Blixtpatrullen på nya äventyr. Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna piratskatter och sopiga presenter

Transkript

1 Blixtpatrullen på nya äventyr Bilder och berättelser om osynligt skräp, försvunna piratskatter och sopiga presenter

2 2 Stiftelsen Håll Sverige Rent Januari 2012 Författare: Lisa Adelsköld, Stiftelsen Håll Sverige Rent Illustrationer: Patricia Rawecka, Gro Play Grafisk form: Stiftelsen Håll Sverige Rent

3 Innehåll Introduktion Det här är Blixtpatrullen Skräpplockardagarna Grön Flagg... 5 Så fungerar materialet....6 Bilder och flano... 6 Läroplanen för förskolan De nationella miljömålen... 6 Konsumtion. Presenterna som blev skräp... 7 Klimat & energi. Energi i soptunnan Vattenresurser. Syns inte - finns inte? Närmiljö. Plocka inte upp skräpet! Livsstil & hälsa. Äta bör man, annars...blir man jättetrött...30 Kretslopp. Nedbrytning av skatter Håll Sverige Rent

4 Introduktion Här kommer Blixtpatrullen igen! Till de Nationella Skräpplockardagarna 2011 tog Håll Sverige Rent fram ett pussel med en handledning som innehåller experiment, lekar och skapande aktiviteter. I centrum står barnen i Blixtpatrullen och deras vardag. Materialet fick stor spridning och användes av tusentals förskolor under året. En enkät bekräftade det positiva mottagandet och många ville höra av Blixtpatrullen igen, gärna i form av berättelser eller nya upptåg. Så, på begäran kommer här nytt material om Blixtpatrullen! Materialet innehåller sex berättelser med bilder som alla tar upp nedskräpning ur olika perspektiv men även konsumtion, återanvändning, återvinning och nedbrytning. Berättelserna är tänkta att användas för att fördjupa och utveckla arbetet med Skräpplockardagarna men kan självklart användas även i andra sammanhang. Eftersom många förskolor använder pusslet och handledningen i sitt arbete med Grön Flagg har vi gjort en berättelse per Grön Flaggtema. Läs mer om Grön Flagg på sidan 5. Genom att använda detta material bidrar ni också till arbetet med de nationella miljömålen. Sist i varje kapitel har vi därför räknat upp vilka miljömål ni genom att arbeta med temat och berättelsen kan aktivt bidra till att uppnå. Det här är Blixtpatrullen Berättelserna i det här materialet handlar om elva barn som träffas och har roligt tillsammans. De är alla med i en klubb som heter Blixtpatrullen. Tillsammans löser de svåra problem och hjälper både människor, djur och växter. Vännerna i Blixtpatrullen är ofta ute i naturen där de bor och hittar på en massa roligt. Vi hoppas att ni på er förskola vill följa med på Blixtpatrullens äventyr! Vi vill att dessa äventyr blir era äventyr. Gå med i Blixpatrullen eller starta en helt egen klubb. Då kan ni tillsammans hjälpa till att lösa knivigheterna och räta ut frågetecknen i berättelserna. När hjältarna i Blixtpatrullen är ute på uppdrag har de mantlar på sig. Kanske kan ni också ha mantlar eller något annat tecken på att ni är ute på uppdrag. Tillverka egna pannband, broscher, medaljer eller ordensband med blixtar på! Blixtpatrullen har även ett hemligt tecken eller en hälsning som de gör när de sätter igång. De gör en blixt i luften med fingret. Det tecknet kan ni också använda för att skapa stämning och sammanhållning under ert äventyr. Ni kan också använda Blixtpatrullens egna lockrop som de använder när de ska samlas. Då gör de ett indianrop och klappar med handen över munnen. Här presenterar vi barnen i Blixtpatrullen: Kalle gillar att ha det lugnt och skönt. Bäst gillar han att ligga på rygg i gräset och titta upp på himlen där molnen far fram och måsarna flyger. Benjamin dansar helst fram och sjunger högt för sig själv när han är ute. Ibland sjunger han för träden också för det tror han att de tycker om. Zoe är ofta ute i skogen. Hon vet mycket om djur eftersom hon har en egen hund som hon har lärt sig att ta hand om. Kristoffer älskar att klättra i träd och han är jättebra på det. Han kan klättra i stora träd, i små träd, i tjocka träd och i ganska smala träd också. Han vet precis vilka grenar han kan stå på för att inte skada trädet eller ramla ner. Henrik är superbra på att smyga tyst och han kan ta sig fram utan att någon hör honom. Han är också bra på att se spår på marken från djur och människor. Jakob har full koll på alla de ställen Blixtpatrullen brukar vara på för han gillar att rita bilder och kartor. Dem har han alltid med sig så att han vet var han är. Hans dröm är att hitta en hemlig skatt. 4

5 Mia gillar färger och lukter så hon brukar gå väldigt långsamt när Blixtpatrullen är ute. Hon vill nämligen stanna hela tiden och titta på blommor med vackra färger och lukta på allt hon ser. Josefin gillar småkryp och hon brukar ta med sig burkar och förstoringsglas så att hon kan spana på alla små djur hon hittar under stenar och i stubbar. Siri tycker att det är kul att bygga saker. När hon är ute gör hon kojor och båtar och dinosaurier av saker hon hittar i naturen. Filip är en fena på att simma. Bäcken i parken där Blixtpatrullen brukar hålla till är lite för liten för att bada i, men ibland åker Filip med sina föräldrar till havet och där simmar han och dyker som en fisk! Clara är nästan alltid först på plats när det händer något för hon gillar att springa och skutta fram. Hon älskar att hoppa på stenar och balansera på stockar. Mer om Blixtpatrullen kan ni läsa i Blixtpatrullens äventyr: Lek och lär om nedskräpning, allemansrätt och om skräpet som resurs som finns att ladda ner på Skräpplockardagarna Varje vår utlyser Håll Sverige Rent Nationella Skräpplockardagar för alla som vill säga nej till skräpet och ta ansvar för sin närmiljö. Alla kan delta i Skräpplockardagarna, stor som liten, men särskilt viktiga för oss är barn och unga. Vi vet nämligen att det gör skillnad att få med sig budskapet i tidig ålder. Vi tror också att det stora kan börja i det lilla att det är lättare att utveckla en ansvarskänsla för den globala miljön om man förstår vilken påverkan man kan ha på den egna närmiljön. Skräpplockardagarna syftar till att få så många som möjligt att se skräpet och vilja göra något åt det. Själva plockningen blir en symbolhandling som påminner både oss själva och andra om att nedskräpning är onödigt och fel. Det är också viktigt att involvera barnen i ett positivt förändringsarbete när så mycket idag fokus ligger på globala miljöproblem. Genom Skräpplockardagarna kan de få en känsla av att vara med i något större än den vardagliga skräpplockning som många förskolor och skolor är jätteduktiga på. Grön Flagg Grön Flagg är ett verktyg och en certifiering anpassad för förskola och skola. Verktyget är till för att förenkla arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling. Ledorden är demokrati och delaktighet där praktisk handling är grunden. Grön Flagg ingår i det internationella nätverket Eco-Schools. Att arbeta med Grön Flagg bidrar till att: förstärka handlingskompetensen och framtidstron hos barn, elever och personal ge struktur och kontinuitet i verksamheten skapa en tydlig profil till förskolan eller skolan underlätta att nå mål i styrdokumenten Inom Grön Flagg bedrivs arbetet tematiskt och det finns sex teman att arbeta med: klimat och energi, kretslopp, vattenresurser, livsstil och hälsa, närmiljö och konsumtion. Dessa teman är breda och ska fungera som inspiration för att hitta roliga mål i miljöarbetet. När förskolan har valt ett tema skrivs en handlingsplan med mål, aktiviteter och en plan på hur arbetet ska synliggöras. Målen står för de förändringar och förbättringar som ni vill sträva efter i verksamheten. Har förskolan eller skolan stor spridning på åldrarna är det viktigt att målen är sådana att de fungerar för alla åldrar. Sedan anges minst en aktivitet per mål som beskriver mer konkret vad som ska göras för att arbeta mot målen. Dessa aktiviteter kan vara anpassade efter barnens ålder. Tanken är att alla på förskolan ska vara aktiva. Det här materialet är anpassat för att användas inom Grön Flagg. Berättelserna utgår från Grön Flaggs sex teman och visar på hur nedskräpningsfrågan kan kopplas till många ämnen och frågor. Är ni intresserade av att gå med i Grön Flagg, passa på att göra det innan ni inleder arbetet med det här materialet. För att läsa mer om hur Grön Flagg fungerar och för att anmäla er, besök Håll Sverige Rents webbplats gronflagg. 5

6 Så fungerar materialet I detta material hittar ni korta berättelser om Blixtpatrullen som alla tar upp nedskräpning ur olika synvinklar. De sex berättelserna utgår ifrån temana i Grön Flagg; konsumtion, kretslopp, klimat och energi, vattenresurser, närmiljö och livsstil och hälsa. Det går naturligtvis att arbeta med materialet även om man inte är ansluten till Grön Flagg. Det är framtaget för att fördjupa och utveckla arbetet med de nationella Skräpplockardagarna som infaller på våren, men går att använda året om. Bilder och flano Till varje berättelse finns två bilder. Den första visar inledningen på berättelsen och den andra visar en situation som Blixtpatrullen hamnat i och inte förstår, eller ett knivigt problem som behöver lösas. Tanken är att barnen på er förskola ska vara delaktiga och fundera på vad som händer i berättelserna och om det kan finnas några lösningar. Det kanske till och med är läge att rycka ut med er egen blixtpatrull! Ni kan även välja att använda de flanobilder som finns till varje berättelse. Flanobilderna till kapitlen på tema konsumtion, vattenresurser och livsstil och hälsa bygger alla på att ni tillsammans visualiserar berättelsen genom att barnen eller pedagogerna sätter upp bilderna på en tavla samtidigt som ni läser berättelsen. Det gör barnen mer delaktiga och ni kanske till och med kan måla egna flanobilder för att fortsätta berättelsen! Flanobilderna till kapitlen om kretslopp, klimat och energi och närmiljö bygger istället på sorteringsövningar som går ut på att sortera skräp till exempel efter vad som bryts ner fortast eller vad som ska hamna i de olika återvinningsbehållarna. Ni kan laminera flanobilderna och klippa ut dem och sätta dubbelhäftande tejp på baksidan och sätta upp på valfri bakgrund. Den finns också dubbelhäftande magnetband att sätta på baksidan så att de kan användas på magnetiska tavlor. Läroplanen för förskolan I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) står det under Förskolans uppdrag : Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barn en tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Materialet bygger på att barnen på ett lustfyllt sätt kan närma sig vardagliga miljöfrågor och ämnen som rör samhällsfunktioner tydligt kopplade till miljö och hållbarhet. Genom att diskutera och skapa utrymme för barnen att fråga och formulera egna antaganden, kan ni fånga upp det som upptar barnens tankar och koppla detta till miljö- och livsstilsfrågor. På så sätt blir barnens erfarenheter integrerade i arbetet och det aktiva deltagandet ger möjligheter att skapa framtidstro. De nationella miljömålen Genom att använda detta material och arbeta med områden som nedskräpning, konsumtion, resurs hushållning, vattenresurser och återvinning bidrar ni också till arbetet med de nationella miljömålen. De anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske för att lösa våra viktigaste miljöproblem. Genom och se till att barn och unga blir delaktiga i miljöarbetet och vara en del av måluppfyllelsen av Sveriges miljömål kan detta arbete skapa handlings kompetens och framtidstro. Under varje kapitel hittar ni de miljömål som ni kan bidra aktivt till att nå genom att arbeta med temat och berättelsen. Mer om miljömålen hittar ni här: 6

7 Konsumtion Presenterna som blev skräp Den här berättelsen tar upp frågor som vad en bra present är och hur många leksaker man egentligen behöver. Berättelsen handlar om ett födelsedagskalas där presenterna som var så fina från början snabbt går sönder. Kanske var de av för dålig kvalitet eller kanske behövde barnen tagit bättre vara på presenterna. Och ska de köpa nya presenter nu när de gamla gått sönder? Läs berättelsen för barnen och titta på bilderna. Använd de föreslagna diskussionsfrågorna för att uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Ni kan också använda flanobilderna och berätta sagan tillsamman med barnen. Benjamins skräpiga kalas Benjamin fyller år och kompisarna i Blixtpatrullen är på hans kalas i parken bredvid huset där han bor. Alla barn har med sig en liten födelsedagspresent till Benjamin. Kalle har med sig en röd och blank vindsnurra, Henrik en liten apa som spelar trumma när man trycker på en knapp. Filips present är ett flygplan som man bygger ihop själv, Josefin har med sig en liten spindel i plast som ser helt riktig ut, och Siri en vattenpistol som kan spruta jättelångt. Benjamin blir glad för presenterna och alla på kalaset springer runt och leker med dem tillsammans i flera timmar. När de sätter sig ner för att äta tårta ser de plötsligt att det ser skräpigt ut runt omkring dem. Presentpappret och snörena har blåst iväg och hamnat lite här och där. Flygplanet har landat i en vattenpöl och blivit blött så att vingarna hänger ner som öronen på en hund. Vindsnurran har blåst sönder, spindeln har helt plötsligt bara fem ben (hur många ben har en spindel, förresten?) och ligger på marken. Apan trummar inte längre även om man trycker jättehårt på knappen. Det har blivit ett hål i vattenpistolen så nu sprutar den bara jättekort. Först var de fina presenter och nu har de bara blivit skräp! Benjamin är ledsen såklart. Hans kompisar vill gärna trösta honom. Hur kunde det bli så här? 7

8 Förslag på diskussionsfrågor Vad tycker ni är en bra present eller en bra leksak? Hur länge är en leksak rolig att leka med? När tycker ni att man kan slänga en leksak? Hur många leksaker behöver man? Har alla lika många leksaker? Leker man med samma saker överallt på jorden? Mer om... Förslag på mer hållbara presenter: Ätbara presenter baka något smarrigt, till exempel fina muffins eller en dekorerad limpa. Ge bort en upplevelsepresent till exempel en skattkarta med en nedgrävd skatt eller ett presentkort på en rolig utflykt. Plantera en växt i en fin kruka kanske en växt som man kan äta eller varför inte ett helt träd. Köp något på en loppmarknad eller second hand-butik. Ge bort en fin sak du har hemma men som du inte använder. Skapa något själv av återvunnet material kanske en snygg glitterkula, ett eget bowlingspel eller en insektsfälla (se instruktioner i handledningen till Blixtpatrullens äventyr ). Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö. 8

9 Konsumtion Presenterna som blev skräp 9

10 10 Konsumtion Presenterna som blev skräp

11 Konsumtion Presenterna som blev skräp 11

12 Klimat & energi Energi i soptunnan Den här berättelsen handlar om återvinning och om att energi och återvinning faktiskt hör ihop. Genom att bränna upp skräp istället för att återvinna det förlorar vi en massa energi! Läs berättelsen för barnen och titta på bilderna. Använd de föreslagna diskussionsfrågorna för att uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Ni kan också använda flanobilderna och sortera soporna så de hamnar i rätt återvinningsbehållare eller i papperskorgen. Vill ni som pedagoger ha lite mer information om energi och återvinning så finns det under rubriken Mer om... Blixtpatrullen tömmer papperskorgen Kompisarna i Blixtpatrullen är i parken och går på småkrypsjakt. De har gjort små fällor för att fånga småkryp. Småkrypen lägger de i glasburkar för att titta på dem lite närmare. Sedan släpper de ut dem igen så att de får krypa tillbaka ner i jorden eller under en sten. En gång hittade de en ekoxe som är en sorts skalbagge och kan bli större än en vuxen människas knutna näve! Plötsligt får de syn på en papperskorg som är helt överfull med skräp. Det ligger saker på marken nedanför och saker står staplade ovanpå papperskorgen. Men hallå, hur tänker folk? Man kan väl inte slänga saker i en papperskorg som redan är full! utbrister Kristoffer. Och titta, det de har slängt är ju inte ens skräp, säger Siri. Vadå vad menar du? undrar Kalle. Jo men kolla, det är ju glasburkar och metallburkar och gamla tidningar. Det ska ju inte ligga i papperskorgen. Om man gör nya tidningar, glasburkar och metallburkar av de gamla sparar man en massa energi! Och så slipper man såga ner träd och gräva upp metall ur jorden också. Kompisarna i Blixtpatrullen bestämmer sig för att rycka ut, de sätter på sig sina mantlar och sätter igång. De tar med metallburkarna, glasburkarna, tidningarna och annat som de hittar till återvinningsstationen. Så där ja, nu har vi gjort planeten en tjänst och sparat en massa energi! säger Siri. Men hur går det till egentligen? undrar Kristoffer. Hur sparar man energi när man återvinner? 12

13 Förslag på diskussionsfrågor Vad händer med det som vi lägger i soptunnan? Vad händer med tidningar, glas och metall när man lägger dem i återvinningsbehållarna? Hur tror ni det går till när trä blir till papper? Vad är energi egentligen? Varför kan det vara bra att spara energi? Det finns fler återvinningsbehållare på våra återvinningsstationer än de som är med på flanoarket, vilka är det? Mer om... Nedsmält stål blir till nytt stål. Insamlade kapsyler blir till järnvägsräls och armeringsjärn som bland annat används till broar. Vid omsmältning av insamlade stålförpackningar sparas 75 procent av energin som behövs för att framställa stål från järnmalm. Aluminium smälts ned och gjuts till aluminiumtackor som används som ny råvara för till exempelvis motordelar eller nya konservburkar. Metallen kan användas om och om igen och hela 95 procent av energin sparas. Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. När återvunnet glas används som råvara krävs 20 procent mindre energi jämfört med ny råvara. Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns. Energibesparingen vid användning av returfibrer (återvinning) är 70 procent jämfört med användning av ny fiber vid tillverkningen. Källa: Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö. 13

14 TANDKRÄM Klimat & energi Energi i soptunnan matros SCHAMPO 14

15 Klimat & energi Energi i soptunnan TANDKRÄM metro MAT 15

16 Klimat & energi Energi i soptunnan PAPPERS- KORG METALL PLAST GLAS PANT MATAVFALL 16

17 Klimat & energi Energi i soptunnan SC HAMPO Barnmat TANDKRÄM JÄ T Mia T E G O D K R Y D D M I X Pingvinens Iste 17

18 Vattenresurser Syns inte finns inte? Det här kapitlet berättar om att skräp kan finnas även om det inte syns och att skräp i våra hav och sjöar gör skada trots att det inte syns ovan ytan. Berättelsen handlar om när barnen i Blixtpatrullen upptäcker skräp i vattnet och om deras funderingar kring hur det hamnat där. Läs berättelsen för barnen och titta på bilderna. Använd de föreslagna diskussionsfrågorna för att uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Ni kan också använda flanobilderna och berätta sagan tillsammans med barnen. Blixtpatrullen går under ytan Clara, Filip och Mia i Blixtpatrullen har gått ner till vattnet för att testa sina nya vattenkikare. De har gjort dem själva av konservburkar genom att ta bort botten och toppen och sätta fast genomskinlig plast över ena öppningen. Det är en solig dag och vattnet ligger spegelblankt och glänser som silver. De tar av sig skor och strumpor och springer runt i den varma sanden. Åh, vad härligt att känna sanden mellan tårna! ropar Filip. Tänk vad rent och fint det är här, säger Mia. Här trivs både människor och djur! Kompisarna vadar ut i vattnet och börjar spana under ytan med sina vattenkikare. Det är som att komma till en helt ny värld. Som att åka ut i rymden eller vara inne i ett dataspel. De ser växter som vajar i strömmarna, och fiskar och småkryp som simmar omkring. Men plötsligt upptäcker de en massa andra saker när de vadar runt med sina kikare. Det ligger skräp överallt på botten! Plastskräp och burkar. Det ligger nergrävt i sanden, ovanpå botten och flyter i vattnet. Men, utbrister Mia, jag som först trodde att det var så rent och fint här och så är det fullt av skräp som inte syns! Kompisarna börjar fundera. Hur har skräpet hamnat där och hur blir man av med skräp som inte syns? 18

19 Förslag på diskussionsfrågor Hur tror ni skräp hamnar i vattnet? Om skräpet inte syns är det inte dåligt då? Vad tror ni händer med skräp som hamnar i vattnet? Om man slänger skräp där det är jättedjupt, är det okej? Vad får man slänga i vattnet? Vad försvinner? Mer om... Två gånger, 2005 och 2009, har Håll Sverige Rent organiserat undersökningar av skräpet under ytan vid Slussen i Stockholm. Fem lag med dykare fick då tävla om att få upp skräp från botten under 45 minuter. Tillsammans hann de plocka upp totalt 1 ton skrot per gång! Det här hittade vi Vid dyket som gjordes 2005 plockade dykarna upp bland annat det här: 1 TV 18 cyklar 7 kundvagnar 1 parksoffa 5 mobiltelefoner 1 skateboard 1 bok 33 burkar 37 bil- och cykeldäck 1 ankare 14 trafikkoner. 113 tomglas 1 MP3-spelare 10 fiskedrag 2 bilbatterier 1 hushållsbatteri Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål: Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Giftfri miljö. 19

20 Vattenresurser Syns inte, finns inte? VATTENRESURSER 20

21 Vattenresurser Syns inte, finns inte? BUBBEL GUM MAT 21

22 22 Vattenresurser Syns inte, finns inte?

23 Vattenresurser Syns inte, finns inte? BUBBEL GUM MAT 23

24 Närmiljö Plocka inte upp skräpet! Den här berättelsen tar upp frågan om vilka skräpföremål man kan plocka upp och vilka barnen ska undvika. På så vis kan ni förbereda er inför skräpplockningen så att det inte händer några olyckor! Berättelsen handlar om när barnen i Blixtpatrullen plockar skräp och ställs inför valet att plocka upp en krossad glasflaska och en färgburk eller att låta bli. Läs berättelsen för barnen och titta på bilderna. Använd diskussionsfrågorna för att uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Ni kan också använda flanobilderna och sortera dem efter vad barnen och ni pedagoger tycker är okej att plocka och vad barnen ska undvika när ni är ute. Blixtpatrullen hittar farligt skräp Idag är kompisarna i Blixtpatrullen vid mataffären i staden där de bor. De har pantat burkar och flaskor som de har samlat in och fått ihop 30 kronor som de köpt glass för. Bra grej det här med att panta, säger Henrik. Man får en glass och samtidigt gör man något bra för miljön! Det är gott att panta! Säger Zoe och slickar på sin glass. På väg hem går de över torget. Men vad skräpigt här är, säger Zoe. Vad säger ni, ska Blixtpatrullen rycka ut? Jaa, säger Jakob, det gör vi! Kompisarna sätter på sig sina mantlar och gör utryckningsropet. (Kommer ni ihåg utryckningsropet? Se sidan 4.) De sätter igång och samlar skräp så att mantlarna fladdrar där de far fram. Men efter ett tag ropar Henrik på sina vänner. Jag vet inte vad jag ska göra, säger Henrik. Jag har hittat en massa krossat glas med jättevassa bitar. Tänk om jag skär mig när jag plockar upp det! Och jag har hittat en konstig burk som läcker något med en läskig, blå färg, säger Jakob. Tänk om jag får det på fingrarna när jag plockar upp den! Hmm, funderar kompisarna. Ska man verkligen plocka upp alla sorters skräp? Vad gör man med sådant som kan vara farligt? 24

25 Förslag på diskussionsfrågor Vilket skräp är det okej att plocka upp? Vilket skräp ska man akta sig för, tror ni? Vad ska man göra med farligt skräp? Ska man bara låta det ligga kvar? Kan skräp vara farligt för djur? Är det samma skräp som är farligt för djur som är farligt för människor? Mer om... Nedan ser ni exempel på farosymboler som kan vara bra att känna till. Miljöfarlig Hälsofarlig Giftig Frätande Brandfarligt OBS! Dessa symboler kommer att bytas ut successivt fram till 2015 med liknande rödvita symboler som är gemensamma för hela EU. Mer information finns på Källa: Kemikalieinspektionen Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. 25

26 TANDKRÄM Närmiljö Plocka inte upp skräpet! NÄRMILJÖ CAFÉ ORION 26

27 Närmiljö Plocka inte upp skräpet! CAFÉ ORION 27

28 Närmiljö Plocka inte upp skräpet! FÄRG SPRAY 28

29 Närmiljö Plocka inte upp skräpet! P matros 29

30 Livsstil & hälsa Äta bör man, annars... blir man jättetrött Den här berättelsen tar upp varför kroppen behöver energi för att fungera och vad som kan ge oss energi att hoppa och skutta och plocka skräp. Berättelsen handlar om när barnen är ute på Skräpplockardagarna men fröken har glömt mellanmålet. När energin i kroppen tar slut händer plötsligt konstiga saker. Läs berättelsen för barnen och titta på bilderna. Använd de föreslagna diskussionsfrågorna för att uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Ni kan också använda flanobilderna och berätta sagan tillsammans med barnen. Katastrof i skräpplockningen Alla hjältarna i Blixtpatrullen har mantlarna på sig och far runt och plockar skräp i en park nära sin förskola. De blir förvånade över hur mycket skräp som finns överallt, på gatan, på marken, i buskarna, ja till och med uppe i träden. Det är i alla fall väldigt kul att plocka skräp. Siri balanserar på ett ben samtidigt som hon böjer sig ner och plockar upp skräpet. Kristoffer försöker nå en plastpåse som har hamnat uppe i ett träd. Clara bär sin soppåse på raka armar ovanför huvudet hur lätt som helst. Hon känner sig som Pippi Långstrump som kan bära Lilla Gubben. Alla på förskolan ska vara ute hela eftermiddagen och plocka skräp. De ska äta mellis ute och sedan plocka ännu mer så att deras park blir den renaste och finaste i hela världen. Men när det är dags för mellis upptäcks en katastrof. Fröken har glömt bananerna och smörgåsarna på förskolan! Bara vattnet är med men det blir man ju inte mätt på. Vi stannar ett tag till och plockar, så äter vi mellis på förskolan sedan, säger fröken. Alla plockar vidare, hoppandes och skuttandes. Men snart händer det något konstigt. Plötsligt känner sig alla jättetrötta. Sopsäcken som Clara bär ovanför huvudet känns dubbelt så stor och tung. Siri sätter sig på en bänk, för benen känns som om de är gjorda av slajm och det snurrar i huvudet. Kristoffer lägger sig ner en stund i gräset och nästan med en gång somnar han. Han som inte har sovit middag på förskolan på flera år! Vad är det som händer? 30

31 Förslag på diskussionsfrågor Hur känns det i kroppen när man inte har ätit på länge? Varför behöver vi äta mat? Vad händer i kroppen när vi äter? Tror ni att det spelar någon roll vad det är man äter? Får man energi av all sorts mat? Vad är ett bra mellis, tycker ni? Mer om... En mackas väg genom kroppen: 1. Matsmältningen börjar i munnen där tänderna tuggar sönder mackan. Spottet innehåller enzymer som bearbetar mackan och gör den lättare att svälja ner. 2. Matstrupen är ett långt rör med muskler på väggarna som pressar ner den söndertuggade mackan från munnen till magsäcken. Man kan faktiskt svälja mat, fast man står på händer! 3. Magsäcken är som en elastisk säck med starka muskler som knådar mackan under några timmar. Syror och enzymer blandas i geggan som mackan har blivit. 4. Sedan åker macksmeten ner i tunntarmen. Tarmen är fyra till fem meter lång och dess inre yta är täckt av tarmludd som tar upp näringen. Det är inte förrän maten har kommit hit som blodsockret stiger. 5. När det som en gång var en macka går över i tjocktarmen sugs vatten ut från smeten och tas tillbaka av kroppen. 6. Resterna av mackan hamnar i ändtarmen, och där ligger de tills kroppen gör sig av med innehållet, till exempel i en blöja eller i en toalett. Källa: FASS Genom att arbeta med temat och berättelsen kan ni aktivt bidra till att uppnå följande svenska miljömål: God bebyggd miljö, Giftfri miljö. 31

32 z Livsstil & hälsa Äta bör man, annars... z z z.. 34

33 Livsstil & hälsa Äta bör man, annars... 35

34 Kretslopp Nedbrytning av skatter Det här kapitlet tar upp ämnen som nedbrytning och hur länge skräp som hamnar på marken egentligen stannar kvar om ingen plockar upp det. Berättelsen handlar om en nedgrävd piratskatt som delvis försvinner eftersom vissa saker bryts ner i jorden och andra inte. Läs berättelsen för barnen och titta på bilderna. Använd de föreslagna diskussionsfrågorna för att uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Ni kan också använda flanobilderna och sortera dem efter hur snabbt ni tror att de olika sakerna som bilderna föreställer bryts ner. Vill ni som pedagoger ha lite tips så kan ni läsa mer under rubriken Mer om Piratskatten som blev uppäten En varm och solig dag i somras lekte kompisarna i Blixtpatrullen pirater. De byggde två supersnygga piratskepp av gamla grenar. Zoe, Jakob och Mia som seglade det ena skeppet grävde ner en skatt på ett hemligt ställe. Sedan ritade de en skattkarta så att de andra piraterna skulle kunna hitta skatten. Men precis när de skulle börja kom Jakobs mamma och bjöd på nybakta bullar och saft. Så då glömde de bort hela skattletandet. Men en blåsig höstdag kom Zoe på att de glömt den nedgrävda skatten. De hade till och med glömt var de gömt den. Tur att de gjort en skattkarta. Jakob och Mia vill också gärna ha tillbaka sakerna de grävde ner. Det var nämligen väldigt fina saker; en vacker blå glasbit, en ring som Mia fått som säkert var i guld, ett litet rött äpple, en bild från en tidning på fisken Nemo, en pinne som såg ut som en blixt och ett tuggummi som bara var lite tuggat på. Alla grejer grävde de ner i en grop i marken. Nu följer Zoe, Jakob och Mia skattkartan och hittar platsen där de minns att de grävde ner skatten. De gräver och gräver men blir väldigt förvånade när de till slut hittar skatten. Alla saker finns inte kvar i gropen! Har de andra piraterna hittat skatten trots att de inte har kartan? Men några saker ligger ju fortfarande kvar, och det vore ju konstigt att inte ta allt. Vad är det som har hänt? Vilka saker tror ni fanns kvar i gropen och vilka är borta? 36