Systematik Tensta gymnasium Lektionsstolpar till organismgruppernas indelning Fylum: Cnidaria (Nässeldjur) - Två cell-lager (epidermis och gastrodermis, i mellan finns mesoglea = celler och stödjevävnad, geléaktigt) - Nätlikt nervsystem - 9000 arter - - Polyp/ medusa - Cnidocyter nässelcell - Marin/söt - Oftast sessila - Koraller Zygot blastula planula larv polyp (asexuell förökning) Han/hon könsceller Polyp Medusa Fylum: Platyhelminthes (plattmaskar) - Tre cell-lager - Parenkym mer celler jfr. mesoglea - En inre hålighet (omgärdas av muskler). - Tarm med en öppning - Centralisering av nervsystemet. Stegtyp - Ögonfläckar - Cirkulationssystem för blod - Exkretionssystem-flame cells - Sexuell/ asexuell förökning Fylum: Mollusca (mollusker) Klass Gastropoda (snäckor) Klass Bivalvia (musslor, ostron) Klass Cephalopoda (bläckfiskar) - Andning via gälar eller lungor - Fullt utvecklade organssystem - Hjärta, effektivt cirkulationssystem jfr tidigare grupper större kropps-storlek - Mantel, radula, fot
Fylum: Annelida (Ringmaskar) Klass Polychaeta Klass Oligochaeta Klass Hirudinea - Segmentering - Organsystem - Nervsystemet ytterligare utvecklat jfr tidigare grupper Fylum: Arthropoda (Leddjur) - segmentering - exoskelett - Trakéer (effektiv andning som bara finns hos ledjuren) - Social organisation Subfylum trilobita Subfylum Chelicerata (Havsskorpioner, dolksvansar, spindlar, fästingar) Subfylum Crustacea (havstulpaner, hoppkräftor, räkor, kräftor, humrar, krabbor) Subfylum Hexapoda Klass Entognatha Klass Insecta Klass: Echinodermata (Tagghudingar) Klass Asteroida (sjöstjärnor) Klass Echinoidea (Sjöborrar m.fl.) Klass Holothuroidea (sjögurkor) - Bilateral larv pentaradial adult - Huden innehåller ett endoskelett (kalkhaltiga celler) Klass: Chordata (ryggsträngsdjur) 1. Ryggsträng-Notochord - Flexibel struktur som löper längs ryggsidan - Första endoskelettet som utvecklas i embryot - Muskelfäste 2. Nervsträng - Löper utmed ryggsidan (dorsal) - Ena änden förstorad hjärna 3. Endostyl sköldkörtel - Endostyl hos lansettfisklarver och sjöpungar - Endostyl Sköldkörtel hos andra ryggsträngsdjur 4. Svalgöppningar - Födointag Inneröra, gälar 5. Postanal svans
Klivet upp på land Skelett, andning och cirkulation - Eustenopteron Muskölösa fenor med bensegment som föregick de ben nutida fyrbenta organismer har. - Acanthostega 360 m.å.s. tidig fyrbening/tetrapod. Fenor ersatta med åtta fullt evolverade fingrar. Förmodligen akvatisk då lemmarna var för veka för att gå på land. - Ichtyostega Fullt utvecklade lemmar. Gick på land. - Kladogram Underklass Sarcopterygii (Klass Osteichthyes benfiskarna) - Lungfisk Neoceratodus forsteri är den av lungfiskarterna som morfologiskt sett mest liknar de arter som levde under den Paleozoiska och Mesozoiska eran - Kvastfening utvecklades denna grupp under Devonperioden och man trodde länge att alla representanter i denna ordning var utdöda. De använder sina pektoral- och pelvisfenor för att simma/gå längs havsbotten samma rörelsemönster som landlevande djur Upphov till de fyrfota djuren? Liknar fossila amfibier Bra skelett med starka extremiteter Tänder väl anpassade till ev. landföda (lungfiskar har plattor) Lungor Koan (hålet vid nosen tyder på dubbla lungor) Klass: Amphibia (Groddjur) - Benartat skelett - Andas genom lungor, hur och gälar - Metamorfos - Utvecklades sent i Paleozoikum Klass: Reptilia (Reptiler) - 8000 arter - Härstammar från Antrachosaurer (amfibielika) - Andning genom lungor, inga gälar - Ägg (kalk eller läderartat skal), inga akvatiskt larvstadium - Fostret skyddas av tre hinnor (Amnionter, monofyletisk grupp) - Torr, fjällförsedd hud - Könsorgan inre befruktning
Tre utveckllingslinjer, med start 300 m.å.s Anapsida- Ingen hålighet bakom ögonhåligheterna (sköldpaddor, första fossilerna för 200 milj. År sedan, knappast några förändringar) Diapsida Två öppningar. Öppningarna medger ytterligare fästen för käkmuskulatur (Alla andra reptilgrupper och fåglarna) Fyra undergrupper - Lepidosaurerna (Alla reptiler förutom sköldpaddor och krokodiler) - Archosaurerna (Dinos., krokodiler och fåglar) Synapsida - Ett par öppningar med en käkbåge ovanför (däggdjuren) Klass: Mammalia (Däggdjur) - Hår, mjölkkörtlar, specialiserade tänder och käkar, avancerat nervsystem - Från amnionter för ca 150 m.å.s. - Cynodont Hög metabolism, ökad och specialiserad käkmuskulatur, flera förändringar i skelettet (näshålan, munhålan), lemmarna under kroppen - Kloakdjur (Monotremata), snarare regel än undantag evolutionärt. Fossil visar på åtminstone 8 olika, äggläggande däggdjursgrupper (endast en finns kvar) Underklass: Theria - Två infraklasser (Metatheria, 7 ordningar & Eutheria, 18 ordningar) - Olika grader av fosterutveckling i moderkakan (Människan ligger förhållandevis kort stund i livmodern!) Ordning: Primates (Primater) - Stor hjärnvolym - Övervägande trädlevande - Stora ögon - Oftast med gripförmåga - Fem fingrar, oftast med naglar. - Tre undergrupper (tvistas om taxonomin): o prosimian 1 (Lemurer, Loris m.fl. protoprimater ) o Anthropoidea (simian) Platyrrhini (Nya världens apor, babianer, makaker) Catarrhini (Människoapor + gibbon) 1 Parafyletisk grupp
Familj: Homonidae (Människoapor) - Tidigare Homo sp. och deras utdöda släktingar (övriga var i Pongoidae) Ardipithecus ramidus - Etiopien, 5,5-4,4 miljoner å.s. - Förmodligen upprättgående - Mer aplik än senare hominider men inte lika aplik som en schimpans (tänder och armben) - Föregångare till både Pan och Homo? Förmodligen inte, snarare grunden för människans släktträd. Australopithecus sp. A anamensis - 4,2 3,8 miljoner å.s. - Upprättgående - Två evolutionära trender: Liten (A.a.) och robust (A. robustus/ Paranthropus sp.), den lilla förmodligen Homos förfader. A afarensis - 3,7 3 miljoner å.s. - Människolik kropp, aplikt uteseende. Homo habilis - 1,9 1,6 miljoner å.s. - 1-1,5 m - När man fann den debatterade man huruvida det var en A.a. eller H.erectus Homo erectus och Homo ergaster (arbetande människa) - 1,8 miljoner 50 000 å.s - Lika långa som moderna Homo - Tog sig till Asien - Båtar till Flores (Homo floresiensis, dog ut för 18 000 å.s.) Homo heidelbergensis och Homo neanderthalensis - 400 000 å.s. i Afrika (kanske 800 000 å.s. debatteras) - Mkt större hjärnvolym jfr tidigare Homo - Sluttande skallar, robusta käkar, ögonbrynsbågar - Finns lämningar över hela världen (förutom Amerika), stora variationer i utseende mellan lämningarna, forskare har därför satt olika artnamn på dom - H neanderthalensis försvann för 30 000 å.s. Homo sapiens - 100 000 å.s. i Afrika (fossil även i Mellanöstern) - Europa 40 000 å.s. (även Australien) - Nordamerika 15 000 å.s. via Beringssund. Sydamerikas sydspets 2000 å.s.