Processledning av Energigårdens fyra arbetsgrupper

Relevanta dokument
Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Hvam seminaret 22/ Energigårder i lantbruk og utdanning mot et fossilfritt Västra Götaland. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst

Energigårdens verksamhet 2009

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

presenterar Solcellsel i lantbruket

Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Stad/land-kopplingen och energin. Kent-Olof Söderqvist, Agroväst Workshop om ekologisk produktion och konsumtion i Skara 20 oktober 2009

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål

Kommunikationsstrategi Biogas Väst processledningens verktyg

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Gårdsvindkraft i lantbruk

Dags för uppföljning av Smart Energi

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Lokala energistrategier

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

en dialog och strategi för en stark ekonomi och minskad klimatpåverkan

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi

Bioenergikombinat Status och Framtid

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Landsbygdsprogrammet

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Sysselsättningseffekter

Regional utvecklingsledare

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Överenskommelse. innovationsupphandling

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

En utlokaliserad energiproduktion

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Energi, klimat och miljö

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson

Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON,

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Vänern som maritimt område den fortsatta processen

Internationell strategi. för Gävle kommun

Kraftsamling Biogas och samverkansplattformem Biogas Väst. Hanna Jönsson Miljöavdelningen, Västra Götalandsregionen 6 sept 2017

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Strategiplan

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Minskad klimatpåverkan från plast i Uppsala. En sammanställning av plastinitiativ i Uppsala

Tillsättande av Klimatråd för Jönköpings län

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Matproducenter erbjuds hjälp att växa på sin lokala marknad

Bio2G Biogas genom förgasning

Projektplan Mälteriet

Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant

Sammanfattande beskrivning

Dagordning

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version:

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Owe Westberg

ÖMS Regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Transkript:

Direktupphandling av konsult för Processledning av Energigårdens fyra arbetsgrupper Senaste svarsdag: 2013-02-22 Kontaktperson på Agroväst: Kent-Olof Söderqvist, Tel 0511-672 84, Mobil 0708-78 11 29 Offerten ska lämnas per mail till kent-olof.soderqvist@agrovast.se Bakgrund Energigården är en arena för samverkan mellan energiaktörer som rör lantbruket och uppgiften är att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering i lantbruket. Under 2012 beslutade styrgruppen om vissa förändringar av Energigårdens verksamhet: Fokus på energieffektivisering och lönsamma bioenergisatsningar i närtid Fånga upp idéer från lantbrukare som vill och har möjlighet att investera Testa olika tänkbara idéer på lantbrukare (vem vill vara med?) Energigården ska därefter analysera och besluta om vilka utvecklingsområden EG skall fokusera på. Sätta upp mål och delmålför verksamheten. Samarbeta med lantbrukare som springer före (regionens förtrupp ) enligt principen Run with the fastest, the rest will follow. Ökad samverkan med energikunderna Vilka behov har energikunderna? Intressera energikunderna för olika tänkbara energilösningar och testa tillsammans. För utförligare information om Energigårdens nya arbetssätt läs Framtidsplanen, bilaga 1. 1

I september 2012 skickade Energigården ut en inbjudan till lantbrukare i Västra Götaland om intresse att tillsammans gå före i energiomställningen. Lantbrukarna erbjöds möjlighet att utan kostnad träffa experter inom olika områden, få stöd och assistans samt möta andra lantbrukare i samma situation. Lantbrukaren satsar sin egen tid. Det blev ett stort gensvar och många lantbrukare anmälde sitt intresse vara med. Under november genomfördes de första mötena med de fyra fokusområden som fick flest anmälningar. Lantbrukarna fick säga vilka frågor de ville ha med i arbetet, vad arbetet skulle leda till och vad som krävs för att gå vidare. Vid möte nr 2 arbetade man fram handlingsplaner med mål och aktivister för 2013. De fyra handlingsplanerna för 2013 som är godkända av Energigårdens styrgrupp avser följande områden: 1. Minska behovet av eldningsolja till spannmålstorken 2. Minska behovet av diesel till gårdens traktorer 3. Försäljning av biobränsle från jord och skog till värmeverk (bränsleterminaler) 4. Elproduktion med solceller. Godkända handlingsplaner redovisas i bilaga 2. Processledning av Energigårdens fyra arbetsgrupper Varje arbetsgrupp består av 10-15 lantbrukare och syftet med gruppernas arbete är få till konkret förändring avseende minskningen av beroendet av fossila bränslen på den egna gården. Processledaren ska leda gruppen vidare mot sitt eget mål enligt sin egen handlingsplan (bilaga 2) utan att ta över ägandet av frågorna. Detta ska göras genom deltagande vid de träffar som gruppen önskar samt finnas tillgänglig emellan träffarna om deltagare behöver stöd. Arbetet sker i nära samverkan med verksamhetsledaren för Energigården. Arbetet omfattar medverkan på 6-8 möten per arbetsgrupp med en beräknad tidsåtgång på 1,5 dagar per möte inklusive efterarbete enligt ovan. Totalt med 4 arbetsgrupper beräknas arbetet omfatta ca 35 arbetsdagar under år 2013. Mötena är förlagda dagtid på olika platser i Västra Götaland. Vissa kvällsmöten kan förekomma. Kompetenskrav Processledaren ska ha god förståelse för lantbrukarnas situation i samhället både som företagare och som del i den nationella energiomställningen. God kompetens om förändringsprocesser är ett krav liksom förmågan att möta människor där de är för dagen. Gruppen ska prestera och ha kul samtidigt som de lär sig nya saker, varför processledarens förmåga att motivera och engagera är avgörande. Kravspecifikation, följande ska ingå i offerten En kortfattad presentation av konsulten med redovisning av relevant utbildning inom processledning och pågående verksamhet inom området 2

Redovisning av utbildning och erfarenheter inom lantbruk, miljö- och energiområdet. Beskrivning av liknande uppdrag som genomförts av konsulten med angivande av referenser Offererat pris anges som summa kronor för 35 arbetsdagar exkl moms. I offererat pris ska ingå samtliga kostnader exklusive resor som krävs för att fullgöra uppdraget. Reseersättning utgår enligt Agrovästs regler. Stor vikt läggs vid bedömningen av tidigare genomförda liknande uppdrag vid val av leverantör. Agroväst kan komma att ta in synpunkter från referenter. Skara 2013-02-12 Kent-Olof Söderqvist Bilaga 1: Framtidsplan för Energigården Bilaga 2: Handlingsplaner för de 4 arbetsgrupperna. 3

Framtidsplan för Energigården Energigården är ett program inom Agroväst som pågått sedan 2006. Verksamheten har utvärderats två gånger 2008 och 2011. I denna framtidsplan beskriver styrgruppen hur man vill förändra och förfina verksamheten från 2012 och framöver med beaktande av vad som framkommit i den senaste utvärderingen och den efterföljande diskussionen i styrgruppen. Beskrivning av Energigårdens nuvarande verksamhet Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetet med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. Det startade med att Agroväst beställde en förstudie av KanEnergi som visade att Lantbruket i Västra Götaland, vid sidan av dagens livsmedelsproduktion och produktion av timmer och massaved, även skulle kunna producera förnybar energi motsvarande ca 40 % av importerad bensin, diesel och eldningsolja till regionen motsvarande ett värde av 6-7 miljarder kronor per år. Den stora potentialen förnybar energi inom jord och skog i Västra Götaland är en viktig förutsättning för energiomställningen och möjligheterna att skapa tillväxt i hela regionen. Med stöd från Miljönämnden startade Agroväst projektet Energigården 2006. Energigården finansieras idag av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland och LRF i Västra Götaland. Syftet med Energigården Att vara en samordnande och pådrivande kraft för energieffektivisering i lantbruket samt ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind. Energigården är en plattform för samverkan mellan energiaktörer som rör lantbruket och nyttjar olika aktörers kompetenser, är katalysator och får till stånd aktiviteter som utan samordning inte skulle ha skett. Vision för lantbruket i Västra Götaland 2030 Energieffektiva lantbruksföretagare i Västra Götaland, som tar tillvara sina företags möjliga energiresurser, vilket medverkar till en hållbar produktion, nya affärsmöjligheter och ökad konkurrenskraft, samt bidrar till nya arbetstillfällen och minskad miljö- och klimatpåverkan. Visionen anknyter till klimatstrategin för Västra Götaland som anger att den västsvenska ekonomin 2030 inte längre är beroende av fossil energi och att medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Övergripande effektmål Att minska behovet av inköpta fossila bränslen med 5 TWh till 2020 genom energieffektivisering och omställning till förnybar energi. 1(5)

Energigårdens effektmål är baserat på den potentialberäkning som gjordes i Västra Götaland 2005 och som uppdaterades av Energigården i slutet av 2010, Hushållningssällskapets beräkningar 2010 av tillgänglig biogas från rötning, samt nationella potentialstudier som gjorts av LRF. Biogas Väst har som planeringsmål 2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020 varav 1,2 TWh från rötning och 1,2 TWh från förgasning av skogsråvara. Energigårdens styrgrupp Energigården leds av en styrgrupp sammansatt av företagare, rådgivningsorganisationer och det offentliga i form av regionen och länsstyrelsen. Engagemanget bland lantbruksföretagarna kombinerat med rådgivningskompetens och regionens och länsstyrelsens resurser möjliggör kraftsamlingar och slagkraft. Styrgruppen består av: Kjell Eriksson, Ekholmens Säteri, Dals Rostock, ordförande Fredrik Fredriksson, Länsstyrelsen Anna Svensson, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen (VGR) John Andersson, Naturbruksförvaltningen, VGR Jan Landström, LRF Västra Götaland Mats Emilson, Agroväst Olle Markgren, Hushållningssällskapen i Västra Götaland Kent-Olof Söderqvist, Agroväst, sekreterare Nuvarande verksamhet Teknikutveckling Energigårdens verksamhet har under 2010-2011 allt mer inriktats mot att vara en arena för samverkan mellan olika energiaktörer. Detta har resulterat i att Energigården prioriterar projektinitiering och informationsspridning och att de olika projektaktörerna också kan vara projektägare. Förslag till kvalitetssäkring av teknikutvecklingsprojekt inom Energigården/ Agroväst har tagits fram, där avsikten är att projektinitiering inom Energigården skall leda till projekt av hög kvalitet, med relevans och bondenytta. Projektaktörernas olika kompetenser kopplas ihop inom Energigården för att stärka helheten som sammantaget ledar till bättre projekt och bättre utnyttjande av befintliga projektmedel. Härigenom kan också Energigården få saker att hända som annars inte skulle ha hänt. Information Energigårdens hemsida är en viktig kanal för att informera och kommunicera målgruppen jord- och skogsbrukare, rådgivare och kommuner i Västra Götaland om Energigårdens verksamhet. För allmän information om bioenergi skall Energigården i möjligaste mån hänvisa till Bioenergiportalen, Biogasportalen och andra lämpliga hemsidor. Energigårdens hemsida www.energigarden.se har successivt utvecklats och här finns nu bl.a. presentation av 12 studiegårdar med olika bioenergianläggningar med erbjudande om studiebesök. Det finns ett marknadstorg för köpare och säljare av bioenergi och bioenergiråvaror. Under det senaste året har marknadsföringen av hemsidan intensifierats. 2(5)

Kompetensutveckling Arbetet inom kompetensutveckling har utvecklats väl under senare tid och arbetssättet med kontinuerliga möten för samråd/samordning för att öka intresset för energieffektivisering och bioenergiproduktion. Deltagare är representanter från LRF, länsstyrelsen, rådgivningsorganisationerna, Naturbruksgymnasierna och SLU. Kompetensutvecklingsgruppen beslutade våren 2011 att agera för att energin på ett naturligt sätt skall integreras i alla rådgivning och bli ett normalt programinslag i samband med växtodlingsträffar, utfodringsdagar och ekonomidagar. Ett PM med information om energikostnader i lantbruksföretagen och scenarier om framtida energipriser har tagits fram för att skapa intresse för energifrågorna och för att kunna användas i all rådgivning till lantbrukare. En relevant frågeställning till lantbrukarna är: Vad betyder en fördubbling av priset på el och diesel i ditt företag? Därutöver har Skaraborgs kommunalförbund föreslagit att Energigården skall vara ett branschråd för bioenergi i Västra Götaland inom regionens kompetensplattform. Utvärderingen Utvärderingen av Energigårdens verksamhet har haft ett framåtblickande perspektiv där både utvärderingsaspekter, slutsatser och rekommendationer fokuseras på ytterligare förbättring av det kommande programgenomförandet i förhållande till hittills genomfört arbete. Baserat på de identifierade styrkorna och svagheterna av Energigårdens genomförande dras följande slutsatser i utvärderingen: 1. Energigården är en väl fungerande plattform som mobiliserar det regionala kunnandet på ett imponerande sätt. 2. Energigården har stor betydelse för att lyfta fram energifrågan som ett viktigt regionalt utvecklingsområde. 3. Energigården bidrar till samordningsvinster och mervärden för de individuella partnerskapsorganisationerna. 4. Energigårdens potential att skapa effekter på lantbruken - och att göra skillnad för regionen - utnyttjas inte fullt ut. 5. Energigården står inför ett antal strategiska beslut avseende hur verksamheten skall utvecklas på bästa sätt. Utvärderingen har lyft fram ett antal svagheter som, om de hanteras rätt, ger goda förutsättningar att utveckla en fortsatt spännande och strategiskt viktig verksamhet för Västra Götaland. Utvärderingen pekar på att potentialen i projekten inte utnyttjas fullt ut, att inte tillräcklig fokus legat på affärsmässighet och marknad samt att kunskapsöverföring till och från lantbrukare inte fungerat fullt ut. Baserat på dessa svagheter som utvärderingen redovisat kommer Energigården att förändra verksamheten. Större fokus läggs på att involvera fler lantbrukare i projektinitieringen och att samarbeta med de entreprenörer som springer före. Ökad samverkan med energikunder kommer också att prioriteras. Spridning av information om förnybar energi kommer att fortsätta. 3(5)

Förändringar av Energigårdens verksamhet från 2012 Styrgruppen har beslutat om förändringar av Energigårdens fortsatta inriktning som kan sammanfattas på följande sätt: 1. Fokus på energieffektivisering och lönsamma bioenergisatsningar i närtid Fånga upp idéer från lantbrukare som vill och har möjlighet att investera Testa olika tänkbara idéer på lantbrukare (vem vill vara med?) Energigården ska därefter analysera och besluta om vilka utvecklingsområden EG skall fokusera på. Sätta upp mål och delmålför verksamheten. 2. Samarbeta med lantbrukare som springer före (regionens förtrupp ) enligt principen Run with the fastest, the rest will follow. 3. Ökad samverkan med energikunderna Vilka behov har energikunderna? Intressera energikunderna för olika tänkbara energilösningar och testa tillsammans. 4. Energigården ska fortsätta att bedriva allmän information om förnybar energi som ansluter till de gröna näringarna. Styrgruppen har försökt att hitta sätt att beskriva hur Energigårdens verksamhet gör skillnad gentemot andra län. Mål för energigårdens verksamhet 2012-2014 skall anges utifrån punkt 1 ovan. Genomförande Teknikutveckling och affärsutveckling Energigården skall tillsammans med olika aktörer definiera utvecklingsområden och identifiera ett antal lantbrukare som vill och kan utveckla och investera inför framtiden. Dessa lantbrukare bör få en framträdande roll i organisationen, ges möjlighet att driva och rigga projekt, identifiera, inspirera och engagera lantbrukskollegor i utvecklingsprojekt samt tillsammans med regionala företrädare fungera som ambassadörer för satsningar på bioenergi regionens. Mål och delmål anges för beslutad verksamhet. Energigården skall i ökad omfattning synliggöra energimarknaden för lantbrukaren och utgöra en plats där behovsbaserade lösningar, teknisk utveckling och affärer kan mötas. Inrättande av en marknadsgrupp motsvarande den som finns för teknikutveckling skall övervägas. Energigårdens framtida projektportfölj skall vara mer pricksäker i förhållande till vad som skall åstadkommas. Programmet skall sätta drivande och investeringsvilliga lantbrukare i förarsätet och integrera potentiella köpare och beställargrupper som partners i utvecklingsarbetet. På så sätt kan Energigårdens projektverksamhet bli mer lantbrukardriven, behovsorienterad och målstyrd. Energigården skall ta fram en verksamhetsidé för resultat och erfarenhetsspridning, där aktiviteter som information, rådgivning, teknikutveckling, kompetensutveckling och 4(5)

demonstrationsverksamhet via Naturbruksgymnasierna samverkar och tar tillvara möjligheter till korsbefruktning och ömsesidigt utnyttjande. Energigården skall arbeta med affärsutveckling som gynnar flera och där nyttan är generell, fri och tillgänglig för alla. Energigården släpper taget när processen gått från att vara allmän/generell till att gälla ett enskilt företag (Från affärsutveckling till företagsutveckling). Så här är det tänkt gå till 1. Projektaktörer, lantbrukare, energikunder och andra intresserade tar fram förslag på lönsamma energisatsningar i närtid en bruttolista. Genomfört under februari 2012 2. Underlag i form av kalkyler, marknadsförutsättningar och omvärldsanalys för de olika satsningsområdena tas fram av Energigården. Sker under mars månad. 3. Energigården anordnar en eller flera informationsmöten i regionen om de olika föreslagna fokusområdena. Viktigt att få med drivande lantbrukare som vill och kan utveckla och investera inför framtiden, liksom potentiella köpare av energi, entreprenörer, konsulter och teknikföretag. Syftet är att ta reda intresset för de olika områdena? Energidag på Vara Konserthus den 26 mars kl 9-15. 4. Energigårdens styrgrupp beslutar om vilka områden vi ska fokusera på inom Energigården med information, kompetens- och teknik/affärsutveckling. Styrgruppsmöte 28 mars 2012 5. För varje område tillsätts arbetsgrupper med intressenter från målgruppen lantbrukare, energikunder, entreprenörer, projektaktörer och teknikföretag. Aktivitetsplan och mål tas fram för de olika arbetsgrupperna och det blir också mål för Energigårdens verksamhet. Kent-Olof Söderqvist 2012-03-08 5(5)

Sammanställning av handlingsplaner för de olika fokusgrupperna 1. Försäljning av biobränsle från jord och skog till värmeverk via bränsleterminaler Handlingsplan Mål: Senast 31 december 2013 ha arbetat fram underlag för beslut om investering i bränsleterminaler på Orust, i Lur, Trestad och Herrljunga. Det ska finnas ett individuellt krav på lön och betalningsförmåga för biomassan. De uppförda anläggningarna ska sedan bli demoanläggningar inom Energigården. Aktiviteter: 1. Presentera deltagarnas krav på lägstapris för flisråvara och eget arbete (klart januari) 2. Inventering av kunder, samarbetspartners och leverantörer 3. Lärande/kunskapsinhämtning 4. Analys av inventering o Tekniska lösningar (säkra leveranser) o Logistik (volymer mm) o Överslagskalkyler (prioriteringar) 5. Projektering, tillstånd. 6. Bättre kalkyler för att kunna välja tekniska lösningar besluta 7. Investering/genomförande Kunskapsinhämtning ska ske inom följande områden: Fliseldad bondeägd anläggning för försäljning av färdig värme Produktion av träbriketter Småskalig kraftvärmeproduktion (gasturbin, Sterling mm)

Småskalig ångproduktion (flis eller biogas) Gengasproduktion Vedproduktion Metanolproduktion? Det ska ske genom studieresor och föreläsningar i samband med gruppens sammankomster Resurser Genom Energigårdens programkoordinator eller någon i dess ställe samt en företagscoach finns tillgång till support och service och individuell feedback. Vidare behövs tillgång till olika expertkunskaper. Genom Jordbruksverkets beslut om samverkan med projektet Lokala terminaler för ökad användning av nya biobränslesortiment i värmeverk på Lundby Maskinstation, kommer fokusgruppen att få tillgång till experthjälp via konsulter på KanEnergi. Organisation Beslutade om att ha 6-8 gemensamma möte i arbetsgruppen och däremellan möten lokalt.

2. Minska behovet av diesel till gårdens traktorer Handlingsplan Mål: A. Ta fram en handbok för övergång från diesel till RME för alla dagens traktorer. Den ska vara klar senast 31 dec 2013. B. Ta fram en förstudie för en färdig lokal RME-fabrik som skall vara förankrad bland djurproducenter i det aktuella området. Den ska vara klar senast 31 dec 2013. C. Sammanställning av lantbrukets behov/krav på framtidens traktorer Aktiviteter: A. Handbok för övergång från diesel till RME 1. Genomgång med Jordbrukstekniskt Institut, JTI. 2. Genomgång med Uddetorp och Sven Norup, Norupsgård. 3. Genomgång med Göteborgs Stad och Keolis. 4. Diskussion med Lantmännen, Malmö. Säljer bl.a. Fendt. 5. Diskussion med Scania, Deutz, Fendt och Valtra. 6. Genomgång med RME-leverantörer och leverantörer av RME processorer. 7. Diskussion med bensinbolag. 8. Genomgång med alla traktorimportörer: Förteckning över sålda traktorer och i vilken grad de kan köras på RME. Åtgärder för fullgod funktion och villkor för garantier Förteckning över tillgängliga traktorer och krav vid körning på RME. Upprätta kortversion av garantivillkor importör utfärdar 9. Genomgång med försäkringsbolag för försäkring av RME-traktorer 10. Upprätta förteckning över befintliga traktorer sålda 2000 eller senare och traktorer på marknaden: Åtgärder/ villkor för fullgod funktion och garantier Villkor för eventuella tilläggsförsäkringar 11. RME: Specifikation/ dokumentation Hantering/förvaring Leverantörer Egen tillverkning/ lokal tillverkning 12. Avstämning korrektur med JTI. 13. Layout, tryckning, marknadsföring, försäljning.

Preliminärt innehåll i handboken: 1. Diskussion angående biodrivmedel och prisutveckling på diesel 2. Förteckning över traktorer sålda i Sverige år 2000-2013 o Förberedda för eller inte förberedda för RME o Åtgärder/ villkor för god funktion och garantier o Villkor för eventuella tilläggsförsäkringar. 3. Förteckning över traktorer på marknaden (nyköp) som är förberedda för RME: 4. RME: o Åtgärder/ villkor för god funktion och garantier o Villkor för eventuella tilläggsförsäkringar o Specifikation/ dokumentation o Hantering/ förvaring o Leverantörer av RME. Egen tillverkning/ lokal tillverkning Resurser Handboken beräknas bli finansieras genom projektstöd från Jordbruksverket (75 %) och stöd från traktorleverantörer och RME leverantörer (25 %). Även delar av de projektmedel som Naturbruksstyrelsen ställt till Energigården förfogande för expertmedverkan i denna arbetsgrupp kan användas, max 50 % av totalt tillgängliga 100 000 kr. B. Förstudie för en färdig lokal RME fabrik Kvalité - Vilken kvalité på RME krävs? Råvarutillgång (raps, solros,osv.) - Hur mycket råvara behövs? Finns tillgång på råvaran? Tillsatser - Vilka tillsatser behövs utöver raps/solros för att framställa RME? Vilka tillsatser behövs för att förhindra fryspunkt och algbildning? Restprodukt - Vilka restprodukter bildas utöver rapskaka? Smittorisk - Finns det smittorisker mellan gårdarna som är anslutna till RME-fabriken? Ägarform - Vem/vilka ska äga RME-fabriken? Etableringstillstånd/miljötillstånd - Vilka etableringstillstånd och miljötillstånd krävs för att tillverka RME? Omvärldsanalys - Vilka konkurrenter finns? Vilka företag tillhandahåller/kan bygga en RME-fabrik? Politiska beslut - Hindras RME av något politiskt beslut (som gör det dumt att bygga en fabrik)? Nyckelpartners - Vilka nyckelpartners finns (djuruppfödare, rapsleverantörer, transportörer/åkerier, osv)? Lönsamhetskalkyl: * Produktionskostnad - Vad kostar det att tillverka RME (med rätt kvalité)? * Försäljningspris - Vilket försäljningspris gäller för RME? * Vad kostar det att bygga en certifierad RME-fabrik?

* Hur stor volym RME behöver tillverkas för att fabriken ska bli lönsam? Finns det avsättning för denna volym i Skaraborg/Västra Götaland? * Vem köper rapskakan? Finns det avsättning för rapskakan? Till vilket pris kan rapskakan säljas? Förstudien presenteras för lantbrukare och andra intressenter i området Ställningstagande Resurser Arbetet ska huvudsakligen göras av arbetsgruppen med stöd från Energigården och företagscoach. Gruppen behöver tillgång till en del experter, resor till olika anläggningar och deltagande på seminarier. Detta kan finansieras med max 30 % av de medel som Naturbruksstyrelsen ställt till Energigårdens förfogande för expertmedverkan i denna arbetsgrupp. C. Sammanställning av lantbrukets behov/krav på framtidens traktorer I första hand studera andra generationens biodrivmedel - metanol/dme samt möjligheter att använda elmotorer för drivning av olika redskap Litteraturstudier för att ta del av FoU Omvärldsbevakning där Kina ägnas speciellt intresse Föreläsningar/seminarier om förgasning av cellulosa Sammanställa nyttan för jordbruket med olika alternativ i en rapport Resurser Arbetsgruppen ansvarar för genomförandet av arbetet. Viss expertmedverka behövs samt deltagande på olika seminarier. Finansieras genom delar av de projektmedel som Naturbruksstyrelsen ställt Energigårdens förfogande för expertmedverkan i denna arbetsgrupp (max 20 % av tillgängliga medel). Arbetsgruppen som helhet kommer under 2013 att få support, service mm. från Energigårdens programkoordinator eller någon i dess ställe och tillgång till en företagscoach. Organisation Arbetsgruppen planerar 6-8 sammankomster under 2013 inom de tre områdena.

3. Minska behovet av fossila bränslen vid spannmålstorkning Handlingsplan Mål: 1. Plan för att göra om torkningsanläggningen till 75-100 % förnybar energi. Planen ska vara lar senast 31 dec 2013. 2. Under arbetet ska vi lära oss nya saker och ha kul Aktiviteter: a. Presentation och genomgång av alla deltagares gårdar. 1. Ägaren/brukaren delger egna frågeställningar och funderingar kring hantering av spannmål och spannmålstorkning/ konservering 2. Övriga deltagare kommer med synpunkter och eventuellt nya frågeställningar som ägare/brukaren kan addera i den fortsatta planeringen Presentationen ovan ska innehålla förutsättningar enligt följande: Situationsplan över byggnader Volymer spannmål, oljeväxter, utsäde och annat Spannmålslager Beskrivning av logistik på gården Energibehov för spannmålstorkning (m 3 EO) Arbetsinsats idag och önskvärt Bränsle Bostäder Verkstad Grannar i närheten (bostäder eller verksamhet) 2-4 frågeställningar skall presenteras b. Lärande/nya kunskaper Arbetsgruppen framförde följande behov: Erfarenheter från andra gårdar som ersatt eldningsolja med förnybar energi Besöka några bränsleterminaler Torkning av flis för lagring och effektivare utnyttjande Val av bränsle egen produktion eller inköp Flisning av stamved - val av teknik (kvalitetsflis)

Torkningsteknik och ekonomi Torktemperatur, luftmängder, fukthalt i torkluften ut, hur uppfylla olika kvalitetskrav på spannmålen (Torkteknik: ex Mikael Olsson, Tornum) Bränsleekonomi och effektivitet Pannor med rörligt roster ex HDG (Richard Johansson, Västergården) Pannor med möjlighet till kadaverhantering av t.ex. smågrisar Annan användning av för stor pannkapacitet virkestork, sälja färdig värme, tvättvatten för högtryckstvätt? Värmekulvert bygga själv eller inte, frysrisk för kulvert till torken (Ex på leverantörer: Elgocell, Uponor, Maxiterm) Resurser Genom Energigårdens programkoordinator eller någon i dess ställe samt en företagscoach finns tillgång till support och service och individuell feedback. Arbetsgruppen kommer vidare att behöva olika expertkunskaper mm enligt ovan. Tillgång till max 100 000 kr av de projektmedel som Naturbruksstyrelsen beviljat Energigården för expertmedverkan i denna arbetsgrupp. Organisation Arbetsgruppen planerar 6-8 sammankomster under 2013. Alla deltagare kommer att besökas. Ordförande för respektive sammankomst är respektive värd. Ordföranden förbereder mötet tillsammans med Energigården. För gruppens arbete gäller följande överenskommelse: Vi lyssnar på varandra och ger konstruktiv feedback. Utåt är vi återhållsamma och inga hemligheter läcker ut. Vi kan tryggt prata om idéer och möjligheter med varandra. Jag gör detta ideellt i arbetsgruppen och investeringen står jag själv för. Då investeringen är genomförd blir min gård ett demoobjekt inom Energigården

Handlingsplan 4. Elproduktion med solceller Mål: Senast den 31 december 2013 har vi funnit den tekniska lösning till det pris vi är beredda att betala, vilket gör att vi kan investera. Aktiviteter: 1. Ta reda på min låglast - varaktighetsdiagram för el (dagtid när solen lyser och övrig tid) 2. Vilka ytor är aktuella? (m 2 ) 3. Krav på lönsamhet för en solcellsinvestering? (varje deltagare) 4. Kunskapsinhämtning om solcellsteknik (vilka komponenter ingår) 5. Kontakter med leverantörer av solcellssystem och delkomponenter 6. Studiebesök 7. Utredningar och analyser 8. Ta fram offertunderlag för gemensam upphandling av helt system eller delar 9. Begära in offerter 10.Utvärdering Resurser Genom Energigårdens programkoordinator eller någon i dess ställe samt en företagscoach finns tillgång till support och service och individuell feedback. För att täcka kostnader för expertmedverkan i arbetsgruppen kommer Energigården att samverka med Innovatum och SP, som erhållit projektmedel från Miljönämnden, VGR. Organisation Gruppen kommer att ha 6-8 sammankomster under 2013. Energigården finansieras av: