Rapport Vellingebäckarna 2012

Rapport Vellingebäckarna 2012

2013-02-07 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken, Hammarbäcken, Vellingebäcken och Bredvägsbäcken. I fält mäts temperatur och syrgas, medan tio parametrar, bland annat fosfor och kväve, analyseras hos ALcontrol AB. Precis som tidigare år ligger ph-värdet bra i Vellinges bäckar under 2012. De är således inte försurade och de har en mycket god buffertkapacitet. Vattnet i bäckarna har varit syrerikt, men syreövermättnad har uppmätts i fyra av dem. Samtliga bäckar har höga till extremt höga kväve- och fosforhalter och är således mycket eller extremt näringsrika. För att beräkna belastning och transporter krävs uppgifter om vattenflödets variation under året. Under tidigare år har flödesdata i form av PULS-data använts, men från och 2010 har dessa ersatts av modell-beräknade S-Hypedata. Under 2012 minskade transporterna av kväve och fosfor jämfört med förra året. Totalt 139 ton kväve och 3,53 ton fosfor beräknas ha förts ut till Öresund under 2012. Trenden visar att transporten av närsalter till Öresund totalt sett sjunker, vilket är positivt. Annelie Persson, Tillväxt och samhällsbyggnad Miljöenheten, Vellinge kommun, 2013 Foto: Bernstorpsbäcken

2013-02-07 3 (17) Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Beskrivning och provtagning... 4 Beskrivning... 4 Provtagning och analys... 4 Beräkningar... 5 Parametrar och analysresultat... 5 Syrgas (O 2 )... 5 Totalorganiskt kol (TOC)... 6 Turbiditet... 6 Konduktivitet... 6 ph... 6 Alkalinitet... 7 Totalkväve (N-tot)... 7 Nitratkväve (NO-N)... 7 Ammoniumkväve (NH 4 -N)... 8 Totalfosfor (P-tot)... 8 Fosfatfosfor (PO 4 -P)... 8 Bedömning... 9 Tillståndet i bäckarna... 9 Belastning på havet... 11 Arealspecifik förlust... 12 Statusklassning och miljökvalitetsnormer... 13 Gessiebäcken... 13 Referenser... 14 Bilaga 1: Karta över provtagningsstationer och avrinningsområden... 15 Bilaga 2: Analysresultat... 16 Bilaga 3: Årssammanställning... 17

2013-02-07 4 (17) Bakgrund Undersökning av vattenkvalitén i kommunens större vattendrag påbörjades 1988. Sedan 1990 har provtagningarna samordnats med liknande undersökningar i Malmö, Trelleborg och Ystad i enlighet med Länsstyrelsens rekommendationer. Ett gemensamt basprogram för provtagningen följs i samtliga kommuner, däremot kan provtagningsparametrar därutöver variera. Samordningen syftar till att ge en bättre helhetsbild och ett större bedömningsunderlag av de små rinnande vattendragen i kommunerna på sydkusten och längs södra Öresund. Beskrivning och provtagning Beskrivning Vellinge kommun avvattnas till största delen mot Öresund, bara en mycket liten del av avvattningen sker till Östersjön. Det finns ett antal vattendrag som har sitt utlopp i Foteviken, Höllviken och Öresund. Provtagning sker i en provpunkt vardera i Gessiebäcken (G1), Bernstorpsbäcken (B1), Hammarbäcken (H1), Vellingebäcken (V1) och Bredvägsbäcken (Br2) (karta, se bilaga 1). Dessa bäckar och provpunkter har valts för att ge en så representativ bild som möjligt av vattendragen och deras vattenkvalitet. Utöver dessa finns ytterligare ett antal småbäckar som mynnar ut i Öresund och även några som mynnar ut på Östersjösidan. Dessutom finns ett par vattendrag som börjar i Vellinge kommun med utlopp i Trelleborgs kommun på Östersjökusten. Provtagning och analys Provtagning sker i mitten av varje jämn månad, det vill säga sex gånger per år. Provpunkterna är placerade nära vattendragens utlopp till havet. Strävan har varit att undvika saltvatteninträngning, vilket inte alltid varit möjligt. I fält mäts temperatur, syrgashalt och syrgasmättnad med syrgasmätare, Hach HQ 30d Flexi. En halvliters plastflaska fylls vid varje provpunkt. Hos ALcontrol AB analyseras följande parametrar: ph, alkalinitet, konduktivitet, turbiditet, totalkväve, nitratkväve, ammoniumkväve, totalfosfor, fosfatfosfor och totalorganiskt kol (TOC). Provpunkter och parametrar har i stort sett varit de samma sedan 1990, bortsett från TOC som från och med 1994 har analyserats för de fyra mynningspunkterna G1, B1, H1 och V1 samt för Br2 från och med 2007. Parametern biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ) har tagits bort och ersatts av TOC, eftersom den analysmetoden rekommenderas vid kustnära vatten och är säkrare än BOD 7 vid låga koncentrationer. Från och med 2007 års provtagningar togs de tre provpunkterna uppströms, B2, G2 och H2, bort, eftersom det är analysresultaten från mynningspunkterna som används vid de beräkningar som görs. Analysresultaten för 2012 års provtagning återfinns i bilaga 2.

2013-02-07 5 (17) Beräkningar För att beräkna belastning på havet (ton/år) och arealspecifik förlust (kg/ha) krävs uppgifter om vattenflödets variation under året. Under tidigare år har flödesdata (PULSdata) från SMHI:s station i Skivarpsån använts och omräknats som medelflöden under sex tvåmånadersperioder omkring de sex provtagningstillfällena. Efter antagande att flödet i bäckarna står i proportion till Skivarpsåns och respektive avrinningsområdes areal har beräkningarna genomförts. Länsstyrelsen har tidigare köpt in dessa PULS-data, men från och med 2010 köps de inte in längre, eftersom vattenföringar modellberäknade S-Hype för olika delavrinningsområden kan hämtas på SMHI:s hemsida. Indelningen av avrinningsområden är den som finns i Svenskt vattenarkiv. För Vellinge kommun finns endast S- Hype-data för två avrinningsområden ett för Gessiebäcken och ett för de övriga fyra bäckarna, inklusive områden däremellan. Eftersom detta är olika hydrologiska modeller, och att avrinningsområdena är annorlunda, måste alla gamla uträkningar räknas om för att kunna följa trender. Exakt hur detta ska göras är inte bestämt än. Från 2010 har därför beräkningarna gjorts som tidigare med den enda skillnaden att S-Hype-data för Skivarpsån har använts istället för PULS-data. Parametrar och analysresultat Syrgas (O 2 ) Syrgashalten (mg/l) anger den mängd syrgas som finns löst i vattnet. Lösligheten varierar med temperatur och salthalt. Ett varmt och salthaltigt vatten har sämre förmåga att lösa syre än ett kallt och saltfattigt. Brist på syre uppkommer framförallt genom nedbrytning av organiskt material (syretärande ämnen). I näringsrika vatten med stor produktion av alger och annan växtlighet är därför risken för syrebrist störst. Syrebrist utgör ett hot för faunan i vattendrag, även om den är kortvarig. Vid halter över 7 mg/l är tillståndet syrerikt, under 5 mg/l är det svagt och vid halter under 3 mg/l är tillståndet syrefattigt. Syrgashalten varierade under 2012 mellan 3,38 och 14,88 mg/l. Tillståndet har varit syrerikt i alla bäckar under året, förutom i Bernstorpsbäcken vid ett provtagningstillfälle. Syrgasmättnaden anger syrgashalten i procent (%) av den maximala lösligheten vid den aktuella temperaturen och salthalten. Detta ger möjlighet att jämföra syrehalten vid olika salthalter och temperaturer. Ju högre syrgasmättnad desto syrerikare är tillståndet, vilket inte alltid indikerar att vattendraget är välmående. Vid kraftig fotosyntes, exempelvis i samband med algblomning, kan syrgasmättnaden i vattnet överstiga 100 %, så kallad övermättnad. Detta kan tyda på övergödning.

2013-02-07 6 (17) Syrgasmättnaden varierade under 2012 mellan 34,5 och 138,7 %. Syreövermättnad uppmättes vid tre tillfällen i Gessiebäcken, vid två tillfällen vardera i Bredvägsbäcken och Vellingebäcken samt vid ett tillfälle i Bernstorpsbäcken. Totalorganiskt kol (TOC) TOC (mg/l) anger halten av organiskt material. Förekomsten av organiskt material ger information om risken för låga syrgashalter mellan provtagningarna, framför allt i rinnande vatten. Halter under 4 mg/l visar på en mycket låg halt, medan halter över 16 mg/l visar på en mycket hög halt av organiskt material. Under 2012 varierade TOC-halten mellan 2,4 och 7,9 mg/l, bortsett från de höga halterna i Bredvägsbäcken som varierade mellan 21 och 31 mg/l vid samtliga provtagningstillfällen. Turbiditet Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets grumlighet, det vill säga ett mått på mängden partiklar i vattnet. Ett högre värde anger ett grumligare vatten. Orsakerna till ökad grumlighet i rinnande vatten orsakas främst av att oorganiska partiklar frigörs genom erosion. En annan orsak kan vara utsläpp eller algblomning. Värden över 7 FNU visar på starkt grumligt vatten. Under 2012 varierade turbiditeten mellan 0,13 och 34 FNU, förutom ett extremt högt värde i Bernstorpsbäcken i augusti på 130 FNU. Konduktivitet Konduktiviteten (ms/m) eller ledningsförmågan är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. Eftersom jordarna i regionen är kalkhaltiga får vattendragen hög konduktivitet på grund av tillförsel av kalciumsalter från omgivande marker. Hög konduktivitet kan också vara orsakad av föroreningsbelastning eller saltvatteninträngning. I näringsrika vatten är konduktiviteten större än 15 ms/m. Kraftigt förorenade vatten har en konduktivitet som ligger över 50 ms/m. I jordbrukslandskapets åar ligger konduktiviteten upp emot 100 ms/m. Konduktiviteten ligger högt i samtliga bäckar och har under 2012 varierat mellan 55,4 och 136 ms/m. ph ph-värdet är en indikator på försurningsläget. ph 7 är ett neutralvärde. 0 anger ett mycket surt vatten och 14 ett mycket basiskt. Normalt ligger ph-värdet i vattendragen i sydvästra Skåne, med näringsrik och kalkhaltig jord, mellan 6 och 8. Vid snösmältning och kraftiga regn kan ph-värdet sjunka på grund av nederbördens låga ph på 4-5. Det

2013-02-07 7 (17) biologiska livet i vattendraget påverkas av ph-förhållandena. Vid låga ph-värden kan störningar uppstå. Det kan också innebära utlakning av metaller så att förgiftning kan uppkomma. Höga ph-värden kan temporärt uppstå till följd av kraftig algtillväxt på grund av fotosyntes. Värdena för ph har under 2012 legat mellan 7,6 och 8,5. Bäckarna är således inte försurade. Alkalinitet Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattendragets buffrande förmåga, det vill säga motståndskraft mot försurning. Den är främst ett mått på försurningskänsligheten, medan ph-värdet anger den faktiska surhetsgraden. Alkaliniteten är framför allt beroende av kalkberggrunden. Om alkaliniteten understiger 0,02 mekv/l är buffertkapaciteten obetydlig och överstiger den 0,20 mekv/l är den mycket god. Alkaliniteten har legat mellan 1,9 och 7,3 mekv/l under 2012. Buffertkapaciteten är mycket god i samtliga bäckar. Totalkväve (N-tot) Totalkväve (µg/l) anger vattnets totala innehåll av kväve. Summan av nitratkväve, nitritkväve, ammoniumkväve och organiskt bundet kväve utgör vattnets totalkvävehalt. Kväve är ett närsalt som bidrar till övergödningen av vattendrag. Det tillförs naturligt genom nedbrytning av organiskt material. Till stor del härrör dock kvävehalterna i vattendrag från mänsklig aktivitet bland annat i form av utsläpp av avloppsvatten, läckage från jord- och skogsbruk samt deponering av luftföroreningar. Totalkvävehalter över 1 250 µg/l bedöms som mycket höga och överstiger de 5 000 µg/l bedöms de som extremt höga. Totalkvävehalterna under 2012 var som lägst 920 µg/l och som högst 8 800 µg/l. Samtliga bäckar har mycket höga till extremt höga kvävehalter. Nitratkväve (NO-N) Nitratkväve (µg/l) är den dominerande formen av kvävefraktionerna i vattendrag. Det är lättrörligt i marken och tillförs vattendragen genom markläckage. Det är också nitratkvävet som växterna i huvudsak tar upp. Därför har det en säsongsvariation med högre vintervärden än sommarvärden. Nitratkvävehalter under 500 µg/l indikerar opåverkade, näringsfattiga vatten och 500-1 000 µg/l är gränsen för näringsrika eller förorenade vatten. Åar i Skåne kan ofta ha koncentrationer runt 5 000 µg/l. Under 2012 har nitratkvävehalterna legat mellan 400 µg/l och 7 800 µg/l. Samtliga bäckar är näringsrika eller förorenade om man ser till ovanstående ungefärliga gränser.

2013-02-07 8 (17) Ammoniumkväve (NH 4 -N) Ammoniumkväve (µg/l) kan vid höga halter indikera direktutsläpp av avloppsvatten eller stallgödsel. Höga koncentrationer förekommer annars endast vid anaeroba (syrgasfria) förhållanden. Halter överstigande 200 µg/l kan påverka känsliga fiskarter och värden över 1 500 µg/l anses som olämpliga för fisk. Ammoniumkvävehalterna varierade under 2012 mellan < 10 och 180 µg/l, förutom i Bredvägsbäcken där halterna varierade mellan 110-420 µg/l. Dessutom uppmättes ett extremvärde i Gessiebäcken i december på 550 µg/l. Totalfosfor (P-tot) Totalfosfor (µg/l) anger hur mycket fosfor som totalt finns i vattnet. Alla fosforfraktioner inkluderas; organiskt bunden fosfor, partikulär fosfor samt löst fosfat. I allmänhet är fosfor den begränsande faktorn för växtproduktion i sötvatten. Vid hög algproduktion eller vid avloppsutsläpp kan fosforhalterna vara höga. Vattendrag med fosforhalter över 50 µg/l bedöms som mycket näringsrika och med halter över 100 µg/l som extremt näringsrika. Totalfosforhalter på upp till ca 300 µg/l är vanliga för vattendrag i jordbruksbygd. Under 2012 var totalfosforhalten som lägst 25 µg/l och som högst 270 µg/l, undantaget Bredvägsbäcken där extremt höga halter på 910 till 1 200 µg/l uppmättes. Samtliga bäckar är mycket eller extremt näringsrika. Fosfatfosfor (PO 4 -P) Fosfatfosfor (µg/l) är den mest betydelsefulla formen av fosfor för organismer, då den är direkt tillgänglig och snabbt kan tas upp av växter. Höga halter kan tyda på förorening från avloppsvatten eller gödsel, men kan också ha ett naturligt geologiskt ursprung. I slättlandsåar kan koncentrationerna uppgå till 300-400 µg/l. Under 2012 varierade fosfatfosforhalterna mellan 4 och 100 µg/l, utom i Bredvägsbäcken där halterna varierade mellan 770 och 1 100 µg/l.

2013-02-07 9 (17) Bedömning Tillståndet i bäckarna Precis som tidigare år ligger ph-värdet bra i Vellinges bäckar under 2012. Även buffertkapaciteten är fortsatt mycket god. Halterna av TOC är oftast låga till måttliga förutom i Bredvägsbäcken där halterna är mycket höga. Totalkväve- och totalfosforhalterna är mycket till extremt höga. Under 2012 har tillståndet i samtliga bäckar varit syrerikt, förutom i Bernstorpsbäcken vid ett tillfälle. Bernstorpsbäcken (B1) Bernstorpsbäcken har ett avrinningsområde på 2 100 ha. Den största delen av marken är jordbruksmark. Inom området finns en golfbana och en stor djurhållare med >100 djurenheter. Dessutom leds ett ganska stort antal enskilda avlopp till bäcken. Syrgashalten ligger oftast bra, med några undantag då den legat lågt vid ett till två tillfällen per år. Syreövermättnad och algblomning brukar förekomma vid något provtillfälle varje år. Under 2012 uppmättes syreövermättnad vid ett tillfälle. Syrgashalten var bra med lägsta uppmätta halt på 10,23 mg/l, förutom i augusti då halten var nere på 3,38 mg/l samtidigt som turbiditeten, TOC- och totalfosforhalterna var väldigt höga. Halterna totalkväve och totalfosfor var under året mycket till extremt höga. Bredvägsbäcken (Br2) Bredvägsbäckens avrinningsområde har uppskattats till cirka 500 ha, vilket troligen är i överkant. Området består av Skanörs stadskärna och betesmarkerna upp mot Knösen. Bäcken är saltvattenpåverkad, vilket missgynnar de flesta faunaarter. Bredvägsbäckens provpunkt flyttades nedströms gångbron 1998. Sedan dess har syretillståndet förbättrats betydligt, från syrefattigt till syrerikt, troligen på grund av att provpunkten flyttades. Uppströms provpunkten går bäcken genom en smal hästhage. Det naturliga loppet under gångbron är avsnört och vattnet pumpas via ett pumphus. Ammoniumkvävehalterna ligger högt i bäcken, vilket förmodligen beror på urin och gödsel från hästarna i kombination med dåligt flöde. Vissa somrar sedan 2008 har får betat i hagen där provpunkten är belägen, dock inte under 2011-12. De totala kvävehalterna är mycket höga och fosforhalterna extremt höga. Halterna av TOC är väldigt höga, betydligt högre än i övriga bäckar. Sedan 2001 har konduktiviteten minskat betydligt. Lägst uppmätta syrgashalt under 2012 var 9,83 mg/l, dvs syrerikt. Syreövermättnad uppmättes vid två tillfällen. Totalkvävehalterna var fortsatt höga och låg ungefär på samma nivå hela året. Höga halter ammoniumkväve uppmättes vid samtliga provtagningar. De totala fosforhalterna var extremt höga med ett lägsta värde på 910 µg/l och fosfatfosforhalterna var nästan lika höga. Halterna av TOC var fortsatt höga, som lägst 21 mg/l.

2013-02-07 10 (17) Gessiebäcken (G1) Gessiebäcken har det största avrinningsområdet av bäckarna, 4 100 ha. Omlandet är till största delen jordbruksmark, men byarna Hököpinge, Västra Ingelstad, Gessie och Arrie avvattnas också till bäcken. En golfbana är belägen i området och ett stort antal enskilda avlopp leds till bäcken. Syrgashalterna och konduktiviteten ligger bra. Syreövermättnad och algblomning har förekommit vid något provtillfälle varje år med några undantag. De totala kvävehalterna är ofta extremt höga och fosforhalterna mycket höga. Under 2012 har syrgashalten har legat väldigt bra, som lägst 11,1 mg/l, medan syreövermättnad uppmättes vid tre tillfällen. Totalkvävehalterna var fortsatt extremt höga och de totala fosforhalterna fortsatt höga. I december uppmättes ett extremvärde på 550 µg/l ammoniumkväve. Hammarbäcken (H1) Hammarbäcken har ett avrinningsområde på 1 300 ha. Området består till största delen av jordbruksmark. Dessutom avvattnas byarna Stora Hammar, Räng och Södra Håslöv till bäcken. Saltvatten har möjlighet att tränga in vid provpunkten. Syrehalten har ofta varit låg, medan syreövermättnad och algblomning endast har förekommit vid några tillfällen. Ammoniumkvävehalterna är ofta höga, men har minskat sedan år 2000. De totala kväve- och fosforhalterna är extremt höga. Konduktiviteten har under de senaste åren haft färre extremvärden. Ingen syreövermättnad uppmättes under 2012. Syrgashalterna har varit bra med en lägsta halt på 8,95 mg/l. Halterna totalkväve var extremt höga och totalfosforhalterna mycket höga med endast ett extremvärde. Vellingebäcken (V1) Vellingebäckens avrinningsområde är 1 200 ha. Det utgörs av jordbruksmark, men såväl Vellinge som Eskilstorps samhällen avvattnas till bäcken, liksom delar av Hököpinge. Bäcken är starkt påverkad av dagvatten. Syrgashalterna är ofta höga. Syreövermättnad och algblomning förekommer ofta. Konduktiviteten varierar ganska mycket, dock inga extremt höga värden. Totalkväve- och totalfosforhalterna är mycket höga. Syrgashalten har under 2012 varit bra med en lägsta halt på 8,17 mg/l, medan syreövermättnad uppmättes vid två tillfällen. De totala kvävehalterna var, liksom de totala fosforhalterna, höga till mycket höga.

Ton/år Ton/år 2013-02-07 11 (17) Belastning på havet Vellingebäckarnas beräknade transporter av närsalter, dvs totalkväve och totalfosfor, till Öresund redovisas i diagram 1 och 2 samt i bilaga 3. Variationerna mellan åren beror till stor del på att nederbördsmängderna varierar. Stora flöden i bäckarna medför högre närsalttransporter. Under 2012 minskade både kvävetransporten och fosfortransporten jämfört med 2011. Totalt 139 ton kväve och 3,53 ton fosfor beräknas ha förts ut till Öresund under 2012. Trendlinjerna (de röda) visar att transporterna av närsalter totalt sett sjunker, vilket är positivt. Diagram 1 Total belastning, kväve 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och 1997. Diagram 2 Total belastning, fosfor 12 10 8 6 4 2 0 Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och 1997.

Kg/ha Kg/ha 2013-02-07 12 (17) Arealspecifik förlust Transporten av näringsämnen fördelat på den yta som avvattnas (kg/ha), dvs arealspecifik förlust, redovisas i diagram 3 och 4 samt i bilaga 3. Förlusterna var totalt 15 kg kväve och 0,38 kg fosfor per hektar under 2012, vilket innebär höga respektive extremt höga förluster. Både kväveförlusten och fosforförlusten minskade jämfört med 2011. Trendlinjerna (de röda) visar att transporterna av närsalter totalt sett sjunker, vilket är positivt. Diagram 3 Arealspecifik förlust, kväve 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och 1997. Diagram 4 Arealspecifik förlust, fosfor 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Bredvägsbäcken är ej inräknad åren 1988, 1989, 1995, 1996 och 1997.

2013-02-07 13 (17) Statusklassning och miljökvalitetsnormer EU:s ramdirektiv för vatten innebär en ny vattenförvaltning som ska bevara och förbättra vattenkvaliteten i Europas grund- och ytvatten. Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten, men av praktiska skäl har en nedre storleksgräns satts för vilka vatten som beskrivs och får fastställda miljökvalitetsnormer. Det är dessa vatten som benämns vattenförekomster. I Vellinge kommun är två vattendrag klassade som vattenförekomster Gessiebäcken och Albäcksån (provtas av Trelleborgs kommun och omnämns därför inte i denna rapport). Vattenmyndigheterna har statusklassat och beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster år 2009. Statusklassning är i vattenförvaltningen ett sätt att beskriva vattnets kvalitet, medan miljökvalitetsnormerna anger vilken status som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Utgångspunkten är god status år 2015, men i vissa vattenförekomster har tidpunkten för när god status ska uppnås skjutits fram. Däremot får vattnets status inte försämras. Ytvatten klassas utifrån ekologisk och kemisk status. Ekologisk status kan vara dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög. Den grundas bland annat på faktorer som förekomst av växt- och djurarter, näringsämnen samt fysiska förändringar i eller i närheten av vattenförekomsten. Kemisk status för ytvatten är god eller uppnår ej god. Statusklassningen baseras i huvudsak på en expertbedömning från Länsstyrelsen och gäller prioriterade ämnen exempelvis kvicksilver, kadmium, bly och nonylfenol. För kvicksilver gäller ett generellt undantag från att uppnå god status för samtliga vattenförekomster i Sverige, men nuvarande halter får inte öka. Gessiebäcken Gessiebäcken har fått klassningen måttlig ekologisk status och god kemisk status (exkl kvicksilver). Den ska uppnå miljökvalitetsnormerna god ekologisk status år 2027 samt god kemisk status år 2015. Övergödning är det stora problemet i Gessiebäcken. Trots en tydlig, allmän förbättring över tiden, bedöms att en dålig näringsstatus föreligger för bäcken. Fysiska förändringar har dessutom konstaterats som en orsak till att försämra den ekologiska statusen, eftersom övergödningsproblemen kan förstärkas av de fysiska förändringarna av vattenmiljön. Påverkansbedömningen av den kemiska statusen visar på en förhöjd risk att Gessiebäcken påverkas av kemiska ämnen och att den riskerar att vara negativt påverkad av miljögifter.

2013-02-07 14 (17) Referenser Bydén, Larsson, Olsson. 2003. Mäta vatten. Undersökningar av sött och salt vatten. Göteborg: Institutionen för miljövetenskap och kulturvård. Johansson, Per-Arne. 2005. Trelleborgs åar. Vattenundersökningar 2004. Rapport 4/2005. Trelleborg: Miljöförvaltningen. Länsstyrelsen i Skåne län. Vattendirektivet och den nya vattenförvaltningen. http://www2.lansstyrelsen.se/skane/sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/vattenforvaltning/pages/index.aspx Naturvårdsverket. 2000. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Stockholm: Naturvårdsverket. Strömsholm, Christel. 1998. Vellingebäckarna 1997. Vellinge: Miljönämnden. Strömsholm Trulsson, Christel. 2006. Vellingebäckarna 2005. Vellinge: Miljö- och Byggnadsnämnden.

Bilaga 1: Karta över provtagningsstationer och avrinningsområden 2013-02-07 15 (17)

2013-02-07 16 (17) Bilaga 2: Analysresultat Vellingebäckarna 2012 P-tot PO4-P N-tot NO-N NH4-N Turb Alk ph Kond TOC O2-halt O2-mättn [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [mg/l] [FNU] [mekv/l] [ms/m] [mg/l] [mg/l] [%] Bernstorpsbäcken 1 15-feb 80 65 7000 6400 110 9,1 6 8,3 84,5 4,8 13,08 95,5 17-apr 25 23 5000 4900 < 10 4,3 6,6 8,2 83,6 5,4 13,21 104,5 12-jun 78 53 3200 2600 26 17 5,1 8,4 81,7 5,9 10,23 98,9 21-aug 270 60 2700 2100 29 130 6,1 8,3 83,8 7,9 3,38 34,5 17-okt 130 71 4900 4100 22 23 5,3 8,1 83 6,9 10,29 90,7 17-dec 120 72 6700 7400 150 22 4,7 8,2 85,2 5,8 12,05 87,1 Medelv. 117 57 4917 4583 67 34,2 5,6 8,3 83,6 6,1 10,4 85 Bredvägsbäcken 15-feb 1000 960 3500 1500 420 26 2,1 7,6 136 27 10,8 91 17-apr 1100 1100 3000 1400 270 4 2,6 7,8 85,4 27 11,2 99,5 12-jun 1100 990 3000 1300 200 4,6 2,2 7,9 83,3 25 11,93 115,9 21-aug 1200 920 2900 400 110 4,6 2,4 8 85,8 31 11,49 118 17-okt 1000 1000 3000 1400 250 3,4 2 7,7 68,9 24 9,83 94,5 17-dec 910 770 2500 1200 340 12 1,9 7,6 63,4 21 10,27 89,3 Medelv. 1052 957 2983 1200 265 9,1 2,2 7,8 87,1 25,8 10,9 101 Gessiebäcken 1 15-feb 120 59 6500 5600 180 34 6,3 8,3 83,9 6,4 13,36 96,7 17-apr 47 26 4800 4500 30 4,6 6 8,3 83,1 6,1 13,39 109,6 12-jun 49 20 2900 2000 45 3,5 4,3 8,4 65,8 6,8 11,91 121,5 21-aug 67 41 1100 710 27 0,87 4,7 8,5 68,8 5,2 13,13 138,7 17-okt 71 53 4000 3900 14 3,5 4,8 8,2 69,3 5,1 11,1 97,9 17-dec 230 100 7400 6800 550 31 4,7 8,2 76,1 9 12,9 89,6 Medelv. 97 50 4450 3918 141 12,9 5,1 8,3 74,5 6,4 12,6 109 Hammarbäcken 1 15-feb 84 75 8800 7800 66 2,8 6,3 8,0 97,5 4,3 11,23 85,9 17-apr 38 31 7100 7500 12 0,9 7,3 7,6 99,8 4 9,26 75 12-jun 73 53 6500 5800 44 0,94 4,9 7,8 99,1 4 9,12 86,3 21-aug 150 4 8800 7500 13 46 6,2 7,8 97,8 5,2 9,24 89,5 17-okt 29 23 7300 6900 <10 0,13 6,2 7,7 98,5 2,4 8,95 79,3 17-dec 81 54 6700 6900 31 5,5 5,6 7,7 95 3,9 8,95 71 Medelv. 76 40 7533 7067 33 9,37 6,1 7,8 98,0 4,0 9,5 81 Vellingebäcken 1 15-feb 88 53 3800 2900 150 16 5,7 8,1 107 5,7 12,04 91,6 17-apr 27 16 2700 2400 < 10 1,6 6,4 8,2 96,6 4,9 14,88 119,7 12-jun 30 16 1700 1400 < 10 1,1 3,9 8,3 76,6 4,4 13,75 130 21-aug 58 30 920 600 23 1,8 5,5 8,2 91,7 4,2 9,03 90,7 17-okt 68 46 990 730 14 3,9 3,4 7,9 55,4 4,7 8,17 73,1 17-dec 110 42 4000 3100 120 30 4 8 87,4 6,5 10,6 84,5 Medelv. 64 34 2352 1855 77 9,1 4,8 8,1 85,8 5,1 11,4 98 Årsmedelvärde, totalt 281 228 4447 3725 117 14,9 4,8 8,0 85,8 9,5 11,0 95

2013-02-07 17 (17) Bilaga 3: Årssammanställning Vellingebäckarna 1988-2012 Belastning till havet ton/år Arealspecifik förlust kg/ha År Kväve Fosfor Kväve Fosfor 1988' 750 5,9 75,4 0,59 1989* 114 2,9 11,5 0,29 1990 212,4 3,3 23,1 0,35 1991 219,9 6,2 23,7 0,95 1992 281,8 7,1 29,1 0,94 1993 449,9 10 46,1 2,04 1994 560,23 8,63 55,9 1,8 1995* 318,4 4,61 37,3 0,61 1996* 73,4 3 7,45 0,37 1997* 78,6 6,2 7,58 0,73 1998 428,1 8,6 42,6 1,3 1999 401,7 8,2 37,7 1,28 2000 266,3 5,4 25,6 1,09 2001 275 4,98 29,89 0,54 2002 428 5,09 32,62 2,38 2003 131,6 3,3 12,59 0,65 2004 278,2 5,26 30,24 0,57 2005 205,9 2,3 22,38 0,25 2006 379,89 5,45 41,29 0,59 2007 394,55 6,91 42,89 0,75 2008 202,19 3,78 21,98 0,41 2009 136,33 3,48 14,82 0,38 2010 268,15 3,24 29,15 0,35 2011 239,98 4,44 26,08 0,48 2012 139,01 3,53 15,11 0,38 *Bredeväg ej inräknad