Enheten för polisutbildning Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 (vx) www.polis.umu.se Dnr 12/86 2012-03-19 Sid 1 (7) Grunder för polisiärt arbete A Kurskod: UPUX11 Ansvarig institution: Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Huvudområde: Polisiärt arbete Nivå: Grundnivå Programtillhörighet: Kursen utgör första terminen av polisutbildningen, 20 v. Uppdragsutbildning från Rikspolisstyrelsen. Fastställande Kursplanen har fastställts 2012-03-19. Gäller från vårterminen 2012. Förkunskapskrav För att antas till kursen krävs att studenten är antagen till polisutbildningen. Innehåll I hela kursen ingår integrerat i undervisningen etik samt muntlig och skriftlig kommunikation. Kursen har följande innehåll: Polisens roll och uppdrag i samhället inkl. grupprocesser (5 v.) I momentet presenteras utbildningen, målen, de pedagogiska formerna och kraven som ställs på studenten. Studenten introduceras till ett vetenskapligt förhållningssätt. Polisens uppdrag och polisrollen diskuteras liksom de demokratiska och etiska fundament som uppdraget vilar på. Olika aspekter av polisiär yrkesetik introduceras och olika typer av kommunikation behandlas. Frågor kring det demokratiska samhället och rättssäkerheten behandlas. Den svenska rättsstaten med tonvikt på mänskliga rättigheter och det europeiska samarbetet studeras och diskuteras liksom det svenska statsskicket samt beslutsordning och kontroll inom den offentliga förvaltningen.
Sid 2 (7) Gruppen som fenomen studeras, dess betydelse för individen och individens betydelse för gruppen. Grupputveckling, gruppdynamik och processer i grupper uppmärksammas. Dessutom diskuteras hur detta påverkar grupper som arbetar i pressade situationer. Formella och informella strukturer i grupper behandlas och i anslutning till detta diskuteras polisens organisationskultur ( kårandan ). Strategier för utvecklings- och förändringsarbeten i organisationer diskuteras. Konflikthantering, kommunikation och feedback lyfts fram. : kunna Förklara polisens uppdrag och roll i det svenska samhället Beskriva demokratins grundvalar och rättstatens organisation såväl nationellt som internationellt Tillämpa källkritik på olika typer av information och förklara betydelsen av ett vetenskapligt förhållningssätt i polisiärt arbete Beskriva och förstå grundläggande grupprocesser Beskriva grunder i befintlig kunskap/forskning om polisens organisationskultur Kriminologi (5 v) Momentet tar sin utgångspunkt i kriminologi och annan samhälls- och beteendevetenskaplig kunskap om brott och brottsförebyggande arbete. Momentets mål är att ge en grundläggande teoretisk och empirisk referensram vad gäller insikt om brottslighetens omfattning, utveckling och orsaker på individ-, grupp- och samhällsnivå. Vidare ges grundläggande kunskap om brottsförebyggande arbete, med särskilt fokus på polisens möjligheter och skyldigheter att som enskild yrkeskår, och i samarbete med andra aktörer i samhället, verka för minskad brottslighet. I momentet ges också en orientering om kriminalstatistikens användningsområden och begränsningar. Momentet belyser vidare den kriminalpolitiska utvecklingen och ger en grundläggande orientering om brottsofferperspektivet och om betydelsen av att genomgående anlägga kön- och etnicitetsperspektiv på de frågor momentet fokuserar. En övergripande målsättning med momentet är att studenten ska introduceras i att kunna se sambanden mellan kriminologisk teori och praktik och att kunna integrera grundläggande teoretisk förståelsekunskap och praktisk handlingskunskap i det polisiära arbetet. ha Kunskap om brottslighetens karaktär, omfattning och utveckling Teoretisk och empirisk kunskap om brottslighetens orsaker på individ-, grupp- och samhällsnivå
Sid 3 (7) Teoretisk och empirisk kunskap om olika typer av brottsförebyggande arbete, särskilt med avseende på polisens roll i det brottsförebyggande arbetet Kunskap om problem-/underrättelseorienterat polisarbete Kunskap om brottsofferfrågor och särskilt polisens skyldigheter gentemot brottsoffer Kunskap om betydelsen av etnicitet och kön med avseende på brottslighetens omfattning och utveckling, brottsförebyggande insatser, bemötande av brottsoffer etc Erfarenhet av att inhämta kunskap från internationell vetenskaplig kriminologisk/polisiär forskning Kunskap om kriminalstatistikens innehåll, användningsområden, förtjänster och begränsningar Juridik I (7 v) Juridiken som konfliktlösningsmetod studeras. Rättens roll i samhället studeras. Den juridiska metoden liksom olika rättsområdens särart fokuseras. Grundläggande förvaltningsrättsliga principer samt frågor om offentlighet och sekretess behandlas. Inom straffrätten aktualiseras frågor om samhällets behov av skydd mot kriminalitet liksom den enskildes krav på rättssäkerhet. Särskilt behandlas grunderna för utdömande av straff, bland annat kravet på uppsåt, osjälvständiga brottsformer och grunderna för ansvarsfrihet. kunna Särskilja de juridiska ämnesområdena civilrätt, processrätt, straffrätt samt offentlig rätt från varandra samt i en given situation förklara samspelet mellan regler och principer från respektive område Tillämpa straffrättens allmänna del och utförligt redovisa betydelsen av begreppen objektiva/subjektiva rekvisit, ansvarsfrihetsgrunder och osjälvständiga brottsformer samt översiktligt redogöra för påföljdssystemet Förklara den juridiska processens funktion i samhället samt beskriva dels viktiga principer på området dels straffprocessens huvuddrag Redovisa och förklara grundläggande regler inom dels allmän förvaltningsrätt dels offentlighet och sekretess samt tillämpa dessa regler på enklare problem Redogöra översiktligt för olika delområden inom civilrätten, förklara grundläggande civilrättsliga begrepp samt lösa civilrättsliga problem av enklare karaktär
Sid 4 (7) Förundersökning och tvångsmedel (3 v) Straff- och processrättsliga regler gällande mängdbrott studeras, med tonvikt på polisens metoder vid brottsutredning. Särkilt kommer bevissäkring, förhör samt tvångsmedelsanvändning att behandlas. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) och polisens mobila utredningsstöd (PUST) introduceras. Vardagsbrottslighetens konsekvenser för brottsoffer behandlas, liksom inblick i offrens möjligheter till stöd och gottgörelse. Känna till den lagstiftning och de regler som en förundersökning omfattas av Känna till regleringen av tvångsmedel och under vilka förutsättningar den får användas Känna till polisens underrättelseskyldighet till målsäganden i samband med att brott förövats Fortlöpande delkurser Kursen behandlar nedanstående obligatoriska färdighetsmoment. De kunskaper och färdigheter som lärs under färdighetsmomenten tillämpas även i övriga kurser i utbildningen. Färdighetsmomentens placering i tid över hela polisutbildningen kan variera beroende på strävan efter integrering med övriga andra moment, årstidsväxlingar, disponibel utrustning, etc. Akutsjukvård I kursen ingår studier om skademekanismer, bedömning och omhändertagande av sjuk- och eller skadad person enligt L-ABCDE, akuta sjukdomstillstånd samt tillstånd där symtom och tecken kan förväxlas med drog- och alkoholtecken. Vidare ingår studier och åtgärder vid luftvägshinder, andnings- och hjärtstillestånd hos vuxna samt hos små barn och ungdomar..
Sid 5 (7) Kunna identifiera akuta livshotande tillstånd och kalla på adekvat hjälp Känna till risker vid skadehändelser samt individuellt bedöma och omhänderta sjuk/skadad person enligt principen L-ABCDE Kunna identifiera och individuellt åtgärda luftvägshinder samt andnings- och hjärtstillestånd hos vuxna, små barn och ungdomar Känna till och beskriva akuta sjukdomstillstånd där förväxlingsrisker kan föreligga Polisbilskörning Kursen introducerar och behandlar de teoretiska grunderna för säker körning och körning med utryckningsfordon samt ger en grundläggande information om garage, fordon, extrautrustning i fordon samt övergripande säkerhetsaspekter. Bilkörning utifrån ett etiskt och genusperspektiv behandlas. Den studerande får genomföra manövreringsövningar i körgård med syfte att lära känna fordonets yttermått och lära sig behärska trång manövrering. Kurvteknik, fordonets placering samt hastighetsanpassning tränas och tillämpas i samband med landsvägskörning. kunna Manövrera fordonet med precision i låga hastigheter Framföra fordonet säkert och korrekt vad avser placering och hastighetsanpassning i samband med landsvägskörning Data I kursen behandlas de grundläggande kunskaperna för att kunna hantera polisens datasystem Rationell anmälningsrutin, RAR. Den studerande färdigställer anmälningar med stigande svårighetsgrad. Föreskrifter och anvisningar gällande datasäkerhet informeras och diskuteras. En introduktion till intranätet IntraPolis och mailhantering via GroupWise ges samt en presentation av registren i Centrala system i webbgränssnitt.
Sid 6 (7) Ha kunskaper om de säkerhetsföreskrifter och bestämmelser som gäller för att uppbringa datasäkerhet Ha grundläggande kunskaper om funktionen och hanteringen av datasystemet rationell anmälningsrutin (RAR) och påbörjat sin färdighet med att upprätta brottsanmälningar Ha grundläggande kunskaper i och kunna genomföra slagningar i de register som polismyndigheterna har tillgång till Konflikthantering med kommunikation och självskydd Under kursen skall den studerande lära sig grundläggande tekniker i självförsvar och greppkopplingar samt få en förståelse för grundläggande taktiskt och kommunikativt förhållningssätt. Vikten av att med stöd av självskyddstekniker och ett grundläggande taktiskt förhållningssätt agera rättssäkert, rationellt och med hög säkerhet behandlas. Kunna utföra grundläggande tekniker i självförsvar och greppkopplingar Ha kännedom om grundläggande taktiskt- och kommunikativt förhållningssätt Mental och fysisk förberedelse för polisyrket Under terminen behandlas grundläggande teorier om sambanden mellan tankar, känslor och fysiska reaktionsmönster samt grundläggande kunskaper om begreppet hälsa och färdigheter i olika fysiska aktiviteter för den polisiära verksamheten. Vidare behandlas teoretiska och tillämpade perspektiv på mentala tekniker, hälsobegreppet och betydelsen av fysisk aktivitet för individens hälsa i vardags- och yrkesliv. Dessutom initieras arbetet med hur ett individuellt program för mental och fysisk förberedelse kan utformas. kunna Redogöra för sambanden mellan tankar, känslor och fysiska reaktionsmönster Visa förståelse för hur mentala tekniker kan användas såväl i vardagslivet som i yrkeslivet
Sid 7 (7) Visa insikt i hälsobegreppet och betydelsen av fysisk aktivitet för individens hälsa i såväl yrkeslivet som privatlivet Utforma ett individuellt program för mental och fysisk förberedelse för polisyrket Genomföra livräddning i vatten Genomföra islivräddning (ht) Undervisningsformer Undervisningen på kursen har sin pedagogiska bas i ett problembaserat lärande och sker i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, individuella uppgifter, tillämpade övningar och färdighetsträning. Studenten förutsätts ta ett stort eget ansvar för sin kunskapsinhämtning och förutsätts även delta aktivt i diskussioner som förs vid föreläsningar och seminarier liksom i arbetet med olika case. Arbetsformerna liksom examinationstillfällena syftar till att träna studentens förmåga att uttrycka sig sakligt och kritiskt i såväl tal som skrift. Integrerande undervisning inom kurser och mellan kurser är genomgående under hela utbildningen. Vid momentstart ges information om vilka undervisningsformer som är aktuella för respektive moment, om obligatorisk närvaro samt om vad som i övrigt gäller. Examination Bedömningen av studentens kunskaper och färdigheter skall vara individuell eller utformas så att individuell prövning kan ske. Betyg ges i normalfallet med underkänd, godkänd och väl godkänd i fortlöpande delkurser endast underkänd och godkänd. De förväntade studieresultaten beskriver nivån för godkänt. I de teorimoment där även väl godkänt är en betygsnivå skall det vid respektive moments introduktion framgå vilka kriterier som gäller för att uppnå detta betyg. Examinationen på kursen sker både muntligt, skriftligt och med tillämpade övningar. Lärare informerar vid momentstarten om vilka examinationsformer som gäller samt när examinationstillfällena äger rum. Tillfälle till omprov ges alltid vid två tillfällen, därefter vid nästa ordinarie tillfälle. Tillgodoräknande Individuell bedömning av enskild student efter ansökan. Bedömningen sker av programansvarig. Kurslitteratur Se separat lista.