Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet och att leda bort det från bostadshuset. Går ditt avlopp till en tank eller en brunn? Kanske är ditt toalettvatten kopplat till en sluten tank medan det övriga spillvattnet går till en slamavskiljare vilket är vanligt vid besvärliga markförhållanden. Regelbunden skötsel är nödvändig för att avloppssystemet ska fungera tillfredsställande. Även om behovet av underhåll är litet, behövs regelbundna inspektioner för att säkerställa problemfri drift. Det är fastighetsägarens skyldighet att kontrollera anläggningens funktion. Hjälp kan köpas av kunnig rörfirma eller firma som har spolbil. Ansökan om att bygga ny eller ändra befintlig anläggning görs hos miljöenheten, samhällsbyggnadskontoret i Umeå kommun.
Slamavskiljare En slamavskiljare är en behållare i vilken avloppsvattnet passerar genom olika rum (kammare). Kamrarna är förbundna med korta passager där vattnet långsamt flödar från en kammare till en annan. Till avloppsanläggning där WC är anslutet används oftast en trekammarbrunn. När inte WC är påkopplat räcker det med en tvåkammarbrunn med en något mindre volym. Slamavskiljare kan vara utförda i plast eller betong. För samtliga gäller att de ska vara antingen typgodkända eller uppfylla kraven enligt svensk standard. Trekammarbrunn Den vanligaste typen av slamavskiljare är trekammarbrunnen som finns i många olika varianter. Dess huvudsakliga uppgift är att urskilja de grova partiklarna så att den efterföljande filtreringen inte slammar igen. Trekammarbrunnen fungerar så att vattnet spolas genom inloppet in i första kammaren. Där separeras partiklarna från vattnet, de tyngre sjunker till botten och bildar ett slamlager medan de lättare flyter upp till ytan och bildar ett flytslam. Vattnet mellan dessa lager rinner vidare till nästa kammare där processen upprepar sig. Efter att vattnet gått genom tre kammare rinner det vidare till infiltration eller markbädd. Kontroll och underhåll av trekammarbrunn Kontrollera locket och låsningen, men också om möjligt inuti avskiljaren för ev. påväxt. Slarv med tömningen medför risk för att slam följer med ut i fördelningsbrunnen och infiltrationsrören och med tiden orsakar stopp. Kontrollera att flytslammet inte har blivit så tjockt att föroreningarna i det inkommande vattnet samlas ovanpå ytslammet istället för att sjunka till botten. Slamkakan får inte växa upp över inloppets mynning. Kontrollera även att det endast finns flytslam i den första kammaren och inte i de efterföljande. Om detta skulle ske behöver slambrunnen tömmas. Tömning sker normalt en gång per år och ombesörjes av UMEVA (kommunen) enligt Miljöbalken (SFS 1998:808). Längre intervaller förekommer tex i fritidshus. Figur 1 Slamavskiljarens processförlopp. Figur 2 Principskiss av två slambrunnar, till vänster en modern låg typ och till höger en klassisk gammal modell.
Infiltration I de fall rätta förhållanden finns vad gäller markbeskaffenheter och avstånd till vattentäkter och grundvattenyta är det lämpligast och vanligast att man använder sig av en infiltrationsanläggning. Med infiltration menas att man sprider ut avloppsvatten via en fördelningsbrunn genom två eller flera perforerade rör som ligger i singel- eller makadammfyllda diken. Från dessa diken sjunker avloppsvattnet ner genom marklagren för att slutligen nå grundvattnet och föras bort. Det här är det bästa sättet att ta hand om avloppsvatten. Rätt utförd ger det en god rening och är därför den metod som bör väljas i första hand. Mycket viktigt att tänka på är att infiltration av avloppsvatten endast kan fungera i genomsläppliga och väldränerade marklager (eftersom vattnet skall sjunka ner och infiltreras i marken). En infiltrationsanläggning utförd i tät ler- eller lerblandad jord eller fuktig mark får normalt en mycket kort drifttid. Kontroll av fördelningsbrunn En gång om året bör fördelningsbrunnen inspekteras. Kontrollera lock och låsning. I fördelningsbrunnen kan det bildas påväxt. Om det är lite påväxt kan det spolas bort. Om det är större mängder bör man p g a igensättningsrisken försöka samla upp det mesta och sedan spola. Detta är en signal om att fördelningsbrunnen behöver inspekteras med tätare intervall och att slamavskiljaren behöver tömmas oftare. Kontroll av infiltration Spridningsledningarna kan inspekteras genom luftningsrören. För ner en käpp/stav i rören för att kontrollera att det inte står vatten i ledningarna. Om det är vatten i rören fungerar inte bädden som den ska. Det höga vattnet kan bero på temporär eller konstant förändring av grundvattenförhållandet. Detta måste följas upp tills dess att vattnet sjunker undan. Står det fortfarande vatten i ledningen vid normalt lågvatten, måste anläggningen dräneras. Kontrollera även att luftningsrören och ventilationshuvarna inte är överväxta. Figur 3 Översiktsbild av infiltration med slamavskiljare och fördelningsbrunn. Figur 4 Infiltration sedd från sidan. Figur 5 Tvärsnitt av infiltration.
Markbädd Markbädd används när infiltration inte är möjlig. I en markbädd filtreras och renas avloppsvattnet i ett uppbyggt grus- och sandlager. Från markbädden avleds det renade avloppsvattnet till ett lämpligt vattendrag eller dräneringssystem. Observera att avloppsvattnet inte får avledas till ett vägdike eller till ett vattendrag där betande djur kan dricka av vattnet. På grund av markbäddens djup, vanligen drygt 2 meter, är det svårt att anlägga en markbädd på tomter med ingen eller liten marklutning. Det måste vara en viss höjdskillnad mellan huset, markbädden och utsläppspunkten. Om tillräcklig höjdskillnad saknas måste pumpning av avloppsvattnet ske. Kontroll av markbädd Kontrollera att utloppsbrunnens lock och låsning är intakta. Är vattnet i denna brunn oklart eller färgat och luktar? Då fungerar inte din markbädd som den ska och bör åtgärdas. För fördelningsbrunn, spridningsledning samt dräneringsledning gäller samma skötselråd som för infiltration. Figur 6 Översiktsbild av markbädd med slamavskiljare och fördelningsbrunn. Figur 7 Markbädd sedd från sidan. Figur 8 Tvärsnitt av markbädd.
Tvåkammarbrunn Samma princip som trekammarbrunn. Har två kammare där slammet sjunker till botten eller flyter till ytan. Det renade vattnet går vidare till infiltration eller markbädd. Figur 9 Tvåkammarbrunn i genomskärning, från sidan och uppifrån. Sluten tank Slutna tankar är oftast tillverkade i plast men finns även i betong. Behållaren är vanligen utförd som en liggande cylinder med volymer om 3-6 m 3. En mätsticka eller ett larm används för att se när tanken måste tömmas. Hela tanken töms för att säkerställa långvarig funktion och bästa ekonomi. För att begränsa antalet tömningar får normalt endast avloppsvatten från snålspolande toalett avledas till tanken. Allt övrigt avloppsvatten, tex disk- och duschvatten, måste tas om hand i en separat avloppsanläggning av typ tvåkammarbrunn med infiltration eller markbädd. För tömning ska UMEVA anlitas enligt gällande lagstiftning. Figur 10 Vanlig utformning på en nedgrävd sluten tank.