SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING 409 Nedanstående är en annons från Paroc
4 husbyggaren nr 4 B 2009
nr 4 2009 Årgång 51 SBR SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING ISSN 0018-7968 Organ för SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE Lars Hedåker REDAKTÖR Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER 1 4 prenumerationer 250: 5 9 prenumerationer 200: 10 eller fler prenumerationer 160: Lösnummer 70: Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: Bankgiro: 55 34 25-0 241-0058 UTGIVNINGSPLAN 2009 Nr 1 v 5 Nr 5 v 37 Nr 2 v 11 Nr 6 v 42 Nr 3 v 17 Nr 7 v 49 Nr 4 v 23 TRYCKERI Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 10 800 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer Sidan 10 Koppar är ett lätthanterligt ämne och därmed tacksamt att lägga på komp - licerade tak. Dessvärre läcker kopparjoner ut med regn. Stuprören på landstingshuset i Stockholm leder därför regnvatten ner i en stenkista med kisel. Husbyggaren tar även upp problematiken med expanderande fogband, som används för tätning runt fönster och dörrar. Nu visar tester att fogbanden både kan läcka och magasinera vatten från slagregn. Foto: Marie Wallin INNEHÅLL 6 Anrik fastighet får patinerat koppartak som ärgar sent 10 Koppar är lätt att hantera men läcker ut i naturen 14 Dimensionera skorstenen för både hetta och blåst 18 Tak med glaspannor leder luftburen solvärme 20 Biocid som frisläpps sakta kan hålla fasad ren 22 Fuktrisk med expanderande fogband i lätta ytterväggar 28 Dyrare fönster blir snabbt billigast 30 Hydrofil yta ger energisnålt fönster utan kondens 36 Trä och planglas paras ihop i nya konstruktioner 38 PR-kampanj ska få fler bli medlemmar i SBR 42 Juridik: Entreprenör får inte hålla på nyckel för att få betalt 44 IT: Med BIM kan projektörer optimera sina lösningar 46 Form & Teknik: Akademi ska få material att mötas över gränser 48 Debatt: Ge platschef rimlig ram för att få flyt på bygget 52 Noterat 56 Marknadsnytt 68 Nytt från SBR I nästa nummer: Geoteknik & Grundläggning & ROT Tidningen utkommer i vecka 37 nr 4 B 2009 husbyggaren 5
TAK Landstingshuset på Kungsholmen i Stockholm ser lite stoltare ut än vanligt. Det 175 år gamla huset har just fått 4 000 kvm nytt koppartak. Kopparn är patinerad för att inte blänka och störa grannar. Kopparjoner som följer med regn samlas upp i en kiselfälla. Anrik fastighet får patinerat koppartak som ärgar sent Av marie wallin, frilansbyrån Rakt på sak Landstingshuset byggdes ursprungligen som militärsjukhus och döptes till Garnisionssjukhuset. Det stod färdigt år 1834. Byggnaden är en av de få i klassicistisk stil i Stockholm. Näst efter Göta kanal var Garnisionssjukhuset dåtidens största byggprojekt i Sverige. Sedan år 1971 tjänar det som hemvist åt den politiska ledningen i Stockholms läns landsting, men när det invigdes var det Nordens största och modernaste sjukhus. Hundratals lagningar Men ingenting håller för evigt. Det vackra, ärgade plåttaket som klädde fastighetens tak hade genom åren lagats på hundratals ställen och behövde nu bytas ut helt och hållet för att undvika läckage och fuktskador. Byggledare/projektör under entreprenaden var Plåtkonsult Rolf Svensson AB. Vi fann tre omfattande fuktskador som vi fick åtgärda, men för övrigt var det inte några större problem. Vi fick mura om de övre delarna på åtta skorstenar som var frostskadade, men det stora jobbet var att lägga kopparn snyggt kring alla olika vinklar här uppe, berättar Ola Svensson och blickar ut över taket och den vidunderliga utsikten över Kungsholmen och Norr Mälarstrand. Nio månader Under nio månader har arbetet pågått. Omkring tio plåtslagare har deltagit i arbetet med att ta bort det gamla, gröna, ärgade koppartaket och lägga på nytt. Det Landstingshuset i Stockholm byggdes åren 1816 1834 som militärsjukhus. Det är en av de få byggnader i klassicistisk stil i Stockholm. Foto: Marie Wallin 6 husbyggaren nr 4 B 2009
nya taket är i en mörk, nästan lite lilafärgad, nyans och inte lika glänsande som man är van vid. Ny kvalitet Den här kopparsorten heter Nordic Brown Light. Det är patinerad koppar, den är alltså behandlad med kemikalier för att se åldrad ut. Det gör man för att den inte ska glänsa och blänka i solen och störa dem som bor i närheten, förklarar Ola Svensson och pekar mot de omkringliggande husen, vars översta våningar ligger strax nedanför Landstingshusets tak. Den här kopparn kommer att behålla kop parfärgen längre än det gamla taket. Men ingen vet ännu riktigt hur lång tid det tar innan den börjar ärga, eftersom det här är en ny kvalitet. Torbjörn Ivarsson från LW Plåtslageri AB är platschef för bygget. Han tränger sig förbi en smal passage där arbetet är i sitt slutskede. Han tycker att koppar är ett utmärkt material att arbeta i. Kopparn är väldigt lätt att forma, eftersom den är så mjuk. Svårigheten är bara att inte slå för hårt på den. Då blir det lätt fula märken. Torbjörn Ivarsson är platschef för takomläggningen. Koppar är lätt att arbeta med, bara man inte hamrar för hårt på den, säger han. Foto: Marie Wallin Christer Kolting, biträdande platschef, är en duktig kopparhantverkare. Han klär över takutsprången så perfekt som om kopparn vore av tyg. Foto: Marie Wallin Två miljöförbättringar Det nya koppartaket är inte precis miljövänligare än det gamla, men några för- Fortsättning s. 8 P nr 4 B 2009 husbyggaren 7
Nio månader tog det att byta ut hela det gamla taket. Det nya koppartaket ärgar inte lika fort som det gamla. Foto: Marie Wallin Från Landstingshusets tak har man en vidunderlig utsikt, inte bara över Norr Mälarstrand i Stockholm, utan även över hantverket. Foto: Marie Wallin 8 husbyggaren nr 4 B 2009
En närmare titt på Christer Koltings hantverk. Här ett ventilationsintag. Foto: Marie Wallin Här gäller det att ha känsla för hantverket. En amerikanare, den snedskurna delen, ger snyggt resultat. Foto: Marie Wallin Åtta skorstenar var frostskadade och behövde muras om innan de fick klädsel av koppar. Foto: Marie Wallin P bättringar på miljöområdet har ändå uppnåtts genom takomläggningen. Förr vällde regnvattnet ner över en del av takkanterna hur som helst när det regnade och spreds okontrollerat runt hela huset rakt ner i marken. Regnet frigör kopparjoner, som är ett miljögift. Men eftersom kopparjonerna är kraftigt reaktiva och snabbt bildar komplex går de också förhållandevis lätt att få bort från regnvattnet. Nu har vi gjort takrännor med stup - rör som leder ner regnet i en stenkista med kisel. Då samlas regnet upp och vattnet filtreras innan det sjunker ner i marken, berättar Ola Svensson. Dessutom har en stor mängd bly som på 1800-talet användes som tätning mellan olika fästen och som beklädnad på skorstenstoppar tagits bort. Så nu är Landstingshuset med sin nya huvudbonad och i all sin prakt rustad och redo att möta 175 nya år i ur och skur. D Fakta: Uppdrag: Omläggning av Landstingshusets koppartak Byggtid: Nio månader Takyta: 4 000 kvm Byggledare/projektör: Rolf Svensson AB Plåtarbeten: LW Plåtslageri AB nr 4 B 2009 husbyggaren 9
TAK Koppartak är vackra och lätthanterliga, men inte helt okontroversiella ur miljösynpunkt. Kopparjoner är ett miljögift som läcker ut i naturen när det regnar. Stockholms stad är dock en kommun som lättat på reglerna för koppartak. Koppar är lätt att hantera men läcker ut i naturen Av marie wallin, frilansbyrån Rakt på sak Som byggnadsmaterial är koppar lättarbetat. Koppartak väger i genomsnitt bara en fjärdedel av ett tegeltak. Ett tak av koppar har en livslängd på långt över hundra år och kräver inget särskilt underhåll. Materialet expanderar 20 25 procent mindre än zink och aluminium. Det ger mindre temperaturrörelser, vilket ökar livslängden. Koppar är också lättformat och lämpar sig därför till arkitektoniskt djärva skapelser. Det kan bearbetas vid låga temperaturer utan att spricka och är därför populärt i kalla klimat med stora temperaturskillnader som här i Norden. Kopparjoner miljögift Men koppar är ett miljöproblem när det läcker ut i den omgivande miljön. Det är ett nödvändigt ämne för både människor, växter och djur, men i en begränsad mängd. Halter som överskrider det som finns naturligt i vår miljö kan ge skadliga effekter på mark- och vattenlevande organismer. Kopparprodukter som exponeras i fuktiga miljöer eller utsätts för slitage läcker långsamt ut kopparjoner i naturen. I fuktig luft, som innehåller försurande ämnen, bildas ett svart oxidskikt, som sedan omvandlas till en grön patina. När det regnar löses koppar ut från taken och rinner ut i mark och vatten. Löst koppar i jonform är biologiskt tillgänglig, det vill säga att den binds i levande organismer. största utsläppen i Stockholms stad kommer därifrån samt från tappvattensystem, bromsbelägg och tak. Dessa fyra användningsområden utgör tillsammans endast nio procent av den totala användningen av koppar inom Stockholms stad. En liten del av användningen orsakar alltså förhållandevis stora utsläpp. Koppar som tak- och fasadmaterial står med ett halvt till ett ton per år för en mindre del av utsläppen. Fortsättning s. 12 P Inte största utsläpps källan Bara inom Stockholms stad finns det totalt 120 000 ton koppar i olika produkter. Det totala läckaget av koppar i staden är 12 ton per år. Den största andelen koppar finns i elektrisk utrustning, till exempel transformatorer, generatorer och elkablar. De För dylika vinklar krävs skickliga hantverkare. Foto: Marie Wallin 10 husbyggaren nr 4 B 2009
P Ett resultat av utsläppen är att kopparhalten i Stockholms mark- och vattenmil - jöer överlag visar på förhöjda nivåer av koppar. Tydligast är koncentrationen i grundvattnet, där den är cirka tio gånger högre än i svensk skogsmark. Restriktivitet mot användning Den fria hydratiserade kopparjonen är den mest biotillgängliga kopparformen och dessutom den som är giftigast. Enligt en rapport om Stockholm stads koppartak utgör denna form av koppar huvuddelen (60 100 procent) av den totalt avrunna mängden i regnvatten som runnit över kopparplåt. Fram till år 2007 fanns ett politiskt beslut som innebar att Stockholms stad skulle visa stor restriktivitet mot användningen av koppar som tak- och fasadmaterial för att minska utsläppen. Det gällde särskilt vid nybyggnationer på mark som ägs av staden. Sedan år 2007 gäller inte det beslutet längre. Det hänvisade till ett program för Fakta: Profil: Koppar finns bland de ädlaste metallerna på den galvaniska skalan, precis efter platina, guld och silver Kemisk beteckning: Cu Vikt: 8 930 kg/m3 Smältpunkt: 1 083 grader Celsius Form: Plåtar eller band Livslängd: Olika för olika miljöanpassat byggande, som nu dels är frivilligt för oss i Stockholms stad dels föreslaget att bli ett nationellt, frivilligt styrdokument som kan användas av bygg - industrin och kommuner i hela landet, förklarar Ulf Mohlander, chef för miljö - analysenheten vid miljöförvaltningen i Stockholms stad. Emissionerna från koppartaken utgör en relativt liten källa till föroreningarna men den är svår att hantera. Lokala förhållanden styr Det fick vi klart för oss. Det handlar om i runda tal 700 000 kvadratmeter på ett stort antal byggnader runt om i staden. De flesta av taken, cirka 60 procent, finns på byggnader med ett högt kulturhistoriskt värde, säger Ulf Mohlander. produkter, men minst 100 år för ett tak Andra egenskaper: Alltid återvinningsbart Stadens inställning är att miljöpåverkan alltid bör prövas från fall till fall med hänsyn till de lokala förhållandena vid både reparationer och nybyggen. Om koppar kan användas eller ej måste vara upp till varje enskild kommun, eftersom man måste se till helheten och veta hur den totala utsläppssituationen ser ut just på det aktuella stället, menar Ulf Mohlander. Det måste alltid göras en lokalspecifik bedömning. Det kan finnas skäl att säga nej till användningen av koppar i ett tättbebyggt eller känsligt område som redan har höga halter, men det finns knappast någon anledning att säga nej till ett koppartak på en kyrka i övre Norrland där avrinningen leds ut i marken. D 12 husbyggaren nr 4 B 2009
nr 4 B 2009 husbyggaren 13
TAK Många saker måste vägas in när en skorsten konstrueras. Risken för brand ökar om skorstenen är för låg. Gnistor kan tränga in under takbeläggningen. En skorsten måste även stagas ordentligt. En kraftig infästning ställer dock krav på takbeläggning. Dimensionera skorstenen för både hetta och blåst Av björn björkman, skorstensfejarmästare, Brandskyddsföreningen En skorsten vet väl alla vad det är? Det är där röken kommer ut på taket. En skorsten ska inte bara passa arkitektoniskt utan även vara konstruerad så att den fungerar på avsett sätt. Ett brant tak med en skorsten nere vid takfoten medför att det blir en hög smal skorsten som estetiskt inte är snyggt. En skorsten vid nock smälter bättre in men gör att eldstadens placering blir mer begränsad. Ett rätt dimensionerat eldningssystem som eldas på rätt sätt ska knappt märkas av grannarna. Endast ett litet värmedaller ska synas ovan skorstenstoppen. För att anläggningen ska fungera på det sättet krävs att skorstenen dimensioneras på rätt sätt. Det finns flera olika funktionskrav som måste uppfyllas. Skorstenen ska skapa nödvändig dragstyrka för att suga ut röken. Rökkanalens dimension måste vara tillräckligt stor för att svälja rökgaserna men inte för stor eftersom det då kan medföra att det bildas tjära och sot på rökkanalsväggarna. Skorstenen ska dess - utom bestå av material som motstår eventuella korrosiva rökgaser och hindrar att brand uppstår. Otät takbeläggning en brandrisk Många önskar att placera en eldstad vid ytterväggen vilket gör att skorstenshöjden över tak blir mycket hög, speciellt om taklutningen är brant. I vissa fall kan skorstenen vara längre ovan tak än i huset vilket medför stora belastningar på konstruktionen. En sådan skorsten måste stagas ordentligt för att inte blåsa omkull vid kraftiga vindar. Den ska även dimensioneras så att sotaren kan rensa skorstenen från skorstenstoppen. Dessa aspekter kräver att det görs kraftiga infästningar för staglinor och steganordningar. Beroende på typ av takbeläggning varierar svårigheten att få bra infästningar som inte orsakar läckage. Med en för låg skorstenshöjd ökar brandriskerna. Vid eldning i eldstäder med korta rökgångar finns det risk att gnistor följer med rökgaserna. Dessa gnistor kan tränga in under takbeläggningen om det finns glipor. Risken är störst med takpannor och speciellt vid äldre enkupigt taktegel. Det är därför av största vikt att man har löpande tillsyn över takbeläggningen. Om en sotbrand skulle uppstå är risken ännu större. Då kan det slå ut meterhöga lågor ur skorstenen och glödande tjära följer med. Skulle det samtidigt råda stark vind finns det risk att glödande partiklar tänger in under nockbeläggningen och orsakar en brand. Sanitär olägenhet För att få tillräckligt undertryck i eldstaden krävs det att skorstenen är tillräckligt Björn Björkman har skrivit boken Skorstenar & Eldstäder. FÖRFATTAREN Björn Björkman är utbildad skorstensfejarmästare och sedan år 2004 Brand - skydds föreningens expert på eldstäder, skorstenar och sotning. Han har jobbat som teknisk konsulent på Sveriges skorstens - fejaremästares riksförbund. hög. Nödvändigt undertryck beror på typ av eldstad och vilken typ av ventilationssystem som huset är utrustat med. En eldstad med långa rökgasvägar eller ett hus med mekaniskt fläktsystem kräver en hög skorsten för att eldstaden inte ska ryka in. En skorsten som felaktigt mynnar under nockhöjd och i lä av taknocken medför ofta driftstörningar då luftvirvlarna trycker tillbaka röken ner i skorstenen. En för låg skorsten kan även medföra att röken trycks ner och orsaka obehag för grannarna. Med dagens FTX-system för ventilation är risken extra stor för grann - osämja på grund av felaktiga skorstenslösningar. Frätande rökgas kan skada tak Att ställa om en värmeanläggning till eldning med spannmålskärna är relativt enkelt. Många pelletsbrännare är godkända för att elda spannmålskärna. Problem kan uppstå om spannmålskärnas fukthalt är högre än tio procent och innehåller klorider. Det har i några fall visat sig bilda korrosiva utfällningar som har gjort att tak av Fortsättning s. 16 P 14 husbyggaren nr 4 B 2009
ALUFIX Det moderna och flexibla skyddsräcket för plana tak Avståndet mellan stödprofilerna är max 5,7 m Systemet är banbrytande genom sin enkla montering Samtliga detaljer förvaras i en praktisk transportkassett Alufixsystemet i aluminium uppfyller pren 13374 Telefon 08-97 04 80 031-23 07 20 www.zipup.se nr 4 B 2009 husbyggaren 15
Det kan bli många olika typer av skorstenar även på ett litet hus. Dels skorstenar av olika sorts tegel och med utsmyckningar av vanliga gråstenar på toppen, dels ventilations skorstenar av plåt som uppfyller sin funktion, men som inte är lika vackra att se på. Foto: Marica Thorén P Utsmyckningen kan även vara lite mer fantasifull. Foto: Marica Thorén stål eller aluminium har korroderat mycket snabbt. Eldstads- och skorstensrelaterade bränder är den vanligaste brandorsaken i en- och tvåbostadshus. Cirka 1 000 sotbränder i skorstenar och 500 andra eldstadsrelaterade bränder inträffar varje år. Därför är det nödvändigt att installationerna blir rätt utförda. Att köpa en godkänd skorsten betyder inte att man köper en lämplig skorsten. En skorsten som är mycket lämplig för oljeeldning med kondenserade rökgaser kan bestå av ett plaströr och vara avsedd för en högsta rökgastemperatur på 120 grader Celsius. Den skorstenen är inte lämplig för vedeldning, då krävs en skorsten som tål rökgastemperaturer på 450 grader Celsius. En pelletseldad värmepanna kan hamna någonstans mitt emellan. Det är av den anledningen viktigt att ta reda på vad den eldstad man tänkt sig kräver för typ av skorsten. Då konstruktionen av skorstenarna varierar kan de vara väldigt snarlika men ha mycket olika användningsområden. Därför är det viktigt att kontrollera märkningen och följa monteringsanvisningen. Säkert arbete på taket För att kunna rensa skorstenen måste skorstensfejaren ha en säker arbetsmiljö. Därför ska det finnas permanenta stegar och takbryggor. Det finns lösa taksteg som kan monteras på tak med takpannor. Denna typ av steg är mycket enkla att montera men det gäller att följa monte - ringsanvisningen som ofta anger att det krävs förstärkningar av takläkten. Vissa skorstenar är godkända för vertikal montering. Detta kan vara lockande när man önskar placera eldstaden vid ytterväggen och låta skorstenen mynna vid taknocken. Installationen kan dock medföra driftsproblem med risk för ökad sotmängd i rökkanalen. Denna typ av skorsten kräver rensluckor på rökkanalens vertikala del och kan även kräva att det finns ordentliga takluckor på taket för att kunna rensas. Under rensluckorna måste det finnas en brandsäker golvbeläggning då det vid en eventuell sotbrand behöver rakas ut brinnande tjära och sot. D Fotnot: Läs mer på www.svbf.se. Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. H-Fönstret AB Gåseberg 420 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 Fax 0523-478 74 www.hfonstret.se 16 husbyggaren nr 4 B 2009
TAK Ett tak kan spara ett ton olja årligen och motsvarande utsläpp av koldioxid genom att solen värmer luft i ditt hus. Genom att låta solen värma luft, där själva luften blir energibärare, minskar risken för läckage och fuktskador. Tak med glaspannor leder luftburen solvärme Av peter kjaerboe, KTH Du arbetar bra i 20 grader Celsius temperatur i komforttemperatur och lever länge och håller dig frisk om du tvättar dig i varmt vatten. Om det är torrt hemma och bra ventilation mår du bra, fuktskador uppstår inte och bakterier och mögel trivs inte. Men för att upprätthålla komfort fordras värme. Idag användes energi motsvarande mellan ett och tre ton olja beroende av om du bor i lägenhet eller friliggande hus. Energi som är problematisk vid produktion, transport och vid omvandling. Skimrande tak. Foto: Peter Kjaerboe Ta vara på solen Har du tak över huvudet? Om svaret är ja så ersätt gamla pannor med nya när du byter tak! Fundera på att nyttja solen. Om svaret är nej, välj arkitekt respektive hus där taket kan användas för sol. I DN den 19 april, i artikeln Nätta lådor för ny tid fanns två av nio förslag på nya villor där taket används som altan respektive som terrass, men inget där solen tas tillvara! Lösningen är ett fönster som är stängt med isolerande luckor när man vill. Vid ökande solstrålning höjs först takets och väggens temperatur, se till exempel Werner m fl 1977, varvid värmeförluster mins - kar. Sedan, när temperaturen överstiger den i rummet, och i tilluften och tappvattnet, öppnas i princip luckorna och solljuset värmer. Alla ytor är inte lämpliga för detta. Ytor som är orienterade uppåt, det vill säga tak och väggar åt nordost, syd och sydväst fungerar. Torr luft används, det vill säga det är torrt i taket eller väggen. Är den tillgängliga arean tillräckligt stor finns det Skimrande vatten jämfört med skimrande tak. Foto: Peter Kjaerboe FÖRFATTAREN Peter Kjaerboe arbetar dels på KTHenergiteknik, dels på SolTechEnergy AB med enkla cirkulationsanordningar för uppvärmning och för ventilation. De är pas - siva så tillvida att de helst drivs med sol. möjlighet att få bra bidrag från soluppvärmd luft. Solen är motorn som driver oss här på jorden. Solen kan och bör användas mer än via fönstren. Tak och väggar utgör cirka 90 procent av boarean; tak och väggar står i genomsnitt för cirka 150 kvm, medan fönster står för 15 kvm av boarean. En del av denna area bör användas till annat än till att enbart hindra nederbörden att läcka in och värmen för komforten att läcka ut. Tak- och väggarean som är lämplig för sol är ofta två till fyra gånger större än fönsterarean. Låg driftskostnad Fördelar är att energi sparas. Förbränning undviks och koldioxid släpps inte ut. På de flesta platser fordras inte bygglov eftersom installationen knappt syns. Driftkostnaden är i stort sett noll. Solen behöver (inom överskådlig tid) inte tankas. Solenergi är tyst energi. Nackdelar är att, precis som med många sparåtgärder, så är installationen en tung investering. Görs detta i samband med en takomläggning blir inve- 18 husbyggaren nr 4 B 2009
Ett par streck kan förstora tillgänglig area väsentligt. Foto: Peter Kjaerboe Upplands Väsby. Foto: Peter Kjaerboe Gnejsvägen 9 Huddinge. Foto: Peter Kjaerboe steringen givetvis mindre tung. Vid nybyggnation blir ekonomin bättre. Ett pennsträck av plan- respektive hus - arkitekten kan innebära att stativet till solfångarna, huset, blir idealiskt orienterat, samt att en stor del av taket kan användas. Bygglov tycks inte vara problem med denna form av solvärme. Vi får samma färg på taket hela året ty snön glider av. Torka veden Påskyndar vi växthuseffekten om vi använder mer sol? Blir det varmare på jorden? Svaret är nej, knappast. Mörka ytor i vår omgivning såsom asfalt och gator har större betydelse. Om mer olja sparas så är det tvärtom en fördel. Får vi överskottsvärme sommartid? Ja i så fall kan värmen användas i tvättstugan, för att torka vedförrådet eller till att värma poolen. Om du funderar på nytt hus: be om rätt orientering och form. Ett pennstreck idag är värt många kwh under husets livstid. Om du bor i ett äldre hus och funderar på en takomläggning: glöm inte solen. Dra strecket! Solens kraft märks i plånboken och skonar miljön. D Ett glastak installerades nyligen på ett enfamiljshus i Svärdsjö. Uppvärmningen sker med kombinationen sol och vedeldning, vilket passar väl då man ofta har en ackumulatortank för båda. Foto: Peter Kjaerboe FAKTARUTA Luften värms av solen. Takpannorna av glas låter ljuset passera och minskar förlusterna. Den varma luften kan användas direkt eller för att värma vatten. Det hela fungerar som ett vanligt solvärmesystem. nr 4 B 2009 husbyggaren 19
FASADER Är rena fasader en utopi eller kan biocider, det vill säga ämnen som tar kål på mögel och alger, riskfritt blandas i färg, samt ge bra resultat? Tester pågår för att utveckla en biocid som frisätts långsamt och som kan blandas i färger. Biocid som frisläpps sakta kan hålla fasad ren Av Anders Larsson, fil dr, Ytkemiska institutet AB En fasad, ett fönster eller dylikt som på något sätt är missfärgad leder till att husets marknadsvärde sänks. Det är vidare jobbigt att behöva tvätta och måla om fasaderna med för täta intervall och det kostar dess - utom pengar. En missfärgning kan orsakas av: nedbrytning av färgens bindemedel som leder till gulning av färgen, hartser/kåda från trävirke som tränger igenom färgen och ger gulning, transport i luften av sot- och mineralpartiklar som ger en svärtning av ytan, samt transport av mögel, alger, bakterier via luft, via underlaget etcetera. Etablering av en mikrobiologisk film är inte vackert utomhus och kan vara direkt ohälsosamt inomhus. Anpassar sig Bakterier, svampar (mögel) och alger har under hundratals miljoner år effektivt utvecklat strategier för att etablera sig på ytor, dela på sig och sedan ta sig vidare till nästa yta. De är skickliga på att anpassa sig till nya omständigheter vilket gör det besvärligt att ta fram tekniska lösningar som en gång för alla gör att man kan ha en färg som håller 10 15 år utan ommålning. Vidare har synnerliga effektiva miljö - skadliga och hälsofarliga gifter som tungmetaller blivit förbjudna via lagstiftning att användas i färg. Verktygslådan av effektiva godkända substanser som färgleverantören har till sitt förfogande när hon eller han blandar sin färg är begränsad. Kan läcka ut De ur miljösynpunkt acceptabla substanserna är effektiva på att hindra mikrobiologisk påväxt men de har tyvärr en tendens att läcka ut för fort ur färgen vilket gör färgen mottaglig för påväxt. Substrat som är infekterade med till exempel mögel innan påmålning kan vara en källa för missfärgning. Påväxt kan alltså inte enbart skyllas på dålig färg. Påväxt handlar om en komplex effekt av lagstiftningskrav, kvaliteten hos det påmålade materialet, hantering av material under transport, bygghygien och byggmetodik, färgens kvalitet och att färgen appliceras korrekt. Substanser tillförs färgen Finns det då något hopp om att rengöring och ommålning ska kunna göras mindre ofta i framtiden? Om vi nu utgår ifrån att man använder material av god kvalitet och i allt man gör under följer givna rekommendationer så finns det möjlighet till förbättring av både samspelet mellan produkterna och hur man tillsätter substanser som hämmar mikrobiologisk påväxt i färgen. Idag tillförs substanser som pulver eller vätska under omblandning direkt in i färgen. Vi vet att denna formulering leder Figur 1. Biocid inkorporerad i porös silika ( glas ) med ett yttre skal som fungerar som diffusionsbarriär. FÖRFATTAREN Anders Larsson är fil dr och affärsområdeschef för färg sedan år 2004, samt projektledare sedan år 2000, på Ytkemiska institutet AB. Han har lett flera forsknings - projekt kring färgformulering, filmbildning, nedsmutsning av färg och biologisk påväxt på färg. till för snabb urlakning av dessa substanser efter påmålning. Genom att förpacka dessa substanser i ett material som långsamt läcker ut den aktiva substansen borde man kunna förlänga tiden innan ommålning är nödvändig. Bromsar frisättning På Ytkemiska institutet (YKI) testades idén genom att stoppa i den aktiva substansen i porösa partiklar. Partiklarna belades med ett tunt ytskikt som skulle fungera som diffusionsbarriär och bromsa frisättningshastigheten hos substansen, se figur 1. I ett mikrobiologiskt test jämfördes färg formulerat enligt dagens metodik med en experimentalfärg innehållande de nya partiklarna. Båda färgerna åldrades på laboratorium enligt metodik som innehåller både regn och solljus. De utsattes därefter för både mögel och alger och man kan se att det finns mikrobiell påväxt på den konventionella färgen men inte på experimentalfärgen, se figur 2. 20 husbyggaren nr 4 B 2009
Figur 2. Den vänstra bilden visar resultat från en färg formulerad enligt dagens teknologi och den högra experimentalfärgen. Den vänstra petriskålen i båda bilderna innehåller nymålat filterpapper som utsätts för en mögel/alg blandning där färgen är ren från påväxt. Den högra petriskålen i båda bilderna innehåller åldrad färg. Notera att experimentalfärgen är fri från påväxt medan dagens teknologi är kraftigt angripen. Tyvärr visade sig inte experimentalfärgen tillräckligt robust för andra färgtester men man har ändå kunnat visa att man är på rätt spår för att få fram framtidens mer robusta färger. Denna utveckling sker för närvarande inom det vetenskapliga excellenscentret CoDirect (Controlled Delivery and Release) som Ytkemiska institutet koordinerar. Nya mer robusta koncept är framtagna och testas för närvarande i fält. Om allt går väl i testerna så kan nya produkter vara ute på marknaden inom 3 5 år. D Fotnot: Rekommendationer för bästa praxis för rengöring och påmålning kan man hitta på Sveriges färgfabrikanters hemsida www.sveff.se. För mer information se även SP-koncernens färgcenter Scandinavian Coat ings Center www-v2.sp.se/km/scc, där artikelförfattaren är projektmedlem, samt mer om långsam frisättning av biocider på www.codirect.se. nr 4 B 2009 husbyggaren 21
FASADER/GLAS Expanderande fogband används i allt större omfattning som tätning runt fönster och dörrar. Ett forskningsprojekt visar nu att många expanderande fogband både läcker och magasinerar vatten från slagregn, vilket utgör en potentiell fara för fuktskador. Fuktrisk med expanderande fogband i lätta ytterväggar Av johan jönsson, teknologie doktor, Lunds tekniska högskola och miklós molnár, teknologie doktor, Lunds tekniska högskola Brister i tätningen runt genomföringar i ytterväggar av lätta flerskiktskonstruktioner ger upphov till många fuktproblem i byggnader utsatta för slagregn. Tätning med expanderande fogband är en metod där remsor av skumgummi appliceras i spalten mellan stomme och fönsterkarm. Fogbanden är normalt avsedda för tätning mot slagregn men de kan även fungera som värmeisolering och dammtätning. På senare tid har flera fall konstaterats där vatten har läckt in i ytterväggar runt fönster och dörrar tätade med denna metod. Vattenackumulering och läckage i anslutning till reglar och gips utgör en potentiell fara för fuktskador ett problem som arkitekter, projektörer, entreprenörer och inte minst beställare bör uppmärksamma. Fungerar i Västeuropa Fogband som säljs i Sverige idag är ofta tillverkade och egenskapskontrollerade i utlandet. Vid kontroll och klassificering av fogband med avseende på slagregn används vanligtvis något av testen DIN 18542, EN 12208 eller det AAMA 501.2- baserade Hose test. Skillnaden mellan testen är bland annat vattenexponeringens varaktighet. DIN-testet pågår i 25 minuter, EN-testet i 55 minuter och Hose test i fem minuter. I det sistnämnda fallet är det inte möjligt att klassificera vattentätheten utan endast konstatera om tätningen har läckt eller inte. I DIN- och EN-standarderna är klassificering möjlig med 50 Pa intervall. Gemensamt för testmetoderna är att fogbanden appliceras i spalter som gränsar mot aluminiumytor samt att dessa inte tar hänsyn till vare sig hur mycket vatten som absorberas eller hur djupt detta tränger in i fogbandet. Orsaken till att man bortser från vat - tenackumuleringen i fogband är troligtvis att produkterna i huvudsak är avsedda för den västeuropeiska marknaden, som kännetecknas av en stark tradition av att bygga med tunga oorganiska ytterväggar. Man anser förmodligen att vatten som ackumuleras i fogbandet inte kan skada de angränsande materialen bestående av murverk, betong och PVC-fönster. I Sverige består ytterväggar i huvudsak av lätta flerskiktskonstruktioner med fuktkänsliga material. Fogband som magasinerar vatten från slagregn kan därmed öka risken för mikrobiell påväxt och nedbrytning. Projekt kring robusta fasader Inom träforskningsprogrammet Lean Wood Engineering genomförs ett FoUprojekt kring rationell utformning av fasader för industriellt producerade stommar. Projektet, som genomförs vid Lunds tekniska högskola på avdelningen för konstruktionsteknik, syftar till att kartlägga fasader som används för bostadsbyggande med avseende på systemutformning, funktion och prestanda. Målet är att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsbehov hos dagens fasader och att i samarbete med industrin initiera utveckling av robustare lösningar för bland annat ökad fuktsäkerhet. I samband med utveckling av ett nytt koncept för fuktsäkra fönstergenomfö - ringar upptäcktes att tätningen mellan fönster och regelstomme utförda med expanderande fogband både ackumulerade och läckte vatten från slagregn. Upptäckten gav upphov till frågor såsom hur mycket vatten kan tas upp i fogband och hur lång tid tar det att torka ut det upptagna vattnet. I denna artikel presenteras resultat och erfarenheter från projektets FÖRFATTAREN Johan Jönsson är teknologie doktor i konstruktionsteknik och arbetar halvtid som forskare vid Lunds tekniska högskola. Han har forskat kring renovering av murade fasader med korrosionsskador samt utformning av fuktmekaniskt korrekta detaljer i fasader för lätta stommar. FÖRFATTAREN Miklós Molnár är teknologie doktor i konstruktionsteknik och arbetar som uni - versitetslektor på Lunds tekniska hög skola på avdelningen för konstruktions teknik. Han forskar om murade konstruktioner, keramiska beläggningar och rationell utformning av fasader. första del, då uppfuktnings- och uttorkningsförsök på fogband genomfördes i laboratoriemiljö. Uppemot 15 volymprocent vatten För att ta reda på hur mycket vatten som kan ackumuleras i olika fogband samt hur snabbt detta vatten kan torkas ut genom avdunstning i miljöer med varierande re- Fortsättning s. 24 P 22 husbyggaren nr 4 B 2009