116 Inför förnyelsebara drivmedel inom länstrafiken. Motionssvar. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Motionen är besvarad. Yrkande Oppositionen, (s) och (v), yrkade, genom Jörgen Danielsson, bifall till motionen. Proposition Proposition ställdes mellan bifallsyrkandet och det utsända förslaget. Omröstning och utfall Den öppna omröstningen utföll till förmån för det utsända förslaget. Reservation Oppositionen reserverade sig muntligt. Ärendebeskrivning Jörgen Danielsson och Greger Tidlund (s) samt Peter Linnstrand och Lennart Clarstedt (v), lämnade 2006-11-28 in rubricerade motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 28 29 november. Med hänvisning till den globala uppvärmningen och transportsystemens påvisade miljöpåverkan föreslår motionärerna att landstinget inleder förhandlingar med Länstrafiken, där landstinget kräver och är beredd att finansiera att alla bussar inom kollektivtrafiken på länsnivå ska drivas på förnyelsebara drivmedel. Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se SID 1(1)
Kommentar Motionen är angelägen och som motionärerna framhåller är trafiken en starkt bidragande faktor bakom den globala uppvärmningen. De traditionella, ej förnybara drivmedlen, innehåller kväveoxider, kolväten, koldioxid och hälsofarliga partiklar. Dessa ämnen ger oss försurade och övergödda marker, hav, sjöar och vattendrag. De förstärker växthuseffekten och skadar vår vegetation. De leder till skador på byggnader och är också ett potentiellt folkhälsoproblem. Naturligtvis måste den offentliga sektorn vara ledande när det gäller att minska användningen av dessa bränslen och bidra till att uppfylla EU-direktivet om att 5,75 % av Europas transporter ska drivas med förnybara bränslen 2010. Riksdagen anslog 47,7 miljoner kr i tilläggsbudgeten för 2006 till ett statligt bidrag för att öka användningen av förnybara drivmedel. I budgeten för 2007 har riksdagen anslagit ytterligare 97,7 miljoner kronor till bidrag. Att gå över till förnybara bränslen är dock inte tillräckligt. För att minska utsläppen från trafiken behöver fordonen användas på ett mer optimalt sätt. Åtgärder som att undvika att köra tomma bussar i länet bör prioriteras och göras till ett attraktivt alternativ till bilåkningen. En fortsatt tillväxt av vägtrafiken bör undvikas eftersom trafiken medför många andra problem som vi inte löser med nollutsläpp från avgasröret, exempelvis buller, trafikskador och partikelutsläpp från däck. Landstinget bör fortsätta att vara pådrivande när det gäller miljöarbetet i Sörmland eftersom ett hållbart samhälle lönar sig både ur miljö-, socialtoch ekonomiskt perspektiv. Ur ett hållbarhetsperspektiv bör landstinget vara pådrivande och inte vänta på utveckling från andra. Varje liter bensin som ersätts med förnybart bränsle är en miljömässig vinst. Att se över både fordonspark och resvanor är en god investering, såväl hälsomässigt, miljömässigt och ekonomiskt. Dessutom innebär det solidaritet gentemot övriga världen. Landstingsstyrelsen delar motionärernas uppfattning och anser att landstinget ska vara pådrivande i miljöarbetet. En del i detta är att verka för en skyndsam övergång till förnybara drivmedel inom transportsektorn. Landstingsstyrelsen menar dock att direkta förhandlingar mellan landstinget och Länstrafiken AB inte är en realistisk väg. Frågan bör istället drivas genom ägardirektiv från landstinget och därefter hanteras inom Länstrafiken AB Ärendet har även, före landstingsstyrelsens beredning, beretts i landstingsstyrelsens utskott för kollektivtrafik och infrastrukturfrågor. SID 2(2)
Hälsokonsekvensbeskrivning En komplett HKB (Hälsokonskevensbedömning) har inte bedömts relevant för aktuellt ärende (Inför förnyelsebara drivmedel inom Länstrafiken) eftersom förslaget inte påtagligt berör befolkningens livsvillkor eller levnadsvanor vilket är i fokus för HKB- analysen. Med livsvillkor avses i detta sammanhang bestämningsfaktorer som befolkningens utbildningsnivå, ekonomi, anknytning till arbetsmarknad, sociala nätverk m m. Med levnadsvanor avses diverse livsstilsfrågor som tobak, alkohol, motion, kost m m. När bör komplett HKB göras? En komplett HKB är motiverad när det aktuella förslaget har potentiell påverkan på befolkningens, eller grupper av befolkningens, livsvillkor och/eller levnadsvanor. Enbart en analys av förväntad effekt på hälsoutfallet utan inkluderande av livsvillkor eller levnadsvanor är inte syftet med HKB. Syftet med HKB är istället att analysera förslagets påverkan på förutsättningar för hälsa. Olika former av tillgänglighetsfrågor (t ex ny vårdcentral eller annan omstrukturering av hälso- och sjukvård) är dock inte tillräckligt för att en komplett HKB ska ses som relevant utifrån dess teoretiska syfte. Relevansen för en komplett HKB för denna typ av frågor ökar dock om förslagen omfattar ett tydligt inslag av ökat uppmärksammande av levnadsvanor. Konceptet med HKB bygger på den empiriskt underbyggda kunskapen om en kontinuitet (samband) mellan människors livsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa. Tillgänglighet till hälso- och sjukvård är en viktig samhällelig resurs i änden av denna kontinuitet men av underordnad betydelse i dess inledande faser (livsvillkor och levnadsvanor) emedan HKB har fokus där. Ibland efterlyses HKB för analys av de konsekvenser som uteblivna behandlingsmöjligheter skulle ge för livsvillkoren via försämrad arbetsförmåga, sjukskrivning/förtidspension, försämrad ekonomi sådan analys är dock inte heller HKB avsett att omfatta. Fokus är på förändring av livsvillkor och levnadsvanor för att förebygga att ohälsa uppstår inte på sociala eller ekonomiska konsekvenser av ohälsa. HKB har således inte sin funktion som fördjupad utredning över effekter av förändrad tillgänglighet, strukturomvandlingar eller behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvård. SID 3(3)
Bilaga 1. Motionen Protokollsutdrag till Landstingsfullmäktige Akten SID 4(4)