De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet



Relevanta dokument
Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

Det finns olika definitioner och mått för att mäta genomsnittlig pensionsålder. I rapporten redovisar vi utvecklingen för fyra mått på genomsnittlig

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 50 år

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Pensionering och utträdet ur arbetslivet. skillnader mellan kvinnor och män?

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?

Ledande indikator, USA. Källa: EcoWin

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Pensjonsforum_2017_03_

Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2010

Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2011

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten

Enligt regleringsbrevet för 2018 ska Pensionsmyndigheten senast den 2 maj 2018 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension, genomsnittlig

Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018

Medelpensioneringsålder och utträdesålder, m.m.

Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden

Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend

Lättläst sammanfattning

Hur mycket arbetar seniorer?

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

Kan seniorer arbeta längre?

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden sedan finanskrisen

Medelpensioneringsålder och utträdesålder m.m.

Pensioneringsåldern år Jari Kannisto

Arbetsmarknaden för de äldre

De senaste årens utveckling

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2012

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Finanspolitiska rådets rapport Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN

Statistikrapport 2004 statsistisk uppföljning av Rapport Integration 2003 Integrationsverket, Integrationsverket

Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Pressfrukost 11 december Pensionsrapport Carina Blomberg Dan Adolphson

Vilken effekt har en ökad pensionsålder på ekonomisk tillväxt?

Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv

Medelpensioneringsålder

Ekonomiska kommentarer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

Ungdomarna och jobben - vad kan vi göra mer?

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

RAPPORT 2018:20 Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Upplands län och Uppsala kommun.

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Högre pensionsålder - motiv för och emot

Sysselsättning och pensionssystemet

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Jämställdhet Mål och verklighet

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun.

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv The labour market from a regional perspective

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

Kvinnors pensioner år 2012

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

Pressmeddelande från SCB

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Pensioneringsåldern år Jari Kannisto

Sara Andersson, Analysavdelningen. av utvecklingen. indikerar tillväxt. nedgångar år. historiska snittet. Arbetsförmedlingen

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Arbetsmarknaden för de äldre

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Medelpensioneringsålder

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Vad blir det för pension för oss? 1 Titel på presentationen

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Vad förklarar de senaste 20 årens ökade arbetskraftsdeltagande bland äldre i Sverige?

arbetslöshetsförsäkringen behöver stärkas genom ett höjt tak, längre skydd och att kraven för att kvalificera för a-kassa ses över.

Överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Pensionsgruppen 1

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Sysselsättningsprognos 2013

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2).

Justerad metod i RAMS

Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

AM 110 SM 1602 Mäns och kvinnors arbetsmarknad åren

ANALYSERAR Hur länge arbetar vi i Sverige?

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Arbetsmarknad matchning och etablering

Innehåll. Olika sätt att belysa omfattningen av de äldres deltagande i arbetslivet

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Har invandrade kvinnor låg ålderspension?

Transkript:

De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Innehåll 1. Långa trender på arbetsmarknaden 2. Institutionella förändringar mellan 1960 och 2011 3. Allmänna utvecklingstendenser som påverkar genomsnittsåldern vid utträdet 4. Från uppmuntran till tidigt utträde till åtgärder för fortsatt arbete bland äldre 5. De äldre och arbetsmarknaden kring år 1960 6. Sysselsättningen bland äldre 1961 och 2011 7. Utvecklingen mellan 1961 och 2011 8. Några nedslag i utvecklingen 9. De äldres återkomst i arbetslivet 25/10/2011 2

1. Långa trender på arbetsmarknaden Andelen av befolkningen som är äldre ökar (mindre andel i aktiv ålder); låga födelsetal och ökad förväntad livslängd bakom utvecklingen Förändring av sysselsättningen i olika grupper: Unga (längre utbildning, senare inträde) Kvinnor och män (gradvis mindre skillnad i andel sysselsatta) Äldre (länge en trend mot tidigare utträde) 25/10/2011 3

2. Institutionella förändringar mellan 1960 och 2011 1960-1980 ATP; höjda pensioner inkomsteffekt Lägre pensionsålder i avtalspensionerna och i det allmänna pensionssystemet (från 67 till 65) Lättare att få förtidspension - inkomsteffekt 1980-talet Få förändringar 1990-2011 Nytt pensionssystem som uppmuntrar till senare utträde; information om konsekvenser av olika val Svårare att få förtidspension (sjukersättning) Höjd ålder i LAS till 67 år ändrade avtal 25/10/2011 4

3. Allmänna utvecklingstendenser som påverkar genomsnittsåldern vid utträdet Kvinnornas inträde på arbetsmarknaden (fler stannar kvar i arbetslivet efter att ha bildat familj och fått barn) Fler med högre utbildning (högre utbildade arbetar till högre ålder) Förbättrad hälsa Förändrad andel egenföretagare (som fortsätter att arbeta till högre ålder) 25/10/2011 5

4. Från uppmuntran till tidigt utträde till åtgärder för fortsatt arbete bland äldre 1960- och 1970-talen: Gärna en medalj men först en rejäl pension Nu: Viktigt att de äldre stannar kvar i arbetslivet Åren som kommer? Förändringar av LAS? Förändringar i pensionssystemen? Bakomliggande trender? 25/10/2011 6

5. De äldre och arbetsmarknaden kring år 1960 AMS de första arbetskraftsundersökningarna 1959 och 1960 Många män fortsatta att arbeta till 67 års ålder eller längre Kvinnor förvärvsarbetade i betydligt mindre utsträckning än män (hemmafruar var vanliga) 25/10/2011 7

Figur 1. Andelen sysselsatta i november år 1960 i procent av befolkningen i åldern 60-64, 65, 66, 67, 68 och 69 år. 90 80 70 60 50 40 30 Män Kvinnor 20 10 0 60-64 år 65 år 66 år 67 år 68 år 69 år Källa: Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsen (1961b). 25/10/2011 8

6. Sysselsättningen bland äldre 1961 och 2011 AKU 1961 och 2011 (första kvartalet) Alla Uppdelning på män och kvinnor Kom ihåg att AKU är en urvalsundersökning Förändringar av AKU över tiden (ej fullständig jämförbarhet) 25/10/2011 9

Figur 2a. Andelen sysselsatta i procent 1961 och 2011* bland samtliga mellan 60 och 75 år 90 80 70 60 50 40 30 1961 2011 20 10 0 60-64 år 65 år 66 år 67 år 68-69 år 70-74 år * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna. 25/10/2011 10

Figur 2b. Andelen sysselsatta i procent 1961 och 2011* bland män mellan 60 och 75 år 90 80 70 60 50 40 30 1961 2011 20 10 0 60-64 år 65 år 66 år 67 år 68-69 år 70-74 år * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna. 25/10/2011 11

Figur 2c. Andelen sysselsatta i procent 1961 och 2011* bland kvinnor mellan 60 och 75 år 90 80 70 60 50 40 30 1961 2011 20 10 0 60-64 år 65 år 66 år 67 år 68-69 år 70-74 år * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna. 25/10/2011 12

7. Utvecklingen mellan 1961 och 2011 Hur är variationerna över tiden? Hur är skillnaderna i sysselsättningsutveckling mellan män och kvinnor? Påverkar institutionella förändringar? Har konjunkturvariationerna betydelse? Är bakomliggande långsiktiga utvecklingstendenser på arbetsmarknaden viktiga? 25/10/2011 13

Figur 3. Andelen sysselsatta i procent under åren 1961-2011 bland män i åldern mellan 60 och 75 år. 90 80 70 60 50 40 30 20 60-64 år 65-69 år 70-74 år 10 0 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna. 25/10/2011 14

Figur 4. Andelen sysselsatta i procent under åren 1961-2011 bland kvinnor i åldern mellan 60 och 75 år. 90 80 70 60 50 40 30 20 60-64 år 65-69 år 70-74 år 10 0 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna. 25/10/2011 15

8. Några nedslag i utvecklingen Tre exempel på förändringar av sysselsättningen Män i åldern 60-66 år under 1970-talet Män och kvinnor i åldern 65-67 år 2001-2011 Kvinnor i åldern 55-59 och 60-64 år 2000-2011 25/10/2011 16

Tabell 1. Andelen sysselsatta i procent bland män i åldern 60-66 år under 1970-talet. Källa: Arbetskraftsundersökningarna. År 60 61 62 63 64 65 66 1970 82,2 85,4 78,9 76,2 69,1 58,4 46,9 1971 79,1 80,0 76,3 71,9 71,6 52,7 50,6 1972 81,7 77,3 77,0 69,1 64,9 53,4 44,3 1973 81,2 76,6 75,5 69,1 66,2 49,4 41,6 1974 78,3 78,2 75,4 65,8 64,3 44,6 30,5 1975 80,9 76,1 75,0 65,6 63,3 36,9 28,6 1976 79,5 75,8 73,6 68,9 59,2 26,3 21,6 1977 77,5 72,8 65,6 64,4 61,4 19,3 15,4 1978 79,0 71,1 65,9 59,9 57,5 16,1 20,0 1979 77,9 72,4 66,9 60,4 56,6 24,5 17,5 25/10/2011 17

Figur 5a. Andelen sysselsatta män i procent av dem i åldern 65-67 år 2001-2011 35 30 25 20 15 10 65 år 66 år 67 år 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna. 25/10/2011 18

Figur 5b. Andelen sysselsatta kvinnor i procent av dem i åldern 65-67 år 2001-2011 35 30 25 20 15 10 65 år 66 år 67 år 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna. 25/10/2011 19

Figur 6. Utvecklingen av sysselsättningsgraden i procent bland kvinnor i åldern 55-59 år och 60-64 år under perioden 2000-2011 90 80 70 60 50 55-59 år 60-64 år 40 30 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna. 25/10/2011 20

9. De äldres återkomst i arbetslivet Återkomsten av de äldre till arbetsmarknaden är viktig för att kunna öka andelen sysselsatta i befolkningen Olika utveckling av mäns och kvinnors sysselsättningsgrad över tiden Förändringar av transfereringssystemen och andra institutionella förändringar är viktiga Konjunkturutvecklingen har haft stor betydelse Vad händer nu? Pensionsålderutredningen; Utvecklingen av pensionerarnas storlek 25/10/2011 21

25/10/2011 22