Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik
Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81 % av världshandeln 80 % av sparandet 80 % av investeringarna 95 % av den kommersiella utlåningen Den fattigaste femtedelen står för motsvarande 1-2 %.
Motiv för internationalisering i skolan Reella motiv Formella motiv Etiska motiv Pedagogiska motiv
Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur-och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. (s 6-7)
Hållbar utveckling Hållbar utveckling innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö, hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Utbildningssystemet från förskola till och med universitetsnivån måste genomsyras av detta perspektiv. Elever och studenter ska uppmuntras till att erövra förmåga och vilja att verka för hållbar utveckling både lokalt och globalt. Hermele, K. (2006). Global utveckling, sid.10
Vad är globalisering? Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även mjukare begrepp såsom kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Globaliseringen har framför allt möjliggjorts av minskade kommunikations- och transaktionskostnader till följd av teknologiska framsteg och politiska beslut. Det är ingen ny företeelse men den kraftiga minskningen av dessa kostnader de senaste decennierna har lett till en dramatisk ökning av globala transaktioner samt att allt fler länder deltar i den globala ekonomin. Globaliseringen har således intensifierats och vanligtvis är det denna intensifieringsfas som avses med begreppet. Globaliseringsrådet Källa: www.regeringen.se
Vad är viktigt innehåll? Kulturella mönster och kulturell variation Relationer mellan länder och regioner Fördelning av jordens resurser Förhållandet människan och naturen Mänskliga rättigheter och krig och fred Skolverket (1995). Globala och interkulturella frågor i undervisningen. S 31.
LGR 11: kursplan i Samhällskunskap i grundskolan Syfte: analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv. Centralt innehåll: Årskurs 1-3: att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Jordgloben. Kontinenternas och världshavens läge på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
LGR 11: kursplan i Samhällskunskap i grundskolan Centralt innehåll: Årskurs 4-6: De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Centralt innehåll: Årskurs 7-9:De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
LGR 11: kursplan i Samhällskunskap i grundskolan Centralt innehåll: Årskurs 7-9: Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Vilket land har den lägsta spädbarnsdödligheten (bättre ord är barnöverlevnad)? Sri Lanka Turkiet Polen Sydkorea Malaysia Ryssland Pakistan Vietnam Thailand Sydafrika www.gapminder.org
Vad vet du om världen? Hur många av världens barn går idag i grundskolan? 44 %, 64 % eller 84 %? Vad är medellivslängden i världen? 55 år, 65 år eller 75 år? 1970 dog nästan vart fjärde egyptiskt barn innan fem års ålder. Hur stort är procenttalet idag? 24 %, 19 %, 9 % eller 4 %?
Vad vet du om världen? Hur många av världens barn går idag i grundskolan? 84 %? Vad är medellivslängden i världen? 65 år 1970 dog nästan vart fjärde egyptiskt barn innan fem års ålder. Hur stort är procenttalet idag? 4 %?
4. Varför är vissa länder väldigt rika och andra väldigt fattiga? Ge minst 2 förklaringar (2p) 5. Låtsas att du är i ett kök i en hydda på den afrikanska landsbygden. Du ska laga mat till familjen. Nämn minst 4 skillnader mot köket du har hemma i Sverige. (4p)
Gratis läromedel Miljöproblemen i u-länderna Fattigdom är den största miljöboven av alla. I Sverige och andra rika länder har vi använt vårt välstånd att investera i teknik, som inte slösar med resurser. Vi har råd att prioritera mer än daglig överlevnad. Därför är våra miljöproblem små. De stora problemen finns i utvecklingsländerna. Källa: Svenskt näringsliv. Miljö. S 14.
Vi vet det mesta om hur afrikanerna dör men vi vet nästan ingenting hur de lever Henning Mankell
Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset
Vilka är vi och vilka är dom? Vad är det egentligen som skapar samhörighet, solidaritet och i förlängningen samhällen? Den man känner samhörighet och solidaritet med ställer man upp för utan att man själv måste tjäna på det. Jag skulle exempelvis utan att tveka ge bort min ena njure till min njursjuke bror, men skulle jag göra det för min granne eller för en okänd person i Linköping? Skulle jag överhuvudtaget fundera på att ge bort min ena njure till en sjuk person i Portugal? JAG Jag och min familj Vi i arbets- laget Vi på skolan NN Vi i Linköping Vi i Östergötland Vi svenskar Vi i EU Vi i världen??? Vi i världen Finns fler viktiga nivåer? Vilka nivåer är viktiga för dig? Varför är just dessa nivåer viktiga?
Portalartiklar i Barnkonventionen Artiklarna 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra portalartiklarna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med dessa fyra artiklar som glasögon. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa, utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.
Be the change that you want to see in this world Mahatma Gandhi