PaN 1604-00095-55 Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2016-05-24 P 13 ANMÄLAN 2016-05-16 Svar på skrivelse av ledamot Lars Harms-Ringdahl (MP) gällande bildande av utskott hos Patientnämnden m.m. Ärendet Ledamot Lars Harms-Ringdahl (MP) har i bifogad skrivelse till Patientnämnden föreslagit: 1. Att det bildas ett utskott under Patientnämnden med fokus på utveckling av patientsäkerhet 2. Att en uppgift skulle vara att mer grundligt och systematiskt analyserar anmälningar från patienter och hur dessa hanteras. Ett annat uppdrag skulle kunna vara att utifrån dessa uppgifter dra slutsatser om hur arbetet med patientsäkerhet inom landstinget ska kunna förbättras 3. Att utskottet i ett första skede ska ge en översikt av problem och möjligheter kopplade till patientnämndens verksamhet 4. Att resultaten presenteras och diskuteras vi patientnämndens möte under hösten. Regelverk I kommunallagens sjätte kapitel anges följande: 20 Fullmäktige får bestämma att en nämnd ska ha ett eller flera utskott. Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv bestämma att utskott ska finnas. 21 Av 33 framgår att en nämnds beslutanderätt får delegeras till ett utskott. Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden. En nämnd får i övrigt tillsätta de nämndberedningar som behövs. 22 En nämnd ska välja utskott bland ledamöterna och ersättarna i nämnden. Därvid ska föreskrifterna i 2 lagen (1992:339) om proportionellt valsätt tillämpas. I 2 lagen (1992:339) om proportionellt valsätt anges att ett val ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas till närmast högre hela tal.
I boken Kommunallagen Kommentar och praxis av Sveriges Kommuner och Landsting(Kommentus Förlag 2006) anges att termen utskott har reserverats för organ som består av förtroendevalda. De ska väljas bland ledamöterna och ersättarna i nämnden, vilket utesluter tjänstemannainslag. Andra nämndberedningar än utskott kan i princip sammansättas fritt och till exempel bestå av förtroendevalda och anställda. Enligt Reglemente med bestämmelser om ekonomiska och andra förmåner till förtroendevalda men uppdrag i Stockholms läns landsting under mandatperioden 2015-2018 (LS 1411-1256) anges att ordförande ska delta i beredningsorgan av olika slag, t ex presidieberedning, arbetsutskott, delegation, kommitté eller motsvarande. Dessa uppgifter ingår i uppdraget, omfattas av årsarvodet och berättigar inte därutöver till sammanträdesersättning eller ersättning för förlorad arbetsinkomst. Motsvarande gäller i tillämpliga delar för vice ordförande (sid 2). För övriga gäller att sammanträdesersättning utgår, för varje sammanträde som den förtroendevalde deltagit i, med lika belopp till ledamot och ersättare. Ersättningen är beroende av sammanträdets längd eller den förtroendevaldes närvarotid (sid 3). Ersättningsbeloppet är i enlighet med arvodesförteckningen 600 kr eller 1 250 kr om sammanträdet överstiger fyra timmar. Därutöver har en förtroendevald rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst vid fullgörande av sitt uppdrag (sid 4). 2 Möjligheter för Patientnämnden att bilda ett utskott Då fullmäktige inte har beslutat om att Patientnämnden ska ha något utskott är det fullt möjligt för Patientnämnden att införa ett utskott. Detta utskott kan bestå av nämndens ersättare och ledamöter och vid tillsättningen ska 2 lagen (1992:339) om proportionellt valsätt tillämpas. Kostnaderna för detta beror på hur många och vilka politiker som utskottet ska bestå av samt hur många sammanträden utskottet ska ha per år. Utskottet kan träffas i Orangeriet i förvaltningens lokaler på, därför tillkommer inga lokalkostnader. Önskas förtäring vid mötena tillkommer detta. Förändringar som införs kommer att innebära omprioriteringar inom befintlig verksamhet, såväl för 2016 som 2017. Möjligheter för Patientnämnden att bilda en nämndberedning Patientnämnden har även möjlighet att tillsätta en nämndberedning om det önskas att tjänstemän ska vara delaktiga. Kostnaderna för de politiker som deltar överensstämmer med de kostnader som gäller för utskott, därutöver måste tid avsattas för de tjänstemän som ska delta.
Möjligheter för politiker i Patientnämnden att arbeta med patientsäkerhet i nuvarande organisation Som anges i Lars Harms-Ringdahl skrivelse har Klagomålsutredningen (SOU 2015:102) angett att nämndernas uppgift att bidra till hög patientsäkerhet och patientcentrering behöver förstärkas och förtydligas. Det har framkommit att politikernas roll upplevs som otydlig och att de politiska nämnderna har svårt att få gehör från andra beslutsfattande organ i landstingen. Lars Harms-Ringdahls förslag att politikerna ska arbeta mer med utveckling av patientsäkerhet har goda intentioner och förankring i ovan nämnda utredning. Patientnämnden kan inom nuvarande organisation arbeta mer för att bidra till hög patientsäkerhet och patientcentrering. Det kan ske genom att nämnden försöker att få gehör från andra beslutsfattande organ i landstinget, dels genom samverkan med andra organ eller att lyfta frågor av patientsäkerhetskaraktär i dessa organ på olika sätt. Underlag till detta kan nämnden få genom förvaltningen. 3 Slutsats Sammanfattningsvis så finns det således olika möjligheter för den politiska nämnden att utveckla och intensifiera patientsäkerhetsarbetet. Nämnden kan välja den organisationsform som anses mest lämpad för detta ändamål. Agneta Calleberg Förvaltningsjurist Bilaga Skrivelse från Lars Harms-Ringdahl 2016-04-04