Rädsla - en faktor att räkna med i förvaltning av stora rovdjur?

Slutrapport 2007-12-28 Rädsla - en faktor att räkna med i förvaltning av stora rovdjur? Viltvårdsfonden ref nr 155-06 Maria Johansson Runar Brännlund Magnus Sjöström Jens Karlsson

Bakgrund Inom viltvården är strategier för att förvalta och bevara stora rovdjur som björn (Ursus arctos), varg (Canis lupus), lo (Lynx lynx) och järv (Gulo gulo) i tätbefolkade landskap mycket omdiskuterade (Treves & Karanth, 2003). Ofta uppstår konflikter med lokalbefolkningen. Förvaltningen av de stora rovdjuren blir därmed också en fråga om förståelse för allmänhetens upplevelser och reaktioner och hur dessa ska bemötas (Mech, 2003). Kunskap om vilka individuella faktorer som underlättar respektive hindrar allmänhetens stöd för olika åtgärder för att bevara och förvalta rovdjuren kan bidra till ett effektivare viltvårdsarbete. Tidigare forskning om allmänhetens syn på att skydda och bevara biologisk mångfald har framförallt fokuserat på individuella psykologiska faktorer i förhållande till olika typer av biotoper (e.g. Bonaiuto, Carrus, Martorella & Bonnes, 2002; Buijs, Pedroli & Luginbuhl, 2006; Johansson, 2005; Lindström, Johansson, Herrman & Johnsson, 2006; Stoll - Kleeman, 2001). Det är dock fortfarande oklart vilka individuella faktorer som är betydelsefulla för att bevara och förvalta arter som också kan utgöra ett hot mot människan (Woodroffe, Thirgood & Rabinowitz, 2005). Syftet med det aktuella projektet var att ur ett tvärvetenskapligt perspektiv analysera betydelsen av människors oro för att möta djur i naturen i förhållande till deras intention att finansiellt stödja den nationella politiken för att bevara och förvalta de stora rovdjuren i Sverige. Ett underordnat syfte var att etablera ett tvärvetenskapligt samarbete inom miljöpsykologi, miljöekonomi och rovdjursbiologi med fokus på bevarande och förvaltning av stora rovdjur. Projektet behandlar i vid mening människans roll när det gäller att uppnå en hållbar utveckling. Forskningen kan hänföras till riksdagens 16:e miljömål om biologisk mångfald som bland annat tar upp vikten av att arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Forskningen berör också riksdagens mål för de stora rovdjurens överlevnad och föryngring (prop 2000/01:57). En genomgång av tidigare forskning om människors rädsla för djur visar att den psykologiska litteraturen huvudsakligen tar ett patologiskt perspektiv med fokus på utveckling och behandling av fobier för t.ex. spindlar och ormar (Johansson, Sjöström, Karlsson & Brännlund, submitted). I studier genomförda inom viltvårdsbiologin finns människors rädsla för stora rovdjur ibland med som en enskild fråga, men begreppet står sällan i fokus och har inte förankrats inom psykologiskt vedertagna teorier och metoder (t.ex. Karlsson, Bjärvall & Lundvall, 1999; Ericsson & Heberlein, 2003). Inom miljöekonomin studeras bland annat människors betalningsvilja för kollektiva nyttigheter såsom existensvärdet av t.ex. stora rovdjur (Bostedt, Ericsson & Kindberg, in press; Broberg & Brännlund, in press). De traditionella modellerna tar dock inte upp psykologiska faktorer såsom oro och rädsla. I det aktuella projektet utgick vi från Taylor s (1998) och Arrindell s (2000) hierarkiska struktur för människors rädsla och oro. I syfte att länka samman de psykologiska begreppen rädsla och oro med den biologiskt grundade litteraturen operationaliserades det överordnande begreppet rädsla för djur som individens självrapporterade oro att möta 10 inhemska djurarter ute i naturen. Specifik underordnad oro för stora rovdjur definierades som individens självrapporterade oro att möta björn, varg, lo och järv. Vi förväntade oss ett negativt samband mellan individens överordnade oro för att möta inhemska djur och betalningsvilja. Vidare förväntades att individer som särskilt kanaliserade sin rädsla för djur mot de stora rovdjuren hade en lägre betalningsvilja än andra. 2

Metodik Den empiriska undersökningen utfördes på befintlig enkätdata för ett stratifierat urval av 2455 svenskar (motsvarande 61% svarsfrekvens) mellan 18 och 84 år (49% kvinnor och 51% män) som bor på olika avstånd till rovdjursområden. Data samlades in av Statistiska Centralbyrån 2004 inom ramen för det FORMAS-finansierade projektet Betalningsvilja för varg, en studie av existens och riskvärde som genomförs av professor Runar Brännlund och fil dr Magnus Sjöström, Institutionen för Nationalekonomi vid Umeå Universitet och fil dr Jens Karlsson på Grimsö forskningsstation, Sveriges Lantbruksuniversitet. I det aktuella projektet analyserades företrädesvis enkätfrågor kring oro för djur och i synnerhet rovdjur samt frågor om betalningsvilja. Oro analyserades med utgångspunkt från svaren för frågan: Hur orolig är du för att möta/få på dig följande djur när du är ute i naturen? Respondenterna skattade oron för älg, björn, järv, orm, lodjur, varg, vildsvin, geting, grävling, fästing på en fyrgradigskala från inte alls orolig-mycket orolig. Betalningsvilja efterfrågades med scenariovärderingsmetoden (contingent valuation method) och analyserades med en enkel valmodell för sannolikheten att ekonomiskt stödja den nationella rovdjurspolitiken (Cameron & Trivedi, 1998). Politiken som åsyftades var att staten skall ta ansvar för att rovdjuren varg, björn, lo och järv finns kvar i Sverige i så stort antal att de inte riskerar att utrotas och även kan sprida sig över ett större område. Respondenterna tillfrågades om följande: Tänk dig att den rovdjurspolitik som riksdagen har beslutat om är viktig för rovdjurens långsiktiga överlevnad i Sverige. Att genomföra riksdagens rovdjurspolitik kostar pengar. Skulle du kunna tänka dig att bidra ekonomiskt till ett sådant projekt? Svarsalternativen som analyserades i den aktuella studien var ja och nej. I de statistiska analyserna kombinerades enkätdata med GIS-information om huruvida deltagarna bodde i områden där de stora rovdjuren regelbundet förekommer. Avseende björn definierades detta som området inom vilket 95% av honorna skjutits under björnjaktsäsongen på hösten, för varg huruvida individen bodde innan eller utanför kända vargrevir och för lo och järv som en minimum konvex polygon runt de dokumenterade lo respektive järv reproduktionsområdena. Resultat Studien visar på en förhållandevis låg grad av oro bland respondenterna (M=1.64) för att möta de 10 djuren ute i naturen. Oron skattades på en fyrgradigskala, där 4 indikerar en mycket orolig. Samtidigt tyder resultaten på att människor som uttrycker oro för att möta en av de 10 djurarterna också känner oro för att möta de andra arterna. En explorativ faktoranalys av svaren för de 10 enskilda djuren resulterade i två underordnade dimensioner av oro för att möta inhemska djurarter (Tabell 1). Den första dimensionen innefattar oro för att möta däggdjur. I denna dimension var det oron för att möta de fyra stora rovdjuren som hade högst faktorladdningar (>.80). Dimensionen överlappar med kategorier för predatorer (low-predatory respektive high-predatory animals) i tidigare psykologiska studier av människors rädsla för djur. Den andra dimensionen tycks återge vad som tidigare har benämnts som djurarter som ger upphov till äckel. I denna dimension hade fästing, geting och orm de högsta faktorladdningarna. I syfte att beskriva hur starkt respondenternas överordnade oro för att möta inhemska djur var kanaliserad specifikt mot de fyra stora rovdjuren beräknades en orosprofil där värdet -1 betyder att en persons oro är kanaliserad mot andra djurgrupper än rovdjuren och 1 att en per- 3

sons oro är kanaliserad mot rovdjur. Medelvärdet -.05 visar att det bland respondenterna fanns människor vars oro var kanaliserad i olika riktningar. Skattningarna av respondenternas betalningsvilja för den nationella rovdjurspolitiken innefattade tre typer av data a) socio-demografiska variabler som kön, ålder och inkomst, b) parametrar för förekomsten av rovdjur i närheten av bostadsorten och c) ovan nämnda variabler för oro för inhemska djurarter samt hur starkt oron var kanaliserad mot rovdjur. I Tabell 2 framgår att bland de socio-demografiska variablerna bidrog inkomst, att själv vara jägare, att bo i samma hushåll som en jägare, bo på en gård samt äga en jakthund hade en negativ inverkan på betalningsviljan, medan en hög utbildningsnivå, medlemskap i naturskyddsorganisation och vara hundägare hade en positiv inverkan på betalningsvilja. Människor som bodde inom utbredningsområdet för minst ett av de fyra stora rovdjuren var mindre villiga att ekonomiskt bidra till genomförandet av rovdjurspolitiken och detsamma gäller för människor som rapporterade en relativt hög grad oro för att möta inhemska djurarter i naturen och dem vars oro var kanaliserad mot rovdjuren. Övriga variabler hade ingen signifikant betydelse för respondenternas betalningsvilja. Andelen korrekta prediktioner i modellen var 71%. Tabell 1. Faktoranalys av respondenternas oro för 10 inhemska rovdjur. Djur Faktorladdning Faktor 1 Faktor 2 Älg.53.43 Björn.84.01 Järv.83.16 Orm.40.63 Lo.84.22 Varg.86.04 Vildsvin.70.29 Geting.02.78 Grävling.55.50 Fästing.05.80 Andel av total varians 41% 22% 4

Tabell 2. Logit parameter skattningar. Variabel Coef p-värde KONSTANT 1.976 0.000 ÅLDER -0.027 0.000 KVINNA 0.203 0.073 INKOMST -0.857 0.011 UTBILDNINGSNIVÅ 0.359 0.000 BOR PÅ GÅRD -0.443 0.003 TAMDJURSÄGARE 0.320 0.055 JÄGARE -0.847 0.000 ANNAN I HUSHÅLLET ÄR JÄGARE -0.527 0.003 HUNDÄGARE 0.321 0.009 ÄGARE TILL JAKTHUND -0.505 0.034 MEDLEM I NATURSKYDDSFÖRENING 1.063 0.000 BOR PÅ LANDSBYGDEN -0.252 0.200 BOR INOM ETT ROVDJURSOMRÅDE -0.452 0.007 BOR INOM FLERA ROVDJURSOMRÅDEN -0.143 0.265 ROVDJURSOMRÅDE PÅ LANDSBYGDEN 0.259 0.261 ÖVERORDNAD ORO FÖR DJUR -0.689 0.000 ORO KANALISERAD MOT ROVDJUR -0.382 0.000 Antal observationer 2077 Antal positiva observationer 845 Andel korrekta prediktioner 0.714 R-squard 0.22 -LogL 1149.9 Slutsatser Projektet belyser förhållanden mellan mänskliga psykologiska reaktioner på de stora rovdjuren och ekonomiska aspekter förvaltningen av dessa djur. Resultaten pekar på betydelsen av att ta hänsyn till allmänhetens känslor i en uthållig samexistens av människor och stora rovdjur. Rädsla och oro kan inte förbises om de nationella och internationella målen för att bevara och förvalta av rovdjuren ska uppnås. En bättre förståelse för allmänhetens rädsla och oro inför att möta rovdjur i naturen är därför nödvändig. Resultaten stöder tidigare psykologisk forskning om en hierarkisk struktur för människors rädsla för djur, med en generell överordnad oro som kan kanaliseras mer specifikt mot olika undergrupper. De aktuella resultaten pekar vidare på relevansen av att analysera en sådan underordnad rädsla och oro specifikt kanaliserad mot stora rovdjur. Detta är särskilt angeläget i områden där det förekommer en eller flera rovdjursarter. Rovdjur utgör objektivt sätt ett litet hot mot den svenska allmänheten. Svenskar uttrycker också generellt en låg grad av oro. Från den här studien kan vi ändå dra slutsatsen att den självrapporterade personliga oron för att möta rovdjur som björn, varg, lo och järv i naturen utgör en barriär för allmänhetens betalningsvilja för svensk rovdjurspolitik. Detta resultat tyder på att människors oro och rädsla därmed också utgöra ett hinder för en gynnsam utveckling av de svenska rovdjursstammarna (Karlsson et al., 1999). Resultatet pekar också på vikten av att ta hänsyn till människors emotioner i studier av betalningsvilja för rovdjurspolitik. 5

Strategier för att aktivt bemöta människors rädsla för rovdjur skulle sannolikt förbättra såväl människors livskvalitet som situationen för de stora rovdjurspopulationerna i befolkade landskap. Ur ett förvaltningsperspektiv ter det sig viktigt att förstå hur människors oro och rädsla för rovdjur bäst bemöts samt att utvärdera vilken effekt olika sätt att bemöta allmänheten får för den enskilda individens oro och rädsla. Resultaten från det här projektet visar att det sannolikt är mest effektivt att rikta sig mot de människor som uttrycker en hög generell oro och rädsla för djur samt dem som har en oro och rädsla som är starkt kanaliserad mot de stora rovdjuren, men det behövs mer forskning om hur rädsla för rovdjur uppstår och utvecklas. Tvärvetenskaplig forskning som innefattar naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen möter många svårigheter bland annat avseende förståelse och acceptans av varandras begrepp, teorier och metoder (Heberlein, 1988). Det aktuella projektet är unikt i sitt sätt att kombinera miljöpsykologi, miljöekonomi och viltvårdsbiologi och det har bidragit till att överbrygga en del tvärvetenskapliga hinder inom viltvårdsområdet. En psykologiskt förankrad definition av rädsla och oro har applicerats inom viltvårdsforskningen. Biologiskt definierade djurarter och taxonomier har diskuterats i förhållande till psykologiskt bestämda undergrupper av människors rädsla för djur. Vidare har både biologiskt och psykologiskt definierade variabler adderats till traditionella nationalekonomiska modeller för människors betalningsvilja. Projektets tvärvetenskapliga arbetssätt har lett till förnyade tankesätt inom de tre disciplinerna samt att nya tvärvetenskapliga projekt har initierats. Publikationer Vetenskaplig rapportering Johansson, M., Sjöström, M., Karlsson, J & Brännlund, R. Is human worry affecting public support of management and conservation of large carnivores? Manuscript submitted to Journal of Environmental Psychology. Johansson, M. Biological diversity, attitudes, and brain waves. Abstract accepted for invited symposium at the conference of the International Association for People Environment Studies, IAPS 20, Rome, July 2008. Populärvetenskaplig rapportering Johansson, M. Hur blir man miljövänlig? Några miljöpsykologiska idéer. Föredrag för allmänheten. Malmö Stadsbibliotek, september 2007. Forskningen utgör underlag för ett faktablad från Viltskadecenter Rädsla för rovdjur som skrivs av Jens Karlsson samt att ingår som exempel i en handbok för praktiker i miljövårdspsykologi som skrivs av Maria Johansson och ges ut av FORMAS. Forskningen kommer vidare att ingå i undervisningen inom kurserna: Miljöpsykologi, TNA090 samt Miljöpsykologi fördjupning TNA092 vt 2008 samt ingå i kursen Miljövårdspsykologi ht 2008 vid Lunds Tekniska Högskola. Ny forskning Informella samarbeten har påbörjats med fil dr Anders Flykt, Psykologiska Institutionen, Högskolan i Gävle om psykofysiologiska responser på rovdjur samt med Agr dr Caroline Hägerhäll vid Institutt for Landskapsplanleggning vid Universitetet for miljo och biovetenskap, Ås, Norge, om människors perception av naturmiljöer. 6

Projektmedarbetare Projektet omfattar 10 veckors heltidsarbete 2007-01-24 2007-12-31 fördelat mellan projektmedarbetarna enligt följande: Maria Johansson, kvinna, docent, 70% Miljöpsykologi Institutionen för Arkitektur och byggd miljö, Lunds Universitet, Box 118, 221 00 Lund, 046-2227169, maria.johansson@mpe.lth.se Runar Brännlund, man, professor, 10% Institutionen för Nationalekonomi, Umeå Universitet, 901 87 Umeå, 090-786 62 70, runar.brannlund@econ.umu.se Magnus Sjöström, man, fil dr, 10% Institutionen för Nationalekonomi, Umeå Universitet 901 87 Umeå, magnus.sjostrom@konj.se Jens Karlsson, man, fil dr, 10% Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, Sveriges Lantbruksuniversitet 730 91 Riddarhyttan, 0581-69 73 00, jens.karlsson@nvb.slu.se Referenser Arrindell, W. A. (2000). Phobic dimensions: IV. The structure of animal fears. Behavior Research and Therapy, 38, 509-530. Bostedt, G., Ericsson G. & Kindberg J. (in press). Contingent valuse as implicit contracts estimating minimum legal willingness to pay for wild carnivores in Sweden. Environmental and Resource Economics. Broberg, T. & Brännlund, R. (in press). The value of preserving the four large predators in Sweden: Regional differences considered. Journal of Environmental Management. Buijs, A. E., Pedroli, B. & Luginbuhl, Y. (2006). From hiking through farmland to farming in a leisre landscape; changing social perceptions of the European landscape. Landscape Ecology, 21, 375-389. Cameron, C. & Trivedi, P. (1998). Regression analysis of count data. Cambridge: Cambridge University Press. Ericsson, G. & Heberlein, T. A. (2003). Attitudes of hunters, locals, and the general public in Sweden now that the wolves are back. Biological Conservation, 111, 149-159. Johansson, M. (2005). Local people s motives for biodiversity conservation. In: B. Martens & A. G. Keul (Eds.). Designing Social Innovation: Planning, Building, Evaluating. Göttingen: Hogrefe & Huber Publishers. Heberlein, T. (1988). Improving interdisciplinary research: Integrating the social and natural sciences. Society and Natural Resources, 1, 5-16. Karlsson, J., Bjärvall, A. & Lundvall, A. (1999). Svenskarnas inställning till varg en intervjuundersökning [Swedes attitudes towards wolf an interview study]. Report 4933. Stockholm: The Swedish Environmental Protection Agency. Lindström, M., Johansson, M., Herrman, J. & Jonsson, O. (2006). Attitudes towards the conservation of biological diversity. A case study in Kristianstad municipality, Sweden. Journal of Environmental Planning and Management, 49, 495-513. 7

Mech, L. D. & Boitani, L. (Eds) (2003). Wolves. Behavior, Ecology and Conservation. Chicago: The University of Chicago Press. Stoll-Kleemann, S. (2001). Barriers to nature conservation in Germany: A model explaining opposition to protected areas. Journal of Environmental Psychology, 21, 369-385. Taylor, S. (1998). The hierarchic structure of fears. Behavior Research and Therapy, 36, 205-214. Treves, A. & Karanth, K.U. (2003). Human-carnivore conflict and perspectives on carnivore management worldwide. Conservation Biology, 17, 1491-1499. Woodroffe, R., Thirgood, S. & Rabinowitz, A. (2005). People and wildlife. Conflict or coexistence. Cambridge: Cambridge University Press. 8