter ex. saxar, peanger och såromläggningsmaterial körs i diskdesinfektor. Diskdesinfektor är att föredra framför kemisk desinfektion. Kemisk desinfektion Kemiska desinfektionsmedel kan vara ett alternativ till värmedesinfektion i de fall då inte spol/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Kemisk desinfektion är alltid ett andra hands val, eftersom det inte är kontrollerbart och inte är Rutin och ansvar för vårdhygien 6

miljövänligt. Desinfektion av materiel sker efter varje omläggningstillfälle eller annat vårdtillfälle där instrument använts Vid användning av kemiska medel ska man tänka på att rätt spädning erhålls, hållbarhetstiden är giltig samt att medlets förvaring och inverkningstiden beaktas. Under rengöring ska handskar användas! Vid risk för stänk använd visir eller glasögon! Starta alltid med noggrann rengöring dvs. skölj rent ifrån synlig smuts med kallt vatten. Gör i ordning Virkonlösning 1 % i ett för ändamålet märkt kärl. Följ anvisningarna på medlets förpackning. Skriv på dagens datum pga. att hållbarheten endast är sju dagar. Lägg föremålen så att de täcks helt av Virkonlösningen. Låt dem ligga i lösningen ca 7-8 min. Diska instrumenten i lösningen med, för detta ändamål, speciell borste. Den totala verkningstiden för Virkon bör inte överstiga 10 min, längre kontakttid förstör materialet. Ta upp föremålen och skölj dem under rinnande vatten. Torka föremålen med ren pappershandduk. Kontrollera att föremålen är rena och torra. Förvara omläggningsmateriel såsom saxar, pincetter o.dyl. torrt och dammfritt t.ex. i en plastpåse, märk rent. Urinflaskor, tvättskålar o.dyl. förvaras på sin ordinarie plats. Hantering av sterila och höggradigt rena produkter Rutin för handhavande av förbandsmaterial Syftet med rutinen är att säkerställa att renhetsgraden på sårbehandlingsmaterial bevaras i alla led fram till användningen hos patienten. Grundläggande är att händerna alltid skall desinficeras innan all hantering av förbandsmaterial. Förvaring i förråd: Sterila och höggradigt rena produkter skall förvaras torrt, dammfritt och skyddas för solljus och stora temperaturväxlingar. Sterila och höggradigt rena produkter får inte förvaras på golv. De skall förvaras väl åtskilda i särskilda skåp som tål rengöring enligt givna direktiv. Produkternas renhetsgrad kan förändras. Det är därför viktigt att förråden är utformade så att hantering av materialet med personalhänder minimeras. Använd inte öppna plastbackar för förvaring eftersom dessa lättare samlar damm och försvårar rengöring. Produkterna skall förvaras så förpackning med kortast hållbarhet (efter utgångsdatum) används först. Det skall finnas en avsedd person som ansvarar för förrådet. Rengöring av förråd Hyllor/korgställningar skall rengöras 1 gång/månad med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (t ex Ytdesinfektion +45, Liv). Golvet skall rengöras 1-2 gånger/vecka med torr eller fuktig metod. Närförråd, mindre förråd i t.ex. hemtjänstlokal. Om närförråd används skall även dessa vara utformade så att de uppfyller samma krav som för huvudförråden. Rutiner måste utformas så att renhetsgraden på förbandsmaterialet kan säkerställas. Det Rutin och ansvar för vårdhygien 7

skall finnas en person som är ansvarig för närförrådet. Förpackningshantering För förtydligande av förpackningstyper, se bilaga 1. Transportförpackning. Transportförpackningen skall öppnas utanför förrådsrummet eftersom de är smutsiga och kan innehålla mögelsporer (tillverkas ofta av återvinningspapper). Den person som hanterar kartongerna och plockar upp materialet från transportförpackningen till förrådet skall skydda arbetsdräkten med plastförkläde. Händerna skall tvättas och desinficeras mellan öppnandet av transportförpackning och upplockning av förbandsmaterial (avdelningsförpackningarna) till förrådet. Avdelningsförpackning. Alla produkter skall förvaras i sina avdelningsförpackningar i förrådet. Tänk på utgångsdatum när nya förpackningar sätts in i förrådet så att de äldsta används först. Produktförpackning. Är den förpackning som är närmast produkten och skall öppnas i direkt anslutning till användandet (hemma hos patienten). Hållbarheten förkortas när den tas ur avdelningsförpackningen. Tänk på att skydda produktförpackningen så att renhetsgraden bibehålls så långt det är möjligt vid transport mellan förråd och patient. Soppåsar skall inte användas för transport av förbandsmaterial, de har inte rätt renhetsgrad. Det är lämpligt att använda fryspåsar för livsmedel (kan beställas från Mediq i storlekar från 1-5 liter). OBS! Förbandsmaterial som tagits ut från förrådet får inte läggas tillbaka. Omläggningslådor för förvaring av material hos patienten Lådorna skall vara av plast med lock. Det finns upphandlade lådor att använda för ändamålet. Enheter med diskdesinfektor kan återanvända lådan till ny patient om den diskas emellan. I övriga fall har det tagits ett beslut om att lådan får behållas av patienten och skall inte återanvändas till annan patient. Omläggningslådan bör om det är möjligt förvaras i ett skåp hemma hos patienten. Omläggningslådan får absolut inte förvaras på golvet eller på toaletten. Det skall finnas en rutin för rengöring av lådorna med ytdesinfektion med tensid hemma hos patienten. Förbandsmaterial bör förvaras i originalförpackning eller med tättslutande plastpåse i lådan. Material som blir över efter avslutad omläggning skall kasseras och får inte användas igen. Omhändertagande av smittfarligt avfall inom kommunal hemsjukvård Med smittfarligt avfall menas t ex kraftigt förorenat textilmaterial från t ex rullstolar, dynor och lyftselar, omläggningsmaterial och liknande som förorenats med blod eller annan kroppsvätska från patient med smittfarlig sjukdom t ex hepatit B, hepatit C och HIV Detta avfall skall omhändertas enligt nedanstående rutin. Se även Vårdhandboken och lokal anvisning under rubriken Blodburen smitta Paketering Avfallet paketeras i dubbla svarta plastsäckar. Rutin och ansvar för vårdhygien 8

Beställning och hämtning Ring Borås energi och miljö AB telefon 7524 eller 5990. Begär hämtning av avfall enligt ADR transport UN 3291 (restprodukt/smittförande avfall, ospecificerat (N.O.S.) Dokument för transport och märkning erhålls då avfallet hämtas av Borås Energi och Miljö AB. Tillgänglig personal på respektive enhet, skriver på som avsändare på dokumentet och Borås Energi och Miljö AB ombesörjer transport och destruktion. Respektive kommundel står för kostnaden. Faktureras, faktura ställs till respektive kommundels kontor. Förvaring i väntan på transport för destruktion. I de fall transporten förväntas återupprepas inom en vecka kan avfallet förvaras i lämpligt utrymme på enheten i väntan på destruktion. Livsmedelshygien/Livsmedelshantering Bakterier, virus och andra mikroorganismer kan spridas via maten. Inom vård och omsorg finns stor risk för smittspridning via personalen som växlar mellan vårdarbete och mathantering. Personalhygieniska åtgärder Tvätta och desinfektera händerna före all livsmedelshantering. Använd alltid köksförkläde av tyg vid arbete med livsmedel. Förklädet byts dagligen. Huvudbonad skall bäras vid livsmedelshantering och byts vid behov. Vid sjukdom med symtom som diarré, kräkningar, halsont eller hudinfektioner på händerna är det inte tillåtet att arbeta med livsmedel, vare sig de är förpackade eller oförpackade. Bär inte armbandsur, ringar eller smycken vid livsmedelshantering. Håll naglarna kortklippta och rena Nagellack och lösnaglar är inte tillåtet. Underarmar och händer skall hållas fria bandage, förband, stödskenor eller motsvarande Eftersträva att så få personer som möjligt hanterar maten. Tillagning och hantering av livsmedel De flesta bakterier/virus dör vid ordentlig upphettning. Mat som återuppvärmts skall ha en temperatur av + 72 C. Kyl snabbt ned tillagad mat. Detta minskar risken för bakterietillväxt. Skölj frukt och grönsaker noga. Använd inte samma skärbräda och kniv till kött och grönsaker. Använd alltid rena redskap. Håll rent på arbetsbänken. Disktrasan dagligen skall bytas dagligen. Varmhållning av mat ska ske vid minst + 60 C under högst två timmar. Ta fram så mycket pålägg som beräknas gå åt och kassera det som inte gått åt Använd särskild städutrustning för kök. Utrustning skall helst förvaras i köket Städutrustningen får inte förvaras i sköljrum om sådant finns. Obs! Tänk på patienternas handhygien så att de får hjälp med att tvätta händerna innan måltiden. Förvaring av livsmedel Bakterier växer till i temperaturintervallet + 8 C till + 60 C. Risken för bakterietillväxt är störst Rutin och ansvar för vårdhygien 9

mellan + 20 C till + 40 C. Förvara mat som skall vara kall i kylskåp eller vid den temperatur som står på förpackningen, men inte över + 8 C. Använd termometer i kylskåpet. Temperaturen i frysen skall vara minst - 18 C. Hygienhantering av hjälpmedel Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel (Hjälpmedelsinstitutet Grundutrustning avseende hygienrutiner Grundutrustningen för hygien bör finnas lättillgänglig i varje bostad. Varje enhetschef ansvarar för hur utrustningen lämpligast förvaras. Varje enhet får bryta ner rutinen för anpassning på enhetsnivå men skall först godkännas av MAS. -Vinyl/Nitril handskar -Engångsförkläde -Avfallspåsar i plast -Handdesinfektionsmedel/alcogel -Ytdesinfektionsmedel med tensid - Flytande tvål - Huvudbonad - Köksförkläde i tyg - Pappershanddukar Referenser SOSFS 2015:10 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i Södra Älvsborg. Att förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel, http://www.vardhandboken.se/texter/meedicintekniska-produkter-med-specificerad-mikrobiellrenhet/forvaring/2011-11-02 Rutin och ansvar för vårdhygien 10