Page 1 of 1 Håkansson, Astrid Från: Anna-Lisa Broström [annalisa.brostrom@ivl.se] Skickat: den 26 februari 2010 15:22 Till: Håkansson, Astrid Ämne: Anökan om staltigt stöd till investeringar Bifogade filer: Ansökan pdf Delegatione för hållbara stader-2010-02-26.pdf Bästa Astrid Håkansson Denna ansökan har också skickats underskriven till er. Med vänlgi hälsning Anna Lisa Broström IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 21060 S-100 31 Stockholm Tel: 08-598 563 50 Fax: 08-598 563 90 e-mail: annalisa.brostrom@ivl.se 2010-02-26
g B k; i5m _ r.c.jj ;^ cr-:n rrr- HÅLLBARA STÄDER Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten fylls i på svenska och lämnas senast den 1 mars 2010, Bilagor beaktas inte. Av svaren bör tydligt framgå vad det ekonomiska stödet kan tillföra åtgärder eller processer inom projektet och som inte kommer att kunna genomföras utan sökt stöd. Observera att endast en mindre del av tillgängligt stöd får ges till planeringsprojekt enligt förordningen (SFS 2008:1407). Sökande vars ansökan efter besked av Delegationen i juni 2010 blir föremål för fördjupad prövning kommer att ges möjlighet att komplettera ansökan med ytterligare uppgifter i augusti 2010. För planeringsprojekt kan högst 10 A4-sidor inklusive kartor och eventuella ritningar lämnas. 1. Uppgifter om sökande Projektbenämning Samverkansplattform för eko-innovationer för hållbara stadsdelar Kommun Stockholms stad Stockholms län Sökande IVL Svenska Miljöinstitutet AB Adress Box 210 60 Sökandens kontaktperson Osten Ekengren Telefonnummer (arbete) Telefonnummer (mobil) Postnummer j Postadress 100 31 Stockholm E-post Osten.ekengren@ivl.se PersonVorganisationsnummer 556116-2446 08-598 563 43 Typ av organisation 08-598 563 43 Kommun Regionalt organ Aktiebolag Allmännyttigt bostadsföretag X Privat bostadsföretag Annat icke vinstdrivande AB 2. Sekretess I princip har alla rätt att få del av de handlingar som finns hos en myndighet. En del allmänna handlingar är hemliga. I vilken utsträckning en allmän handling är hemlig anges i sekretesslagen. Finns det ingen tillämplig bestämmelse i sekretesslagen som gör att myndigheten kan hemligstämpla ansökan om bidrag, måste myndigheten på begäran lämna ut handlingarna. Ange om ansökan innehåller information som du inte vill ska lämnas ut vid förfrågan. Ja Nej Bidrag söks för: X Förstudie Programskrivning Sektorsövergripande planering X Informationsinsats Bl 994 utg 1 1 (10)
Projektbeskrivning Lämna hären redogörelse för det planeringsprojekt som stöd söks för. Av beskrivningen ska bland annat framgå de övergripande målen för projektet, bakomliggande resonemang och hur målen ska uppnås. Redogörelsen kan omfatta maximalt 4000 tecken, med högst 2 000 tecken per textfält (sid 2 och 3 i denna blankett). Ny miljöteknik och eko-innovationer kan, rätt använda, minska städernas klimatpåverkan och öka deras hållbarhet. Positiva exempel finns, och nya hållbara stadsdelar planeras på många håll i landet. Dock är nytänkande och innovationer alltför ofta av tämligen begränsad omfattning, även i nyare projekt och stadsområden. Även om Sverige i internationell jämförelse är långt framme och har många bra produkter och företag, är vi idag inte alltid världsledande på viktiga nyckelområden, som t ex infrastruktur för hållbara städer. Svensk miljöteknik måste alltså förnyas och utvecklas genom att få ett högre kunskapsinnehåll och ges högre synlighet i den urbana miljön. Ett sätt att åstadkomma detta är att ta hjälp av utvecklingskraften och den goda svenska kompetensen i utvecklingsområden som IT, bio, rymd- och nanoteknik. Med hjälp av dessa kunskaps- och teknikområden är det möjligt att genomföra tekniksprång och att kraftfullt minska exempelvis energi-, vattenoch resursförbrukningen i stadsmiljön. En av Miljöteknikrådet Swentecs arbetsgrupper, där IVL, Vinnova, Rymdstyrelsen och Naturvårdsverket medverkade, genomförde under 20 09 förstudier som resulterade i en exempelsamling av miljötekniska produkter och tjänster som utvecklats inom områdena IT, bio-, rymd- och nanoteknik. Miljöteknik som utvecklas från IT, bio-, rymd- och nanoteknik kan inte bara skapa nya produkter i sig, utan också komplettera, utveckla och värdeöka befintliga miljötekniksystem, byggnader och infrastruktur. Några exempel är när avancerad mjukvara optimerar fjärrvärmedistribution eller nya bakteriestammar påskyndar biogasrötning av VA-slam, vegetationssystem renar inomhusluft, nanostrukturerad ytbeläggning minskar behovet av tvättkemikalier, intelligenta el-sladdar visar direkt dina hushållsapparaters elförbrukning eller att rymdteknisk spin-off ger nya slags solceller eller ultrakompakta högrenande lokala VA-system. Grön IT har också ett stort antal tillämpningar för hållbar stadsutveckling. 2(10)
Projektbeskrivning forts. Syftet med projektet är att - utveckla och spetsa hållbarhetsaspekterna i befintliga och nya hållbara stadsdelar, och därmed öka deras synlighet, - på sikt stärka svensk miljöteknikexport och Sveriges synlighet på urban miljöteknik - påskynda upptaget av ny miljöteknik i urbana områden som utvecklar sig i klimateffektiv och hållbar riktning. Det görs genom att - definiera och ge tydliga förslag för nya innovativa lösningar för hållbar stadsutveckling, - beskriva miljönytta och ekonomi hos dessa eko-innovationer, - skapa kännedom om och tillgång till ett bredare utbud av system, produkter och tjänster (ett "smörgåsbord") för beslutsfattare och andra verksamma inom utvecklingen av hållbara stadsdelar, Projektet ska genomföras genom teknik- och systeminventeringar baserad på IVLs projekt och kompetenser inom sakområden som hållbart byggande, inomhusmiljö, avfallshantering, vatten/va och förnybar energi, men också på institutets kompetenser som rör generell teknikinformation, företagsutveckling och kunskapsspridning. IVL kommer även att köpa in konsultstöd för vissa delar av projektet. I projektet beskrivs utifrån befintliga underlag de typer av nya innovativa lösningar som kommer från kunskapsintensiva framtidsbranscher och som kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Konkreta förslag till nya lösningar ges och kopplas till hållbar stadsutveckling också ur ett systemperspektiv. Genom dialog och samverkan med olika intressenter initieras implementeringen av nya lösningar. Därför ska projektet samverka med kunskapsbärande myndigheter och forskningsråd som t ex Formas, Vinnova, Ti11växtverket, Rymdstyrelsen, Swentec, Symbiocity/Exportrådet och Naturvårdsverket, samt med avnämare som kommuner och fastighetsbolag. De verksamheter som fått eller kommer att få stöd från Delegationen för hållbara städer inbjuds att delta i samarbetet. Till projektet knyts en referensgrupp med företrädare för dessa intressenter. 3(10)
Åtgärder i planeringsprojektet Besvara för planeringsprojektet tillämpbara frågor nedan. För att du korrekt ska kunna besvara frågorna måste du läsa anvisningarna i varje enskilt fält. Redogörelsen i respektive fält kan omfatta maximalt 1 000 tecken. Observera att minskningen av utsläpp av växthusgaser har en central roll för syftet med det ekonomiska stödet. Kriterium 7 Klimateffekter ska därför alltid besvaras. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Beskriv hur planeringsprojektet kan leda till att uppfylla för projektet relevanta miljökvalitetsmål samt sociala och ekonomiska mål. Ange om möjligt nyckeltal. Projektet ger ett bra underlag för att genomföra åtgärder som även på kortare sikt kan resultera i en väsentligt minskad klimatpåverkan genom besparingar av energi, vatten och andra resurser samt effektiviserat och reducerat transportarbete. Genom att koppla nya lösningar från framtidsbrancher till hållbar stadsutveckling och visa på potentialen och miljövinster för dessa kommer implementering av nya lösningar initieras. På längre sikt bidrar projektet till en snabbare och djupare penetration av eko-effektiva lösningar i stadsmiljön även utanför pilotprojekten, genom bredare demonstrations- och spridningsprocesser i samhället. 4. Stadsplanering Beskriv för projektet viktiga aspekter. Beskrivningen kan t ex avse: Övergripande hållbarhetsidé Hållbartillgänglighettill nationellt, storregionalt och lokalt strategiska funktioner, särskilt med gång och cykel samt kollektiva färdmedel Genomförbarhet och ekonomiska förutsättningar Kvaliteter som uppnås avseende stadsbyggnad, kulturhistoriska värden, gestaltning, miljö, social och kulturell funktion samt delaktighet Förutsättningarför hållbar godstransportförsörjning Utvecklingsbarhet Projektet ger ett kunskapsunderlag för en hållbar stadsplanering genom att tydliggöra vilka nya verktyg, system och tekniker som redan finns eller snart kommer att bli tillgängliga. Den bredare palett som då blir möjlig att använda ger grunden för ett nytt innovativt systemtänkande som rör inte bara hållbarhetens ekologiska dimension, utan också berör de ekonomiska och sociala aspekterna i staden. 4(10)
Åtgärder i projektet forts. 5. Integrerade tekniska system Beskriv hur synergier kan komma att tas tillvara till följd av projekt genom integrering av t ex: Vattentillförsel och avloppsrening Landskapsplanering Avfallshantering Arkitektur och byggnader Urbana funktioner Energi Trafik och transporter inkl godstransporter Nya miljöeffektiva lösningar ger nya och bättre förutsättningar för systemintegration generellt och kan förbättra befintliga systemlösningar. I exempelvis systemkedjan vattenrening-va-slam-biogasrötning-gasuppgraderingbussflottans drift kan nya bakterier för rötningen, nanotekniksensorer för provtagning längs hela systemkedjan, bra IT-stöd för processreglering och övervakning, ny materialteknik för biogaslagring öka hela systems miljönytta, ekonomi och användarvänlighet. Nya IT-lösningar kan exempelvis bidra till bättre transportlösningar ur systemperspektiv. 6. Anpassning till kommande klimatförändring Beskriv hur hänsyn tas till effekter av klimatförändringen. Exempel på aspekter att beskriva är: Byggnaders och anläggningars placering Hur den lokala klimat-och sårbarhetsutredningen beaktas (om Mikroklimat sådan finns) Blågrön infrastruktur, d vs integrering av dagvattensystem och vegetationsytor De utvecklingsområden projektet arbetar med kan ge stora bidrag till att möta och mildra effekterna av kommande klimatförändringar. Utan satellitbilder kan städerna sällan få en tidig varning för exempelvis extrema temperatursvängningar eller översvämningar. Bra IT-lösningar tillsammans med nya effektiva isolerande och skyddande material håller byggnaders temperatur och inomhusluft inom komfortzonen. Rymdverksamhet har lett till utvecklingen av en rad nya material och tekniker som skyddar mot värme, vibrationer och starka luftströmmar och som i många fall kan minska byggnaders och anläggningars sårbarhet. Anlagda våtmarker och andra typer av konstruerade biologiska system renar vatten, reglerar vattenflödet och minskar effekten av översvämningar. 5(10)
Åtgärder i projektet forts. 7. Klimateffekter Beskriv hur planeringsprojektet främjar hållbar stadsutveckling i syfte att väsentligen minska utsläppen av växthusgaser och som företrädesvis rör energi, vatten, avfall eller transporter. Beräkna minskad energianvändning och minskade utsläpp av växthusgasertill följd av planeringsprojektet samt ange andelen fömybara energikällor. Beskriv även åtgärder som avser att underlätta hållbara beteenden i olika avseenden. Om möjligt, kvantifiera även dessa åtgärder i minskad energianvändning, minskade utsläpp av växthusgaser eller ökad andel förnybar energi. En stor andel av de eko-innovationer från IT, bio-, rymd- och nanoteknik och som passar i det urbana sammanhanget är naturligt nog inriktade på energieffektivisering och produktion av förnybar energi. Det finns många exempel på denna typ av eko-innovationer inte bara leder till marginella förbättringar, utan till stora prestandaökningar och mycket reducerade emissioner av koldioxid och andra växthusgaser. Flera intressanta tekniker och produkter syftar också till att påverka användarnas beteende genom att mäta, övervaka eller direkt illustrera byggnaders och individers värme- el- eller vattenförbrukning och även transportarbete. Detta ger drivkrafter till användare att minska sin energianvändning. De direkta klimateffekterna av projektet kan dock inte beräknas på något meningsfullt sätt i förväg, men kan konkretiseras senare för specifika lösningar som tas fram. Ange i tillämpliga delar generella nyckeltal för åtgärder som rör energi, vatten, avfall elier transporter Minskad energianvändning, kwh Andel förnybar energi per använd energienhet, % Ange typ av energibärare för den energianvändning som minskar Total minskning av koldioxidekvivalenter, ton/år Beskriv vilka definitioner som har använts i beräkningarna 6(10)
Åtgärder i projektet forts. 8. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande Beskriv de åtgärder som främjar export av miljöteknik och kunnande, t ex hur: Projektet visar upp de aktörer! leverantörer m fl) som medverkat i Projektet är tillgängligt för svenska och internationella besökare projektet. Projektet förevisar ekonomiska kalkyler ur ett livscykelperspektiv Projektet bidrar till att förkorta och effektivisera affärsprocesser när där investeringskostnad ställs mot kostnad för drift, underhåll och det gäller beställning (inklusive export) av miljöteknik och förvaltning kunnande som tillämpas i projektet. Valda lösningar i projektet kan överföras och tillämpas av andra Projektet exponerar valda systemlösningar inklusive dess miljö- aktörer och hälsoeffekter Inom detta område har projektet en av sina styrkor. Samtliga föreslagna punkter ovan är relevanta, och är en del av projektets grundtanke. Syftet med projektet är just att visa upp valda, goda systemlösningar genom att få dem implementerade och demonstrerade i hållbara stadsdelar i Sverige. Att påvisa deras positiva miljöeffekter och i många fall positiva hälsoeffekter (t ex när det gäller förbättrad inomhusluft) är en viktig del av projektets verksamhet. Projektet ska också göra kunskap tillgänglig, via hemsidor och andra nätbaserade kanaler, om olika lösningar, system och metoder - även sådana system som ännu inte implementerats i det urbana sammanhanget. Då är det också naturligt att visa upp de aktörer (företagen, de framsynta kommunerna, FoU-organisationer och andra delar av den svenska kunskapsbasen) som bär kunskapen och tillämpningarna. Projektets verksamheter ska självfallet göras tillgängliga för svenska och internationella besökare. Resultat ska kunna tillämpas av andra 9. Organisation för information och kunskapsspridning Beskriv vilken organisation och vilka andra förutsättningar som finns för att sprida information och erfarenheter om åtgärderna och projektet inom Sverige och till andra länder. Av beskrivningen ska särskilt framgå vilka metoder som kommer att användas samt om informationen riktas till speciella målgrupper. IVL kommer att använda sin egen organisation och sitt kontaktnät för spridning av resultat samt att knyta externa intressenter till projektet genom dialog med och information till dem som bör kunna implementera de nya lösningarna, alltså projektets primära målgrupper. De är kommuner, byggare och fastighetsförvaltare inom privata och kommunal sektor samtföreträdare för de som utvecklar nya hållbara stadsdelar. Kunskapsspridandet sker med våra egna resurser och i samverkan med andra nationellt och internationellt via SMTC (Stockholm Environmental Technology Center), VA- och vattenteknikcentret i Hammarby, Sustainable Business Hubs runtom landet, externt med Symbiocity/Exportrådet, där Symbiocity-konceptet fylls med ytterligare företag och produktinnehåll. Information och kunskapsspridning kommer ske genom 1. Dialoger och seminarieverksamhet med de primära målgrupperna kommuner, fastighetsbolags, stadsutvecklingsproj ekt. 2. Nät-tillgänglighet via hemsida, andra virtuella lösningar 7(10)
Processer i och till följd av planeringsprojektet Besvara för planeringsprojektet tillämpbara frågor nedan. För att du korrekt ska kunna besvara frågorna måste du läsa anvisningarna i varje enskilt fält. Redogörelsen i varje fält kan omfatta maximalt 1000 tecken. 10. Deltagande och inflytande Beskriv processer för dialog, deltagande och inflytande i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering för att involvera de parter som berörs av planeringsprojektet, t ex allmänhet och boende. Redogör för vilka aktörer som involveras och i vilken omfattning. Redogör också för vilka metoder projektet avser att använda sig avför att engagera till deltagande samt hur resultaten från deltagandeprocesserna ska komma till användning. Projektet syftar inte till att utforma nya processer för deltagande och inflytande. Det införande av eko-innovationer som projektet ytterst syftar till får behandlas inom ordinarie processer och system för participation. Det positiva värdet av att vara delaktig i en positiv och spännande utveckling mot hållbarhet bör dock kunna utnyttjas i samrådsprocesser. 11. Integrerad sektorsövergripande planering Beskriv de processer och modelierför samverkan som ärtänkta atttiliämpas och om sektorsövergripande samverkan sker mellan de aktörer som behövs. Beskriv hur organisationen för sektorssamverkan i projektet ser ut. Beskriv även hur och varför verktyg/metoder kommer att användas i projektet vad gäller analys, planering och dialog. Ange även vilka mervärden dessa verktyg/metoder kommer att ge projektet och organisationen. I många fall kan samverkan mellan flera olika sektorer behöva ske om antingen mer integrerade systemlösningar utformas, eller att ett flertal olika eko-innovativa system prövas i ett bostadsområde eller stadsdel. Projektet syftar dock inte till att utforma eller pröva nya metoder eller verktyg för integrerad planering. Sektorsövergripande frågor förutsätts hanteras inom ramen för de samverkansmöjligheter som finns lokalt. 8(10)
Processer i genomförandet av projektet forts. 12. Samverkan mellan näringsliv och kommun Beskriv hur samverkan sker i dagsläget och de processer och modelierför samverkan som ärtänkta att tillämpas i projektet. Avser projektet att utveckla nya formerför samverkan och dialog mellan näringsliv och kommun? Sker samverkan mellan flera aktörer och kring fler aspekter på långsiktig hållbarhet än vad som vanligen görs? Genom projektets syfte och verksamhet är dialog mellan intressenter som kanske inte alltid möts - mellan innovationsbärande myndigheter, företag och stadsutvecklingsprojekt- en integrerat del. Helt nya former för samverkan mellan näringsliv och kommuner behöver dock inte utvecklas, men innehållet i samverkan inom projektet är dock mer innovationspräglat än innehållet i den samverkan som brukar ske mellan näringsliv - kommun. Det är mycket sannolikt att betydligt fler hållbarhetsaspekter kommer att behandlas inom ramen för samverkan än som traditionellt brukar ske.. 13. Uppföljning av projektet Beskriv hur projektet ska följas upp. Beskrivningen ska inkludera en plan och uppföljningsmodell för kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Beskriv även om det finns planer på samverkan med universitet eller högskolor för att följa processer och tillvarata resultat från projektet. Projektarbetet ska kontinuerligt dokumenteras, både när det gäller resultat och process. Ett antal reflektionsseminarier kommer att inplaneras under projektperioden, och dokumenteras löpande. De bedömningar av eko-innovationers miljöprestanda och ekonomi, likaså erfarenheter av dessas implementering i lokala pilotprojekt kommer att dokumenteras. 14. Tidplan Ange preliminära datum dä planeringsprojektet beräknas påbörjas respektive vara slutfört Åtgärden/åtgärderna påbörjas (år, månad, dag) 2 010 0501 Åtgärden/åtgärderna färdigställs (år, månad, dag) 2 0111231 9(10)
15. Den stödberättigade kostnaden Stöd kan lämnas med högst 30 procent av den stödberättigade kostnaden. Ange Den faktiska kostnaden för förstudier, programskrivning, och sektorsövergripande planering för hållbar utveckling Beräknade kostnader 500 000 kr Summa stödberättigade kostnader 500 000 kr Sökt stöd (högst 30 % av summa stödberättigade kostnader) 150 000 kr Förbindelse och underskrift Jag/vi försäkrar på heder och samvete att uppgifterna, som lämnats i denna ansökan, är sanna. Ansökan skrivs under av en behörig företrädare för sökanden. Felaktiga uppgifter kan innebära krav på återbetalning av stödet. Stockholm 2010-02-25 Ort och datum Sökandens underskrift Östen Ekengren Namnförtydligande Fyll i ansökningsblanketten, skriv ut den, underteckna och skicka med post till Delegationen för hållbara städer, Miljövårdsberedningen, 103 33 Stockholm och kopia till Boverket, Box 534,371 23 Karlskrona. Ansökningsblanketten skickas också i pdf-format med e-posttill malin.william-olsson@adm.ministry.se och till astrid.hakansson@boverket.se. Pdf:en behöver inte vara undertecknad. 10(10)