Min termin i Lausanne Redan innan jag började på KTH hade jag bestämt mig för att jag ville åka utomlands. Jag ville bort från Sverige och Stockholm ett tag, se något nytt. Att åka till Frankrike lät lockande, då skulle jag ha möjligheten att förbättra den där skolfranskan som fortfarande var knackig, och att åka till ett engelsktalande land kändes lite tråkigt. Dock lät den franska byråkratin som att försöka ro en båt i motvind när det är stormvarning. Under mitt andra år på KTH snubblade jag över en broschyr som listade partneruniversitet med utbildning på franska. Där fanns, förutom de vanliga skolorna i Frankrike, ett universitet i Schweiz som jag aldrig hört talas om tidigare. Där kunde man tydligen läsa kurserna på franska i trean. Då visste jag knappt att franska är ett av Schweiz officiella språk, jag visste inte var Lausanne låg och jag hade aldrig hört talas om EPFL, och jag visste definitivt inte att universitetet ligger på 30-i-topplistan över världens bästa utbildningar 1. Blåögd och äventyrslysten, fortfarande utan att riktigt veta vart Lausanne låg bestämde jag mig för att ansöka om utbytesstudier på École Polytechnique Federale de Lausanne, EPFL, nästföljande läsår. Om det inte krävdes några som helst betyg för att åka dit kunde det ju inte vara en så svår utbildning tänkte jag, och jag tänkte att jag ju inte behövde ta 30 hp. Jag var lite skoltrött och tänkte att det skulle hjälpa att få lite miljöombyte och få festa och resa som jag hade hört att utbytesstudenterna ju gör. Först efter att ha blivit antagen och tackat ja till platsen pratade jag med gamla utbytesstudenter som berättade att landskapet visserligen är vackert men det inte riktigt är till EPFL man åker för att festa och resa Jag åkte alltså till Lausanne under höstterminen 2012, under mitt tredje år på Teknisk Fysik. Det visade sig inte vara fullt så svårt och tungt som vissa skrämde upp mig att frukta, men det var mycket väl tungt på sina ställen. Jag hann trots det med ett par helgresor och sightseeing. Det var inte heller helt omöjligt att förstå och klara kurserna, och i efterhand är jag nöjd med mitt utbyte. Jag kan nu prata ganska flytande franska (och har lärt mig lite nya ord som man bara använder i den fransktalande delen av Schweiz), jag har lärt mig samma sak som jag skulle gjort i Sverige men med lite annan vinkling och förstås på franska och jag har samtidigt upptäckt ett land som jag knappt visste något om innan. Och dessutom kommer resten av utbildningen kännas enkel i jämförelse. Lausanne och Schweiz Lausanne är en halvstor stad med sådär 100 000 invånare och den känns för en Stockholmare pittoreskt liten, samtidigt som den förvånar med att ändå ha det mesta. Här finns 2 tunnelbanelinjer, ett dussintal biografer, säkert 30 museer därav vissa världskända, ett 20-tal klubbar och det vanliga utbudet av H&M, småbutiker och McDonalds. Staden är byggd på sluttningen av ett berg, och det sägs att tjejerna här har snygga lår och rumpor eftersom det är rena träningspasset att gå upp och ner för de branta gatorna när man ska shoppa. När det inte är alltför molnigt har man utsikt över de franska alperna på andra sidan Genevesjön och en klar dag kan man skymta Mont Blanc. Schweiz har 4 officiella språk: franska, tyska, italienska och rätoromanska, där tyska är det största. Det känns konstigt när man åker tåg en timme, och plötsligt inser att skyltarna inte längre är på franska utan på tyska eller italienska men att man fortfarande är i samma land. 1http://www.topuniversities.com/institution/ecole-polytechnique-federale-de-lausanne Det kan tilläggas att KTH enligt denna lista ligger på ca 150-180 plats beroende på ranking
Skolan På EPFL fungerar byråkratin förvånansvärt bra. Man väljer sina kurser på deras hemsida veckorna innan terminen börjar, och sista registreringsdatum är två veckor efter kursstart. Det innebär att man hinner gå på ett par lektioner och inse om föreläsaren är bra innan man bestämmer sig för vilka kursen man vill läsa. De har informationstillfällen för alla nya studenter där man får studentkort och information, så man behöver inte kolla upp så mycket själv. De flesta kandidatkurserna är på franska och nästan alla masterkurser är på engelska, men det finns undantag åt båda hållen. Själv läste jag nästan alla kurserna på franska, och flertalet var tillsammans med tredje årskursen på EPFLs fysikprogram vilket gjorde att jag slapp schemakrockar. De läser ungefär samma sak som vi gör under hösten på teknisk fysik på KTH, och jag kunde därför hitta de flesta kurserna jag skulle läst i Sverige. För den intresserade har jag en sammanfattning av min studieplan längre ner. På EPLF är övningarna som KTH's räknestugor där man räknar utvalda tal och kan fråga övningsassistenten om hjälp, annars är upplägget ganska likt med föreläsningar och övningar. Jag spenderade den första månaden med att panika över att jag inte förstod vad läraren sade, att jag kände mig korkad för att jag inte lyckades lösa övningstalen utan att hela tiden be om hjälp, och att det var frustrerande att det kändes som att jag saknade nödvändiga förkunskaper. Efter första månaden började det dock lossna och det visade sig att det inte var så illa. Om man har läst franska ett par år i skolan så går det ganska snabbt att prata och förstå språket även på avancerad nivå. De flesta orden inom naturvetenskap är detsamma som på svenska eller engelska och det gick bättre än vad jag trodde. I de flesta fall kan man dessutom be föreläsaren att få tentan på engelska och det var inga problem att ta med sig ordboken på tentan. Så kort sagt: om du åker på utbyte och det känns svårt i början så är det bara ta ett djupt andetag och plugga lite; man kommer (förhoppningsvis) hinna förstå och fylla igen eventuella kunskapsluckor innan tentorna. Men man får vara beredd på att tempot är högt och att det blir en del helger framför böckerna (och inte bara i skidbacken) om man planerar att studera heltid. Vill man hinna resa kan jag rekommendera att satsa på att läsa 20-25 ECTS (1 hp = 1 ECTS) och ta en språkkurs istället för bara fysik- och mattekurser. Godkäntgränsen är högre än i Sverige, och man behöver ca 60-70 % rätt på tentan för att få godkänt. Det som gör det tungt är också att 30 kurspoäng motsvarar 30 timmar i skolan per vecka och efter det förväntas man plugga hemma, och för en kurs med i princip samma innehåll som en 6 hp kurs i Sverige får man 4 ECTS. Man har bara två tentaperioder istället för 4, vilket innebär att man behöver läsa 7-9 kurser parallellt för att ta 30 ETCS. Vi var 13 studenter från KTH av totalt ca 30 svenskar under mitt utbyte. Under samma år åkte ca 24 studenter från EPFL till KTH. Det kan ju låta bra; om studenter från ett av världens bästa universitet vill åka till KTH måste ju KTH vara ett ansett universitet. På EPFL skulle jag säga att KTH tyvärr är mer ökänt än ansett. 6 studenter från fysikklassen på EPFL var på KTH under samma tid som jag var i Schweiz,och mina Schweiziska klasskamrater berättade att deras kompisar inte hade något att göra där borta, de slackade och festade och att KTH verkade hur slappt som helst. Kursena var lätta för dem, och de hade bara 12 lektionstimmar/veckan. Så EPFLstudenter åker till KTH för att få slappa och resa, och de tar masterkurser på engelska som motsvarar innehållet i deras tredje år på EPFL. Om man jämför med den tortyr studenterna i de första två årskurserna på EPFL får genomgå är det kanske inte så konstigt att mastern på KTH är enkel i jämförelse. Det är bara acceptera att KTH är ett bra universitet men inte tävlar i samma liga.
Vardagsliv /studentliv Om man har tid att göra något annat än att plugga erbjuds det en hel del. Varje onsdag har utbytesstudentorganisationen på EPFL fest på en av stadens klubbar, och nästan varje torsdag anordnar studentföreningen en fest för alla studenter. De ordnar även skidresor och helgresor till olika städer. EPFL har tillsammans med Lausannes universitet ett sportcentrum med alla olika typer av aktiviteter: dans, rodd, segling, skidåkning, gym, alla typer av bollsporter osv. Dessa kostar ofta ca 150 kr per termin och det är en av de få gånger som något känns billigt. Första lördagen varje månad har alla museum gratis inträde, vilket också kan vara bra för den fattiga men kulturintresserade studenten. Om man vill åka skidor finns det massor av möjligheter. På glaciärerna kan man åka året runt, men den riktiga skidsäsongen börjar i mitten på december. Det räcker med att åka ca 2 timmar med tåget och för att hamna mitt i skidbacken. Det finns möjligheter runt om i stan att hyra skidor under hela säsongen vilket oftast är billigare än att hyra på skidorten, framförallt om man planerar att åka mer än en helg. Själv gick jag en danskurs på sportcentret, och det var allt jag hann med i sportväg. Det finns även många bra leder för att vandra, dels som anordnas av skolan eller som man kan hitta själv på internet. En halvtimme med tåget i rätt riktning, och sen är det bara börja knata i bergen. Resor För att ta sig till Lausanne är det enklast att flyga till Genève. Därifrån tar man tåget till Lausanne gare, vilket tar 40-50 minuter. Bor man runt tunnelbanelinjen och är under 25 år är busskort billigare än i Stockholm. Dessutom kan jag starkt rekommendera att köpa demi-tariff, ett kort som kostar 169 CHF (ca 1200 kr) per år och ger en halva priset på alla tågbiljetter i hela Schweiz samt båten till Frankrike. Med ett tillägg som kostar 129 CHF (ca 900 kr) kan man dessutom resa gratis efter kl 7 på kvällen. Ett par resor fram och tillbaka till Genèves flygplats, en båttur till Frankrike och några småresor, och man har sparat in det ganska snabbt eftersom tågbiljetterna är så dyra. Kortet kan köpas redan på Genèves flygplats. (Jämförelsevis kostar en resa till full pris Geneve-Lausanne 50 CHF, dvs ca 350 kr). Jag hann med en helg i Milano och en helg i Lyon, samt flertalet sightseeings runt den Schweiziska delen av sjön (Montreux, Genève, Nyon, Martiny). Till både Milano och Lyon tar det ca 4 timmar med bil, och till Milano är det även enkelt att ta tåget. Tvåstjärniga hotell är billigt och det är mysiga städer att vandra runt i när man tröttnat på att se Schweiz, små byar och berg. Maten är hälften så dyr i Italien, så man kan passa på att äta upp sig. Även Venice, Piza och Paris är hyfsat nära om man vill resa. Boende Bostadsbristen i Lausanne är ett faktum, den är nästan lika illa som i Stockholm. Företag som Rolex trissar upp bostadspriserna, så om man inte får något boende via FMEL, deras studentbostadsförmedling, kan det vara både svårtfunnet och dyrt. De flesta studenter bor antingen hos FMEL eller i ett delat boende, så bli inte avskräckt av annonser där de söker inneboende. Att hitta
en privat enrummare är nästintill omöjligt. FMEL gör allt för att inte få några studenter hos dem, och man kan bara anmäla sig till deras formella bostadskö under två veckor i februari. Ett flertal kompisar bodde på vandrarhem första tiden och gick till FMELs kontor när de kom till Lausanne, och de flesta fick ett rum inom de närmsta tre dagarna. Räkna med att betala ca 500 CHF (3000 kr) för ett studentrum, och minst 700 CHF (5000 kr) för ett rum hos en privatperson. Börja leta rum på internet tidigt, men hittar du inget så löser det sig på plats. Jag hyrde ett rum hos en pensionerad kvinna i centrala Lausanne, vilket inte alls var så stelt som det kan låta. För 12 kvm, plus tillgång till kök, toalett och vardagsrum och med 10 min promenad till Lausanne Flon (motsvarigheten till T-centralen) fick jag betala 750 CHF (ca 5000 kr). Och jag kunde inte bott bättre. Ekonomi Räkna med en dyrare levnadskostnad än Sverige, även vid snålt leverne. Kött kostar motsvarande 200 kr/kg och de flesta matvaror är något dyrare än hemma. Medellönen är hög och därför är priset på det mesta upp till 1,5 ggr högre. Själv gjorde jag av med minst 10.000 kr /månad trots att jag levde till största delen på grönsaker. Dock är det billigt med mat på skolrestaurangerna. För ca 50 kr får man en rejäl, vällagad lunch med bröd och grönsaker. Mentaliteten och människorna i Schweiz Om läsaren inte har slutat läsa än så tänkte jag berätta lite om intrycket som de Schweiziska medborgarna gett mig. För det första finns det väl inte så mycket som är rent Schweiziskt längre, framförallt inte i Lausanne och Genève. En stor del av invånarna är fransmän eller andra immigranter, bara på EPFL är ca 40 % fransmän. Men det finns en speciell Schweizisk mentalitet som är märkbar ändå. Det finns ett enormt stort socialt tryck, man känner inte av det så tydligt som student men det märks. Det är oerhört sällan någon vågar fråga något på föreläsningarna (oavsett om det är en lektion med fysik, mekanikklassen eller programmeringsprogrammet). Alla är försiktiga och ingen vill lägga sig i någon annans, och det kan vara svårt att lära känna Schweizare eftersom de lätt håller sig för sig själva och inte automatiskt bjuder in andra. Men det är väl lite som i Sverige, bara man vågar bryta isen visar sig folk oftast vara väldigt trevliga. Jantelagen gäller i Schweiz också, de är inte så förtjusta i folk som sticker ut. Dessutom är söndagarna heliga. Allt är stängt, och när min kompis duschade kl 10 på morgonen på en söndag kom grannen och klagade. Att dammsuga eller tvätta är inte att tänka på. Även i en ganska stor stad som Lausanne råder det ett slags lugn, det rör sig inte jättemycket folk på gatorna på en vanlig dag och folk kanske skyndar till tunnelbanan ibland men verkar sällan väldigt stressade. Det gäller dock inte på EPFL, studenterna är nog mer stressade än i Stockholm. Den historiskt sett låga brottsligheten gör även att många är väldigt naiva, och brotten har senaste åren ökat drastiskt eftersom det gör folk till lätta byten, och de är dessutom ofta rika. Utanför varje klubb finns det alltid någon som säljer droger, man lär sig känna igen utseendet så man vet när man ska kolla ner i marken och inte försöka möta blicken. Det är fortfarande en lugn stad, men det kan vara bra att veta att man ska vara på sin vakt trots det.
Kurser jag läste: Med fysikprogrammet: - Physique Quantique del 1, 4 ECTS. Kvantfysik på franska. Är en av de två svåraste kurserna de läser på fysikprogrammet på EPFL, och den ena övningsassistenten gillar dessutom att dumförklara studenterna. Var därför beredd på att det är mycket jobb och att det kan vara värt att läsa denna på KTH istället. Bra bakgrundskunskaper är analytisk mekanik eftersom de läst en hel kurs i det under våren i tvåan och det därför förväntas att man ska kunna räkna med Lagrangianen och Hamiltonianen utan problem. (Jag hade inte så bra förkunskapskrav men det fungerar ändå). Tillgodoräknades som Kvantfysikkursen i Sverige. - Physique du Solide del 1, 4 ECTS. Fasta tillståndets fysik på franska. Är nog lättare än fasta tilståndet i Sverige eftersom läraren är human. Det är en muntlig tenta som man kan välja att ha på engelska, franska eller tyska. Tillgodoräknades som Fasta tillståndets fysik. - Physique statistique del 1, 4 ECTS. Statistisk fysik på franska. Den andra av de två svåraste kurserna de läser på fysikprogrammet (vad det sägs). Är ganska svår men är inte omöjlig om man ger den tid och den är nog inte så mycket svårare än på KTH. Kräver också analytisk mekanik som förkunskapskrav även om man kan lära sig det med hjälp av physique quantique. Har kvant som förkunskapskrav så vill man inte läsa deras kvantkurs parallellt kan det vara bra att känna till kvantbegreppen sedan innan. Tillgodoräknaades som Statistisk fysik. - Biophysique, 3 ECTS. Avråder starkt från att läsa den här kursen. Föreläsaren är dålig på att förklara och halva klassen somnar efter första timmen. Jag läste den bara för att få tillräckligt många poäng och kunde inte byta ut den mot en speciell kurs. Med ME - Automatique, 4 ECTS. Reglerteknik på franska. Föreläsaren försöker förklara allting bra men är lite förvirrande (åtminstone när man inte förstår perfekt franska) och man får räkna med att lägga ner lite tid på att läsa i den tegelstenstjocka boken. Inte jättesvår kurs. Kursen ges även på engelska för ett annat program men det passade inte schemamässigt. Byttes mot Reglerteknik. Med informatique (dataprogrammet) - Introduction à la programmation objet, 2 ECTS. Introduktionskurs i Java som inte är så svår. Kan rekommenderas om man vill tillgodoräkna sig objektorienterinskursen i Sverige, men behöver sättas ihop med en annan kurs. Fortsättningskursen går på våren. Läses med åk 1 på dataprogrammet. - Programmation avancée/programming principles, 4 ECTS. Kursen ges mestadels på engelska och kan starkt rekommenderas. Programmeringsspråket är Scala, ett program som skapats på EPFL och man lär sig funktionell programmering av grundaren av Scala. Tillsammans med kursen ovan kunde jag byta ut den mot objektorienteringskursen. Läses med åk 2 på dataprogrammet
- IT security, 4 ECTS. Masterkurs som jag läste för att fylla ut schemat, är på engelska. Kan starkt rekommenderas om man är intresserad av någon form av programmering/itsystem. Föreläsaren jobbar på IBM och har många års erfarenhet i branschen, och kursen hålls på en ganska samhällsvetenskaplig nivå vilket gör den enkel att förstå även om man inte har programmeringsbakgrund. Är dessutom enkel att klara. Franskakurs, 3 ECTS. Bra att läsa lite språk under terminen. Är de enda enkla högskolepoängen jag tog. De basblockskurser jag bytte ut mot kurser i Schweiz var alltså: Objektorienterad programkonstruktion Statistisk fysik Fasta tillståndets fysik Kvantfysik Reglerteknik De basblockskurser jag inte kunde läsa i Schweiz: Teoretisk elektroteknik Strömningsmekanik (finns som kurs men krockade med alla andra föreläsningar)