Övedskloster huvudbyggnaden - renovering av fönster och dörrar

2009:90 Övedskloster huvudbyggnaden - renovering av fönster och dörrar Antikvarisk kontroll 2009 Kristina Nilén

Rapport 2009:90 Övedskloster huvudbyggnaden - renovering av fönster och dörrar Antikvarisk kontroll, 2009 Dnr L12.20-232-09 Öveds sn, 1430 Sjöbo kommun Skåne län Kristina Nilén

Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.se 2009 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2009:90 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Nyrenoverad dörr i västra flygeln. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

ÖVEDSKLOSTER HUVUDBYGGNADEN RENOVERING AV FÖNSTER OCH DÖRRAR Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 6 Utförda åtgärder 8 Dörrar 8 Fönster 12 Bilddokumentation efter renovering 2009 21 Dörrar 21 Fönster 24 Avvikelser från arbetshandlingar 26 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 26 Iakttagelser under renoveringen 27 Övriga handlingar med relevans för ärendet 29 Bilagor 30 Uppmätning flygeldörrar med profiler A-D 30 Tidigare fönsterdokumentation, flygel nr 5, Övedskloster 32

Sjöbo kommun i Skåne Lantmäterikarta från 1935. Bebyggelsen på Övedskloster är till större delen bevarad sedan dess. Huvudbyggnaden markerad med svart ring.

Sammanfattning av utförda åtgärder Renovering av de två flygeldörrarna i huvudbyggnadens nordfasad. Efter renskrapning av alla ytor samt visst trälagningsarbete, målades dörrarna med linoljefärg i kulör guldockra, lister i kulör mörkockra. Arbetet har utförts på plats och enbart berört utsidan eftersom dörrarna inte går att öppna. Renovering av sex ålderdomliga fönster i trädgårdsfasadens suterrängvåning, varav två blindfönster. Arbete på fönsterbågar utfört på verkstad. Efter visst trälagningsarbete målades fönsterna med linoljefärg i kulör Övedsklostergrå. Administrativa uppgifter Objekt Övedskloster huvudbyggnaden Socken Öveds socken Kommun Sjöbo Arbetshandlingar 2008-10-20, Brandts fönsterhantverk Länsstyrelsens beslut 2009-04-17 dnr 432-27095-09 (tillstånd) 2009-04-20 dnr 434-74950-08 (bidrag) Byggherre/beställare Övedsklosters godsförvaltning Entreprenörer Brandts fönsterhantverk, Bengt Brandt Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne genom Kristina Nilén Byggnadstid juni- okt 2009 Bidrag till kulturmiljövård 90 %, 148 500 kr Slutbesiktning 2009-10-14 5

Byggnadshistorik med relevans för ärendet Det nuvarande Övedskloster tillskrivs en av rokokotidens främste arkitekter - Carl Hårleman. Huvudbyggnaden, som stod färdig 1776, har fasader bestående av breda rusticerande lisener och andra dekorativa arkitekturelement av röd övedssandsten, vilka kontrasterar mot den för övrigt slätputsade fasadytan. Ursprungligen var dessa putsytor också rödkalkade, men har senare blivit vitkalkade. Åtminstone för 100 år sedan tycks de utskjutande flyglarnas gavlar samt mittrisaliten med huvudentrén ha haft vitkalkade putspartier. Det finns inga tillgängliga arkivuppgifter angående färg på snickerier, annat än uppgifter i brandförsäkringar om att de varit oljemålade. Därför är det av stort intresse att undersöka äldre färgspår på fönster och dörrar i samband med denna renoveringsinsats. Flygeldörrarna förutsätts vara ursprungliga. Karmar i fönsterna är troligtvis ursprungliga, medan bågarna är sekundära. De är dock äldre än flertalet av huvudbyggnadens fönster, som är nya sedan en omfattande renovering 1962. Flygeldörrarna är sedan länge igensatta och kan alltså betraktas som blinddörrar. En plan över slottets huvudvåning, publicerad i Svenska slott och herresäten 1909, visar tydligt hur det förhåller sig. Om så alltid varit fallet får däremot vara osagt. Förekomst av trycke på den västra flygeldörren tyder på att denna åtminstone under någon tidigare period varit öppningsbar. Innanför dörrarna finns idag isolering i form av små plastkulor, tillkomna på 1960/70-talet. Enligt uppgift blev dörrarna senast ommålade med alkydoljefärg någon gång under 1960- eller 70-talet, varvid stor omsorg lades ner på kulörval. Bild hämtad ur Svenska slott och herresäten från 1909. I sammanhanget av intresse att notera är att listverken på flygeldörrarna är markerade med mörkare kulör. Liksom de vitkalkade putspartierna i mitt- respektive sidorisaliter. 6

Planen är hämtad ur Svenska slott och herresäten från 1909. Här syns tydligt att flygeldörrarna är blinddörrar. Östra. respektive västra flygeldörren före renovering. 7

Utförda åtgärder Dörrar Blinddörrarna i flyglarna på huvudbyggnadens nordfasad har genomgått en komplett utvändig renovering, som inneburit renskrapning av alla ytor varvid befintligt skikt med alkydoljefärg helt avlägsnats. För arbetet har varmluftspistol använts. Släta ytor har maskinslipats medan profiler har slipats för hand. Härefter har lagningsarbeten utförts enligt redovisning nedan. Målningsbehandlingen har bestått i: 1. rostskyddsmålning med blymönja av nithuvuden, nyckelskylt och trycke. 2. behandling med rå linolja 3. grundmålning med grundfärg, Ottossons titan-zink. 4. torrsprickor fylldes med linoljekitt, fabrikat Tremco. 5. 1:a strykning med kulör (Ottossons färg, Guldockra 4A-94 på speglar, Brun mörkockra 3A-4031 på lister, enligt Linoljefärg 2003 ) 6. 2:a (slut-)strykning med kulör enligt ovan Dörrarna har blivit noggrant dokumenterade i samband med renoveringen. För beskrivning av äldre färgspår se avsnitt Iakttagelser under renoveringen, även med resonemang om nuvarande färgsättning. Inför arbetena tillhandahöll antikvarisk kontrollant uppmätningsritningar, som underlag för hantverkarens dokumentation under arbetenas gång, se bilder nedan. Trycke i västra flygeldörren, vilket tyder på att dörren åtminstone någon period varit öppningsbar. 8

Tidigare lagningar syntes nertill i dörrbladen. Dokumentation av utförda lagningsarbeten på östra flygeldörren, Brandts Fönsterhantverk. 9

Exempel på springor i listverket. Dokumentation av utförda lagningsarbeten på västra flygeldörren, Brandts Fönsterhantverk. 10

Västra flygeldörren till hälften rengjord från befintlig färg. Grått färgprov baserat på äldre färgspår hade dessförinnan målats upp. Östra flygeldörren med färgprov på guldockra och mörkockra uppstrukna. Valet föll på det kraftigare kulörprovet till höger. Närbild på den rengjorda träytan. Virket, som är av mycket god kvalitet, synes vara i gott skick. 11

Fönster Komplett renovering av de sex fönsterna på huvudbyggnadens södra sida, källarvåningen. Fönsterna har littererats F1-F6, se översikt nedan. Befintlig alkydoljefärg har avlägsnats på karmarnas utsida. Mindre lagningar har utförts på F1, F5 och F6. Efter slipning har karmarna först strukits med rå linolja (gäller samtliga ytor), sedan grundmålats med linoljefärg, Ottossons titanzink. Därefter mellanstrykning samt slutstrykning med linoljefärg, Ottossons, kulör Övedsklostergrå, vilket ungefär motsvarar NCS S 2502-Y. På F1 och F2 har även karmens insida skrapats ren och täckmålats på nytt. På övriga karmar har befintligt ytskikt i form av guldockra/ekådring bevarats, behandling har gjorts med rå linolja. Samtliga bågar har renoverats på verkstad. Allt glas har plockats ur. Planglas respektive valsat glas har ersatts med munblåst glas. Glasen har stiftats fast och kittats med linoljekitt, fabrikat Åffa. Alla hörnbeslag har demonterats, samtliga befanns vara i gott skick. Beslagen har rengjorts från färg och rostskyddsmålats två gånger med blymönja. Återmontering med kittkudde. Bågarna har rengjorts från alkydoljefärg, F1 och F2 även på insida. På övriga bågar har befintligt ytskikt bevarats. Rötskadat och uttorkat trä har lagats, gäller F3 och F4. Bågarna har strukits med rå linolja (samtliga ytor). Härefter målningsbehandling samma som karmar. Hörnjärnen har monterats enligt befintlig princip: på de öppningsbara bågarna i F1, F2, F5 och F6 med rostfri skruv; i F3 och F4, blindfönsternas fasta bågar, har hörnjärnen monterats med blånerad smidd spik. Bågarna i blindfönsterna, som tidigare var fästa med spik från utsidan, har nu monterats med mässingspinnar i karmens mittpost och motsvarande uttag i bågarnas sidor. 12 Huvudbyggnadens trädgårdsfasad med littererade källarfönster. Efter fönsterrenovering 2009.

F1 och F2, beskrivning och dokumentation Beskrivning: Enkla bågar, de nedre lufterna öppningsbara. Bågarna är av fur och sekundära, men beslagen troligtvis återanvända original. Separat innerbåge av senare datum. Alla rutor av planglas. Fönsterna senast målade med ljusgrå alkydoljefärg. Äldre färgspår: Nuvarande bågar har ursprungligen varit målade i guldockra. Skick: Beslagen i gott skick. Fönstervirket hårt. Ovan t v: F1 före renovering. Ovan t h: Detalj hörnbeslag, F1. Alla beslag i samtliga fönster kunde återanvändas. T v: utförda lagningar på F1. Inga lagningar behövde göras på F2. 13

Insida F2. Äldre färgspår av guldockra på båge i F2. Hörnbeslag i F2 före renovering. 14

F3 och F4, beskrivning och dokumentation Beskrivning: Blindfönster, ej öppningsbara. Bågarna tycks vara äldre än F1 och F2, åtminstone mer anfrätta i ytan (solskadade), av fur. Beslagen original, säkerligen återanvända. Bågarna är fästa med skruv och fyrkantig mutter genom beslag. Flertalet rutor av munblåst glas, varav några spruckna. Enstaka rutor av planglas. Fönsterna senast målade med ljusgrå alkydoljefärg. Äldre färgspår: inga, pga den anfrätta ytan. Skick: Beslagen i gott skick. Fönstervirket i bågar nertill mjukt och murket i ytan. Ovan: F3 före renovering, samt dokumentation av lagningar. T v: närbild beslag 15

F4, detalj av bågens infästning genom beslag. 16 F4 före renovering, samt dokumentation av lagningar.

F5 och F6, beskrivning och dokumentation Beskrivning: Enkla bågar, de nedre lufterna öppningsbara. Bågarna är av fur och sekundära, men beslagen troligtvis återanvända original. Alla rutor i de nedre lufterna av planglas. Delvis munblåst glas i lunettfönstret. Fönsterna senast målade med ljusgrå alkydoljefärg. Insida: mittpost och tvärpost tycks vara original, målade med guldockra och ekådring. I fönstersmyg syns färgprov på guldockra. Spår efter äldre hakanordning samt haspar i stenomfattning. Lunettfönster tycks vara omålat. Nedre bågar har varit tunt strukna med ljusockra. Äldre färgspår: Nuvarande bågar har ursprungligen varit målade i guldockra. Skick: Beslagen i gott skick, fästa med spårskruv. Fönstervirket hårt. Ovan: F5 före renovering, samt dokumentation lagning av insida på karm vid infästning. T h: Detalj insida fönster med ådringsmålad mitt- och tvärpost. 17

F6 före renovering, utsida respektive insida. Dokumentation av lagningar på F6. 18

F6, detalj profilerad mittpost och bågarnas insida. F6, detalj tvärpostens infästning i fönsterkarm av övedssandsten. F6, detalj infästning av mittpost i stenkarm. 19

Trälagningsarbete fönsterbågar i F3. Fönsterbågar under renovering. 20

Bilddokumentation efter renovering 2009 Dörrar Norra fasaden före renovering av flygeldörrar Norra fasaden med nyrenoverade flygeldörrar 21

Västra flygeldörren efter renovering 2009. Östra flygeldörren efter renovering 2009. 22

Ovan: Viss blackighet konstaterades efter färdigstrykning i östra flygeldörren. Beror inte på utförandet utan möjligen på färgens egenskaper. Kommer att jämnas ut med tiden, om inte förr så i samband med framtida underhåll med linolja. T v: Närbild färdigstrukna dörrar. Profileringen kommer mer till sin rätt efter den varsamma rengöringen samt målning med linoljefärg. 23

Fönster Blindfönster F3 efter renovering 2009. Den putsade ytan innanför fönstret har efter försiktig rengöring lämnats orörd. 24

F6 efter renovering 2009. 25

Avvikelser från arbetshandlingar Renoveringen har utförts enligt arbetshandling. Inga beslag behövde bytas ut. Blindfönsterna har fästs med mässingsstift (osynligt) i stället för spik. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Renoveringsarbetet är hantverksmässigt mycket väl utfört. Stor hänsyn har tagits till byggnadsdelarnas kulturhistoriska värde, traditionella material och metoder har använts. Alkydoljefärg har ersatts med äkta linoljefärg. Silikonkitt har bytts ut mot linoljekitt, vilket kommer att ge ett förenklat fönsterunderhåll i framtiden. Såväl dörrar som fönster var i akut behov av åtgärder, vilket uppmärksammades i samband med vårdplanen från 2005. Merparten av huvudbyggnadens fönster är utbytta 1962. Desto värdefullare är därför de äldre fönster som bevarats i byggnaden, däribland de nu renoverade källarfönsterna mot söder. Det är också detta faktum som motiverat bidrag till kulturmiljövård för åtgärden. I samband med åtgärderna har fönster och dörrar dokumenterats noggrant, vilket gett ny byggnadshistorisk kunskap om huvudbyggnaden på Övedskloster. I samband med slutbesiktningen konstaterades en viss blackighet i färgen på de nymålade dörrarna. Detta kommer troligtvis att försvinna med tiden, men kan vara av intresse att notera och följa upp. Kan möjligen bero på att färgen (av fabrikat Ottosson) är baserad på kokt linolja, till skillnad från linoljefärg baserad på rå linolja. Detta faktum har påpekats av flera yrkesverksamma målare. En fråga för framtiden är: vilken kulör ska huvuddörren målas i när det så småningom blir aktuellt? Huvuddörren i sin nuvarande grå färgställning. 26

Iakttagelser under renoveringen Redovisning av äldre färgskikt på dörrar (inifrån och ut): 1. Pärlgrå, enfärgade NCS 2002-B/NCS 3005-R80B. Kulören är svårbestämd pga nedsmutsning från efterföljande gula färgskikt. 2. Guldockra, enfärgade NCS 2030-Y20R. 3. Befintlig tvåfärgade färgsättning, utförd med alkydoljefärg. Huvudsakligen målade i ljusgul (ljusockra) kulör NCS 2020-Y30R. Med rödbrun (mörkockra) markering av listverken NCS 3120-Y50R. Sammanfattningsvis konstateras att befintliga flygeldörrar ursprungligen varit målade i gråblå kulör, därefter med guldockra för att vid senaste ommålningen utförd på 1960- eller 70-tal få sin nuvarande färgsättning. Då dörrarnas befintliga färgsättning är av relativt sen tillkomst samt bryter mot helhetsintrycket av borggårdsmiljön uppstod tankar om att ändra deras färgsättning och återgå till den grå originalfärgen. I ett första skede ströks därför prov på en grå kulör som låg nära den ursprungliga dörrfärgen upp, vilket dock av alla inblandade ansågs bli alltför framträdande och kontrasterande. Därför togs beslut om att bibehålla befintlig färgsättning, som utfört med traditionell linoljefärg och äkta pigment kommer att bli positivt annorlunda. Färgunderökningen har dessutom visat att guldockra på såväl dörrar som fönster i huvudbyggnaden har byggnadshistorisk förankring. Dokumentation av äldre färgspår på dörrar. 27

Samma färgspår på dörr som ovan, fast annorlunda ljusförhållande. Även de nu renoverade källarfönsterna åt söder har varit målade i guldockra, såväl ut- som invändigt. Karmarna, som tycks vara ursprungliga, är ekådrade. I fönstersmygen till F5 har en målare någon gång strukit av gul färg från penseln. Färgkombinationen ger samma upplevelse som färgsättningen av flygeldörrarna mörkockra/guldockra. 28

Övriga handlingar med relevans för ärendet 2009-01-27 Yttrande ang ansökan om bidrag till kulturmiljövård, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne 2009-08-26 PM angående kulörval dörrar och fönster huvudbyggnaden på Övedskloster, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne 2009-10-24 Dokumentation Brandts fönsterhantverk Lund 2010-01-12 Kristina Nilén 29

Bilagor Uppmätning flygeldörrar med profiler A-D Uppmätningen här återgiven i skala 1:20. För profiler A-D se följande sidor. Uppmätningen utförd 2009-06-26 av Kristina Nilén. 30

Flygeldörrar huvudbyggnaden Öveskloster. Profiler A-D, avritade med profilkam, skala 1:1. Uppmätt 2009-06-26, KN. 31

Bilaga Tidigare fönsterdokumentation, flygel nr 5, Övedskloster Dokumentation av fönster i övre våningen flygel nr 5, Övedskloster, utfördes 2007-06-19 av Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, Kristina Nilén. Det kan vara av intresse att redovisa dessa uppgifter i detta sammanhang, eftersom det också berör originalfönster inom slottsanläggningen. Fönsterna, som visade sig vara av ek, har sedan dess renoverats av Brandts Fönsterhantverk, och målats med linoljefärg kulör Övedsklostergrå. Beskrivning 7 enkla tvåluftsfönster med mittpost, bågarna spröjsindelade till sex rutor. Med stor sannolikhet rör det sig om ursprungliga karmar samt en del ursprungliga bågar från 1700-talet, respektive en del bågar utbytta under 1800-tal. I fönster F7 på baksidan sitter rokokofönster med tidstypiska fyrkanter ( tärningar ) i spröjskorsen och i spröjsens anslutning till bågen. Beslagen är troligtvis ursprungliga. Glaset är till övervägande del munblåst, även om en del rutor bytts mot plangjutet glas i modern tid. Utvändigt är fönster målade i grå kulör (grön umbra NCS S 2502-Y). Inga avvikande äldrefärgskikt har påträffats. Bör följas i samband med renovering. Invändigt är fönster idag vitmålade. Ursprunglig kulör invändigt har varit grå (grön umbra NCS S 3502-Y). Skador Krackelerad oljefärg som till stor del är borta, liksom kitt. Tjocka färgskikt. Några spräckta rutor. En del munblåst glas ersatt med plangjutet glas (olämpligt). Karm delvis skadad, virket sprucket. Dessutom sitter mängder av häftor, som använts vid inplastning i samband med tidigare fasadarbeten, kvar. Virket i bågarna till större delen OK, men en del pluggar i bågarna sammanfogning är borta. Beslagen väldigt rostiga (ej målade på baksidan), liksom spik. Tjocka färgskikt på beslag misspryder. Fönsterblecken upprostade, skador i fönsterkarmens nederdel efter infästning av fönsterblecken (spiken). 32

F1 F2 F3 F4 Flygel nr 5 gårdsfasaden F1 F2 F3 Detalj F2 33

F5 F6 F7 Flygel nr 5, baksida F5 F6 F7 34

Spröjskors i fönsterluft gårdssidan Tärning i spröjskors F7 Detalj F5 eller F6 35

Regionmuseets rapportserie 2009 Kulturmiljö 1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 2. Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 3. Gamlegård fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 4. Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 5. Täckarehuset restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 6. Gravarna i Askgården i skuggan av Flyinge kungsgård, Södra Sandby sn, FU, Helene Wilhelmson, 2002 7. Åter på Hammar 9:21, Nosaby sn, FU, Anders Edring 2009 8. Ruveröds kvarn rekonstruktion av dämme och kvarnlucka, Riseberga sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 9. Renovering av balkonger på Tranchellska huset, AK, Mia Jungskär 2008 10. Hovdala slott huvudbyggnaden dokumentation i samband med fasadrenovering, Brönnestads sn, BAD, Kristina Nilén, 2007 11. Hovdala slott hus D invändig restaurering av Noras fåfänga, Brönnestads sn, AK & BD, Kristina Nilén, 2007-2008 12. Krageholms mölla i ny papp, Sövestads sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 13. Skånbergs mölla renovering av hättan, Gladsax sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 14. Kvihusa 1:2 åtgärder på tak till ekonomibyggnad, Eljaröd sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 15. Boplatser och en grav vid Norreskog, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2008 16. Dunderbacken. Arkeologisk forskningsundersökning inom ärkebiskopsborgen i Åhus, Johan Dahlén, 2008 17. Stångby kyrka, invändig restaurering och mögelsanering, Stångby sn, AK, Petter Jansson 2007-2008 18. Lövestads kyrka, utvändig renovering, Lövestads sn, AK, Petter Jansson 2008 19. Öja kyrka, utvändig renovering, Öja sn, AK, Petter Jansson 2008 20. Östra Vemmenhögs kyrka, renoveringav tak, Östra Vemmenhögs sn, AK, Petter Jansson 2008 21. Näs kyrka, fasader och tak, Trollenäs sn, AK, Petter Jansson 2008 22. Att flytta en gravsten Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka, Lunds sn, AK, Petter Jansson 2008-2009 23. Cement, järn och berg, Södra Mellby sn, FU/SÖ, Bertil Helgesson 2008 24. Tobaksprojektet 2008, projektrapport, Jimmy Juhlin Alftberg med bidrag av Åsa Jakobsson, 2009 25. Frillestads kyrka utvändig renovering, Frillestads sn, AK, Heikki Ranta 2008 26. Norra Rörums kyrka nyläggning av spåntak, Norra Rörums sn, AK, Heikki Ranta 2008 27. Schaktning vid Bosjökloster kyrka, Bosjö sn, FU, Jan Kockum 2009 28. Glimmebodagården omläggning av två takstin, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2008 29. Glimmebodagården restaurering av fönster och dörrar, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2008 30. Loshults kyrkas orgelfasad, Loshults sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 31. Fjärrvärme i Åhus, Åhus sn, FU, Jan Kockum och Catherine Svensson, 2001-2002 32. Yxor och brunnar i Härlöv, Kristianstad, SU, Tony Björk & Helene Wilhelmson, 2008 33. Harlösa kyrka, Relikskrin? & byggnadslämningar, schaktningsövervakning, 2006, Harlösa sn, Johan Dahlén 34. Skepparslövs kyrka absidarbeten,skepparslöv sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 35. Övraby mölla - utbyte av vingar, Övraby socken, AK, Helene Stalin Åkesson, 2009 36. Everöds kyrka - konservering av predikstol, Everöd sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 37. Övedskloster - landskapsparken. Kulturhistorisk utredning i samband med våtmarksprojekt 2009, Öveds sn, Kristina Nilén, 2009 38. Heliga Trefaldighetskyrkan konserveringsarbeten, Kristianstads sn, AK, Lotta Eriksson 2008-2009. 39. Förhistoria och historia i Gualöv - Gualöv 61:113, Gualöv sn, FU, Jan Kockum, 2009 40. Kv. Jörgen Kristoffersen 6, Kristianstad, värdebeskrivning 2009, DK, Emelie Petersson, 2009 41. Gamlegård Dagstorp 5:2 renovering av stallängans södra vägg, Dagstorps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2009 42. Sporrakulla Gård, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 43. Öllsjö 7:1, Skepparslövs sn, FU, Anders Edring, 2009 44. Skromberga en kulturmiljö att använda, Ekeby sn, AF, Helene Stalin Åkesson, 2008-2009 45. Bastion Schleswig, Kristianstad sn, FU, Johan Dahlén, 2009 46. Norra Åsum kyrka utvändig renovering, Norra Åsum sn, AK, Lotta Eriksson, 2008-2009 47. Arkeologi vid Gula Villan i Borgeby, Borgeby sn, FU & SU, Catherine Svensson, 2006-2008 48. Tomelilla byagård tak och gavelspets, Tomelilla sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 49. S:t Petri kyrka i Klippan koppartaken, Klippans kommun, AF, Heikki Ranta, 2009 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

50. Krubbemölla reparation av vattenränna, Vitaby sn, AK, Emelie Petersson, 2009 51. Bondrumsgården 2009 tak och fasadarbeten, Fågeltofta sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 52. Krageholms mölla omfogning av sockeln, Sövestad sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2009 53. En medeltida källare i Färlöv, Färlöv sn, FU, Jan Kockum, 2009 54. Vattenmöllan omläggning av tak och arbete med stensockel, Brunnby sn, AK, Helen Carlsson och Helene Stalin Åkesson, 2009 55. En brunn vid Kärnan i Helsingborg, Helsingborg, FU, Jan Kockum, 2009 56. Flatmarksgravar och boplatslämningar i Härlöv, FU, Helén Lilja, 2009 57. Vitemöllas hamn, Vitaby sn, PJ, Anna Rabow och Helene Stalin Åkesson, 2009 58. De stora gårdarna på Västervång under vendel- och vikingatid, Trelleborg, SU, Tony Björk, Karl-Magnus Lenntorp & Peter Skoglund, 2008-2009 59. Norra Roten 1, Landskrona, sektionsdokumentation, Johan Dahlén, 2009 60. Strönhults by - landskap och bebyggelse, Örkeneds sn, DK, Nils-Otto Nilsson & Cissela Olsson, 2009 61. Björnekulla kyrka utvändig renovering, Björnekulla sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 62. Flyinge kungsgård vårdprogram 2009, Södra Sandby sn, Lotta Eriksson, Emelie Petersson och Anna Rabow, 2009 63. Karl XI stenar åtgärdsförslag för parkanläggningen, Östra Sallerups sn, DK, Lotta Eriksson, 2009 64. Källs Nöbbelövs kyrka, Källs Nöbbelövs sn, AM, Helen Carlsson, 2009 65. Vä 1:4, Vä sn, AU, Anders Edring, 2009 66. Hustoftagården, Väsby sn, AK, Helen Carlsson, 2009 67. Lackalänga kyrka utvändig renovering, Lackalänga sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 68. Stora Hammars nya kyrka utvändig renovering, Stora Hammars sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 69. Everöds kyrka. Belysningsliftar för ljuskronor och ny högtalaranläggning. Everöds sn, AK, Helen Carlsson, 2009 70. Lyngsjö kyrka. Belysningsliftar för ljuskronor. Lyngsjö sn, AK, Helen Carlsson, 2009. 71. Tullesbo slott park och trädgård, Öveds sn, KA, Kristina Nilén & Emelie Petersson, 2009 72. Aosehus tredje året. Arkeologisk forsningsundersökning av ärkebiskopsborgen. Åhus sn. Helén Lilja 2009 73. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Helen Carlsson, 2009 74. Yngsjö 229:1 & 229:4, Åhus sn, FU, Anders Edring, 2009. 75. Bälinge mölla utvändiga åtgärder. Oderljunga sn, AK, Helen Carlsson, 2009 76. Universitetsplatsen, Lundagård, Lund, KA, Kristina Nilén, 2009 77. Bilfirma N. H. Nilsson internationellt automobilpalats på Österlen, Hammenhögs sn, BMU, Helene Stalin Åkesson, 2009 78. Ballingstorpsgården & Per-Ols gård utvändiga arbeten, Kviinge sn, AK, Emelie Petersson, 2009 79. Burlövs gamla prästgård, Burlövs sn, AK, Anna Rabow, 2009 80. Ingeborrarpsgården, Rya sn, AM, Emelie Petersson, 2009 81. Folkestorps bränneri utvändig brandtrappa, Maglehems sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2009 82. Kyrkogårdens föränderliga kulturarv, PJ, Lotta Eriksson, 2009 83. Hammarlunda mölla, Hammarlunda sn, AK, Emelie Petersson, 2009 84. Nämndemansgården på Ven, Sankt Ibbs sn, AK, Anna Rabow, 2008 85. Frillestads kyrka byte av altarring, Frillestads sn, AK, Heikki Ranta, 2009 86. Brösarps station, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson 2009 87. Cedergrenska gården fasadrenovering, Åhus sn, AM, Heikki Ranta, 2009 88. Övedskloster takrenovering Doktorshuset, Öveds sn, AK, Kristina Nilén, 2009 89. Övedskloster fasadrenovering Gamla skolhuset, Öveds sn, AK, Kristina Nilén, 2009 90. Övedskloster huvudbyggnaden renovering av fönster och dörrar, Öveds sn, AK, Kristina Nilén, 2009