Samlad bedömning av risk och störningskällor i området väster om Brommaplan. - underlag till planering för nya bostäder

Samlad bedömning av risk och störningskällor i området väster om Brommaplan - underlag till planering för nya bostäder April 2012 Stockholm Karlstad Falun Gävle Lidköping Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm Telefon/Fax 08-588 188 00 08-588 188 62 Internet www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer 556634-0278 Innehar F-skattebevis

2 (38) PROJEKTNUMMER PROJEKTLEDARE Rosie Kvål PROJEKTNAMN SAMLAD BEDÖMNING RISK OCH STÖRNINGAR, BROMMA PROJEKTANSVARIG Martin Olander UPPDRAGSGIVARE Stockholms Stads Exploateringskontor REFERENS UPPDRAGSGIVARE Mattias Eriksson DOKUMENTTYP Samlad bedömning av risk och störningskällor i Bromma ÖVRIGT Samlad bedömning av störningar från Bromma reningsverk, tankstation för fordonsgas och Drottningholmsvägen UPPRÄTTAT AV Rosie Kvål INTERNKONTROLL Erik Midholm 2012-04-16 Samlad bedömning - 2012-02-23 Samlad bedömning, granskningshandling EMm DATUM STATUS INTERNKONTROLL (IK)

3 (38) SAMMANFATTNING I området väster om Brommaplan finns flertalet möjliga utbyggnadsområden. Stockholms Stad undersöker möjligheten att lokalisera ny bebyggelse och då främst bostäder inom dessa områden. Inom området finns ett antal verksamheter som innebär att omgivningen utsätts för risk och störningar i form av bland annat påverkan från transporter med farligt gods, buller, smittspridning och lukt. De verksamheter som ger upphov till dessa störningar är Drottningholmsvägen, Bromma reningsverk samt den intilliggande uppgraderingsanläggningen och tankstationen för fordonsgas. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Vid planering för ny bebyggelse ska därför faktorer som kan innebära negativ hälsopåverkan tas hänsyn till. Syftet med den samlade bedömningen är att få en tydlig överblick över möjliga risker och störningar i området samt ge riktlinjer för lokalisering av ny bebyggelse så att människors hälsa och säkerhet säkerställs. Vid Bromma reningsverks två anläggningar, i Åkeshov och Nockeby, renas avloppsvatten från ca 300 000 personer. Vattnet kommer in via Järva pumpstation och två andra inlopp och leds sedan till Åkeshovsanläggningen för grovrening, försedimentering m m. Vid anläggningen i Nockeby renas avloppsvattnet biologiskt och filtreras. Störningar från verksamheten omfattar buller, lukt, risk för spridning av smittförande ämnen samt hantering av rötgas och metanol som vid en olycka kan innebära påverkan mot omgivningen. I anslutning till Åkeshovsanläggningen finns en uppgraderingsanläggning med tillhörande tankstation för fordonsgas. I anläggningen uppgraderas och renas rötgas. Den färdiga fordonsgasen förvaras i lager och säljs vid tankstationen. Fordonsgas är en mycket lättantändlig gas som vid antändning kan medföra påverkan mot omgivningen. Verksamheten vid tankstationen innebär även viss bullerstörning mot omgivningen. Genom Bromma går Drottningholmsvägen som är klassad som en transportled för farligt gods. En olycka med sådan transport kan innebära att det farliga godset läcker ut och på så sätt utsätter omgivningen för påverkan genom exempelvis brand, explosion, och exponering av giftiga gaser. Trafiken på Drottningholmsvägen innebär även bullerstörning mot omgivningen, detta har dock inte studerats i detta dokument. Utifrån tidigare genomförda analyser och utredningar av ovanstående verksamheter har en samlad bedömning gjorts av identifierade risker och störningars omgivningspåverkan samt möjligheten att uppföra ny bebyggelse i anslutning till verksamheterna. I tabellen nedan redovisas förslag på skyddsavstånd för lokalisering av ny bebyggelse inom det studerade området. Redovisade skyddsavstånd förutsätter till viss del att säkerhetshöjande åtgärder genomförs, antingen vid verksamheterna eller i tillkommande bebyggelse i anslutning till dessa. Exempel på sådana åtgärder redovisas i slutet av dokumentet.

4 (38) VERKSAMHET Bromma reningsverk SKYDDS- AVSTÅND KOMMENTAR Åkeshovsanläggningen 100 m Mellan bostäder och fastighetsgräns (infarten undantagen). Förutsätter ett antal åtgärder. Nockebyanläggningen 100 m Mellan bostäder och anläggningsdelar ovan jord. 25 m Mellan bostäder och mynningar till bergtunnlar Järva pumpstation 50 m Till bostäder. Åtgärder för att hantera lukt är troligen nödvändiga på detta avstånd. Uppgraderingsanläggning inkl. tankstation Gaslager 100 m till svårutrymda lokaler 50 m till bostäder 25 m till byggnader i allmänhet Dispenser 100 m till svårutrymda lokaler 50 m till bostäder 6 meter till byggnader i allmänhet < 150 m Riskanalys måste genomföras Drottningholmsvägen < 25 m I första hand bebyggelse utan stadigvarande vistelse, t.ex. förråd, garage o.dyl. Ev. kan kontor eller liknande verksamhet accepteras, troligtvis med höga krav på anpassning till identifierade risker. > 25 m Kontor samt ev. bostäder och mindre handelslokaler kan tillåtas Åtgärder troligen nödvändiga > 50 m Förskolor, vårdboende, handel etc. kan tillåtas < 150 m Riskanalys måste genomföras

5 (38) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Avgränsning... 6 2 OMRÅDESBESKRIVNING... 8 2.1 Nuläge... 8 2.2 Framtida utveckling av området... 9 2.3 Risk- och störningskällor i närområdet... 9 3 BEDÖMNINGSGRUNDER... 10 4 BROMMA RENINGSVERK OCH JÄRVA PUMPSTATION... 14 4.1 Nuläge... 14 4.2 Framtid... 15 4.3 Lukt... 16 4.4 Buller... 18 4.5 Smittspridning... 19 4.6 Risk... 19 4.7 Sammanställning Bromma Reningsverk samt Järva pumpstation... 21 5 UPPGRADERINGSANLÄGGNING SAMT TANKSTATION FÖR FORDONSGAS... 23 5.1 Nuläge... 23 5.2 Framtid... 23 5.3 Buller... 24 5.4 Risk... 24 5.5 Sammanställning uppgraderingsanläggning inklusive tankstation för fordonsgas... 25 6 DROTTNINGHOLMSVÄGEN... 26 6.1 Nuläge... 26 6.2 Framtid... 27 6.3 Risk... 27 6.4 Sammanställning Drottningholmsvägen... 29 7 FÖRSLAG PÅ SKYDDSAVSTÅND... 30 7.1 Bromma reningsverk och Järva pumpstation... 30 7.2 Uppgraderingsanläggning inklusive tankstation för biogas... 31 7.3 Drottningholmsvägen... 31 8 MÖJLIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT HANTERA RISK- OCH STÖRNINGSFRÅGOR FÖR NY BEBYGGELSE... 33 8.1 Allmänt... 33 8.2 Bromma reningsverk och Järva pumpstation... 33 8.3 Uppgraderingsanläggning inklusive tankstation för fordonsgas... 34 8.4 Drottningholmsvägen... 34 9 REFERENSER... 37

6 (38) 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Stockholms Stad vill förtäta bebyggelsen i området mellan Brommaplan och Nockebybron. Förtätningen omfattar flertalet delområden, för vissa av dessa har ett planarbete redan påbörjats, däribland ombyggnaden av busstorget vid Brommaplan. Inom det studerade området finns ett antal verksamheter som innebär att omgivningen utsätts för risk och störningar i form av bland annat påverkan från transporter med farligt gods, buller, smittspridning och lukt. De verksamheter som ger upphov till dessa störningar är Drottningholmsvägen som är klassad som en transportled för farligt gods, Bromma reningsverk samt den intilliggande uppgraderingsanläggningen med tankstationen för fordonsgas. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Vid planering för ny bebyggelse ska därför faktorer som kan innebära negativ hälsopåverkan tas hänsyn till. Vid behov ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som bland annat redovisar hälsopåverkan. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Andra underlag till planarbetet kan exempelvis vara riskanalyser. För de risk- och störningskällor som studeras i detta dokument finns analyser gjorda där möjliga risker och störningar samt omgivningspåverkan har studerats. Som underlag till beskrivning och bedömning av Bromma reningsverk har Swecos utredningar Möjlighet till lokaliering av bostäder i närheten av Bromma ARV, del 1 och 2 samt RiskTekniks Riskutredning hantering av brandfarliga varor, Nockeby reningsverk använts. Underlag när det gäller uppgraderingsanläggningen samt tankstationen för fordonsgas har varit den Riskbedömning enligt Sevesolagstiftningen som WSP har utfört samt PM Risk, Brandskyddslaget. När det gäller risker från Drottningholmsvägen har en riskanalys för kv Sömmen använts (WSP). I avsnitt 9 redovisas samtliga referenser. Detta dokument utgör en samlad beskrivning av ovan nämnda utredningar som underlag till den fortsatta planeringen för ny bebyggelse inom området väster om Brommaplan. 1.2 Syfte Syftet med den samlade bedömningen är att få en tydlig överblick över möjlig risk och störningar i området samt ge riktlinjer för lokalisering av ny bebyggelse så att människors hälsa och säkerhet säkerställs. 1.3 Avgränsning Den samlade bedömningen omfattar sådana risker som innebär plötsliga och oväntade olyckor med konsekvenser för människoliv till följd av transporter med farligt gods på Drottningholmsvägen eller hanteringen av farliga ämnen vid de studerade verksamheterna. De störningar som studeras är sådana som kan innebära obehag eller negativ hälsopåverkan genom lukt, buller och spridning av smittförande ämnen och som

7 (38) härrör från Bromma reningsverks anläggningar vid Åkeshov och Nockeby samt Järva pumpstation. Buller från Drottningholmsvägen studeras inte i detta dokument. Den samlade bedömningen omfattar endast störningar som drabbar tredjeman, det vill säga personal vid verksamheterna eller trafikanter på Drottningholmsvägen omfattas ej.

8 (38) 2 OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 Nuläge Bromma ligger i den västra delen av Stockholms kommun. I den samlade bedömningen studeras ett område mellan Brommaplan och Nockebybron (se figur 2.1). Inom det studerade området blandas ängs- och naturmark med bostads- och verksamhetsområden samt infrastruktur. Befintlig bebyggelse utgörs av en blandning av i huvudsak enfamiljsvillor väster om Djupdalsvägen samt flerfamiljshus och verksamheter öster om Djupdalsvägen. Verksamheterna inom området omfattar bland annat mindre butiker för dagligvaror och Bromma reningsverks anläggningar i Åkeshov och Nockeby. Vid Brommaplan finns flertalet butiker, tunnelbana, busstation, mindre restauranger etc. I området runt Brommaplan är både person- och trafikflöden höga under stora delar av dagen, med mycket höga flöden under rusningstid. Figur 2.1. Översikt över det område som den samlade bedömning omfattar. Infrastrukturen i området domineras av Drottningholmsvägen som nyttjas av boende och verksamma i Bromma och på Ekerö, dvs. i huvudsak lokal trafik. Möjlighet till genomfart för regional trafik är begränsad i nuläget eftersom färjan mellan Slagsta och Jungfrusund utgör enda alternativ till Drottningholmsvägen från Ekerö. Genomfartstrafiken på vägen är därför begränsad. Drottningholmsvägen är mycket trafikerad, särskilt under rusningstrafik, men även andra tider på dygnet. Inom området finns även ett antal mindre vägar och gator med varierade trafikflöden. Brommaplan utgör en stor knutpunkt för kollektivtrafiken med bussar från Ekerö, Solna, Kista m fl samt Brommaplans tunnelbanestation som trafikeras av gröna linjen, sträckorna Hässelby - Hagsätra samt Åkeshov - Skarpnäck.

9 (38) 2.2 Framtida utveckling av området Inom det studerade området pågår ett antal planarbeten varav merparten i tidigt skede. Pågående planprojekt redovisas i figur 2.2 och omfattar bland annat överdäckning av bussterminal vid Brommaplan samt nya bostadsområden på flertalet platser i Nockeby. Utöver de pågående planprojekten finns även områden där kommunen undersöker möjligheten att uppföra ny bebyggelse. Figur 2.2. Pågående planprojekt inom det studerade området (www.stockholm.se). De olika färgerna innebär olika skeden i planprocessen. Blått= pågående projekt. Gult = vilande projekt. 2.3 Risk- och störningskällor i närområdet Inom det studerade området är det i huvudsak verksamheterna vid Bromma reningsverks anläggningar, uppgraderingsanläggning inklusive tankstationen för fordonsgas vid Drottningholmsvägen samt Drottningholmsvägen som bedöms kunna innebära risk- eller störningspåverkan mot omgivningen och som kan innebära krav på åtgärder eller skyddsavstånd för ny bebyggelse i anslutning till dessa verksamheter. Störning i form av buller, partiklar etc. kan förekomma från andra vägar, tunnelbanan etc. Dessa störningar hanteras normalt i planprocessen, de studeras därför inte i den samlade bedömningen.

10 (38) 3 BEDÖMNINGSGRUNDER 3.1 Allmänt I detta avsnitt redovisas de lagkrav, föreskrifter, rekommendationer eller andra kriterier som utgör vägledning vid bedömning av de risk- och störningskällor som studeras. Utifrån dessa bedömningsgrunder kommer en samlad bedömning att göras avseende behov av åtgärder eller hänsyn vid planering av ny bebyggelse intill studerade verksamheter. 3.2 Lukt, smittspridning m m från reningsverk Boverket har gett ut rekommendationer för skyddsavstånd för avloppsreningsverk och andra störande verksamheter i Bättre plats för arbete. Rekommenderade skyddsavstånd för avloppsreningsverk större än 5 000 personekvivalenter avseende lukt är 300 meter. Motsvarande avstånd för smittspridning är 200 meter. Detta avstånd baseras i huvudsak på aerosolbildning vid öppna bassänger. Rekommenderade skyddsavstånd utgör riktvärden, bedömningar kan göras för respektive anläggning med hänsyn till platsspecifika förutsättningar. Enligt Boverket är riktvärdet för skyddsavstånd till pumpstationer som betjänar fler än 25 personer 50 meter. Riktvärdet ska minska risken för smittspridning och luktstörning. Bromma reningsverk och Järva pumpstation betjänar ca 300 000 personer. Det finns inget riktvärde för högsta acceptabla förekomst av störande lukt. Det finns dock praxis baserad på kunskap om vid vilka störningsfrekvenser klagomål på lukt förekommer. Frekvensen redovisas i procent och anger tiden som störningarna förekommer. Enligt SMHI är gränsen för acceptabel störningsfrekvens vid bostäder under månad med maximal störning 1-2 %. För ny- och ombyggnad bör en störningsfrekvens lägre än 1 % eftersträvas (motsvarar ca 85 timmar/år). Socialstyrelsen anser att luktbegränsande åtgärder bör införas vid störningsfrekvenser på 2-3 % av tiden. WHO anger som högsta riktvärde den koncentration som mindre än 5 % av befolkningen upplever under mindre än 2 % av tiden. I den samlade bedömningen har SMHI:s riktlinjer utgjort riktvärde eftersom dessa är mest konservativa, dvs. ställer högst krav på att minimera störningar. 3.3 Risk 3.3.1 Principer för riskhänsyn Generellt vid bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, likaså vilken som är den exponerade gruppen samt huruvida risk för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är: Principen om undvikande av katastrofer. Katastrofer ska undvikas. Fördelningsprincipen. Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför.

11 (38) Rimlighetsprincipen. En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Proportionalitetsprincipen. De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter och tjänster, etc.) som verksamheten medför. Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Vidare skall risker ej accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas. 3.3.2 Transportleder för farligt gods Länsstyrelsen i Stockholms Län anger i Riskhänsyn vid ny bebyggelse rekommendationer för ny bebyggelse utmed vägar för transport av farligt gods, järnväg och bensinstation (se tabell 3.1). Rekommenderade skyddsavstånd omfattar markområden som ej är skymda av topografi eller annan bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av skyddsavstånd. För att undvika risker förknippade med urspårning och olyckor med petroleumprodukter rekommenderas dessutom att 25 meter närmast järnväg och väg med transport av farligt gods lämnas byggnadsfritt. Tabell 3.1. Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd till infrastruktur med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Riskkälla Typ av bebyggelse Avstånd Vägar med transporter av farligt gods Tät kontorsbebyggelse 40 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 75 m 75 m Järnväg Tät kontorsbebyggelse 25 Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 50 m 50 m Bensinstationer Tät kontorsbebyggelse 25 m Sammanhållen bostadsbebyggelse 50.m Personintensiv verksamhet 50 m De angivna skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån. Bebyggelsefritt område på 25 meter kan grovt förutsättas utgöra riktlinje även för ny bebyggelse i anslutning till infrastruktur för tunnelbana, pendeltåg samt spårväg. Kortare avstånd kan troligtvis tillämpas beroende på att denna typ av tåg håller lägre hastighet och är lättare än regionaltåg. Tankstationen för fordonsgas är att betrakta som bensinstation med hänsyn till Länsstyrelsens riktlinjer.

12 (38) Enligt ett policydokument från 2006 så skall en riskanalys utgöra ett av beslutsunderlagen vid planärenden inom 150 meter från en transportled för farligt gods eller en bensinstation. 3.3.3 Tankstationer för biogas I lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) anges att byggnader och andra anläggningar där brandfarliga eller explosiva varor hanteras skall vara inrättade så att de är betryggande ur brand- och explosionssynpunkt och förlagda på sådant avstånd från omgivningen som behövs med hänsyn till hanteringen (6 ). För att uppfylla LBE finns föreskrifter upprättade av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (f d Räddningsverket). Exempel på föreskrifter som är tillämpliga för tankstationen är: - SÄIFS 1998:7 om brandfarlig gas i lös behållare - SÄIFS 2000:4 om cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas - SRVFS 2004:7 om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor De krav och rekommendationer som gäller för tankstationer för fordonsgas finns sammanställda i Anvisningar för tankstationer (TSA 2010). Enligt denna ska exempelvis nedanstående avstånd uppfyllas mellan gaslager, tankstation och externa byggnader. Tabell 3.2. Avstånd till verksamhet utanför anläggningen från tankstation. Anläggningsdel Gaslager (liter) Byggnader i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet (meter) Stor brandbelastning i (meter) Utgången från svårutrymda lokaler ii (meter) 4 000<V 25 * 50 * 100 1 000<V 4 000 6 * 25 * 100 60<V 1 000 3 ** 25 ** 100 Dispenser 6 * 25 * 100 * med avskiljning i lägst brandklass EI 60 får avståndet minskas till hälften ** med avskiljning i lägst brandteknisk klass EI 60 behövs inget minsta avstånd i exempelvis brädgård, däckupplag, cistern för brandfarlig vätska eller gas ovan mark ii Exempelvis skola, sjukhus, daghem eller annan lokal avsedd att inrymma publik (t.ex. biograf, teater) Tankstationer för biogas omfattas även av Länsstyrelsen krav på analys av möjliga risker vid planläggning av markområden inom 150 meter från verksamheten (se avsnitt 3.3.2). 3.3.4 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor reglerar olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. Denna betonar bland annat vikten av att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete och på så sätt kontinuerligt arbeta med verksamhetens risker.

13 (38) Lagen ställer även i kap 2:4 särskilda krav på s.k. farliga verksamheter. Sådana verksamheter är ålagda att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor. De är också skyldiga att analysera olycksrisker och påverkan på närområdet. Vid utsläpp av giftiga eller farliga ämnen samt om det föreligger överhängande fara för en olycka är verksamhetsutövaren skyldig att underrätta länsstyrelsen, polismyndigheten samt kommunen. För att tydliggöra kraven har Räddningsverket tagit fram ett allmänt råd om vilka skyldigheter som gäller för de verksamheter som klassas som farlig verksamhet; SRVFS 2004:8 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om skyldigheter vid farlig verksamhet. Av det allmänna rådet framgår att det för farliga verksamheter ska finnas en riskanalys som beskriver möjliga olycksscenarier som kan medföra allvarliga konsekvenser för människor eller miljö.

14 (38) 4 BROMMA RENINGSVERK OCH JÄRVA PUMPSTATION 4.1 Nuläge Bromma reningsverk, som ägs och drivs av Stockholm Vatten, består av två anläggningar: Åkeshovsanläggningen och Nockebyanläggningen. I anslutning till Åkeshovsanläggningen finns en pumpstation som inte tillhör Bromma reningsverk men som ändå beskrivs i detta avsnitt eftersom pumpstationen ligger inom det område som studeras samt utgör en del i det ledningsnät som används. Åkeshovsanläggningen ligger ovan jord utmed Drottningholmsvägen ca 200 meter sydväst om Brommaplan (se figur 4.1). Nockebyanläggningen ligger i bergrum ca 600 meter söderut vid Gustav III:s väg. Järva pumpstation ligger 170 meter väster om Åkeshovsanläggningen vid Åkeshovsvägen. Järva pumpstation Åkeshovsanläggningen Nockebyanläggningen Figur 4.1. Bromma reningsverks olika anläggningsdelar samt Järva pumpstation. I nuläget finns bostäder som närmast på minst 75 meters avstånd från Åkeshovsanläggningen, 130 meter från Nockebyanläggningen (30 meter från skorsten) samt 100 meter eller mer från Järva pumpstation.

15 (38) I Bromma reningsverk renas avloppsvatten i flera steg (se figur 4.2). I Åkeshovsanläggningen sker bland annat grovrening, förluftning samt försedimentering. Biogas utvinns vid rötning av slammet. Biogasen renas, komprimeras och säljs sedan som fordonsgas vid den tankstation som ligger i anslutning till Åkeshovsanläggningen. Överflödig gas används för uppvärmning av anläggningen. Från Åkeshov leds avloppsvattnet vidare till Nockebyanläggningen för biologisk rening och filtrering. Från Nockeby leds vattnet vidare till Solna för utvinning av fjärrvärme och sedan vidare till Saltsjön. Figur 4.2. Processchema för Bromma reningsverk Vid Åkeshovsanläggningen finns även en upplagsplats för hantering av schaktmassor från arbeten på ledningsnätet. 4.2 Framtid Den framtida belastningen på Bromma reningsverk har beräknats öka från dagens 300 000 personer till 420 000 personer år 2040. På mer än 30 års sikt bedöms att den anslutna befolkningen fortsätter att öka och att befintliga reningsprocesser behöver utökas. Det är troligt att en större mängd kemikalier måste hanteras vid anläggningen i framtiden. Antalet transporter till och från anläggningarna kan också förväntas öka i och med att verksamheten blir mer omfattande. Skärpta utsläppskrav avseende bland annat kväve och läkemedelsrester kan också komma att innebära krav på ut- eller ombyggnad av de båda anläggningarna.

16 (38) Inom 30 år bedöms följande förändringar komma att påverka Bromma reningsverk: - Ökad anslutning - Utbyggnad av grovrening - Utbyggnad av kväverening - Rejektvattenrening - Hygenisering av slam - Ökad biogasproduktion - Rening av läkemedelsrester Större ytor kommer därför troligen att behöva tas i anspråk i framtiden. Åkeshovsanläggningen upptar redan stora delar av fastigheten. Störande verksamhet inom hela fastigheten kan därför förväntas vid kommande utbyggnader. 4.3 Lukt 4.3.1 Bromma reningsverk Under vattenreningsprocessen uppstår alltid viss lukt. Den mest intensiva lukten uppstår där inkommande avloppsvatten grovrenas och där slammet hanteras. Detta sker i Åkeshovsanläggningen (se figur 4.2). Berörda anläggningsdelar är inbyggda och ventilerade via fläkt till skorsten. Åkeshovsanläggningen har fått en ny skorsten, vilket innebär ett effektivare utflöde av luft jämfört med den tidigare skorstenen. Den ventilerade luften lyfts därmed högre och ventilationsluften blir mer utspädd. Ventilationsluften behandlas delvis innan den släpps ut. I tabell 4.1 redovisas de luktstörningar som förekommer vid Åkeshovsanläggningen. Även Nockebyanläggningen ventileras via skorsten. Den biologiska reningsprocessen som görs i Nockebyanläggningen ger dock upphov till betydligt mindre luktstörningar. Tabell 4.1. Luktstörningar från Åkeshovsanläggningen. Typ av luktkälla Kontinuerlig Frekventa Tillfälliga Utsläpp från skorsten Hantering och hämtning av rens och slam Transporter, driftstörningar, mänsklig faktor, underhållsarbete, nödutsläpp av rötgas, upplagsplats för massahantering m m. Enligt Swecos utredning från 2012 bidrar luktkällor vid reningsverket till störningar under totalt ca 800 timmar per år (motsvarande ca 9 % av tiden). Störningarna fördelas på olika störningskällor enligt tabell 4.2. Flera aktiviteter som genererar störningar sker samtidigt varvid den verkliga störningstiden därför sannolikt är mindre än 800 timmar per år. Sweco har tagit fram förslag på åtgärder som reducerar luktstörningar (se avsnitt 8). I tabellen anges störningsfrekvens idag och med föreslagna åtgärder i det fall sådana finns framtagna eftersom åtgärdsförslag inte omfattar samtliga störningskällor.

17 (38) Tabell4. 2. Visar en sammanställning av störningskällor från Bromma reningsverk, uppskattad genomsnittlig luktstörningsfrekvens innan och efter föreslagna åtgärder, maxvärde från störningskällan med införda åtgärder samt om störningskällan överskrider praxis från SMHI. Störningskälla Genomsnittligt värde innan åtgärd under en 5-års period. (%/år) Genomsnittligt värde med införda åtgärder under en 5-års period (%/år) Ogynnsam månad med införda åtgärder (%/mån) Överskrider praxis enligt SMHI Sand och Gallerrens, transp. 0,09 0 0 Sandsugning vid galler 0,3 0 0 Nej Förluftning, fettfång 0,04 0 0 Nej Försedimentering, slamsugn. 0,2 0 0 Nej Centrifuger, service 0,01 0 0 Nej Rötkammarservice 2,0 0 0 Nej Driftstörning, rötgas 0,1 0,1 2 Ja Slamutlastning 3 0 0 Ventilation, service 0,02 0,02 0,2 Nej Skorstens utsläpp Åkeshov 0,1 0,08 0,4 Nej Masshantering 0,8 0,4 0 Nej Totalt: 6,7 0,2 Ja Klagomål avseende lukt från Åkeshovsanläggning har förekommit och då främst sommartid och i huvudsak från boende på Knypplerskevägen norr om anläggningen samt Tunnlandsvägen på andra sidan Drottningholmsvägen. Klagomålen rör huvudsakligen slamutlastningen. Klagomål har även inkommit avseende hanterade massor i samband med reparationsarbeten på ledningsnätet, gasutsläpp samt vid serviceoch underhållsarbeten. Ett nytt upplag för masshantering har gjorts. Detta är placerat längre från befintliga bostäder samt mer skyddat. 4.3.2 Järva pumpstation Vid pumpstationen förekommer en kontinuerlig luktstörning som varierar i styrka. Det förekommer även tillfälliga störningar vid rensning av tunnelsystemet samt vid rengöring av pumpsumpen då man först måste vädra bort svavelväte och metangas. Tunnelsystemet rensas regelbundet. Pumpsumpen rensas vart femte år men det borde göras mer frekvent. Inga klagomål har inkommit avseende lukt från Järva pumpstation trots att det vid platsbesök noterats luktstörningar. Anledningen till detta kan vara gynnsam topografi,

18 (38) det relativt stora avståndet till omgivande bebyggelse samt att närliggande verksamhet utgörs av stall som också medför en viss luktstörning mot omgivningen. 4.4 Buller 4.4.1 Bromma reningsverk Eftersom reningsprocessen är inbyggd på de båda anläggningsdelarna är det främst tillfälliga bullerkällor samt fläktsystem som kan utgöra störning mot omgivningen. Tillfälliga bullerkällor utgörs exempelvis av transporter till och från anläggningen, vissa service- och reparationsarbeten, lossning av massor etc. Merparten av verksamhetens bullerkällor utgör inget problem dagtid då trafiken på Drottningholmsvägen innebär en betydligt större bullerstörning. Frekventa moment som kan innebära bullerstörning är bland annat: - Fläktsystem Fläktsystem ger upphov till frekvent buller. Jämfört med bullerstörningen från Drottningholmsvägen bedöms buller från fläktsystemen vid Bromma reningsverk vara försumbart. - Transporter till/från anläggningen Transporter utgörs av hämtning av slam, rens och sand samt leveranser av fällningskemikalier. Slamtransporter från reningsverket är reglerade i tillstånd och får endast ske dagtid, 06.00-22.00. Antalet slamtransporter är drygt 500 per år. Rens och sand hämtas ca 50 gånger per år. Utöver detta förekommer persontransporter (personal, besökare) samt entreprenörer, eventuellt med maskiner. Bullerstörningen från Drottningholmsvägen bedöms utgöra en större störningskälla än transporter till eller från Åkeshovsanläggningen. Till Nockebyanläggningen förekommer bland annat leveranser av metanol och diverse annat material. Dessa transporter bedöms dock ske i sådan begränsad omfattning att de inte bedöms utgöra någon betydande bullerstörning. - Hantering av schaktmassor Transporter av schaktmassor kan förekomma flera gånger per dag till och från upplagringsplatsen vid Åkeshovsanläggningen. Ungefär en gång i veckan förekommer sådana transporter nattetid. Lastning, lossning samt transporter nattetid orsakar bullerstörningar för den närmaste omgivningen. Upplaget har flyttats så att det ligger längre från befintliga bostäder jämfört med tidigare. - Övrigt Reparations- och underhållsarbeten ska ske på dagtid och bedöms då inte ge upphov till några problem med buller. Klagomål avseende buller har tidigare förekommit i samband med lossning av schaktmassor efter ledningsreparationer, och då endast nattetid.

19 (38) 4.5 Smittspridning 4.5.1 Bromma reningsverk Avloppsvattnet innehåller mikroorganismer som bakterier, virus, svampar och protozoer och kan även innehålla maskägg. Bara en liten del är sjukdomsframkallande. Vid luftning av avloppsvatten i bassänger samt vid rengöring av bassänger och tankar kan aerosoler bildas som innehåller bakterier och mikroorganismer. Detta kan även ske vid slamsugning då smittspridning är möjlig via ventilationsluften från sugfordonet. Samtliga bassänger vid de båda anläggningarna är inbyggda, denna källa till kontinuerlig smittspridning är därför mycket liten. I samband med rengöring och service kan dock smittspridning vara möjligt via ventilationsluften från sugfordonet i samband med slamsugning. Aerosolspridning kan även ske från däck efter omlastning av massor innehållande avloppsvatten. Även vid driftstörningar, service och underhåll samt genom ventilationsluft (skorsten) kan smittspridning eventuellt förekomma. Det finns inga kända fall av smittspridning från Bromma reningsverk. Personalen är heller inte mer sjuka än befolkningen i genomsnitt. Risken för smittspridning bedöms därför som mycket liten. 4.5.2 Järva pumpstation Vintertid håller avloppsvattnet en högre temperatur än luften runtomkring. Smittspridning kan ske via den vattenånga som bildas. 4.6 Risk Bromma reningsverk är klassad som en farlig verksamhet enligt Lagen om Skydd mot olyckor till följd av den mängd röt- och biogas som hanteras vid Åkeshovsanläggningen samt hanteringen av metanol vid Nockebyanläggningen. 4.6.1 Åkeshovsanläggningen Vid anläggningen sker rötning av avloppsvatten i sju rötkammare. Den producerade rötgasen innehåller 62 % metan och samlas upp i en gasklocka med en total volym på 680 Nm3 (normalkubikmeter). Rötgasen leds från gasklockan via tryckhöjningsfläktar antingen till uppgraderingsanläggningen för rening och komprimering (se avsnitt 5) eller till anläggningens gaspannor. Gasklockan är tryckavlastad via säkerhetsventiler vid ett tryck på 25 mbar. Vid anläggningen hanteras också eldningsolja (30 m 3 ), som komplement till gas och fjärrvärme för uppvärmning, samt 180 kg sprängämnen som används för att spränga rörgravar i samband med rörläggning utanför området. Sprängämnen förvaras i sex stycken sprängkistor försedda med splitterskydd. Dynamit och tändhattar förvaras separat. Ingen sprängverksamhet sker inom området. Inom anläggningen används också acetylen (200 liter) och gasol (100 kg) för underhåll i anläggningen. Flaskorna förvaras i skåp samt i containrar avsedda för gasförvaring. Identifierade risker vid anläggningen är:

20 (38) - Hantering av rötgas - Förvaring av sprängämnen - Hantering av brandfarlig vätska - Användning av stadsgas (för uppvärmning) - Hantering av gasol/acetylen Konsekvenser och konsekvensområden för möjliga olycksscenarier vid ovan redovisade riskkällor baseras på den riskutredning som är gjord för Bromma reningsverk och redovisas i tabell 4.3. Tabell 4.3. Konsekvenser och konsekvensområden för olycka vid Åkeshovsanläggningen. Placering Rötgaskammare Sprängämnen Scenario Utsläpp av rötgas, direkt antändning Utsläpp av rötgas, fördröjd antändning Explosion till följd av sabotage Avstånd med konsekvensområde med svåra skador Frekvens 8 Sällsynt 25 Sällsynt 35 Osannolik 4.6.2 Nockebyanläggningen I Nockebyanläggningen används metanol i reningsprocessen. Totalt förvaras 45 m 3 brännbar vätska vid anläggningen. Förvaringen sker i cistern placerad utomhus. Under perioden maj till oktober förbrukas ca 1,5 m 3 metanol varje dag. Metanol levereras med tankbil ungefär var tredje vecka. Lossningsplatsen ligger i direkt anslutning till Gustav III:s väg. Vid hantering av metanol består risken av att ångor från metanolen tillsammans med luft bildar en brännbar blandning som sedan antänds. Identifierade risker från verksamheten som kan innebära påverkan mot omgivningen omfattar i huvudsak hanteringen av metanol. Vid anläggningen hanteras även brännbara gaser (gasol, acetylen) i mindre mängder. Risken består av läckage som blandas med luften och bildar en brännbar blandning. Störst risk för läckage är i samband med flaskbyten. Hanteringen sker dock inomhus och påverkan mot omgivningen bedöms ej uppstå.

21 (38) Tabell 4.4. Konsekvenser och konsekvensområden för olycka vid Nockebyanläggningen. Placering Lossningsplats Cistern Scenario Läckage och antändning av metanol, stort läckage Uppvärmning av cistern som leder till kärlsprängning Läckage av metanol till invallningen Uppvärmning av tankbil som leder till kärlsprängning Avstånd med konsekvensområde med svåra skador Frekvens 40 Sällsynt 50-100 (brinnande bränsle) 300 (splitterdelar) Osannolik 25 Sällsynt 50-100 (brinnande bränsle) 300 (splitterdelar) Osannolik Läckage av metanol eller metanolånga kan även ske via avluftningsrör, ventiler eller pumpar. Antänds ångan bedöms dock skadeområdena vara så begränsade, alternativt inneslutna, att det inte medför någon omgivningspåverkan. Ett okontrollerat flöde i systemet bedöms inte heller medföra några problem då systemet kan klara flöden som är betydligt större än de som används. 4.7 Sammanställning Bromma Reningsverk samt Järva pumpstation En sammanställning av luktkällor samt deras störning visar att rötkammarservice, slamutlastning samt masshantering idag utgör ett allvarligt problem avseende luktstörning. Inlopp (Järva pumpstation), sand och gallerrens, sandsugning vid galler, centrifuger samt utsläpp via skorsten utgör mindre allvarliga problem. Övriga luktkällor bedöms vara obetydliga ur störningssynpunkt. Utifrån SMHI:s gräns för acceptabel luktfrekvens dras följande slutsatser: - Skorstenen vid Åkeshov bidrar till lukt i omgivningen inom ca 100 meter från skorstenen med ca 0,4 % luktfrekvens (maximal luktstörning på en månad) 1 När det gäller buller har endast massahantering vid reparationsarbeten på ledningsnätet bedömts utgöra ett allvarligt problem. Övriga bullerkällor bedöms vara obetydliga ur bullersynpunkt. Risken för smittspridning från Åkeshovsanläggningen och Järva pumpstation bedöms vara försumbar. Vid Åkeshovsanläggningen bedöms läckage och antändning av rötgas kunna medföra konsekvenser på 25 meters avstånd. Explosion av sprängämnen till följd av sabotage bedöms kunna medföra konsekvenser på 35 meters avstånd. Övriga händelser bedöms ha en begränsad påverkan på risknivån mot omgivningen. 1 Uppskattning med hänsyn till den nya skorstenen. Även den topografiska inverkan minskar med den nya skorstenen vilket kan innebära mindre påverkan längre från skorstenen. En mer omfattande utredning av spridning måste dock göras för att veta påverkan från den nya skorstenen.

22 (38) Vid Nockebyanläggningen är det främst hanteringen av metanol som vid en olycka kan medföra konsekvenser mot omgivningen. Ett stort läckage till invallningen är den händelse som bedöms utgöra störst risk. Järva pumpstation bör räknas som en egen störningskälla med hänsyn till bland annat det relativt stora avståndet från Bromma reningsverks anläggningsdelar, förhärskande vindriktning samt den gynnsamma placering av nedfarten till pumpstationen. Sammanfattningsvis bedöms ett skyddsavstånd på i huvudsak 100 meter mellan verksamheten och nya bostäder vara nödvändigt med hänsyn till identifierade risker och störningar (se även avsnitt 7.1). Till Järva pumpstation rekommenderas minst 50 meter till nya bostäder.

23 (38) 5 UPPGRADERINGSANLÄGGNING SAMT TANKSTATION FÖR FORDONSGAS 5.1 Nuläge Enligt tidigare behandlas avloppsslammet genom rötning och avvattning (se figur 4.2). Rötgasen som bildas uppgraderas genom rening till 98 % metan samt komprimeras med hjälp av två lågtryckskompressorer och två högtryckskompressorer. Detta görs i uppgraderingsanläggningen. Den renade och komprimerade gasen förvaras i två stycken högtryckslager samt i en gastrailer och vid behov även i fyra gasflak. Flaken används som ett variabelt högtryckslager. Dessa används också i de fall ytterligare biogas behöver tillföras tankstationen eller om det finns ett överskott av gas som säljs vidare. Lagren omfattar totalt ca 20 000 Nm 3 (ca 100 m 3 ). Vid in- respektive utförsel av gas växlas gasflaken dagtid, mellan 06.00-22.00. Den ena flakplatsen har ersatts av en ny kompressor med integrerat högtryckslager på ca 400 Nm 3 (ca 2 m 3 ). Den tidigare tankstationen drevs av Shell. Sedan 2011 finns en ny station (se figur 5.1) som drivs av Fordonsgas Stockholm (FGS), AGA och Statoil. Uppgraderingsanläggningen och tankstationen ägs av FGS som är ett dotterbolag till Scandinavian biogas Fuels AB. Den producerade biogasvolymen uppgår till ca 2 miljoner Nm 3 per år. Om all gas som produceras skulle levereras ut från anläggningen motsvarar det i dagsläget 0-5 transporter per dag, maximalt ca 1 000 transporter med gasflak per år. Detta förutsätter dock att ingen gas säljs i den tankningsanläggning som finns. Figur 5.1. Layout för ny tankstation vid Åkeshovs reningsverk, Sweco 2010-10-15. 5.2 Framtid Enligt Scandinavian Biogas finns det möjlighet att producera ca 50 % mer gas än i dagsläget. År 2030 beräknas produktionen uppgå till 3 miljoner Nm 3.

24 (38) 5.3 Buller Hämtning av biogasflak från biogasanläggningen kan innebära bullerstörnig vid pålastning samt från själva fordonen. Gasflak får bara hämtas dagtid. Även tankande fordon vid gasanläggningen kan vara störande ur bullersynpunkt. Merparten av den bullerstörande delen av verksamheten sker dagtid. Tankande fordon kan dock även förekomma nattetid, dock sannolikt i betydligt mindre omfattning än dagtid. 5.4 Risk Hantering av fordonsgas innebär alltid en risk eftersom gasen är mycket lättantändlig. Om gasen antänds i ett slutet utrymme kan en explosion uppkomma. Fordonsgas är en lätt gas och vid läckage i det fria späds gasen snabbt ut till en oantändlig koncentration. Det har identifierats ett antal riskkällor kopplade till tankstationen för fordonsgas där gas kan läcka ut: - Uppgraderingsanläggning - Gaslager - Kompressor - Flakuppställning/gastrailer - Rörledningar - Tankningsutrustning I tabell 5.1 redovisas de bedömningar avseende konsekvensområden och frekvens för läckage av biogas från respektive verksamhetsdel. Tabell 5.1. Konsekvens och konsekvensområden för olycka vid tankstationen. Avstånd till Verksamhetsdel Scenario konsekvensområde med svåra skador Frekvens Utsläpp via säkerhetsventil, direkt Uppgraderingsbyggnad antändning 46 Sällsynt Utsläpp via säkerhetsventil, fördröjd antändning 78 Sällsynt Gaslager Explosion 35 Sällsynt Utsläpp från gasflak, direkt antändning 35 Sällsynt Flasklager Utsläpp från gasflak, fördröjd antändning 19 Sällsynt Uppvärmning av gasflask 300 Osannolik Rörledningar Rörexplosion till följd av materialförsvagning Små Osannolik Tankning Små Osannolik Stationen förutsätts vara uppförd enligt Svenska gasföreningens tankstationsanvisningar (TSA 2010) och bl.a. försedd med påkörningsskydd och break-away-ventil som förhindrar gasläckage om den som tankar glömmer att ta ur dispensern innan den kör iväg.

25 (38) 5.5 Sammanställning uppgraderingsanläggning inklusive tankstation för fordonsgas Störning från anläggningen består främst i buller från besökare vid tankstationen eller vid lastning av gasflak. Eftersom merparten av bullerstörningarna sker dagtid bedöms störningarna vara försumbara jämfört med störningen från trafiken på Drottningholmsvägen. Den hantering av brännbar gas som förekommer vid anläggningen kan innebära en risk mot omgivningen om den läcker ut och antänds. Utifrån tidigare genomförd riskutrednig för den äldre anläggningen bedöms sannolikheten för läckage och antändning vara låg. Även om konsekvenserna kan bli stora vid en olycka bedöms den övergripande risknivån vara låg. En eventuell påverkan mot omgivningen omfattar i huvudsak närområdet. Ny bebyggelse bör placeras med hänsyn till rekommenderade avstånd i tabell 3.1 och 3.2. Avsteg kan göras men ska då motiveras och baseras på en utredning av föreliggande risker.

26 (38) 6 DROTTNINGHOLMSVÄGEN 6.1 Nuläge Drottningholmsvägen (väg 261) är en mycket trafikerad väg som går mellan Fridhemsplan och Nockebybron för att sedan övergå till Ekerövägen. Vägen är klassad som en primär transportled för farligt gods genom Bromma. Drottningholmsvägen utgörs av två filer i vardera riktningen mellan Brommaplan och Nockebybron. Den skyltade hastigheten på vägen är 50 km/tim. År 2009 passerade ca 20 000 fordon per dygn på Drottningholmsvägen öster om Nockebybron. Drottningholmsvägen innebär en störningskälla både när det avser påverkan från eventuella olyckor med transporter av farligt gods samt buller. I detta avsnitt studeras enbart möjlig riskpåverkan som en olycka med farligt gods kan ge upphov till. Transporter med farligt gods på Drottningholmsvägen utgörs i huvudsak av transporter med start eller målpunkt utmed vägen eller angränsande vägar. Genomfartstrafik är möjlig men dessa transporter måste då åka med vägfärjan mellan Slagsta och Jungfrusund vilken har restriktioner när det gäller farligt gods. Det finns ingen officiell sammanställning över antalet och typen av transporter med farligt gods som kör på Drottningholmsvägen. En kartläggning har dock gjorts i riskanalys som utförts i samband med planarbete i anslutning till vägen (WSP, 2009). Resultatet av kartläggningen redovisas i tabell 6.2. Redovisat antal transporter inkluderar även transporter till och från Bromma reningsverks anläggningar. En uppskattning för 2020 har gjorts där antalet transporter förväntas öka i samma omfattning som den vanliga trafiken, dvs. med 18 %. Tabell 6.2. Uppskattat antal transporter med farligt gods på Drottningholmsvägen. ADR-klass Idag (antal trp/år) 2020 (antal trp/år) 1 Explosiva ämnen 1 1 2 Gaser 15 (brännbara) 2 (giftiga) 18 2 3 Brandfarliga vätskor 424 500 4 Brandfarliga fasta ämnen - - 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 8 9 6 Giftiga och smittförande ämnen enstaka enstaka 7 Radioaktiva ämnen - - 8 Frätande ämnen enstaka enstaka 9 Övriga ämnen och föremål - - Totalt 450 531

27 (38) Utifrån tabell 6.2 konstateras att transporter med brandfarliga vätskor utgör merparten av alla transporter med farligt gods på Drottningholmsvägen. 6.2 Framtid Trafikflödet på Drottningholmsvägen kommer sannolikt att öka. Det är osäkert hur den framtida situationen avseende transporter med farligt gods på aktuell sträcka av Drottningholmsvägen kommer att se ut. När Förbifart Stockholm är färdig, tidigast år 2020, kommer antalet genomfartstransporter sannolikt att öka. Detta gäller då sannolikt inte transittransporter utan snarare transporter från andra delar av Bromma som idag kör Ulvsundaleden norrut eller mot Essingeleden. Både i Bromma och på Ekerö sker en bebyggelseutveckling som till stor del omfattar utbyggnad av nya bostadsområden eller förtätning av befintliga bostadsområden. På Ekerö finns dock stora obebyggda markområden och möjligheten till utbyggnader även av verksamheter är möjligt. Några sådana områden finns även utpekade i kommunens översiktsplan. Med Förbifart Stockholm tagen i drift är det dock troligt att eventuella transporter till/från verksamheter på Ekerö i huvudsak kommer att köra denna väg och inte via Bromma. En ökad produktion av fordonsgas vid anläggningen i Åkeshov kan innebära ett ökat antal transporter med fordonsgas om försäljningen inte ökas i samma takt som en produktionsökning. 6.3 Risk Om en transport med farligt gods är med om en olycka eller det farliga godset på annat sätt läcker ut kan människor i omgivningen skadas. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regler som tagits fram i internationell samverkan. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas och hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods. Farligt gods kan delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADR-systemet. I tabell 6.1 görs en beskrivning av respektive farligt godsklass samt möjlig omgivningspåverkan vid en olycka.

28 (38) Tabell 6.1. Beskrivning av respektive farligt godsklass samt möjliga konsekvenser vid en olycka. ADR-klass Beskrivning Konsekvensbeskrivning, liv/hälsa 1 Explosiva ämnen och föremål 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 4 5 6 Bradfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen, organiska peroxider Giftiga eller smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier etc. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton. Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel, industrikemikalier etc. Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankbil rymmandes upp till 50 ton. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, sjukhusavfall, sjukdomsalstrande mikroorganismer etc. Medicinska preparat. Transporteras vanligen i små mängder. Saltsyra, svavelsyra, natrium och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Tryckpåverkan och brännskador. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med uppemot 200 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och kringflygande delar kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan. Omkomna både inomhus och utomhus. Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca 20-200 meter. Klass 2.2: Inert och oxiderande gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Icke brännbar, giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekt eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40 meter för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet. Personskador kan uppkomma på längre avstånd. Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. De ämnen som kan innebära konsekvenser inom lite större områden är explosivämnen (klass 1), giftiga och brännbara gaser (klass 2), brandfarliga vätskor (klass 3) och oxiderande ämnen eller organiska peroxider (klass 5). Omgivningspåverkan omfattas av tryck, värmestrålning samt exponering för giftig gas. Skadeområdena varierar från ett tiotal meter upp till flera hundra meter, beroende på ämne, läckagestorlek, omgivningsförutsättningar, väder- och vind etc. Antalet transporter med farligt gods är begränsat på Drottningholmsvägen. Tidigare beräknade risknivåer avseende individrisk är också relativt låga och acceptabla på avstånd större än ca 50 meter från vägen. Inom 50 meter är risknivån sådan att säkerhetshöjande åtgärder ska övervägas och åtgärdernas kostnad ska vägas mot nyttan av åtgärder. Det är främst en olycka med brandfarliga vätskor som påverkar risknivån närmast vägen.

29 (38) Även genomförda beräkningar av samhällsrisken visar att risknivån innebär att åtgärder ska övervägas för ny bebyggelse närmast Drottningholmsvägen. Åtgärder för att hantera transporter av farligt gods åligger främst transportföretag och lagstiftare som ställer, respektive efterlever, de krav som ställs på fordon och emballage. Vid ny bebyggelse i anslutning till en transportled för farligt gods är det främst den som planerar bebyggelsen som ska hantera risken. Detta görs antingen genom att hålla tillräckligt skyddsavstånd eller att anpassa bebyggelsens utformning, användning, placering m m med hänsyn till identifierade risker. 6.4 Sammanställning Drottningholmsvägen Genomförda riskanalyser visar på låga risknivåer utmed Drottningholmsvägen. Den låga risknivån beror till stor del på att antalet transporter med farligt gods på vägen är begränsat. Det råder osäkerheter om det exakta antalet transporter men det är mycket sannolikt att den största mängden farligt gods som kör på vägen är tankbilar lastade med brandfarliga vätskor (bensin, diesel etc.), vilket genomförda kartläggningar också visar. En olycka med brandfarlig vätska innebär relativ begränsad omgivningspåverkan och skador kan förväntas upp till ca 40 meter från Drottningholmsvägen vid ett stort läckage. Avsteg från Länsstyrelsens rekommendationer (se tabell 3.1) bör därför kunna göras. En riskanalys måste göras för ny bebyggelse inom 150 meter från vägen. I en sådan analys kan behov och omfattning av åtgärder preciseras. Med åtgärder kan det vara möjligt att placera bostäder så nära som 25 meter från Drottningholmsvägen.