Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna.

Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen

NAPOLEONKRIGEN Genom hela sin långa militära karriär hade Napoleon utvecklat en rad skrämmande och effektiva stridstekniker. Vid slaget år 1805 användes de till fulländning. Napoleons geniala taktik knäckte Ryssland och Österrike i Slaget vid 32 Världens Historia 10 2008

Utanför den lilla österrikiska staden Austerlitz drabbar Napoleons armé samman med de väldiga ryska och österrikiska styrkorna. Den franska hären är i klar minoritet men Napoleon satsar allt i ett avgörande anfall som en gång för alla kan knäcka två av hans största fiender. ÖSTERRIKE/1805 16 år efter franska revolutionen hotar Europas stormakter att krossa Frankrikes unga kejsar döme. För att rädda sitt land beslutar sig Napoleon för en målinriktad offensiv som ska krossa landets fiender en efter en. ÖSTER RIKE AUSTERLITZ Austerlitz

NAPOLEONKRIGEN AV ANNETTE KRUHØFFER Klockan var 16.30, måndagen den 2 december 1805. Napoleon blickade nöjd ut över slagfältet där solen höll på att gå ned. Sporadisk skottlossning hördes över landskapet kring Pratzenplatån inte långt ifrån den lilla österrikiska staden Austerlitz. Lukten av krutrök dröjde ännu kvar i den kyliga luften över slagfältet. Tusentals döda och sårade soldater låg utspridda i det karga vinterlandskapet. De sista soldaterna ur den rysk-österrikiska koalitionsarmén försökte i vild panik fly över en isbelagd sjö. Skoningslöst började de franska kanonerna skjuta stora hål i isen och hundratals av de flyende fienderna drunknade i det iskalla vattnet. Storkoalition ska krossa Frankrike Triumfen vid Austerlitz var avgörande för den franske kejsaren, som sex år tidigare hade tagit makten genom en statskupp. De motståndare han besegrat var ingen mindre än den ryske tsaren Alexan der I och den österrikiske kejsaren Frans II. Skrämda av Napoleons växande makt hade de tillsammans med Sverige bildat en angreppspakt med Napoleons dödsfiende England. Genom en rad samordnade angrepp mot Frankrike skulle förbundet den så kallade tredje koalitionen krossa Europas uppkomling en gång för alla. På hösten 1805 samlades därför ryska och österrikiska trupper i öster. Inför hotet om en inva sion från alla håll beslöt Napoleon att gå på offensiven. Den franske kejsaren skulle inte kunna kriga på flera fronter mot fyra starka europeiska länder. Därför gjorde han sin stolta armé, La Grande Armée, redo att marschera mot fienden i tur och ordning. Österrike skulle oskadliggöras i ett enda avgörande anfall och sedan stod England och Ryssland på tur. I början av oktober marscherade Napoleons armé ut ur Frankrike i riktning mot Österrikes huvudstad Wien. Napoleon erövrar slagfältet Den 19 oktober besegrade La Grande Armée en österrikisk armé på 72.000 man nära staden Ulm i Bayern. Sporrad av framgångarna fortsatte hären i ilmarsch österut och i december kom Napo leon fram till staden Austerlitz drygt 10 mil från Wien. Franska spanare informerade Napoleon om att österrikarna marscherade rakt mot honom, uppbackade av en stor rysk armé. Den franske kejsaren gladdes åt informationen han såg sin chans att krossa två av sina fiender i ett enda slag. Trakten kring Austerlitz utgjorde ett perfekt slagfält för den erfarne strategen som inspekterade området noggrant innan han slog läger på en liten höjd mellan två floder. Strax öster om Napoleons läger låg Pratzenplatån som gav en perfekt överblick över området. Den franske kejsaren överlät den strategiskt viktiga höjden åt ryssarna och österrikarna som, precis som väntat, gick i ställning den 1 december. Om allt gick enligt beräkningarna kunde koalitio nens härförare från sitt högkvarter på Pratzenplatån ha tillräcklig överblick för att gå i den fälla som Napoleon hade tänkt ut samma dag. Full av tilltro till sin arbetsplan inspekterade Napoleon sina trogna soldater på kvällen före slaget. Kring de franska lägereldarna spred sig ryktet om kejsarens besök från enhet till enhet. Snart marscherade Napoleon stolt längs raderna av soldater som höll facklor i händerna och ropade ut sina hyllningar till honom. Tillbaka i tältet gick Napoleon till sängs. Just innan han full av optimism föll i sömn lär kejsaren ha mumlat: Detta har varit den bästa dagen i mitt liv. Slaget börjar i dimma och mörker Klockan fyra nästa morgon blåste trumpeterna liv i de sömniga franska soldaterna. Gryningen nalkades. Napoleon och La Grande Armée stod inför sin största utmaning någonsin. Två timmar senare vällde ryska och österrikiska sol- Ryssarna kom för sent till slaget Trots att koalitionen förfogade över två av tidens starkaste arméer vållade dålig kommunikation stora problem speciellt hos ryssarna som kom för sent till Austerlitz. En stor del av den ryska armén hann aldrig fram till slaget vid Austerlitz. Till skillnad från österrikarna använde det gamla tsarväldet den julianska kalendern. Medan Napoleon blåste till anfall den 2 december befann sig därför flera ryska regementen fortfarande 12 dagsmarscher från slagfältet. Och under striderna misstolkades viktiga order till soldater och officerare på grund av språkförbistringar. Den ryske tsaren Alexander I (främst) hade tillsammans med den österrikiske kejsaren Frans II svårt att samordna insatserna mot Napoleon. 34 Världens Historia 10 2008

Invasionsplan gick i stöpet England, Ryssland, Österrike och Sverige gör år 1805 upp en storstilad strategi: I en koordinerad invasion ska Frankrike angripas från alla håll. Planen misslyckas när Napoleons anfall krossar de ryska och österrikiska styrkorna vid Austerlitz. LONDON HAN N O V E R BERLIN PREUSSEN R Y S S L A N D WARSZAWA Kvällen före slaget vid Austerlitz inspekterar Napoleon sina trupper och ser till att de är redo för morgondagens avgörande slag. dater ned för slänterna från Pratzen mot den franska flanken nära staden Telnitz. I det första morgonljuset anföll fem öster rikiska bataljoner den korsikanska legion som försvarade staden. Anfallet söderut skulle krossa fransmännens högra sida. Fransmännen som var i klar minoritet tvingades dra sig tillbaka norrut efter en timme. Snabbt konstaterade den ryske generalen Doktorov att man hade segern inom räckhåll. För att få mer slagkraft gentemot fransmännen valde han att invänta förstärkningar. Det blev ett ödesdigert beslut. Den österrikiske generalen Liechtensteins kavalleri hade slagit läger på fel ställe i mörkret föregående kväll. Därför kolliderade de beridna österrikarna med 0 PARIS FR A N K R I K E Ryssar Österrikare Svenskar Britter 200 400 km HESSEN ULM MILANO långa rader marscherande ryssar på väg mot slagfältet. Liechtenstein och hans kavalleri insisterade på att de hade förtur och medan ryttarna red in och ut mellan stridslystna infanterister avstannade marschen. Koalitionens noga uttänkta anfallsplaner höll på att sluta i kaos. Flera kolonner tågade rakt in i varandra medan regementenas soldater försvann BAYERN SACHSEN WIEN KRAKOW AUSTERLITZ Ö S T E R R I K E i förvirringen eller råkade hamna i fel grupp. Samtidigt kom förstärkningar till fransmännen. Napoleons rutinerade marskalk Louis Nicolas Davout anlände till slagfältet i sista minuten efter en mardrömslik marsch. Fyrtioåtta timmar tidigare hade hans här be funnit sig 85.000 elitsoldater skulle ge Ryssland och Österrike seger Koalitionens infanteri bestod av ca 68.000 soldater från båda nationerna. De leddes av ryssarnas erfarne general Michail Kutusov. Österrikiska kavallerienheter och de orädda ryska kosackerna bildade tillsammans koalitionens kavalleri på totalt 17.500 man. 73.000 vältränade soldater kämpade för Napoleon Det franska infanteriet utgjorde ryggraden i den franska armén. De 63.000 disciplinerade soldaterna var berömda för sitt mod i strid. Det franska kavalleriet med 10.000 man var fruktat i hela Europa. Ryttarna i Napoleons imperiegarde hade aldrig förlorat ett slag. Stationära kanoner utgjorde större delen av koalitionsarméns 278 kanoner dubbelt så många som motståndarnas. Napoleons 139 små kanoner kunde snabbt flyttas till nya, strategiska positioner under striderna. Napoleon hade lyckats få fram Europas modernaste armé.

NAPOLEONKRIGEN Fransk fälla krossade koalitionen Koalitionsarméns general Michail Kutusov menade liksom Europas andra stora fältherrar att ett anfall mot fiendens flanker var nyckeln till segern. Den kunskapen utnyttjade Napoleon maximalt vid Austerlitz där han lockade koalitionens trupper att anfalla hans högra sida innan han krossade dem i ett avgörande motangrepp. CLAUS LUNAU KL. 06:00 Napoleon lurar fienden Napoleon förutspår att koalitionsarméns befäl general Kutusov tänker angripa på flanken. Den franske härföraren använder sina kunskaper till att locka Kutusov i en fälla. Han placerar sin armé på en linje från norr till söder längs floden Goldbach. Medvetet låtet han fienden befästa den strategiskt viktiga Pratzenplatån vilket ger dem perfekt överblick över Franska reserver fransmännens försvagade flank nära Telnitz. Franska arméns centrum ligger skyddat av två flodarmar vid Zurlan medan reserverna gömmer sig bakom en kulle. ZUR L A N- H Ö J D E N Sokolnitz Krzenowitz Pratzen P PRATZEN- - PLATÅN GOL D B A C H- F L O D E N Telnitz SAT S C H A N S J Ö N KL. 10:00 Fransk stormning mot ryssarnas centrum Redan 1796 formulerar Napoleon vikten av en noggrant planerad reträtt som lockar motståndarnas trupper bort från deras centrum och gör plats för ett kraftfullt motangrepp. Därför drar sig de franska styrkorna vid Telnitz tillbaka, hårt trängda av koalitionsstyrkorna. Vid anblicken av de flyende fransmännen kommenderar Kutusov större delen av sin armé mot Telnitz i ett anfall mot flanken. I samma ögonblick blåser Napoleon till totalangrepp mot Pratzenplatån för att klyva fiende armén i två delar. För sent upptäcker Kutusov Napoleons taktiska drag och försöken att omdirigera trupper och sända reserver mot fransmännen misslyckas. Pratzenplatån har gått förlorad. Napoleons reserv på 32.500 man låg gömd bakom en kulle innan den kallades till anfall mot Pratzenplatån. KL. 14:30 Koalitionsarmén flyr i panik Efter erövringen av Pratzenplatån har Napoleon kluvit koalitionsarmén i två delar som han nu kan anfalla i sidan och bakifrån. Försvagad av de hårda striderna flyr ryssarnas huvudstyrka i panik mot Austerlitz medan den andra hälften tvingas tillbaka mot Satschansjön från alla sidor. De flyende ryska trupperna försöker dra sig tillbaka över den isbelagda sjön. Reträtten blir en veritabel dödsfälla när franska kanoner skjuter hål i isen vilket får till följd att hundratals ryssar drunknar i det iskalla vattnet. ZUR L A N- H Ö J D E N Sokolnitz Pratzen GOL D B A C H- F L O D E N Telnitz Krzenowitz PRATZEN- P - PLATÅN SAT S C H A N S J Ö N 36 Världens Historia 10 2008

Fyra nya idéer blev Napoleons lycka Mobilt artilleri: Redan som ung artilleriofficer utvecklade Napoleon sin taktik med små, rörliga artillerienheter som snabbt kunde flyttas runt på slagfältet. Ny armé: Napoleons armé bestod av mindre bataljoner med såväl artilleri som infanteri och kavalleri. Genom att enheterna samarbetade blev bataljonerna effektiva i strid. Svag flank: I århundraden hade Europas fältherrar lärt sig att skydda flankerna. Napoleon gjorde tvärtom och försvagade sidorna för att locka fienden i fällan. Skickliga officerare: Franska arméns officersposter var inte reserverade för adeln, utan gick till de bästa och mest lojala soldaterna. Franska trupper Koalitionsstyrkor 3. Napoleon angriper koalitionens försvagade centrum med hela sin huvudstyrka och sina reserver. Anfallet hotar att splittra motståndarnas här i två sårbara enheter. Ryssarna hade cirka 8.500 reservtrupper gömda nära staden Krzenowitz. De försökte förgäves rädda koalitionen under de hårda striderna om Pratzen. Krzenowitz ZUR L A N- H Ö J D E N 4. Ryssarna försöker omdirigera trupper mot Napoleons flanker för att splittra hans trupper och hålla koalitions armén samlad. Fransmännen avvärjer angreppet och delar koalitionsarmén i mindre enheter. Sokolnitz 2. Fransmännens högra flank tvingas bakåt. Marskalk Davout kommer till undsättning med 8.000 man som hjälper till att stoppa koalitionens massiva angrepp. Pratzen GOL D B A C H- F L O D E N Telnitz PRATZEN- PLATÅN SAT S C H A N S J Ö N Koalitionens huvudstyrka på 68.000 man stod på den strategiskt viktiga Pratzenplatån. 1. Ryssarna anfaller Napoleons svaga högerflank vid staden Telnitz. Efter en timmes hårda strider retirerar fransmännen enligt planerna. Övertygade om att de franska styrkorna börjar försvagas sänder koalitionen huvuddelen av sina trupper i ilmarsch mot Telnitz.

NAPOLEONKRIGEN MARY EVANS MARY EVANS Ryssarna försökte fly över den frusna sjön Satschan men de franska kanonerna sköt gång på gång stora hål i isen för att motståndarna skulle drunkna. Det franska kavalleriet sattes in för att slå ut resterna av koalitionens flyende trupper. nära Wien, 110 kilometer bort. I ett omänskligt tempo hade Davout drivit sina soldater fram till Austerlitz och nu satte han omedelbart sina trötta trupper på att försvara Telnitz. Med höjda bajonetter tvingade fransmännen koalitionens trupper att retirera. När klockan slagit åtta på morgonen kunde Napoleon glädjas över sitt första framsteg. 10.000 franska soldater hade försvarat södra delen av slagfältet mot 50.000 koalitionssoldater. Ännu vikti- gare var att de flesta ryska och österrikiska trupper nu hade lämnat Pratzenplatån. I kikaren såg Napoleon fiendens försvagade centrum. Ett snabbt hugg, och slaget är över, konstaterade kejsaren innan han beordrade sina trupper framåt mot Pratzen. Franskt anfall i morgondimman Mer än 30.000 franska infanterister stödda av små, lätta kanoner smög sig tyst fram mot Pratzenplatån. Slagfältet låg ännu insvept i en tjock dimma och Snabbhet säkrade Napoleons segrar År 1805 skapade Napoleon sin berömda La Grande Armée med mottot Valeur et Discipline (mod och disciplin). Även om de franska soldaterna ofta utmärkte sig i strid, blev de framför allt berömda för sin förmåga att marschera. La Grande Armée förflyttade sig ofta blixtsnabbt mot slagfältet där den flera gånger överraskade fienden med sin tidiga ankomst. Hemligheten bakom de snabba marscherna bestod av en enkel men effektiv logistik. Soldaterna utrustades med fyra dagsransoner men de skulle helst leva av vad de fann längs marschrutten. Utan att behöva vänta på trängtrupperna kunde armén genomföra forcerade marscher på 25 kilometer om dagen i upp till fem veckor. De franska soldaterna överraskade ofta fienden efter sina ilmarscher. inte förrän fransmännen var några hundra meter från fienden trängde morgonsolen till sist igenom det täta diset. Sporrade av anblicken av fiendens soldater inledde fransmännen en stormningsattack medan deras stridsrop leve kejsaren ekade över slagfältet. Skrämd av synen slog en rysk officerare larm. Herre Gud titta där! Det är fransmännen, ropade han förskräckt medan han pekade på de framrusande soldaterna. General Kutusov som ledde koalitionshären skickade omedelbart ut ordonnanser till trupperna i söder med order om att dessa genast skulle samlas för att försvara koalitionens högkvarter. Det visade sig vara nästan omöjligt att hämta förstärkningar bland de hårt kämpande trupperna. Sakta tvingades ryssarna bort från Pratzen av Napoleons soldater, som med monterade bajonetter plöjde sig fram genom ryssarnas led. Klockan 11 låg Pratzenplatån i franska händer och koalitionsarmén hade splittrats i två delar. Napoleon erövrar Pratzen De segrande fransmännen högst upp på Pratzenplatån försvarade sig fortfarande mot motangrepp från koalitionsarmén. Stående i små, isolerade fyrkanter av soldater med bajonetter som pekade utåt lyckades Napoleons infanteri slå tillbaka åtskilliga ryska kavalleriangrepp. I ett försök att vända krigslyckan ropade en pluton österrikiska soldater till fransmännen att de kom från Bayern Frankrikes allierade. Den franske officer som tog emot meddelandet lät sig dock inte luras utan beordrade med hög röst att kanonerna skulle avfyras. De slog upp stora hål i österrikarnas led och koalitionsarmén tvingades dra sig tillbaka.

Det kraftiga franska bombardemanget var nära att döda den ryske tsaren som befann sig i sitt högkvarter några hundra meter längre bort. När en kanonkula slog ned och täckte tsaren med jord lycka des hans rådgivare övertala honom att dra sig tillbaka från Pratzen. Ryska elittrupper går till attack Strax efter klockan ett på eftermiddagen sattes ryska elittrupper in i ett sista desperat anfall mot fransmännen. Ryssarnas artilleri påbörjade en massiv beskjutning av de franska leden. Tusentals små artilleriprojektiler så kallade kartescher skadade Napoleons armé svårt. Resterna av de franska trupperna flydde undan de anfallande ryska infanteristerna. De av Napoleons soldater som hade överlevt kom rusande i vild panik. Hans män försökte förgäves stoppa dem, men de franska soldaterna var livrädda och sprang nästan ned själve kejsaren. Alldeles utom sig ropade de automatiskt leve kejsaren innan de flydde vidare. Napoleon kallade in reserverna till anfall och till sist gav ryssarna upp strax efter klockan två, efter en hård och blodig strid. Segerviss förberedde sig Napoleon för den avgörande stöten. Koalitionsarmén splittras På södra delen av slagfältet kämpade marskalk Davouts utmattade trupper fortfarande mot ryssarna. Med Napo leon i spetsen marscherade de franska soldaterna därför mot Telnitz för att krossa resterna av den ryska armén. Åsynen av de långa raderna av franska förstärkningar spred panik bland koalitionstrupperna, som splittrades. Fyratusen koalitionssoldater på vild flykt fångades med ryggen mot den tillfrusna sjön Satschan, omringade av fransmän på alla sidor. Den lilla träbron över sjön blockerades fullständigt av de flyende truppernas kanoner och hästar. Marskalk Davout sände sina soldater mot de instängda ryssarna och österrikarna med tydliga order om att inte ta fångar. De som inte slaktades av de franska trupperna flydde ut på isen. Skoningslöst gav Davout sina soldater order om att bombardera de flyende fienderna. Det franska artilleriet slog upp stora hål i isen på sjön och lät hundratals ryska och österrikiska soldater drunkna i det kalla vattnet. Frankrike hade säkrat segern i trekejsarslaget. Franska soldater hyllar Napoleon Så småningom avtog skjutandet och Napo leon kunde rida fram genom högar av döda. De utmattade franska soldater mötte den förbiridande kejsaren med hyllningar: Vive l Empereur. Kirurgerna arbetade intensivt i de improviserade fältsjukhusen medan snön började falla över Austerlitz. Snabbt slog Napoleon läger på Pratzenplatån, där han samma kväll träffade utsända från de ryska och österrikiska arméerna. Den franske kejsaren tog emot koalitionsstyrkornas villkorslösa kapitulation. Napoleon kunde fira sin största triumf, hans taktik hade gett La Grande Armée dess största seger någonsin. Koalitionsarmén förlorade 27.000 soldater fransmännen bara 9.000. I fredsavtalet tvingades Österrike avstå stora landområden till Napoleon och kejsarens allierade från Bayern, medan Preussen belönades för att ha hållit sig utanför stridigheterna. Den tredje koalitionen hade drabbats av stora förluster. Ryktena om Napoleons seger spred sig snabbt till England och Sverige, som därefter la ned sina anfallsplaner. Trots att fransmännen var i minoritet och under omänsklig press hade Napoleon segrat, inte bara på slagfältet utan även vid förhandlingsbordet. Men segern hade sitt pris. Inspirerade av de franska framgångarna reformerade Ryssland och England sina arméer och dessa besegrade under det följande årtiondet Napoleon i Ryssland, vid Leipzig och slutligen vid Waterloo. LÄS MER: Robert Goetz: 1805: Austerlitz, Greenhill Books, 2005 Ian Castle: Austerlitz: Napoleon and the eagles of Europe, Leo Cooper Ltd, 2005 Alistair Horne: How far from Austerlitz?: Napoleon, 1805-1815, Macmillan, 1997 www.austerlitz.org Fredsavtalet förändrade Europakartan Efter Austerlitz tvingades Österrike avstå stora landområden; dels till Frankrike, dels till landets trogna allierade Bayern. Preussen belönades med delar av det engelska Hannover som tack för att ha förblivit neutralt i konflikten. LONDON BERLIN PREUSSEN R Y S S L A N D WARSZAWA HESSEN SACHSEN PARIS 0 Överlåtet till Preussen Överlåtet till Bayern Överlåtet till Frankrike FR A N K R I K E 200 400 km ULM MILANO BAYERN W I E N Ö S T E R R I K E Efter segern över Österrike och Ryssland var Napoleon Europas obestridde ledare. Världens Historia 10 2008 39