Meddelandeblad Mottagare: Länsstyrelser, Länsrätter, Äldre- och handikappomsorgs nämnder, Äldre- och handikappförvaltningar, Kuratorer vid länsdelssjukhus, länssjukhus och regionsjukhus Nr 14/02 November 2002 Beräkning av avgiftsunderlaget inom äldreoch handikappomsorg Detta Meddelandeblad är ett komplement till Meddelandebladen nr 7/2002 och nr 9/2002 och beskriver Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2002:8) om bedömningen av bostadstillägg vid beräkning av avgiftsunderlaget samt de ändringar som träder i kraft den 1 januari 2003 om beräkning av avgiftsunderlaget enligt 8 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Tillämplig lagtext för inkomstberäkningen i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., (BTPL) finns i en bilaga till detta meddelandeblad, liksom Socialstyrelsens allmänna råd samt 2003 års avgifter och förbehållsbelopp. Socialstyrelsen har i Meddelandeblad nr 7/2002 redovisat de ändringar i socialtjänstlagen som gäller fr.o.m. den 1 juli 2002 eller den 1 januari 2003 i fråga om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. I Meddelandeblad nr 9/2002 har Socialstyrelsen behandlat vissa frågor om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen, bl.a. höjning av förbehållsbelopp för yngre funktionshindrade och avgifter för måltider. Svenska Kommunförbundet har i cirkulär 2001:149 behandlat motsvarande frågor. Allmänna råd Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd (SOSFS 2002:8) om bedömningen av bostadstillägg m.m. vid beräkning av avgiftsunderlaget. De allmänna råden träder ikraft 2003-01-01. Samtidigt upphävs Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1998:1) om vissa avgifter för äldre och funktionshindrade. Syftet med de allmänna råden är att klargöra hur den enskildes avgiftsgrundande inkomst bör beräknas i förhållande till bostadstillägg, särskilt bostadstillägg eller bostadsbidrag. Information: Bitte Fritzson, jurist, Socialtjänstavdelningen tel 08-555 535 56
Av de allmänna råden framgår att Socialstyrelsen anser att inkomsten (avgiftsunderlaget) enbart bör påverkas i de fall den enskilde faktiskt uppbär bostadstillägg, särskilt bostadstillägg eller bostadsbidrag. Socialstyrelsen anser inte att det står i överensstämmelse med 8 kap. 4 SoL och dess förarbeten att räkna med bostadsbidrag eller bostadstillägg vid inkomstberäkningen oavsett om den enskilde söker sådant bidrag eller inte. Det är viktigt att kommunen informerar den enskilde om möjligheten att söka bidraget samt i förekommande fall hjälper den enskilde att kontakta försäkringskassan (prop. 2000/01:149 s. 20, 49 och 58). Uppföljning och utvärdering Socialstyrelsen har fått i uppdrag att följa upp och utvärdera konsekvenser och effekter av avgiftsreformen. Analyser skall göras såväl ur ett individperspektiv som ur ett kommunperspektiv. Socialstyrelsen kommer i samband med utvärderingen att granska eventuella effekter för kommuner och enskilda med hänsyn till bedömning av bostadstillägg eller bostadsbidrag vid beräkning av avgiftsunderlaget. Avgiftsunderlaget Avgiftsunderlaget beräknas enligt samma grunder Den enskildes förbehållsbelopp och avgift skall beräknas enligt samma grunder för alla i kommunen. I socialtjänstlagen preciseras hur den enskildes avgiftsunderlag skall beräknas. En kommun kan dock i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten skall beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde än vad lagen anger med beaktande av likställighetsprincipen. Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad. Inkomsten beräknas med tillämpning av 21 första stycket 1 3 och 5 BTPL. Inkomstberäkning enligt lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. och inkomstskattelagen Inkomstprövningen i lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. hänvisar till skatterättsliga bestämmelser om skattepliktig inkomst enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Vid inkomstprövningen när avgiftsunderlaget skall beräknas i äldre- och handikappomsorg krävs således kunskap om tillämpliga delar av lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. och om inkomstskattelagen. Observera att reglerna i lagen om bostadstilllägg till pensionärer m.fl. innehåller flera avvikelser från inkomstskattelagen. Allmänt om avgiftsunderlaget Förmögenhet Den enskildes förmögenhet skall inte påverka avgiften för äldre- och handikappomsorg. Däremot skall den enskildes förmögenhet beaktas vid beräkning av bostadstillägg enligt lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:149 s. 48 49). Detta innebär att beräkningen av avgiftsunderlaget enligt socialtjänstlagen skiljer sig åt från beräkningen av bidragsgrundande inkomst enligt lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. 2
Gifta eller registrerade partners Om den enskilde är gift eller registrerad partner skall inkomsterna läggas samman och därefter fördelas med hälften på vardera maken eller partnern som grund för att bestämma avgiftsunderlagets storlek. Observera att motsvarande inte gäller sambors inkomster då det inte finns någon lagstadgad underhållsskyldighet mellan dem. Barns inkomster skall inte medräknas i avgiftsunderlaget. En kommun kan dock i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten skall beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde (prop. 2000/01:149 s. 49 och s. 56). Vid avgiftssättningen skall kommunen försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad situation, 8 kap. 6 SoL. Rätt att överklaga, 16 kap. 3 SoL Den enskilde har rätt att med förvaltningsbesvär enligt 16 kap. 3 SoL överklaga individuella beslut som rör beräkning av avgiftsunderlaget. Närmare om inkomstberäkningen Som tidigare nämnts bygger inkomstberäkningen för avgiftsunderlaget på vissa delar av lagen om bostadstillägg för pensionärer m.fl. Lagen om bostadstillägg för pensionärer m.fl. anknyter i sin tur till vissa delar av inkomstskattelagen. Det centrala för beräkningen av avgiftsunderlaget och den bidragsgrundande inkomsten är de tre inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital. Allmänna avdrag i deklarationen påverkar inte inkomstberäkningen för avgiftsunderlaget eller bostadstillägget. Vid inkomstberäkningen kan man ta hjälp av tillämpliga delar av Riksförsäkringsverkets (RFV) vägledning om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Vägledning kommer att finnas på www.rfv.se kring årsskiftet 2002/2003. Inkomst av tjänst (prop. 2000/01:140 s. 63) Avgiftsgrundande inkomst av tjänst skall beräknas med utgångspunkt i uppskattat överskott enligt reglerna om inkomst av tjänst, 10 kap. 16 IL (12 BTPL). Enligt inkomstskattelagen räknas till inkomstslaget tjänst inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte skall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital och som inte är befriade från skatt enligt 8 kap. IL. Som inkomst av tjänst kan även vissa typer av ersättningar räknas, t.ex. pension, sjukpenning, livränta och i vissa fall vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag. Vissa skattefria ersättningar Vissa andra ersättningar är däremot undantagna från beskattning, t.ex. vissa typer av stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor i månaden, studiemedel i form av studiebidrag, avtalsgrupp-sjukförsäkringar (AGS) och utländska inkomster som inte är skattepliktiga i Sverige. Dessa skattefria ersättningar skall dock räknas som inkomst vid beräkning av avgiftsunderlaget och bidragsgrundande inkomst för bostadstillägg. 3
Vårdbidrag Vårdbidrag utgör endast skattepliktig inkomst av tjänst i de fall eller till den del bidraget utgör kompensation för inkomstbortfall som barnets omvårdnad kan medföra om förälder måste avstå från förvärvsarbete. I dessa fall behandlas därmed inkomst i form av vårdbidrag på samma sätt som inkomst av förvärvsarbete. Till den del vårdbidraget utgör ersättning för merutgifter (extra utgifter till följd av funktionshindret) är bidraget skattefritt och skall således inte påverka den avgiftsgrundande inkomsten eller bostadstillägget. Observera att handikappersättning inte är skattepliktig och påverkar därmed inte den avgiftsgrundande inkomsten eller bostadstillägget. Skattefria inkomster som skall tas med som inkomst vid avgiftsberäkningen: 1 Utländska inkomster som på grund av 3 kap. 9 14 IL eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i något inkomstslag 2 Studiemedel i form av studiebidrag 3 Skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kr per månad 4 Ersättningar från AGS för sjukfall som inträffat före år 1991 Skattefria inkomster som inte skall tas med som inkomst vid avgiftsberäkningen: 1. Barnbidrag 2. Bistånd enligt socialtjänstlagen 3. Introduktionsersättning för flyktingar 4. Ersättning som betalas ut pga. kapitalförsäkringar 5. Handikappersättning 6. Assistansersättning 7. Den del av vårdbidraget som utgör ersättning för merutgifter Inkomst av näringsverksamhet (prop. 2000/01:140 s. 63-64). Inkomst av näringsverksamhet skall beräknas enligt 14 kap. 21 IL (13 BTPL). Det är dock endast överskott som skall ingå i den avgiftsgrundade inkomsten. Enligt skattereglerna skall underskott i förvärvskällan kunna sparas till påföljande år för att kunna kvittas mot det innevarande årets överskott. Ett sådant sparat underskott medför emellertid inte att inkomsten för beräkningen av avgiftsunderlaget reduceras ett senare år. Därför skall avdrag för underskott från tidigare beskattningsår läggas till inkomst av näringsverksamhet. Även avdrag för kostnader för egen pension skall läggas till den avgiftsgrundade inkomsten till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp. 4
Vid beräkningen av avgiftsunderlaget för inkomst av näringsverksamhet skall tillägg göras för: 1. avdrag för tidigare års underskott, och 2. avdrag för kostnader för egen pension till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp Inkomst av kapital (prop. 2000/01:140 s. 65) Enligt 12 BTPL skall som inkomst av kapital anges den faktiska nettoinkomsten per den 31 december året före det år som ansökan görs. Observera ändring i 12 första stycket 3 BTPL (SFS 2002:326). Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder samt i form av kapitalvinster och kapitalförluster (41 kap. 1 IL). Redovisningen av inkomster och utgifter i inkomstslaget kapital görs i regel enligt kontantprincipen. Det innebär att inkomstränta och utdelningar tas upp som intäkt det år de kan disponeras dvs. när beloppet har utbetalats eller kunnat utbetalas. Redovisning av kapitalvinster och kapitalförluster sker dock för det år egendomen har avyttrats. Detta oavsett om betalning har skett under året eller inte (44 kap. 26 IL). Överskott eller underskott i inkomstslaget kapital beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna (41 kap. 12 IL). Som intäkter räknas bl.a. ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och kapitalvinster. Som kapitalvinster anses vinst vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar. Med avyttring menas försäljning, byte och liknande överlåtelser. Kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen (t.ex. courtage, mäklararvode) och omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses utgifter för anskaffning ökade med utgifter för förbättring (44 kap. 13-14 IL). I inkomstslaget kapital medges avdrag för utgifter som man har haft för att förvärva eller bibehålla inkomster av kapital t.ex. förvaltningsutgifter och tomträttsavgäld. Även utgiftsränta och kapitalförluster räknas som avdragsgilla kostnader i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 IL). Den avgiftsgrundande inkomsten för kapital Den bidrags- och avgiftsgrundande inkomsten skall i huvudsak grundas på de inkomster som tas upp till beskattning. När det gäller kapitalinkomster innebär detta att den faktiska avkastningen såsom räntor och utdelningar på aktieinnehav etc. skall beaktas vid inkomstprövningen. Det är dock endast överskott som skall ingå i den avgiftsgrundande inkomsten. Om det uppstår ett underskott i inkomstslaget skall detta inte påverka beräkningen av avgiftsunderlaget. I detta fall anses inkomsten vara noll. Överskott eller underskott i kapital skall ökas respektive minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget. Det görs dock undantag för sådana avdrag som faktiskt minskar den egentliga förmögenheten eller direkt påverkar boendekostnaden. Uppskovsavdrag vid 5
byte av bostad, eller avdrag för negativ räntefördelning, skall inte återläggas vid beräkningen av inkomsten av kapital. Detsamma gäller också om realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkommen under beskattningsåret (prop. 2000/01:140 s. 65). Vid beräkning av avgiftsunderlaget för inkomst av kapital skall tillägg göras för gjorda avdrag i inkomstslaget, utom vid avdrag för: 1. kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster, 2. uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller 3. avdrag för negativ räntefördelning. Bostadsbidrag, bostadstillägg eller särskilt bostadstillägg Om den enskilde får bostadsbidrag, bostadstillägg eller särskilt bostadstillägg skall detta räknas in i avgiftsunderlaget och inte beaktas vid fastställandet av den faktiska boendekostnaden (prop. 2000/01:149 s. 58). Socialstyrelsen rekommenderar i allmänna råd (SOSFS 2002:8) att inkomsten (avgiftsunderlaget) enbart bör påverkas i de fall den enskilde faktiskt uppbär bostadstillägg, särskilt bostadstillägg eller bostadsbidrag (se ovan s. 2). 6
Bilaga 1 Tillämplig lagtext i lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Observera ändring i lagtext i 12 3 (SFS 2002:326). Lagen träder i kraft 2003-01-01. 21 Vid tillämpning av 20 skall följande inkomster beaktas: 1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 första stycket 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av tillämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 skattebetalningslagen (1997:483). Om det för den bidragsberättigade inte kan beslutas någon tillämplig skattetabell skall den skatte- och avgiftssats användas som följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant beslut hade kunnat fattas. 2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 första stycket 3 efter avdrag med 30 procent. 3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15. 5. Bostadstillägg enligt 11 12 Den bidragsgrundande inkomsten beräknas med utgångspunkt i 1. ett uppskattat överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 inkomstskattelagen (1999:1229), 2. ett uppskattat överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 13, och 3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 14 för året före det år då ansökan om bostadstillägg görs. 13 Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet beräknat enligt 14 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive minskas med - avdrag enligt 16 kap. 32 inkomstskattelagen för utgift för egen pension till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, och - avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. inkomstskattelagen. 7
14 Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital beräknat enligt 41 kap. 12 inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget med undantag för - avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 inkomstskattelagen, - uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad, och - avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen. 15 Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för 1. inkomst som på grund av 3 kap. 9-14 inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt inkomstslaget i näringsverksamhet, tjänst eller kapital, 2. studiemedel i form av studiebidrag, 3. skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per månad, och 4. ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat före år 1991. 8
SOSFS 2002:8 (S) Socialstyrelsens allmänna råd om avgifter inom äldre- och handikappomsorg Bilaga 2 Beslutade den 19 november 2002. Bedömning av bostadstillägg m.m. Enligt 8 kap. 4 andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) skall inkomsten beräknas med tillämpning av 21 första stycket 1-3 och 5 lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Som inkomst skall enligt samma bestämmelse även räknas - särskilt bostadstillägg enligt 20 lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl., och - bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Inkomsten (avgiftsunderlaget) bör bara påverkas i de fall den enskilde faktiskt uppbär bostadstillägg, särskilt bostadstillägg eller bostadsbidrag. Samtidigt beslutar Socialstyrelsen att Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1998:1) om vissa avgifter för äldre och funktionshindrade skall upphöra att gälla. Socialstyrelsen Kerstin Wigzell Ulla Höjgård (Äldreenheten) 9
Bilaga 3 Översiktlig bild av bestämmelserna om maxtaxa och förbehållsbelopp (2003 års prisbasbelopp 38 600 kr) Högsta avgift maxtaxa Hemtjänst Dagverksamhet Kommunal Hälso- och sjukvård Bostad i särskilt boende (två- eller flerbäddsrum) 1 544 kronor 1 608 kronor Förbehållsbelopp Minimibelopp för schabloniserade levnadskostnader + Boendekostnad 4 162 kr för ensamstående + Faktisk boendekostnad 3 487 kr för gifta/sambo + Faktisk boendekostnad 10
Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader Bilaga 4 Vid beräkningar av normalkostnader för t.ex. livsmedel utgår man från Konsumentverkets beräkningar för skäliga levnadskostnader. Konsumentverket kommer i januari 2003 med nya beräkningar. Mer information finns på www.konsumentverket.se. 11
B SVERIGE PORTO BETALT BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på denna sida Ytterligare exemplar av ett visst nummer skickas kostnadsfritt. Vid större beställningar tillkommer portokostnad. Du får gärna kopiera och dela med dig av informationen. Meddelandebladen finns också på Socialstyrelsens webbplats: www.sos.se Meddelandeblad kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Webbutik: www.strd.se/webshop/socialstyrelsen, fax 08-779 96 67 Detta Meddelandeblad har artikelnummer: 2002-1-14 Garnisonstryckeriet, Stockholm 2002