Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning 4. Kvalitetsgranskning av information 1. Var finns informationen? Det viktiga då du behöver information av något slag är att du först funderar igenom vilken slags information det är du behöver och för vilket ändamål, tänk först igenom det aktuella ämnet/området du arbetar med för tillfället. Vad är det du vill veta? Hur omfattande och aktuell information behöver du? Du måste helt enkelt kartlägga ditt informationsbehov. Tänk efter före! Var systematisk då du söker information och bekanta dig med och lär känna de informationskällor som finns på bibliotek(et) och på nätet. Olika källor passar för olika ämnen, du lär dig med tiden vilka källor som passar ditt ämne bäst. Den naturliga platsen man går till för att få information är väl biblioteket, idag når vi också mycket information via Internet. På biblioteket samlar man in, bearbetar material och kan då igen ge ut informationen på lättast möjliga sätt. Hur hittar du då informationen på biblioteket och vad finns på biblioteken? Förutom att det finns böcker av olika slag har du också möjlighet att komma åt information på andra sätt. Exempelvis har biblioteken ofta tillgång till databaser, Internet, större referenssamlingar osv. Se närmare under rubriken Olika informationskällor. 2. Hur söker man? Det nämndes redan tidigare att innan du börjar söka måste du ha klart för dig vad det är du vill veta och vill ha svar på. Det är också bra att ha klart för sig var du kan få tag i informationen, detta är något som du lär dig med tiden, du lär dig känna till vilka informationskällor som finns tillgängliga och passar det ämne du vill ha information om. Arbetsfaser som ingår i en informationssökning: 1. Definiera uppgiften eller problemet 2. Bestäm dig för hurudan information du behöver 3. Ta reda på vilka informationskällor som finns tillgängliga för dig 4. Formulera problemet 5. Bestäm vilka källor du skall använda dig av
- bibliotekskataloger - referensmaterial - internet - databaser - tidskriftsartiklar... 6. Leta reda på den information du behöver 7. Evaluera den information du hittat Två olika vägar att hitta information Denna guide utgår nu från två olika vägar att få information, nämligen information som rent fysiskt finns på biblioteket eller den information du kan nå via Internet. På de flesta bibliotek har man Internetuppkopplade maskiner för kunder och sannolikt har de också licenser till olika databaser, prenumerationer på elektroniska tidskrifter etc. där du kan hitta den infomation du är ute efter. 1. Tryckta publikationer Material i form av böcker, tidskrifter... Det bästa sättet att få reda på vad biblioteket har för material är att leta i deras katalog. I bibliotekskatalogerna hittar du uppgifter om de böcker, tidskrifter och annat material som biblioteket har. Numera finns bibliotekens kataloger oftast tillgängliga via nätet eller via datorer på biblioteket och inte längre i form av katalogkort i lådor. Var dock uppmärksam på att äldre material fortfarande enbart kan finnas i den gamla kortkatalogen. (T.ex. vid Åbo Akademis bibliotek hittar du litteraturen som tryckts före 1980 i kortkatalogen. Allteftersom litteraturen från kortkatalogen lånas ut förs den sedan in i den datorbaserade katalogen.) I dessa kataloger kan du söka på författare, titel, ämnesord... Sätten att söka varierar inte så mycket från katalog till katalog och det torde också finnas sökinstruktioner på biblioteken över hur man söker i deras katalog. Om du inte vet hur man gör så fråga då bibliotekarien. Ett exempel på ett s.k. nätverk är Blanka ett bibliotekssamarbete mellan åboländska kommuner. Blanka heter databasen som biblioteken gemensamt bygger upp över sina bestånd. Då kan du på en gång söka det material som intresserar dig i alla de biblioteks kataloger som finns inom nätverket. 2. Hitta information via Internet Här kommer lite hjälp på traven då du behöver hitta information på nätet! Som hjälp kan du t.ex. använda dig av portalen http://www.biblioteken.fi/ här hittar du information överlag och hjälpmedel för hur du skall söka information Större biblioteks hemsidor, så som Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/ eller Helsingfors Universitets bibliotek http://www.lib.helsinki.fi/. Du kan också bekanta dig med kapitlet Sökhandledningar på http://www.biblioteken.fi/showhierarchy.asp?hid=1101.
Länken introkurs till Internet http://www.shh.fi/services/biblio/courses/internet/index.htm kan du säkert också ha nytta av, liksom Kungliga Tekniska högskolans: Informationssökningens När? Var? Hur? http://devsrv.lib.kth.se/infosoek/ Då du söker på nätet med hjälp av olika sökmaskimer använder de sig oftast av Boolesk logik, alltså operatorerna AND, OR och NOT (se nedan). De lönar sig dock att kontrollera varje sökmaskin man använder hur deras sökningsstrategi egentligen är uppbyggd. På Uppsala universitets biblioteks hemsida http://www.ub.uu.se/kurs/tutorial/hboolesk.cfm#or hittar du under rubriken "Grundläggande kommandon vid sökning" hjälp och information om den booleska logiken. På Skövde Högskolebiblioteks hemsida http://www.his.se/bib/boole.shtml ser du klart och tydligt hur den booleska logiken fungerar. Denna sida rekommenderas varmt för att du skall förstå operatorernas samband och betydelse. Utöver databaser som bibliotek betalar licensavgift för (varje enskilt bibliotek kan ge information om vilka databaser de har tillgängliga) finns också fritt tillgängliga databaser via nätet. Kom ihåg att dokument som finns i sådana webbaserade databaser samlas inte upp av sökmotorernas robotar utan du måste själv söka direkt i databaserna. De flesta databaser och också de flesta sökmotorer (om du söker på WWW) ger en möjlighet till s.k. boolesk sökning, dvs att kombinera termerna med de logiska operatorerna AND, OR och NOT. AND : A AND B hittar poster som innehåller både termen A och termen B samtidigt. AND begränsar sökningen. OR : A OR B Hittar poster som innehåller termen A eller termen B, dvs båda eller endera termen. OR utvidgar sökningen. NOT: A NOT B hittar poster som innehåller A men inte B. NOT begränsar sökningen, och bör användas med försiktighet. Trunkering Ett trunkeringstecken ersätter samtliga förekommande ändelser på en ordstam. Då du söker information på nätet kan det löna sig att använda sig av trunkering istället för att helt och hållet skriva ut ett specifikt ord. Trunkering innebär att du bara skriver ordstammen, t.ex. list*, på så sätt hittas även ordet med olika ändelser s.s. lista, listor. En nackdel är att också ordet listig också fångas upp. Det gäller alltså att planera väl, även hur man trunkerar.
Här under några listade sökmaskiner som du kan använda för din sökning: Altavista http://www.altavista.com/ Yahoo http://se.yahoo.com/ Google http://www.google.com/ Evreka http://evreka.passagen.se/ Hotbot http://hotbot.lycos.com/?query= Google Scholar http://scholar.google.fi/ 3. Olika informationskällor Vilka informationskällor och hjälpmedel hittar du på biblioteket och vilken sorts information finns i dessa källor? Det finns ett stort antal informationskällor och publikationsformer. Idag är det speciellt informationen på Internet och i form av elektroniska publikationer som ökar i rasande takt. Ett viktigt steg i alla former av informationssökning är att kunna välja ut de informationskällor som lämpar sig bäst för just den typ av problem eller arbetsuppgift som du har framför dig. Här nedanför hittar du de informationskällor som förhoppningsvis kan ge dig den information du är ute efter. Monografier (böcker) Böcker är en av de vanligaste publikationsformerna. Speciellt inom det humanistiska området, eftersom mycket av områdets information består från år till år, vilket inte alla gånger gäller för information från det tekniska området. Bibliografier Bibliografier är viktiga hjälpmedel vid informationssökning. En bibliografi är en litteraturförteckning vars material är uppställt enligt en bestämd princip och förtecknat utan hänsyn till var ifrågavarande litteratur finns. Med bibliografi förstås i första hand en litteraturförteckning. Vissa bibliografier behandlar ett visst ämnesområde, andra kan ge information om utgivningen inom ett land eller ett språkområde och kallas då för nationalbibliografier. Med "finländsk nationalbibliografi" förstår man numera främst databasen FENNICA (http://fennica.linneanet.fi). De mest använda bibliografierna vid informationssökning är de som täcker publikationer inom ett visst ämnesområde. Bibliografier är utmärkta hjälpmedel vid informationssökning. Indelning av bibliografier: Allmänbibliografier - inte begränsade till ett eller flera ämnesområden. Förtecknar alla slag av litteratur. Fackbibliografier eller ämnesbibliografier omfattar litteratur inom ett eller flera närliggande ämnesområden, förtecknar ofta även tidskriftsartiklar.
Specialbibliografier - förteckningar som är begränsade till vissa formalgrupper som bibliografier över akademiskt tryck, bibliografier över officiellt tryck, periodikaförteckningar, tidskrifts- eller tidningsindex. Bibliografiska databaser är uppbyggda av information om olika dokument. Till skillnad från exempelvis bibliotekskataloger ger bibliografier bara infomation om att något är publicerat, inte var materialet finns. Uppslagsverk Bokverk som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område. Detta kan man läsa i Nationalencyklopedin som är ett uppslagsverk. Idag finns olika uppslagsverk som CD-rom och tillgängliga via Internet (avgiftsbelagda). Tidskrifter Många tidskrifter kan idag också nås i elektronisk form på biblioteken. Exempel på elektroniska tidskrifter hittar du t.ex. på Åbo Akademis biblioteks sida: http://www.abo.fi/library/dbs Databaser Databas=en samling uppgifter som beskriver ett visst ämne. Som tidigare nämnts finns det fritt tillgängliga databaser på Internet och du kan säkert också via ditt bibliotek nå olika databaser. De olika informationskällorna som har nämnts hittar du främst i: -bibliotekens alfabetiska kataloger -samkataloger -periodikakataloger -periodikaförteckningar Numera letar man i de olika katalogerna via datorer på biblioteken och ofta även via Internet. Söker du information inom ett visst ämnesområde? Då skall du leta i: -bibliografier -index- och referatpublikationer -bibliotekens ämneskataloger Även dessa källor är ofta datorbaserade. De många "sökmotorerna" för Internet har ofta mycket bra ämneskataloger. Behöver du främst faktainformation? Då behöver du -handböcker -lexikon -uppslagsverk Just sådana källor blir nu också allt oftare, eller t o m endast, tillgängliga på CD-rom, men även på Internet.
4. Kvalitetsgranskning av informationen Eftersom i princip vem som helst kan lägga ut information på Internet bör du kvalitetsgranska den information som du hittar på nätet. Fundera på sådant som: vem står bakom informationen? Är det fakta eller åsikter? Gör källan ett hederligt och genuint intryck på dig? Är information kvalitetskontrollerad av en tredje part? Finns samma källa tillgänglig i ett annat format? För att du skall kunna lita på att informationen är av hög kvalitet bör du hitta följande information i dokumentet på nätet: upphovsman (en person eller organisation), referenser och litteraturhänvisningar.