Vad är det jag ser? Man har idéer och ideal Man står på tårna, håller tal öjer glaset och säger skål är i muren är det ett hål är är en älv bredvid en skog Och på en väg en fårahjord n litet torp, ett äppleträd on och han som sår sin säd, Vidgade vyer, öppna fält Vid horisonten ett cirkustält lefanter i parad ags att erövra ännu en stad Plötsligt bryts radioskvalet Någonting har gått alldeles galet tt elakt virus av värsta sort Man bara sitter där och tynar bort Frågan vi ställer oss dag för dag Finns det nån mening att bara va
Spelar det nå n roll allting som hänt När alla är borta, de man en gång känt n flaska vin och tända ljus Tysta tillsmans i ett tevebrus Upp eller ner, jag ser inget mönster n flock pingviner passerar mitt fönster rodorna kväker nere vid ån yvlar man trä, ja, då blir det spån et går en stöt genom min kropp Ute och inne är allting nonstop Överallt är allt på sma gång Livet är kort och konsten är lång ögt uppe på berget där luften är tunn Bor en dåre som var vis tills han öppna sin mun n stjärna faller ner i min ficka imlarna brinner från en enda sticka udarna driver flocken mot stupet Lockar med frälsning nere i djupet Förvirrade själar, människor i kris Vandrar ut på rutten is Vet inte åt vilket håll vi ska stå
Vet inte ens på vilket ben vi ska gå Siaren stirrar in i sin kula Krossar ett ägg och sparar det gula an häller det över slipad kristall Men det blir som det blir, iallafall Luften för tjock och solen för het Bakom mörka gardiner i min lägenhet I väntan på ett magiskt språng Och att det hela ska sätta igång örren är låst, skåpen är tomma Upp ur golvet växer en blomma n flicka i kjol dansar balett Virvlar runt i en lång pirhuett Vi var ett smansvetsat gäng Som kickade boll på en sommaräng Körsbärsträden blommade då Allt var stort, och himlen var blå n i gänget hette Roland å för länge sen i Småland
Med sin hustru Marianne e tog livet av varann et är för sent, jag sitter fast I andens lust och köttets last Värst av allt när jag blundar Ser jag silhuetter av galna hundar Nya platser, nya seder Man får se vart allting leder Kanske finns det någon som vet Vem kan säga med säkerhet Karons färja har gått på grund jävulen är utklädd till John Blund Man ser inte hornen under hans mössa an siktar på oss med sin domedagsbössa Längst i kanten av Vintergatan Finns en plats utanför kartan it kan man åka när det är dags Kasta en fluga, fånga en lax et fanns inget då, det finns inget sen emonerna tystnar en efter en ur ska det bli, varthän härnäst
Siktar mot toppen av Mount verest Två ackord och sex klingande strängar n häst som är halt, tretti silverpengar n rinnande klocka och tiden ur led Manna från himlen, jag saknar en sked På det stora hela är allting bra Några smällar får man ta Man kan alltid hoppas på lite mer Men månen plockar man aldrig ner